Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESEDA rese4da l. 032 (rese´da Weste, reséda Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or (Dalin (1855) osv.) ((†) -er Weste (1807), Kullberg).
Etymologi
[jfr t. reseda, äv. resede, eng. reseda, fr. réséda; av lat. reseda, möjl. eg. imper. sg. av resedare, (åter) stilla, av re-, åter (se RE-), o. sedare, stilla, lugna, mildra, rotbesläktat med SITTA; enligt Plinius användes växten ss. medel att få svullnader att fördela sig o. inflammationer att gå tillbaka, varvid man tre gånger läste en formel som började reseda, morbos reseda!, dvs. stilla (l. reseda), stilla sjukdomarna!]
växt tillhörande släktet Reseda Lin.; särsk. om (individ av) arten Reseda odorata Lin., luktreseda, trädgårdsreseda; äv. ss. beteckning för växtsläktet; äv. koll. Nordforss (1805). Polyfem I. 32: 2 (1810). Reseder och nattvioler doftade omkring honom. Kullberg Domaren 199 (1842). Resedan (betecknar i det poetiska språket) blygsamheten, godheten i det tysta. Larsson KinD 51 (1894). NormFört. 26 (1894; om släktet). Krok o. Almquist Fl. 1: 116 (1907; om R. odorata Lin.). En liten blomstertäppa, där fru Widestrand odlade törnrosor och reseda. Lagergren Minn. 8: 118 (1929). — jfr FÄRG-, LUKT-, TRÄDGÅRDS-, VAU-, VIT-RESEDA. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) i uttr. gul reseda, R. lutea Lin., gulreseda; stundom äv.: R. luteola Lin., vau, färgreseda; vit reseda, R. alba Lin., vitreseda; (vanlig) välluktande reseda, R. odorata Lin., reseda, luktreseda, trädgårdsreseda. Gul reseda. Weste (1807; om R. luteola Lin.). Reseda alba (Hvit Reseda) och R. lutea (Gul Reseda) .. kunna sås på bänk och sedan planteras .. på kall jord. Lundström Trädg. 2: 55 (1831). Välluktande Reseda. Lilja FlOdlVext. 64 (1839). Vanlig välluktande reseda. HbTrädg. 6: 201 (1876).
b) i utvidgad anv., om den vitgröna färgnyans som är utmärkande för luktreseda. Reseda och hasselnöt-brunt .. äro de brukligaste färger för Damernas klädningar. MagKonst 1823, s. 7. Östergren (1936).
Ssgr: RESEDA-BLOMMA, r. l. f. blomma (se blomma, sbst. 1 a) av reseda. AHB 54: 61 (1871).
-BUKETT. Östergren (1936).
-DOFT. WoJ (1891).
-DOFTANDE, p. adj. Östergren (1936).
-ESSENS. (i sht i fackspr.) av reseda(blommor) erhållen essens (använd för parfymberedning). AHB 54: 44 (1871).
-EXTRAKT. (i sht i fackspr.) jfr extrakt 2 o. -essens. AHB 54: 47 (1871).
-FRÖ, n. jfr frö, sbst.1 1, 1 b. jfr (numera knappast br.): Favoritfärgerne på nya tyger äro .. (bl. a.) graine de réséda, reseda-frö. KonstNyhMag. 4: 20 (1821).
-FRÖ-OLJA. [jfr t. resedasamenöl] (förr) av frö av färgreseda erhållen olja använd till fernissor o. ss. brännolja; jfr -olja 2. (Ekenberg o.) Landin (1894).
-FÄLT. (mera tillf.) fält med (blommande) reseda. Verd. 1892, s. 270 (om ryska förh.).
-FÄRG. jfr reseda b. SAOL (1900). Ett kläde af gulgrå resedafärg. Cederström Ströft. 163 (1915).
-FÄRGAD, p. adj. jfr reseda b. Freja 1880, s. 31.
-GRUPP. trädg. jfr grupp, sbst.1 1 b. HbTrädg. 8: 155 (1884).
-GRÖN, adj. [jfr eng. reseda-green] jfr reseda b. Freja 1873, s. 41.
-GRÖNT, n. [jfr t. resedagrün] jfr -grön; särsk. (i fackspr.) om ett slags kromgrönt. SFS 1876, nr 8, s. 6.
-KRUKA, r. l. f. blomkruka med reseda. Vasenius Top. 3: 513 (1918).
-LIST. trädg. jfr list, sbst.2 3 d α. TySvOrdb. 1930 (1932).
-LUKT. jfr -doft. (Ekenberg o.) Landin 749 (1894).
-LÄGER. (i vitter stil, tillf.) om plats där reseda växer. Snåla händer jaga kloten (dvs. äpplena), / trefva efter rosenhäger / i de grå resedaläger. Karlfeldt FridLustg. 76 (1901).
-OLJA, r. l. f. [jfr t. resedaöl, eng. reseda oil, fr. huile de réséda (alla i bet. 1)] (i fackspr.)
1) eterisk olja erhållen ur (blommor av) luktreseda. AHB 54: 62 (1871).
2) (förr) = -frö-olja. Kjellin 898 (1927).
-POMADA. (i fackspr.) pomada erhållen gm absorption av reseda(blommor) med fett. AHB 54: 44 (1871).
-RABATT. jfr rabatt, sbst.1 2. SAOL (1900).
-SKOTT. (blom)skott av reseda. Gellerstedt Glänt. 42 (1909).
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Reseda Lin. ArkBot. II. 1: 50 (1904).
-SPRIT. (i fackspr.) jfr -essens. AHB 55: 16 (1871).
-SÄNG. jfr -rabatt. Snoilsky 2: 221 (1881).
-VÄXT. [jfr t. resedagewächse, pl.] bot. växt tillhörande familjen Resedaceæ; särsk. i pl., om denna familj. NormFört. 26 (1894).

 

Spalt R 1368 band 22, 1957

Webbansvarig