| Publicerad 1971 | Lämna synpunkter |
SKJUL ʃɯ4l, n.; best. -et; pl. =.
1) (utom i c, d numera företrädesvis i vitter stil) om ngt som täcker l. döljer l. skyddar; äv. dels: gömställe, tillflyktsort, dels övergående i abstrakt bet.: (be)skydd, skärm, hägn; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr 2. Syr. 34: 19 (öv. 1536). (Herren) vtstreckte en molnskyy til skiwl (för Israels barn). Psalt. 105: 39 (Bib. 1541; Bib. 1917: skygd). Öffuerhetennes och Rijksständers Höge och Werdige nampn .. (bör) wara .. retwisones faderlige skiwl, förswar och beskydd. AAAngermannus FörsprKyrkiost. B 8 a (1587). (Det) Synes .. at then Nestorianiske Sächten hade jemte then Arianiske sitt Skiuul i berörde Stadh (dvs. Aglar). Schroderus Os. 2: 398 (1635). Ett vackert täcke, hvilket drages fram till ett skjul för bordet (dvs. altaret i en ortodox kyrka). Eneman Resa 2: 50 (1712). En fjäril, en gul, / fladdrande, ängslig fjäril / hos mig tiggde skjul / i morse. Ossiannilsson Hem. 49 (1915). — särsk.
a) om ngt varunder ngn är skyddad l. söker skydd mot väder o. vind l. varunder ngt förvaras för att icke utsättas för väder o. vind; äv. övergående i bet.: tak (över huvudet); förr äv. liktydigt med: bostad, husrum, logi; jfr 3. Thett tegel, som var uthi thett gamble stalledt, skal förvares under skiul till sommeren. G1R 26: 662 (1556). The nedrige och fattige Capellaner, som för dhetta intet wist eller förmått sig något skiul at luta hufwudet under, men nu .. äro benådade och försedde med wisse booställe. VDAkt. 1694, nr 474. Öpna himmelen (måste) på en kort tid .. blifwa et skjul öfwer wåra hufwuden! MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 222. (Sv.) Han har intet skjul, (lat.) Domicilium ei nullum. Sahlstedt (1773). En forbonde .. hade .. merendels sina vissa hviloställen i en och annan nära in till vägen belägen bondgård, där han kunde få skjul för sig och hästar. LBÄ 29—31: 182 (1799). Mörkret raglar undan till sitt skjul. Hagberg Shaksp. 10: 178 (1850). Bringa ngt under skjul. SvHandordb. (1966). — jfr REGN-SKJUL. — särsk.
α) i uttr. söka, i sht förr äv. söka sig skjul (ngnstädes), söka tak över huvudet l. skydd (ngnstädes); jfr h. Såssom Åhrstiden så widt förledh, och Krigzfolkedz lägenheet så tillsade, att man .. skiul för höstwädret sökia moste, och (osv.). RARP 1: 31 (1627). Man tvangs att söka skjul, än i ett lemnadt ide, / Än i ett bräckligt hus af bark och flätadt vide. LFGravander i 2SAH 5: 351 (1810). För den starka hettans skull (i de tropiska länderna) kunna menniskorna knappt wara ute under bar himmel wid middagen, utan söka då skjul. Berlin Lsb. 254 (1852). Låt oss tjudra hästarne och söka oss skjul i uthusen. Topelius Vint. II. 1: 332 (1856, 1881). Söka skjul undan storm och regn. SvHandordb. (1966).
β) (†) bildl., om grav (se GRAV, sbst.1 3). Ach längtansvärda och bortskymda skjul, / Under de susande grenar, / Där Tid och Döden en skönhet och ful / Til et stoft förenar! Bellman (BellmS) 1: 269 (c. 1785, 1790).
b) (numera föga br.) om djurs gömsle l. bo; förr äv. i speciellare anv., om ett getingbos yttre hölje, bohölje. Med Bönen (kunna vi) trygge fram i Eld och Watten gå: / Och lede Drakan i sitt Skiul med Bönen jaga. Frese Pass. 41 (1728). (Vissa getingars bo) består allenast af en kamb eller kaka, som har intet skjul omkring sig, och bygges på trädens qwistar. Kalm Resa 3: 83 (1761). Fjäriln vingad syns på Haga, / Mellan dimmors frost och dun, / Sig sitt gröna skjul tillaga, / Och i blomman, sin paulun. Bellman (BellmS) 2: 152 (1791). Han (dvs. bisvärmen) går at nya bolag stikta, / Följ honom landtman! at dig rikta / Han blott et skjul af dig begär. GFGyllenborg Vitt. 1: 201 (1795). Vill du (dvs. storken) öka på ditt skjul, / Jag ger dig gerna än ett hjul. Böttiger 1: 95 (1856).
c) om skylande l. skyddande klädesplagg; numera bl. (i vissa kretsar, vard.) koll.: kläder. Sörg ey för titt lif och födan, / Sorg om kroppens skiul ey haf: / Lämna honom sielf then mödan / Som tigh lif och kroppen gaf. Runius (SVS) 1: 30 (c. 1710). (Kvinnorna på slavmarknaden hade endast) ett litet skjul öfver länderna och veka lifvet. Eneman Resa 1: 184 (1712). Han har intet skjul om kroppen. Sahlstedt (1773). Nu mår du fjäsigast (dvs. bäst) om du riggar av skjulet och sätter dej i bara kalsingarna och dunstar (dvs. torkar) här vid kaggen. Martinson VägUt 187 (1936).
d) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) på skredstång: med sikthål försedd vit skärm av segelduk (i vars skydd en säljägare krypande söker komma inom skotthåll för sitt byte). Skjul .. nyttja Skälskyttar, för at osedde kunna nalkas skälen. Leijonflycht (1827).
e) med bestämning inledd av prep. av, i sht förr äv. med bestämning i gen., betecknande ngt som döljer l. skyddar; särsk. i uttr. i skjul av ngt i sht förr äv. i ngts skjul, i ngts skydd l. hägn l. i skydd l. hägn av ngt. (Den som söker visheten) haffuer och sijn barn in vnder hennes skiwl, och bliffuer vnder hennes löffquistom. Syr. 14 (”15”): 26 (öv. 1536; Apokr. 1921: skygd). Är Lifwet ey mera än födan, / Och Kroppen än Klädernas skiul? Manuale 1686, 4: 445. Under tin (dvs. Guds) vingars skiuhl beskierma mig. Rosenfeldt Vitt. 67 (c. 1690). Antingen under det skälfvande löf, der Zefyrus leker, / Eller i grottans skjul vi hellre må träda. Adlerbeth Buc. 26 (1807). Ljus, o. ljus, du blommar för mig / som kommer ur mörksens skjul. Karlfeldt Hösth. 73 (1927). Man ror i skjul av kringliggande öar och i motvind upp mot bådarna (där sälarna bruka ligga). TurÅ 1938, s. 181.
f) (numera bl. mera tillf.) i sådana uttr. som krypa l. löpa l. ro l. fly i skjul, krypande l. löpande osv. söka skydd l. betäckning l. ett gömställe (för fara l. för ngn), äv. mer l. mindre bildl. (i sht i uttr. krypa i skjul för ngn); äv. i uttr. ge sig i skjul under ngt, söka skydd under ngt; äv. i sådana uttr. som ligga i skjul, ligga i skydd l. gömd. Wildiwret kryper vthi skiwl (då Gud låter det åska, snöa l. regna). Job 37: 8 (Bib. 1541; Bib. 1917: Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen); jfr a, b. (Jag) gaf migh .. j skiul vndhr en stor stolpa (för att undgå skotten). BtSödKultH 12: 31 (1593). (Eng.) To lie hid, lurke in a place .. (sv.) ligga i skiul, ligga på luur. Spegel 438 (1712). Solen flyr rädd bakom berget i skjul! Ling Karl. 20 (1816). (Hönsen) lemna i ögonblicket sin föda, koxa kring efter den hotande faran (dvs. rovfågeln), och löpa i skjul, om varningen (från svalan) förnyas. Nilsson Fauna II. 1: 395 (1824). Våra roddare från Hemsö .. rodde i skjul för klippan för att kunna komma så nära som möjligt och se och höra. Strindberg Hems. 183 (1887). Jag tänker ej .. krypa i skjul för dig (dvs. dölja mitt namn). Bååth Gudrun 162 (1900).
g) (†) i mer l. mindre pleonastisk (i vissa fall allittererande) förb. med sköld l. (be)skärm l. skydd(ning) l. täcke, i uttr. skjul och sköld (l. beskärm l. skyddning l. täcke) l. skärm (l. skydd) och skjul, (tillflykt o.) skydd. Konungh Hadingh måste på sidstone draga undan afväges, tijt som han kunde finna sigh skiuul och skyddningh af bergh och skogar. LPetri Kr. 17 (1559); jfr e. Liturg. 62 b (1576: skerm oc skiwl). Thet .. fulkomliga Offer, som wår Frelsare .. på korszet offrade till een försoning för alla synder .., skal wara och blifwa wårt skiul och sköld, emellan Gudh Faders wrede och wåra synder. Stiernman Riksd. 335 (1577). Chesnecopherus Skäl D 4 b (i handl. fr. 1587: skiul och beskerm). (Kyrkorna äro) såsom Scholar, ther Christit folk kan församblas och blifua obehindrat vnder skiul och täcke, så länge the höra Gudz Ordh; vndfå Sacramenten, bidia etc. KOF 1: 472 (c. 1618). Schmedeman Just. 1229 (1689: skydd och skiul).
h) [delvis allmännare l. bildl. anv. av a α] i uttr. söka skjul l. (i α o. β) söka sig skjul, söka en skyddad plats l. dyl. Trycks hon som jag af solens sken / — fast hon bland palmer, jag bland en — / och trår till vän och skygd? / Kom, vid din barm, fast brun och gul, / min heta håg vill söka skjul! Karlfeldt FridVis. 13 (1898). — särsk. (†)
α) med bestämning inledd av prep. uti, betecknande geografiskt område, i uttr. söka sig skjul uti ngt (jfr β), ta sin tillflykt till ngt. Widh thenne tijdh (dvs. 662) kom åter the Priscillianisters Sächt på Banen, som vthi thet nedre Hispanien hade sökt sigh Skiul: Hwar emot någre Möten vthi Hispanien äre holdne bleffne. Schroderus Os. 2: 304 (1635).
β) med bestämning inledd av prep. uti, betecknande uttalande, i det bildl. uttr. söka sig skjul uti ngt (jfr α), söka stöd i ngt. Är fördenskull intet Vnder, at Calwinisterna hafwa vthi thenne Philippi (Melanchtons) Bekännelse sökt sigh Skiul, och sigh berömdt, henne wara effter theras Meening. Schroderus Os. III. 2: 77 (1635).
γ) i uttr. söka skjul under ngt, bildl.: söka rättfärdigande i ngt. (Om Sverige hade haft en verkligt duglig finansman) hade Financens misstag alldrig behöft söka skjul under Tillfälligheter. Blix SvFinance 23 (1797).
δ) övergående i i, i uttr. söka skjul och utflykter, använda svepskäl o. undanflykter. The falske Lärare, när the vthi Disputationer och Samtaal mötas och öfwertygas aff Sanningen, sökia åtskillige Skiul och Vthflychter, på thet the icke skole twingas frijt och offentligen at vthsäya, thet them ligger i Hiertat. Schroderus Os. 1: 755 (1635).
i) bildl. (jfr a, f, h β—δ), om ngt som användes till att hemlighålla l. fördölja ngt l. till att hindra ngn att genomskåda det rätta sammanhanget l. de rätta avsikterna, särsk. liktydigt med: maskering, täckmantel, förklädnad, sken, svepskäl (särsk. motsv. e, i uttr. under l. uti ngts skjul); numera bl. i α o. ss. senare led i ssgn SKALKE-SKJUL. (Människornas handlande är ofta) intet annat, än skiwl och förskoff, ther med man fördöl hiertan, på thet hwar man skal warda bedraghen, och ingen retteliga kunna see hwad ther inne ligger. LPetri 1Post. H 5 b (1555). (Överheten) skal .. fructa för Gudz wrede, när hon lagligit och rettwijsligit straff neder legger, vnder barmhertigheetz skiwl och nampn. Dens. ChrPred. C 1 a (1561). Lögnen skeer vthi .. Sannigennes skiwl oc öffwertäckelse. Bullernæsius Lögn. 22 (1619). Dessa grymma band / Ha deras rätte plats på Edra Äldstes hand. / De ha vid Badet sökt, at kränka denna qvinna (dvs. Susanna), / Och vilja i Dess fall et skjul för Brottet finna. Wallenberg (SVS) 2: 60 (1775). (Påståendet att Kants filosofi icke kan framställas på ett allmänbegripligt sätt utan att förlora sin grundlighet) väcker hos mig stor misstanka, at dess konstiga terminologie är et skjul för sophismer, som blifva rögde, så snart de med andra .. ord uttryckas. Porthan BrSamt. 208 (1796). Aldrig har jag predikat .. att Jesus skulle göras till syndatjenare, att hans sår skulle blifwa skjul för den gamle Adam. Santesson AfskFörs. 4 (1808). — särsk. i vissa uttr.
α) (föga br.) hålla ngt under skjul, hemlighålla l. sticka under stol med ngt. När Kuno nu kom hem till jul, / höll han alls icke under skjul / de radikala tänkesätt, / som han fått lära av Wetterstedt. Andersson Amér 93 (1918).
β) (†) draga skjulet från ngns ögon, öppna ngns ögon, komma ngn att tänka o. reflektera. (Holberg) drog först skjulet från sina Landsmäns ögon. SvMerc. V. 1: 202 (1759).
2) [specialanv. av 1] (†) om (döljande l. skyddande) snår; äv. i utvidgad anv., övergående i bet.: snårbeväxt mark; i sht i uttr. skog och skjul, skog o. snår(beväxt mark). Tondura gårdh och Kakila godz .. medt all engh, Skog Skijul fiskewattn Quarnstæder och all annen dell Som vnder them liggia kan. G1R 1: 107 (1523). (Han) drogh sitt radha håldh genom skog och skiuul in emoot staden. LPetri Kr. 36 (1559). Du (dvs. Amor) .. ijlar, / Rätt som en annan skytt i wåra skogar willa / .. Kring buskar skiul och trä, sig skickar uppå lur. Skogekär Bärgbo Wen. 1 (c. 1650, 1680). NoraskogArk. 5: 230 (i handl. fr. 1683: i skogh och skiul).
3) [specialanv. av 1 a] mindre byggnad av enkelt slag, bestående av tak utan l. med (ofta bl. tre) väggar av bräder l. plåt o. d., där redskap l. fordon o. d. placeras för att skyddas mot väder o. vind, bod, lider; äv. om annan enklare byggnad l. anordning med tak, särsk. om takförsedd utbyggnad (ofta utan väggar) som förr gjordes på hus o. nyttjades till förstuga; förr äv. dels om takförsedd pelargång, dels om skyddstak över fönster l. dörr l. på båt o. d.; stundom äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. En bäck .., Huilkin som heet .. Bethesda, och hadhe fäm skiwl, ther vthi lågho en stoor hoop siwke. Joh. 5: 2 (NT 1526; Luther: halle, Vulg.: porticus, gr. στοὰς; Bib. 1917: pelargångar). (Vid visitation i Kökars kyrka befalldes) At klockan setties uthom gaflen och göres öf(ve)r itt lithet skiuul. Murenius AV 196 (1649). Konung Olåf lät giöra stora flakar, eller skiul ofwan på sina skepp utaf bast, widior och rå Trän. Peringskiöld Hkr. 1: 384 (1697). Uppå stora Gårdsrum, (tillåtas) skiul eller Redskapslider af bräder på stolpar utan wäggar upsatte, för Wagnar och kiärror. PH 2: 1282 (1736). Skiul öfwer fänster och portar. Juslenius 170 (1745). Edholm C15T 111 (1863; oeg., om plenisal i riksdagshuset). (På gamla boningshus i Värend) bildades genom takets framdragning ut öfver gafveln en öppen, på stolpar hvilande förstuga, skjulet. UB 1: 355 (1873). Utsikten (var) trist: På andra sidan gatan var ett skjul eller vad det var för sorts hus. Hedberg VackrTänd. 191 (1943). — jfr BET-, BI-, BRÄD-, FÖRRÅDS-, HALM-, LÖV-, MAST-, MATERIAL-, PALISSAD-, PLÅT-, PORT-, RAST-, RED-, REDSKAPS-, REGN-, RESVIRKES-, RID-, RYKTAR-, SALT-, SALU-, TRÄ-, VAGNS-, VED-SKJUL m. fl. — särsk.
a) om fähus; numera bl. om enklare sådan byggnad som ger skydd mot sol l. oväder. Råmande Oxar och bräkande Fåår drefwes hopetals in, hwilka .. kunde swårligen finna nödige skiul uti Staden at komma under taak. Ehrenadler Tel. 33 (1723). Med ljuflig vanmagt herden drifver / I svala skjulen sina lam. Creutz Vitt. 57 (1755). (En förfallen del av slottet) tjänte till skjul för boskap. Ferrner ResEur. 291 (1760). (Stenåldersfolket) har .. äfven vetat att åt sig uppföra hyddor samt skjul för sina husdjur. Möller Jordbr. 5 (1881).
b) om enkel l. primitiv bostad, koja, hydda. En wachtare gör sigh itt skiwl. Job 27: 18 (Bib. 1541). Om nätterna hwilade .. (Gustav Vasa i Dalarna) uti de ensamma, obebodda skjul, som folket här och der till de gåendes beqwämlighet hade uppsatt. Fryxell Ber. 3: 19 (1828). Med Tikos var jag .. på aftonen hemma hos familjen i dess skjul eller fiskarstuga. Lundgren MålAnt. 1: 7 (1870). Under bråda tider i jordbruket hinner man icke gå mellan hemmet och arbetsplatsen varje dag utan sover ute på fälten eller i något för ändamålet uppfört skjul. Ymer 1950, s. 290. Stugan befanns vara ett ynkligt skjul. SvHandordb. (1966). — jfr RÖVAR-SKJUL.
c) om båthus. Det vid esquadrerne varande ansenlige antal galerer har blifvit med oumgängelige skiul försedt, hvarigenom de .. äro .. mera bevarade för den skada, de elliest genom stilla liggande i vattnet kunna taga. 2RARP 19: Bil. s. 11 (1755). Ingen av .. (finnarna) uppförde båthus eller skjul, som annars ser omtänksamt ut. Aronson FjärdeVäg. 11 (1950). — jfr BÅT-, GALÄR-SKJUL.
d) (numera bl. tillf.) om avträdeshus, ”dass”. Se’n reser du dig tungt och på din svarta krycka / Till skjulet trumpen går och vadar i din flod. Bellman (BellmS) 10: 94 (c. 1787).
e) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om schaktbyggnad (se d. o. 2). Möller (1790). SvTyHlex. (1872).
-BRÄDA l. -BRÄDE.
1) (†) bräde nyttjat till skyddstak (mot regn) över bikoloni (se d. o. 2). Fischerström 1: 733 (1779).
-BYGGNAD. konkret: byggnad som utgör ett skjul; stundom äv. abstr.: byggande av skjul. CAEhrensvärd (SVS) 1: 285 (c. 1790; abstr.). SvD(A) 1961, nr 9, s. 9. —
-SLAGS-BRÄDA. [benämningen sannol. på grund av att brädor av detta slag användes vid uppförande av skjul o. därvid slogos på det virke som utgjorde skjulets stomme; jfr sv. dial. slagbräda] (†) okantad gran- l. furubräda. VDAkt. 1726, nr 562 (: siulslagsbräder, pl.). —
Spalt S 4190 band 26, 1971