| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
DIORAMA di1ora3ma2 l. -å- l. -ω-, äfv. —40 (diåráma Dalin), n., äfv. r. l. f. (m. Dalin (1850); f. Kindblad (1870); n. Almqvist Gabr. Mim. 1: 4 (1841), Wenström o. Jeurling (1891); n. o. f. Sundén Tillägg (1886); n. o. rf. SAOL (1900); r. (l. m. l. f.?) Bergman V. sm. skr. 137 (1825), Wåhlin Dagsländor 483 (1832, 1846)); best. -at l. -an; pl. -or ((†) -er Pfeiffer (1837), Dalin (1850), Linder Regl. 97 (1886)).
till förevisning afsedd framställning som utgöres af en med genomskinliga färger på båda sidor målad tafla, hvilken under effektfullt växlande belysning (äfv. bakifrån) åskådas gm en scenliknande öppning; äfv. namn på den byggnad i hvilken taflan förevisas; äfv. oeg. om på annat sätt anordnad målning som är afsedd att gifva så stor illusion som möjligt. Vi .. gingo .. in i den med många stora fönster både på väggar och tak försedda dioraman (i Paris). Bergman V. sm. skr. 137 (1825). Dioraman i Regents Park (i London). Wåhlin Dagsländor 483 (1832, 1846). Ett skådespel, som ej bör försummas (i Berlin), är Gropii Diorama. Snellman Tyskl. 382 (1842). Diorama … Belyst målning, som skådas genom en med förstoringsglas försedd ram, då föremålen framställa sig för ögat i naturlig storlek. Dalin (1850). Liksom i ett diorama flög den ena taflan förbi (den seglande) .. efter den andra. Ridderstad Samvetet 1: 150 (1851). Uppf. b. 2: 282 (1873). NF (1880). Göteborgs Diorama. Gbgs adr.-kal. 1893, Adressafd. s. 73 (ej i senare uppl.). — bildl. Jag gick och besåg skyarnes diorama. Almqvist Am. H. 1: 11 (1840). Själens stora diorama är mera öppnadt nu än förr; själens verld eger ock sina bataljfält. Dens. Gabr. Mim. 1: 4 (1841). — jfr FÖRVANDLINGS-DIORAMA.
Spalt D 1461 band 6, 1915