| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TAXERA takse4ra, v. -ade. ((†) pr. sg. -er NorrlS 1—6: 303 (1553); p. pf. -t Lind (1738, 1749)). vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, 3SthmTb. 5: 19 (1603), 3SthmTb. 14: 236 (1625: taxerningsmänn)); jfr TAXATION, TAXATOR.
1) med avs. på storlek l. antal l. kvalitet l. förmåga o. d.: anta l. beräkna l. åsätta ett mått l. värde o. d. på, värdera; uppskatta l. bedöma l. beräkna; äv. (mer l. mindre oeg. l. bildl.) i fråga om egenskaper l. förhållanden som svårligen låter sig mätas l. uttryckas i siffror o. d.: (mer l. mindre subjektivt) bedöma l. uppskatta l. värdera; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. till; jfr SKATTA, v. 4, 5. Han taxerade avståndet till ca 200 meter. Ledaren taxerade lagets chanser att vinna. Resultatet av taxeringen blev 10 älgar per 1000 hektar. G1R 27: 127 (1557). (Ledamoten påtalade), hurusom det vore svårt .. at kunna taxera folks meriter. 2RARP 15: 114 (1746). Om ägorna aldraförst til sina skiljacktigheter af sämre och bättre slag utmärkas, det är taxeras .. innan någon mätn(i)ng begynnes, har man (bäst översikt). LandtmFörordn. 18 (1765). (Kallbadhuset för damer) har afundsjuka linnegardiner neddragna ända under vattenytan, för att skydda behagen och obehagen för hvarje taxerande blick. Tavaststjerna Marin 18 (1890). Är man ärlig .. blir man visserligen taxerad som bra tjänare, men som människa blir man ansedd som dum. Hedberg Räkn. 68 (1932). Hon var enligt min taxering omkring 20 år. Lindqvist Sprakfål. 129 (1943). Min mor ställde sig .. att taxera utrymmet i skrindan och det som var kvar på (råg)åkern. Lo-Johansson Analf. 299 (1951). En buss (med pensionärer) köper för så där 7000 spänn, taxerar Wachtmeister sakkunnigt. MånJourn. 1984, nr 9, s. 92. — särsk.
a) skogsv. (gm besiktning) uppskatta l. bedöma l. beskriva skogs l. träd(bestånd)s o. d. aktuella omfång l. kvalitet l. förmåga till framtida tillväxt l. återväxt; särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om enskild sådan förrättning. Taxeringen visade att skogens bonitet är låg. Ström Skogsh. 84 (1822). Han har sändt dem dit upp jämte skogvaktaren att taxera ett skifte, som han är betänkt på att köpa. Dahllöf Brudkr. 109 (1910). — jfr LINJE-, OKULÄR-, SKOGS-TAXERING m. fl.
b) (förr) med bestämning inledd av prep. till o. angivande beräknad l. tillåten produktion för åläggande av skatt o. d., särsk. vid järnverk l. smedja o. d. Hafwa Riksens Ständer .. (höjt smideskvoten) så at then Frelsewerks ägare, som är .. taxerad til 100:de Skeppunds smide .. må äga frihet at smida 115 Skeppund. Bergv. 1: 714 (1736). En .. stångjärns- eller ämneshammare .. med tvenne härdar, taxerad till 650 skepp(un)ds årligt smide. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 10 (1755).
d) (†) övergående i bet.: bestämma (se d. o. 4, 5); anslå (se d. o. II 4), tilldela. Grufstugan kunde icke blifva särdeles stor, då endast 64 stockar dertill taxerades. Johansson Noraskog 3: 53 (1884). Slutsumman af det sistförlidna räkenskapsårets behållning taxerar .. beloppet af de understöd, som ställas till behöfvande gillesmedlemmars förfogande. Flensburg o. Collin 107 (1911, 1915).
2) om myndighet l. befattningshavare som myndighet delegerat till: beräkna (ngns l. ngts) förmåga l. kraft att betala skatt l. avgift l. pålaga o. d. med ledning av kända uppgifter om ekonomiska förhållanden; äv.: efter bedömning åsätta (ngt) ett ekonomiskt värde, värdera; äv. (o. numera nästan bl.) med avs. på inkomst l. förmögenhet l. fastighet o. d.: fastställa belopp l. (potentiellt försäljnings)värde på vilket skatt (efter avdrag) beräknas; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. till l. för o. angivande det fastställda beloppet l. värdet; äv. intr. (se g) om den skattskyldige (se g β); jfr SKATT-LÄGGA, -SÄTTA. Bageriverksamheten taxerades för högt. Deras villa är taxerad till en och en halv miljon. Taxerad inkomst, förmögenhet. G1R 3: 322 (1526). Till Boo Olszon, att han .. lather taxere then menighe man udi Västerårs och seden upbäre taxen effther mantaledt. G1R 26: 490 (1556). Prästagården är taxerad för .. 12 mark. Olsson Herdam. 2: 201 (i handl. fr. 1596). (Att G. II A. vill) så moderera (kontributionen), att ingen öfwer sin förmågo må taxerad eller skattad warda. RA II. 2: 126 (1617). Riksens Ständer (meddelar), at Sågebruk och Qwarnar .. (må) til en skälig afgift til Osz och Kronan taxeras. Bergv. 2: 82 (1739). Var god och låt mig veta .. huruvida Sv. Akademien ej taxeras och skattar för sin förmögenhet, liksom andra verk som ha särskilt Kassa. 3SAH XLVIII. 2: 267 (1843). Förra året taxerades deras förmögenhet till drygt 1,3 miljoner kronor. Expressen 11 ⁄ 4 1997, s. 8. — jfr EFTER-, SKATTE-, SKÖNS-TAXERA m. fl. o. BEVILLNINGS-, O-, SAM-, SÄR-TAXERAD. — särsk.
a) (†) i förb. taxera ngn l. ngt om l. på (en summa), beräkna l. fastställa skatt l. avgift för ngn l. ngt till (en summa). När .. Fahlan blifuer på een wiss Summa af oss (dvs. G. II A.) Taxeret, dhå skole wår Fougde .. (m. fl.) öfwerwäge och sluuta .. huru myckit efter huars och eens förmågo vthgöres skall. Lyberg GPprFalunDal. 1: 117 (i handl. fr. 1624). Schroderus Os. 2: 122 (1635: om).
b) (†) i uttr. bli lika taxerad emot ngn l. ngt, åsättas samma taxering som ngn l. ngt. Jagh kann .. icke förhålle, att Bårgmestere och Rådh her i Helsingfors haffva .. besvärett sigh öffver den taxeringenn, att dhe schole bliffve lijke taxeredhe emott Bårgho stadh. OxBr. 5: 155 (1621).
c) (†) refl. l. recipr., i sådana uttr. som taxera sig l. varandra (inbördes), värdera l. deklarera egen inkomst l. förmögenhet inför varandra l. tillsammans för efterföljande gemensam beskattning. RA I. 1: 218 (1537). Att h. k. M:t ville låtha them sielfve taxere hvar annen inbyrdis på en summa penninger. RA I. 1: 307 (1542). Bönderna borde befrias från .. afgift .. Det vore således adel, prester och borgare, som länsvis skulle taxera sig efter förmögenhet, rang och patriotism. Tegnér Armfelt 3: 447 (1887). jfr: Att taxeras av sina egna medlemmar hörde till borgarskapets dyrbaraste privilegier. Herlitz Stadsförv. 1830 189 (1924).
d) (†) i förb. med bestämning inledd av prep. till angivande art l. omfattning av skatt o. d.; i uttr. taxera ngn till ngt, kräva ngn på ngt, avfordra ngn ngt. (Fastän) vij .. äre taxerade till hvar femte, fierdhe och stundom till tridhie tunna (osv.). OxBr. 12: 425 (1614). Såsom Wi .. för godt funnit .. at Torparne interims wis .. måge dertil (dvs. till dagsverken) taxeras. Bergv. 2: 34 (1737). Järta Kopparb. 50 (1823).
α) fastställa, bestämma. (Utskottet berättade om) Accisen, att han ähr på somblige orther så taxerat och stägrat, att taxen ähr så högh som waran kostar. RARP 7: 24 (1660).
β) uttaga, inkräva. Bakungs-Penningarne .. (ska) ey widare komma at taxeras, utan aldeles afskaffas. PH 3: 2456 (1747). Wilskman Eccl. 937 (1782).
f) (†) med subj. betecknande den skattskyldige o. med obj. betecknande skatt o. d.: betala, erlägga. Utaf prestebolit taxerer .. (prästen) 4 t:r lax och 2 skepp:d borgarlegxgedder. NorrlS 1—6: 303 (1553). OxBr. 12: 173 (1615).
g) intr., i förb. taxera för.
α) (numera föga br.) med subj. betecknande myndighet l. dyl. o. med bestämning angivande tidsperiod: företa taxering (avseende ngt). När .. (staten) skulle taxera för det löpande året (osv.). RiksdP 1876, 1 K nr 10, s. 8.
β) med subj. betecknande den skattskyldige, dels med bestämning som anger verksamhet: bli taxerad (o. betala skatt) (för ngt), dels (o. numera bl.): vara taxerad för (visst belopp). (Gör) så at vij som taxera för handelen icke måge vara större tull underkastadhe ähn (bönderna). BtHforsH 3: 47 (1660). Han taxerar för fem miljoner. DN 22 ⁄ 5 1970, s. 21.
h) ss. vbalsbst. -ing; särsk. i konkretare anv., dels om skatt o. d., dels (o. numera bl.) om enskild akt av taxering; jfr TAXA, v.1 Taxering av småhus. Taxering till kommunal l. statlig inkomstskatt. Skattepliktig inkomst enligt årets taxering. RA I. 1: 218 (1537). Borgemestere och rådh i Suderköping hafwe .. beklaget sig om then höge taxering, som the .. hafwe warit betungede medh. PrivSvStäd. 4: 140 (1596). (Förfrågan) om icke Stadsmagistraten kunde låta uthexequera hoos Academiæ glaasmestaren Murberg dess innestående taxering? ConsAcAboP 8: 115 (1701). (Städernas) rätt, att medelst taxering uppbära de nödiga utgifterne för stadens behof. Nordström Samh. 1: 335 (1839). Jordegendomens taxering består i ekonomisk värdesättning (i pengar) och åsättande av taxeringsvärde. Sommarin EkonL 2: 48 (1916). Skattskyldiga måste årligen deklarera för att myndigheterna skall få underlag för taxeringen. Larson o. Rohlin Affärsredovisn. 98 (1975). — jfr BEVILLNINGS-, FASTIGHETS-, INKOMST-, SAM-, SKATTE-, SKÖNS-, SÄR-, UPP-, UT-TAXERING m. fl.
3) [utvecklat ur 1 (o. 2)] (numera mindre br.) med avs. på vara l. tjänst: (enl. taxa) fastställa l. bestämma pris på, prissätta; belägga med avgift; ss. vbalsbst. -ing förr äv. konkretare, särsk. om bestämmelse o. d. avseende prissättning (jfr TAXA, sbst. 3). RA II. 2: 245 (1617). Kröghare skole icke sälia theras drycker vth för högra prijs än som the taxerade och satte äre. OrdnLilleTull. 1622, s. E 1 a. (I Venedig) behöfwer man eij mehr än stiga i båten och låta föra sig hwart man will .. ty alla .. (avstånd) äro taxerade. SvBrIt. 1: 80 (c. 1700). Ty är S(ekreta) U(tskottets) und(erdåniga) begiäran, at .. alle taxeringar så på in- som utrikes varor indragas, och hvarken bergsmannen eller kiöpmannen vidare förbindes till et visst pris i deras tilvärkningars och varors föryttrande. 2RA 1: 19 (1719). Jag öfverlåter åt Herr Professorn att taxera mitt arbete efter gällande bestämmelser och skall jag tacksamt motse honorar qvartalsvis. Strindberg Brev 2: 34 (1878). Avgiften för telegram beräknas i förhållande till antalet taxerade ord. SFS 1951, s. 314. IllSvOrdb. (1964). — särsk. (i sht i ä. farmakologiskt fackspr.) i fråga om recept l. apotek(arverksamhet) o. d., med avs. på (ingrediens ingående i) läkemedel. Befaltes confirmera .. (hans) privilegium medh .. (villkoret), att han skall låta taxera alla sine medicament aff medicis och effter samma taxa sällja ådt alle man sine vahrur. RP 6: 52 (1636). De medicamenter hwilka icke äro i Taxan upptagne, skola efter billigheten taxeras. SPF 1830, s. 60. Läkemedels taxering å apotek. SFS 1920, s. 497. IllSvOrdb. (1964).
4) [utvecklat ur 3] (†) med avs. på person: begära pengar för (utförd) tjänst l. vara o. d. av, debitera; särsk. med bestämning inledd av prep. till o. angivande begärt belopp. HSH 17: 295 (1698). Klockaren (är) berättigad til lön efter Lag .. men må ingen efter behag taxera, och lika litet neka någon fattig sin tjänst, utan betalning. Wallquist EcclSaml. 1—4: 257 (1759). Doctorn swarade, det han aldrig taxerat någon .. (men) frågade .. slutligen, om 50 Louis skulle wara för mycket. GT 1786, nr 83, s. 3. Men huru kommer nu Hyrkusken att taxera mig till 3 Rdr 31/3. 4 rdr. Bco (eller mer)? Leopold (SVS) II. 5: 121 (c. 1812). (Jag anser) att vi i .. hotellet blefvo högt taxerade. Vistelsen der kostade oss .. mera än 29 Specier. Svanberg Redlefn. 329 (1882).
5) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. ä. t.] (†) tadla l. lasta l. kritisera (ngn); anklaga, beskylla. Wartt en fransoss .. haffd för rätte, såsom medh någre otilbörlighe ordh hade angripitt och taxerett Kong:e M:tt vthen all foghe och rätt. HH XIII. 1: 77 (1562). Här taxerades .. (löjtnanten) att han hölt aff slijka galna böcker som Feldenhawers är. HärnösDP 1663, s. 46. Jag vet mig vara taxerad för mutor. MoB 6: 3 (1777). En Präst som Taxerades för att nyttja ett lågt, hwad man kallar Bondagtigt Språk. VexiöBl. 1810, nr 25, s. 4. 3SAH 7: 292 (c. 1880).
TAXERA UPP010 4. jfr upptaxera. särsk.: i l. gm taxering höja (ngns) beskattningsbar(a) inkomst l. förmögenhet o. d. Skattemyndigheterna taxerade upp henne (med 100 000 kronor). Lundell (1893). —
TAXERA UT010 4. jfr uttaxera. gm taxering fastställa l. uttaga (skatt l. avgift o. d. (till visst belopp)). TbLödöse 316 (1594). De hus och gårdar som vi fått i arv eller köpt kommer att bebos nästan uteslutande av fritidsfolk som har råd att betala det som den röda överheten taxerar ut (i fastighetsskatt m. m.). DN 20 ⁄ 3 1998, s. C6.
B: (1, 2) TAXERINGS-ARBETE~020. SFS 1909, nr 110, s. 9. Bucht NorrlSkogsl. 1: 29 (1913; om skogstaxering). —
-ASSISTENT. särsk. (förr) om tjänsteman som granskade deklarationer o. i övrigt biträdde högre tjänstemän inom taxeringsväsendet. SFS 1921, s. 552. Vid taxerings- och revisionsenheter tjänstgör taxeringsassistenter samt taxerings- och revisionsintendenter. SvYrkeslex. 2: 167 (1973). —
-BELOPP. (numera mindre br.) belopp som erlagts l. är bestämt att erläggas i skatt till följd av taxering, skattebelopp; jfr -summa. Berndtson (1880). Fr. o. m. 1745 låg index för hantverkarnas och handlandenas sammanlagda taxeringsbelopp .. under index för totala kontributionsbeloppet. Löfgren TenngjH I. 3: 284 (1950). —
-BESKED. särsk. om skriftligt besked angående (resultat av) taxering; jfr -meddelande. Småhusägare får vänta på taxeringsbeskedet. Expressen 14 ⁄ 6 1990, s. 12. —
-BESVÄR. (i sht i fackspr.) besvär (se d. o. III c) över myndighets beslut l. åtgärd i taxeringsärende. LD 6 ⁄ 11 1958, s. 2. —
-BESÖK. besök av myndighetsperson(er) på företag o. d. för kontroll av uppgifter lämnade i (skatte)deklaration. SvD 18 ⁄ 4 1978, s. 1. —
-BEVIS. av myndighet utfärdat bevis (se d. o. 3) om en fastighets taxeringsvärde. SFS 1891, Bih. nr 64, s. 2. —
(1) -BÄLTE. särsk. skogsv. om avlångt undersökningsområde uppmätt vid skogstaxering; jfr bälte 2 o. -linje o. prov-bälte. SkogsvT 1912, s. 173. —
-DIREKTÖR. (förr) chef för enhet inom taxeringsväsendet, skattedirektör; särsk. ss. tjänstetitel för chef för en länsstyrelses taxeringsenhet. FinlStatskal. 1950, s. 105. BraBöckLex. (1980). —
-DISTRIKT. (förr) jfr distrikt 1. Wid Taxeringen anses hwarje person och Egendom höra till det Taxerings-District, der personen bor och Egendomen är belägen. SFS 1830, s. 719. —
-ED. (†) ed avgiven av taxeringsman. At Taxations-Männerne .. af Borgerskapet .. böra utwäljas .. hwilka då sedan de aflagt den wanlige Taxerings-Eden äga uppå deras Samweten skatta och utsättia, hwad hwar och en af deras Med-Bröder .. bör betala. ResolStädBeswär 16 ⁄ 10 1723, s. C 3 b. Danckwardt SmndrFörf. 11 (1823). —
-ENHET~02 l. ~20. (i sht i fackspr.)
1) om enhet (se d. o. II 2) av objekt som är föremål för (fastighets)taxering. SFS 1920, s. 534. Taxeringsenhet är vad som skall taxeras för sig. Fastighet skall utgöra taxeringsenhet, om inte annat föreskrivs. SFS 1979, s. 2837.
2) om enhet (se d. o. II 5) inom myndighet som handhar taxeringsärenden o. d. SvD 23 ⁄ 5 1972, s. 8. —
-FÖRRÄTTNING. (numera bl. tillf.) om förrättning (se d. o. 1 b α) av taxering; förr äv. konkret, om den grupp av personer som har i uppdrag att utföra sådan förrättning. Taxerings-förrättningen består, utom Embetsmännen, af i orten boende, samt valde och befullmägtigade Invånare af alla Stånd. LBÄ 36—38: 181 (1800). (Greven föreslog att) Taxerings-förrättningen (bör) för sig gå, ehuru ordföranden eller någon af Ledamöterna skulle wara frånwarande. AdP 1800, 2: 1138. SAOL (1973). jfr bevillnings-taxeringsförrättning. —
-FÖRVANDLING. (†) särsk. konkret(are), om (dokument innehållande) beslut l. bestämmelser rörande förvandling av (form för utgörande av) pålaga; jfr förvandling 1 c, d. (Delningen gjordes så) at de hemman som fingo sina wägstycken på häradswägen ärhöllo dubbelt längre wäg än de som fingo på landswäg, likwäl räknat efter taxeringsförvandlingen. Svedenfors Gränsb. 1: 153 (i handl. fr. 1791). —
-GRAD. (†) om grad av l. storlek på taxering o. beskattning; jfr skatte-klass. Bakungsskatten med des taxeringsgrader. 2BorgP 7: 392 (1741). —
(1, 2) -GRUND. (numera bl. tillf.) jfr grund, sbst.1 III 1 d η. (De) taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens uppskattning till dess verkliga värde. SFS 1910, nr 116, s. 13. Taxeringsgrunder för telefon- och telegrafkorrespondens. SFS 1920, s. 1523. SAOL (1950). —
-HANDLING. (numera bl. tillf.) jfr handling 10. Då förändring göres i .. taxeringsvärdet, böra (skälen därtill) .. i taxeringshandlingarne .. antecknas. SFS 1892, nr 44, s. 45. SvGeogrÅb. 1950, s. 21. —
-INSPEKTÖR. tjänsteman inom taxeringsväsendet; särsk. (förr) om l. ss. tjänstetitel för tjänsteman under taxeringsintendent. SFS 1936, s. 198. DN 14 ⁄ 8 1987, s. 31 (om förh. 1919). Att spåra upp skattesmitare är en farlig syssla i Ryssland, där mer än tio taxeringsinspektörer har dödats .. hittills i år. DN 24 ⁄ 8 1997, s. A13. —
-INTENDENT. särsk. (förr) om l. ss. tjänstetitel för chef l. högre tjänsteman inom taxeringsväsendet. SFS 1936, s. 198. I förbigående gör han salami av en kvinnlig taxeringsintendent med vanligt förekommande oförståelse för konstnärers och författares arbetsförhållanden. DN 1 ⁄ 12 1995, s. B2. —
-KALENDER. (tryckt) förteckning innehållande uppgifter om inkomst l. förmögenhet avseende personer l. företag med taxerad inkomst l. förmögenhet över ett visst belopp; jfr kalender, sbst.2 3. RegRiksdP 1911—20 3: 332 (1923). Anseende och social ställning bestäms inte av skapande förmåga och medborgerlig förtjänst, utan av siffrorna i taxeringskalendern. Selander Modernt 78 (1932). —
-KOMMISSARIE. särsk. (förr) om l. ss tjänstetitel för högre tjänsteman inom taxeringsväsendet; jfr kommissarie 2. SFS 1921, s. 551. —
-KOMMISSION. (numera bl. tillf., om utländska förh.) jfr kommission 5 o. -nämnd. AdP 1800, s. 436. DN 10 ⁄ 6 1998, s. A8 (om ryska förh.). —
-KOMMITTÉ. särsk. (förr): taxeringsnämnd; jfr bevillnings-kommitté b. HH XXV. 2: 112 (1812). jfr bevillnings-taxeringskommitté. —
-KONSULENT. särsk. (förr): av länsstyrelsen förordnat sakkunnigt biträde till lokal(a) taxeringsnämnd(er). SFS 1943, s. 1753. —
-LAG, sbst.1 lag (se lag, sbst.1 1) angående taxering. SFS 1974, s. 1623. I taxeringslagen finns bestämmelser om (osv.). RiksdP 1976, nr 53, s. 24.—
(1) -LAG, sbst.2 särsk. skogsv. om grupp l. lag (se lag, sbst.3 14 c) av skogstaxerare. TurÅ 1917, s. 223. Med kompass och lina håller taxeringslaget snörrät kurs genom markerna. TurÅ 1953, s. 109. —
(1) -LINJE. särsk. skogsv. om (kompass)linje (jfr linje 1 c) som taxeringslag följer vid skogstaxering; äv. om taxeringsbälte. Hannikainen (1893). Skogarnas virkestillgång uppskattas genom räkning af samtliga träd å 10 m. breda profbälten — ”taxeringslinjer”. SkogsvT 1909, s. 206. —
-LISTA. särsk. (numera bl. tillf.) om lista över varor o. d. som är l. ska bli föremål för taxering (med påföljande uttag av skatt l. avgift o. d.). SthmStadsord. 2: 448 (1718). Tullarna hittade inte giljotin i sin taxeringslista, så till slut fick den gå under jordbruksredskap. Expressen 25 ⁄ 10 2000, s. 39. —
-LÄNGD. särsk. (förr): (av taxeringsnämnd förd) förteckning över personer l. företag o. dyl. o. deras taxerade inkomster l. vinster l. förmögenheter; jfr -register, -sedel 1, -uppgifts-register o. inkomst-längd, skatte-längd. RP 2: 22 (1630). Magistraten .. (bör) hafwa wid handen en riktig taxeringzlängd uppå hela stadzens borgerskap. 2BorgP 4: 470 (1731). För varje taxeringsdistrikt .. skola föras särskilda taxeringslängder. SFS 1928, s. 1160. jfr bevillnings-taxeringslängd. —
(1, 2, 3) -MAN. (taxernings- 1625. taxerings- 1714 osv.) särsk. dels till 2: person som (yrkesmässigt) utför (kontroll av) taxering, taxerare, dels (i sht förr) till 3: person som fastställde markegångstaxa; jfr skattläggnings-man, skatt-man, sbst.2, skattnings-man, värderings-man. (I mars) blefue taxerningsmänn förordnade på Söder. 3SthmTb. 14: 236 (1625). PH 6: 4124 (1756; i fråga om markegångstaxa). Taxerings-män, som Riksens Ständers Bewillnings föreskrifter .. tillämpa, skola ej för Debitering eller Taxering kunna til något answar ställas. RF 1809, § 113. (Kontroll) betyder att den som försöker smussla med lyxen för att hålla nere taxeringsvärdet inte ska kunna känna sig säker — en vacker dag kan det vara taxeringsmannen .. som knackar på porten. DN 6 ⁄ 6 1995, s. C20. —
-MEDDELANDE. särsk. om skriftligt meddelande angående (resultat av) taxering (på grundval av självdeklaration); jfr -besked. SFS 1990, s. 2291. —
-MYNDIGHET~102, äv. ~200. jfr myndighet 5. Värderingar, som ske i skatteafsigt, .. (tenderar) att stanna under det verkliga värdet, äfven om taxeringsmyndigheternas instruktion än så mycket bjuder dem att söka träffa det rätta. Fahlbeck NatFörm. 11 (1890). Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan taxeringsmyndighet och deklarant bör eftersträvas. RiksdP 1988, nr 119, s. 28. —
-NORM. (numera bl. mera tillf.) norm efter vilken taxering utförs. (Det är känt, att) brandförsäkringsbeloppet oftast utgör taxeringsnorm. AB 25 ⁄ 9 1865, s. 3. BonnierLex. 5: 690 (1963). —
-NÄMND. nämnd (se d. o. 2 b) för handläggning av taxeringsärenden; jfr -kommission, -kommitté, -rätt o. bevillnings-beredning, skatteberednings-nämnd. HforsD 1875, nr 343, s. 2. För varje län .. tillsättes årligen en prövningsnämnd, som har att granska taxeringarna samt pröva och avgöra .. anförda besvär .. i anledning av taxeringsnämndernas beslut. PropRiksd. 1922, nr 167, s. 2.
-ORDFÖRANDE. [sannol. ellips av taxeringsnämnds-ordförande] Ny taxeringsordförande i Malmö. SDS 9 ⁄ 4 1946, s. 4 (rubrik). —
-PENNINGAR, pl. (†) pengar erlagda l. bestämda att erläggas i skatt till följd av taxering; jfr skatte-penning 2, taxe-pengar 1. Murenius AV 161 (1646). Academiae Fougden .. och Cursor .. beswärade sig öfwer det dhe blifwit betungade medh taxerings p(ennin)g(a)r af Stads Magistraten, deremot doch ingen gitter dem bewijsa at dhe bruka någon borgerlig handteringh. ConsAcAboP 6: 50 (1685). (Viborgs domprost vill befrias från skatt) emedan alle Dom-Probstar och Theologiæ Lectorer här i Sverige Taxerings eller Prästepenningarne af dheras Annexer åthniuta. Alopæus BorgåGymn. 43 (i handl. fr. 1692). —
-PERIOD. period (se d. o. 3) under vilken taxering gäller l. utförs. Har under löpande taxeringsperiod nytt taxeringsvärde åsatts fastighet (osv.). PropRiksd. 1931, nr 187, s. 5. Varje handläggare .. har under taxeringsperioden kanske tusentals deklarationer att gå igenom. GbgP 15 ⁄ 9 1996, s. 39. —
-PROTOKOLL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr protokoll 2. AdP 1800, s. 436. Efter det taxeringskommittéens förrättning afslutats, skola taxeringsprotokollet och längder .. till konungens befallningshafvande insändas. Linde Kam. 451 (1867). —
-REGISTER. [numera sannol. ofta ellips av taxeringsuppgifts-register] jfr -längd. 2VittAH XXIX. 1: 43 (1880, 1884). —
(1, 2, 3) -RESULTAT. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 1, 2: resultat av taxering; jfr -utfall. SkogsvT 1909, s. 207 (om skogstaxering). PropRiksd. 1953, nr 227, s. 13. —
-REVISOR. jfr revisor 3. Taxeringsrevisor och taxeringsinspektör åligger att fullgöra de göromål, som enligt .. av länsstyrelsen meddelade föreskrifter anförtros dem, samt att .. biträda taxeringsintendenten. SFS 1943, s. 2231. —
-RÄTT. (†) om instans för handläggning av taxeringsärenden; jfr -nämnd. På det samma Förteckningar måge kunna tiena TaxeringsRätten .. till nödig underrättelse wid taxeringens förrättande. HdlCollMed. 19 ⁄ 12 1745. —
-SEDEL.
1) (†) skattelängd; jfr -längd. (Uppbördskommissariernas) arbete med .. upbörds-böckernes och taxerings-sedlarnes uprättande. 2RARP 14: 411 (1743).
2) (tillf.) skattsedel; särsk. oeg. l. bildl.: ”nota”. Den som söker vältra .. (sin) börda på medborgarnas taxeringssedel. DN 19 ⁄ 6 1995, s. A2. —
-SUMMA. särsk. (numera mindre br.) summa (se summa, sbst. 1) (av inkomst l. förmögenhet l. värde o. d.) som fastställts gm taxering; jfr -belopp. Schulthess (1885). SAOL (1973). —
-UPPGIFT~02 l. ~20. särsk.: uppgift om (ngns) inkomst l. förmögenhet o. d. som lämnas till taxeringsmyndighet; ofta i pl. AdP 1856—1857, 1: 342.
-UTFALL~02 l. ~20. utfall av taxering i form av (väntade) skatteintäkter; jfr -resultat. SvD 13 ⁄ 7 1969, s. 4. —
-VÄRDE. av taxeringsmyndighet fastställt värde på fastighet, på vilket skatt beräknas. DA 1824, nr 52, s. 2. Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och kvinnor, som .. äga .. fastighet till taxeringsvärde, ej understigande femtiotusen riksdaler. Reuterskiöld Grundlag. 439 (1925). Taxeringsvärde skall .. i princip uppgå till ett belopp som utgör 75% .. av taxeringsenhetens marknadsvärde. NE (1995). jfr bevillnings-taxeringsvärde. —
-VÄRDERA, -ing. [jfr -värde] (numera bl. tillf.) åsätta (ngt) taxeringsvärde; i sht i p. pf. (Ett) säteri .. taxeringsvärderadt till 178.000 rdr. Höjer Sv. 1: 452 (1875). SAOL (1973). —
-VÄSENDE. sammanfattande, om allt som har att göra med organisation o. utövande av taxering o. beskattning (i ett land); jfr skatte-väsen(de). Motion i 2 kam. 1934, nr 235, s. 3. —
-ÅR. om det kalenderår då taxering verkställs, dvs. året efter det år (jfr skatte-år) som taxeringen avser. BtRiksdP 1903, Saml. 1. I. 2: nr 31, s. 4. Det år du får dina inkomster kallas inkomstår eller beskattningsår. Året efter, det s k taxeringsåret, avgörs hur stor del av det du tjänat som du skall betala i skatt. Küng HbRätt 107 (1989). —
C (†): TAXERNINGS-MAN, se B.
TAXERBAR, adj. (numera bl. mera tillf.) som (enl. gällande bestämmelser) kan taxeras; i sht till 2: beskattningsbar (jfr taxeringsbar). Björkman (1889). 840 000 kronor i taxerbar årslön. DN 6 ⁄ 11 1995, s. D12. —
TAXERINGSBAR, adj. (mera tillf.) särsk. till 2: beskattningsbar; jfr taxerbar. Taxeringsåret 1989 hade han en taxeringsbar inkomst på 142 200 kronor. Expressen 2 ⁄ 3 1990, s. 7. Expressen 1 ⁄ 1 1996, s. 10.
Spalt T 565 band 34, 2003