Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REKONVENTION re1konvänʃω4n l. rek1-, l. -ven-, äv. -tʃω4n, l. 0104 (reconventio´n Weste; rekånnvänntschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
jur. av tilltalad (mot kärande l. åklagare o. d.) framställt yrkande om ansvar (straff l. ersättning) för obefogat åtal l. olaglig användning av häktning l. annat tvångsmedel (t. ex. husrannsakan) o. d., rekonventionstalan; äv. konkretare, om ersättning som utkräves gm sådant yrkande; numera bl. om sådant i brottmål framställt yrkande mot en målsägare l. allmän åklagare, förr äv. om sådant i civilmål framställt yrkande mot en kärande, genstämning. 2SthmTb. 4: 626 (1575). Dhe blefwo uhttagne (ur fängelset), men bekommo ingen reconvention för det dhe lidit. SvBrIt. 1: 13 (c. 1700). Mången skulle af farhåga för rekonvention afhållas från misstänkte personers anklagande. Rosenblad PVetA 1840, s. 18. 2SvUppslB 23: 1092 (1952). — särsk. (†) i uttr. rekonvention emot l. på ngn, mot ngn framställt yrkande om rekonvention. Stiernman Riksd. 1486 (1664: emoot). Förbehållandes jag mig .. laga reconvention emot förbemälte vederbörande. Bergius Småsak. 6: 96 (i handl. fr. 1733). 2RARP 14: 316 (1743: på).
-PÅSTÅENDE~0200, n. yrkande l. anspråk innebärande rekonvention; jfr -talan. Sparre Frisegl. 1: 161 (1832). —
-TALAN. talan varigm straff yrkas för obefogat åtal l. olaglig användning av häktning l. annat tvångsmedel, rekonvention. PH 10: 250 (1774). Staf PolisvSthm 32 (1950). —
-VIS, adv. gm l. i l. i form av rekonvention(stalan). Rekonventionsvis förd talan. SvD(A) 1924, nr 120, s. 6. —
Spalt R 917 band 21, 1957