| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVIT svi4t, sbst.2, förr äv. SUITE, r. l. m. l. f.; sg. best. -en; pl. -er (HovförtärSthm 1692 A, s. 367) osv. ((†) -ar HH 24: 185 (1711))
1) om samling av personer med uppgift att åtfölja l. ledsaga l. skydda l. betjäna l. uppvakta ngn l. utgöra ngns (res)sällskap; särsk. om sådan samling av personer som åtföljer osv. person i hög samhällsställning (t. ex. en furste l. konung): följe (se d. o. 2), eskort, uppvaktning, betjäning. Ther med tog Legaten afträde, och hans suite tilletes att kyssa Regeringens och Rådetz händer. RP 8: 483 (1641). Richz Enkie dråttningen och medfölgd Svite. HovförtärSthm 1698 A, s. 2335. 2ne pavilloner på sidorne (på sommarpalatset i Kassel) hwaraf den ene är för switen. Palmstedt Res. 46 (1778). Redan 1859 hade .. (Axel Gadolin) befordrats till öfverste vid fältfotartilleriet och blef .. 1870 medlem af kejserliga sviten. FinBiogrHb. 729 (1897). (Löjtnant) Wahlberg var fullkomligt orädd vid alla inspektioner. Emellanåt kom översten, och då och då en general med svit. Hedberg VackrTänd. 118 (1943). Den 3 mars 1786 klockan halv sex på morgonen anlände .. (G. III) till Uppsala och tog in på slottet med sin svit. HSNyberg i 3SAH LXII. 2: 107 (1951). — särsk. oeg. Vid äggläggningen omgifves visen (dvs. bidrottningen) af en uppvaktande svit af arbetare. NF 2: 441 (1877). En och annan barnvagn med uppvaktande svit. Boye Ast. 53 (1931). Ymer 1951, s. 162.
Anm. till 1. I nedanstående källor är swit ombildning av fvn. sveit, krigarfölje, hird, med anslutning till svit. Konung Hring red med sin swit och Westgötherna utföre til Öresund. Peringskiöld Sogubr. 20 (1719). Lagerbring 1Hist. 1: 110 (1769). Ssg: Litet förr Jul, kom Vlf hin Röde hem med sine switmänn. Björner Norn. 3 (1737).
2) följd (se d. o. 5 a), påföljd (se d. o. 2), efterverkan; konsekvens; vanl. om ogynnsam följd osv.; förr särsk. i uttr. i svit (jfr 3 f), till följd, som konsekvens; numera företrädesvis i pl. (Vi, dvs. K. XI) hafwe .. til at afböja en sådan ilak Svite (dvs. att ryttarrusthållarna tvingas lämna sina hemman), funnit högnödigt och rådeligit, at bruka med dem en skälig Moderation, så i tiden, som sjelfwa Munderingen. LMil. 1: 117 (1681). Det är ingen svårighet för en käck karl at taga sig satisfaction, men suiten måste betänckas. 2RARP 8: 509 (1734). Landtmarschalcken .. såg hvad farliga sviter det skulle hafwa med sig, om hela denna saken ej komme unanimi voto up til plena. Tilas Ant. 2: 107 (1769). Detta försvar af activiteten såsom sådan, har nödvändigt i svit med sig, försvaret af den yttre friheten såsom sådan. Biberg 2: 128 (c. 1820). Storstrejkens sviter blevo mycket svåra för fackföreningsrörelsen. SvFolket 12: 33 (1940). Sviterna av de hemska nödåren 1866—67 funnos ännu (dvs. på 1870-talet) kvar i de fattigas boningar. Thorsén UpplTorp. 61 (1949). — särsk. om menlig följd l. ogynnsam efterverkning av sjukdom l. åkomma l. skada o. d., yttrande sig ss. följdsjukdom l. men l. svaghet o. d.; äv. oeg. l. bildl. Mässlingen kan ge svåra sviter. Sviter efter l. av en bilolycka. Då man icke med säkerhet kan säga hwad Sviter en sådan Contusion kan hafwa. VDAkt. 1792, nr 435. Säkert är, att han (dvs. V. v. Heidenstams romanfigur Hans Alienus) ej skulle känna sig benägen att tvärsäkert .. resonnera .. om han ej hade sviter i kroppen af 50- och 60-talens naiva tro på den ”positiva” vetenskapens förmåga att lösa alla gåtor. NordT 1892, s. 448. Då Prins Wilhelm fortfarande besväras af sviter efter .. (influensan) och ännu ej fått lemna sina rum, komma Prinsarne icke att (osv.). PT 1899, nr 51, s. 2. De direkta verkningarna av (orm)giftet hade försvunnit, men som svit hade jag fått en obehaglig, nervös skälva i hela kroppen. Kolthoff LivNat. 126 (1939). Det var en tilltagande försvagning av hjärtmuskulaturen, svit av en reumatisk feber i tonåren. Siwertz Förtr. 130 (1945). Sviterna efter magkatarren fick jag ha i många år. Järnvägsminn. 173 (1952).
3) om en sammanhängande l. obruten rad av föremål l. företeelser som bildar en naturlig enhet l. enhetlig l. samhörig grupp; grupp (se GRUPP, sbst.1 1); räcka, följd; särsk.: serie (se d. o. i); ofta med bestämning inledd av prep. av med huvudord betecknande det som en sådan rad osv. består av. VetAP 1: 179 (1740). At (den engelske astronomen J.) Bradlej .. skulle kunna anställa flera sviter af .. observationer, hvarigenom han kunde jemnföra flera stjernors rörelser af samma art .. skaffade han sig et .. med yttersta noggranhet fabricerat instrument. Melanderhjelm Astr. 1: 94 (1795). Husen .. börja antaga utseendet, snarare af en svit landtliga villor, än en stel rad hus i en reguliert anlagd stad. Gosselman SNAmer. 1: 78 (1833). Riksmusei mineralogiska afdelning .. innehåller .. fullständiga sviter af de vackraste och mest karakteristiska stenarter från de viktigaste mineralfyndorterna i riket. Sthm 1: 451 (1897). Den vackra och värdefulla sviten av släktporträtt var .. förut säkrad för offentlig samling. Lengertz SamlSk. 12 (1936). En fullständig svit av Västmanlands fornminnesförenings årsskrift är .. en prydnad för den lilla topografiska avdelningen. BonnierLM 1937, s. 441. En hel rad utländska uppslagsböcker, sällskapspublikationer och lärda tidskrifter i kompletta sviter. LychnBibl. 3: 56 (1941). Inte sedan december 1983 har (tennisspelaren) Mats Wilander varit med om att förlora en landskamp i Davis Cup. Det är en otrolig svit. SDS 24 ⁄ 7 1987, s. 20. — jfr GÅNG-, PUBLIKATIONS-, ROMAN-, SKULPTUR-SVIT m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. sviten av ngt, ngt i sin helhet. Jag har .. glömt at begära sviten af Sjökortet öf(ve)r Östersjön, hvaraf jag endast har det bladet som föreställer Finska viken. Porthan BrCalonius 121 (1794).
b) om en sammanhängande rad l. följd av rum utgörande en (stor o. flott) våning l. lägenhet på hotell l. i palats o. d.; äv. med bestämning inledd av prep. av l. på med huvudord betecknande (antal l. typ av) rum o. d. Uthi alla Stora Slått will wara .. Förmacker, Stor Audiens Sahl, SängCammare, liten audiens Sahl, Stort Cabinet, och Gallerie och där brede wyd Garderobber, och åtskillige rum för Retraite; denna Suiten är högst nödig, om ett Slått skall wara logeabelt. NTessin (c. 1690) hos Josephson Tessin 2: 76. (C. F.) Adelcrantz omtalar stora våningen (i Palazzo Pitti i Florens) med sex rum .. samt en annan svit af sex rum. CRNyblom i 3SAH 5: 87 (1890). Familjen Bowlby, som har sviten ovanför hans höghet. Serner YussufKh. 155 (1916). Den långa sviten av salonger och förmak, med praktmöbler och konstverk av alla slag. Wrangel Barnd. 79 (1924). Vi hade en svit på tre hytter och två badrum med all tänkbar komfort, även rinnande isvatten. Fägersten Johnson Congorilla 183 (1932). Herbert .. tjänstgjorde som konsulatsekreterare hos Rosenthal, i vars palats han hade en privat svit. Knaust Krög. 21 (1942). (Om hon vann hundra miljoner) skulle hon hyra en svit på Grand Hôtel och där skulle hon bo tills hon dog. Rådström Mån. 126 (1989). — jfr RUMS-, VÅNINGS-SVIT.
c) i kortspel: följd av flera spelkort i samma färg o. i sammanhängande ordning efter valör; jfr SEKVENS 1 a. Sitta med en vacker svit i hjärter. Har man någon suite af mindre Trumf, kan man med säkerhet räkna alla goda. UnderrBostSp. 6 (1803). Ni har nyss sprängt sviten. PT 1906, nr 185 A, s. 3. Werner o. Sandgren Kortox. 77 (1949). — jfr HJÄRTER-, KLÖVER-, SPADER-SVIT.
d) (†) i biljardspel: följd av lyckade stötar, varvid ett visst antal poäng uppnås, obruten serie. Då en (biljard)spelare oafbrutet gör sina 12 points, kan han, om öfverenskommelsen är sådan, få räkna suite och motspelaren blir qvadruppeljan, om ock denne förut räknat 11. HbiblSällsk. 2: 113 (1839). När en af spelarne göra sina 12 points oafbrutet efter hvarandra, så har han svit och motspelaren blir jan. Lindskog Spelb. 315 (1847).
e) (†) i skriftlig framställning (särsk. litterärt verk): passage l. stycke; ställe. Denne suieten ähr tagin aff Stiernhielms värs. Ståhle VersVasat. 428 (i handl. fr. 1649). Wore .. bäst, at exemplaret af scholæ-ordningen blefwe omskrifwit och observationerne uti sin svite inryckte. 2PrästP 2: 219 (1723). Slutet af boken utgöres af strödda tankar i andliga ämnen, hwaraf likwäl hwarje svit är ordnad till ett helt under visza rubriker. SvLittFT 1834, s. 29.
f) i uttr. i svit (jfr 2), förr äv. i en svit, i fråga om förhållandet att icke avbrytas av ngt annat: i följd (se d. o. 4 d); utan avbrott; om ngt sakligt stundom närmande sig bet.: i sin helhet; i fråga om obrutet tidssammanhang äv.: i rad, i sträck. Denna co(m)batten (kan) wähl skattas för een af de vigoureusaste actioner, som någon sin äre skedde, enär man considerar, att Kongl. Maij:tt alt utj een svite hafwer passerat Dünen .. sampt .. slagit fienden uthur fältet. KKD 3: 82 (c. 1710). Det fans gådt, at Ridderhusordningen skulle uti en svite upläsas. 2RARP 6: 56 (1731). Skulle han (dvs. den som är angripen av talklåda) händelsevis lemna Er rum at tala något ord, så skynda Er hals öfver hufvud at säga, hvad Ni har att säga; tala fort och i en svit. Kellgren (SVS) 4: 245 (1781). (Farbror) täcks disponera öfver afhandlingens användande efter som Farbror tycker, att det bäst passar sig .. antingen styckevis bland Farbrors egna manuscript eller i svite. Retzius BrFlorman 77 (1829). Då korten äro gifna, så .. rangerar man korten i suite och efter ordningen, såsom: 2, 3, 4, o. s. v. HbiblSällsk. 1: 277 (1839). Har varit på teatern i kväll, det är tredje gången i svit. (Bergman o.) Söderberg KHjalleBo 87 (1891). Åt gatan ligga i svit tre rum avsedda som styrelse- och klubbvåning. SvFl. 1941, s. 196. I augusti lämnar (landshövding) Per Eckerberg i Linköping ämbetet efter 23 år i svit i Östergötland. SvD 20 ⁄ 8 1978, s. 4. — Anm. till 3 f. I äldre tid användes uttrycket stundom med fransk preposition: en suite. LandtmFörordn. Föret. 3 (1765). Äro mindre än 13 Matadorer, måste de äfven vara från Esset en suite. UnderrBostSp. 1 (1803).
g) bildl. Aktning för talangerna är en rättighet den man lika så lite bestrider som en spelskuld; men när hjertats och förståndets egenskaper äro med i sviten, då nöjer man sig inte med att blott känna personen på långt håll. Granberg Dram. 233 (1811). Likt en ännekrönt jättinna, / trygg på tronen av granit, / skådar slottet Kalliolinna / över blåa fjärdars svit. Lindqvist RysslSång II. 2: 127 (1934).
4) [specialfall av 3] följd av toner; cyklisk instrumentalkomposition av varierande uppbyggnad. — jfr KLAVER-, ORKESTER-, PIANO-SVIT m. fl.
a) (†) Suite. (Dvs.) Tonfölgd .. Betyder i musiken en fortsättning af toner, för at utgjöra både fraser och perioder, samt hela melodien. Envallsson (1802).
b) mus. flersatsig instrumentalkomposition av varierande uppbyggnad; särsk. dels om en i sht under barocken vanlig typ av instrumentalkomposition bestående av en mer l. mindre fri följd av (kortare) satser, ursprungligen vanl. danssatser, dels om en på 1800-talet framvuxen typ av fritt gestaltade cykliska verk (i sht för orkester), ofta sammanställda ur scenisk musik (opera, balett o. d.); jfr PARTITA. KonvLex. 4: 224 (1864). Den nyare suiten har inga bestämda satser; man gifver vanligen detta namn åt cykliska kompositioner, i hvilka ingen sats i sonatform förekommer. Wegelius Musikl. 2: 154 (1889). Konserten inledde .. (violinisten) med en suite af Christian Sinding .. ett vackert och storslaget värk. GHT 1895, nr 239 A, s. 3. Med svit menar man en cyklisk följd av flera smärre instrumentalstycken, under äldre tider förnämligast dansstycken och förbundna genom en gemensam tonart. Jeanson (o. Rabe) 1: 197 (1927). Den senare sviten är ibland en arkaiserande efterbildning av den gamla danssviten .. men i övrigt rör det sig om fritt sammanställda stycken med måleriskt innehåll .. eller avsnitt ur dramatiska verk. Brodin 219 (1948). Berömda sviter för vitt skilda besättningar ha skrivits av Bach, Händel, Couperin, Rameau m. fl. 2SvUppslB (1954). Liten svit för stråkorkester. SvHandordb. (1966).
c) mus. om följd av satser för kör, bildande en cyklisk helhet; särsk. i ssgn KÖR-SVIT (Svensk körsvit. (1965; titel; citerat fr. 2SohlmanMusiklex. 3: 286)). Instr(umentala) o vokala sviter. 2SohlmanMusiklex. 5: 657 (1979).
5) (†) fortsättning; efterföljd. Detta antagna sätt, at allenast skrifva consonanter .. är en oemotsäglig svite af det Hieroglyphiska skrifsättet. Thorberg ÖsterlSpr. 20 (1785). I Holland, Danmark och kanske i England skulle .. (skådespelet) mottagas med förkjusning, och tjena till svite af The Beggars Opera. Kellgren (SVS) 5: 125 (1788). Som jag tyckte .. at något fel måtte vara begånget vid Experimenternas anställande .. uphördes med dessa försök, i hopp, at under suiten af andra, säkerligen finna (orsaken). VetAH 1795, s. 83. Pfeiffer (1837).
6) (†) ordnad följd; ordning, reda. Som man wjd öpnandet (av medaljkabinettet) ey funnit Medaillerne lagde uti någon svite och ordning utan promiscue om hwarandra, så har man ey kunnat behörigen dem rangera och i ordning lägga. Schück VittA 4: 498 (i handl. fr. 1727). Vidare kundskap om wåra gamla Riddare, har iag intet, än at the här och thär, dock utan någon Svite i gamla Slächt Register blifwa nämde. GBonde (1749) i HSH 3: 166.
7) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om skara av personer (som färdas l. uppträder l. lever tillsammans), följe (se d. o. 3), sällskap, hop; avdelning (av soldater o. d.); särsk. i uttr. hela sviten, hela skaran, allihopa. Schück VittA 4: 140 (i handl. fr. 1697). (D. 10 Juni 1706) Reste Öfwerste Knorring med en swite officerare till Cipelhoff. KKD 1: 103 (c. 1710). Kommo Arsamarske och Simbirske suiterne till Toboll (dvs. Tobolsk). HH XVIII. 4: 55 (1711). Den 8:de (engelska) Veteran-bataillonen, som .. består af 870 man, räknar i sin svit icke mindre än 760 qwinnor och 1,800 barn. VexiöBl. 1820, nr 25, s. 3. Min sång vill vår tid illustrera, / Dess riddare och damer, hela sviten. CVAStrandberg 5: 286 (1862). Från Poltava fördes fångarna .. till Moskva, varest de efter en tid delades i åtskilliga sviter, innan de fingo vandra till Sibirien. Rig 1949, s. 9.
(3 c) -KORT. spelt. i kortspel: kort som i omedelbar svit följer efter varandra. Lindskog Spelb. 54 (1847; i piké). —
(4 b) -MÄSSIG. mus. jfr -mässig 1 (se sp. M 2016). Fr. o. m. tiden omkr. 1600 bli svitmässiga sammanställningar för instrumentalensemble allt vanligare. SohlmanMusiklex. 4: 1055 (1952). —
(1) -OFFICER. (förr) officer ingående i svit. Han har frågat af Edelsköld om han understod sig att säga, att det var indelikat gjort, som en svit-officer gör! Heinricius ÅboAk. 89 (i handl. fr. 1819). —
(4 b) -TYP. mus. jfr -form. En under 1600-t(alet)s sista decennier och 1700-t(alet)s första hälft dominerande svittyp är den s. k. uvertyrsviten. SohlmanMusiklex. 4: 1056 (1952). —
(3 b) -VÅNING. våning som utgörs av en svit. En av .. hissarna förde mej upp till svitvåningen under taket (på hotellet). Trenter Sjöj. 85 (1966).
Spalt S 15213 band 32, 1999