| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUNNEL tun3el2 (túnn’l Dalin (1885)), r. l. m.; best. -eln; pl. tunnlar (TeknEkonBeskrStatJernvB 141 (1872) osv.) ((†) tunnelar Topelius 24: 94 (1857), Wetterdal Grufbr. 189 (1878)).
(i sht gm grävning l. borrning l. sprängning o. d. åstadkommen) mer l. mindre rörformig (l. kvadratisk l. rektangulär) gång l. passage under jord l. genom berg o. d. för trafik l. transport o. dyl. l. överföring av ngt; äv. dels om annat mer l. mindre likartat långsträckt hålrum, dels oeg. l. mer l. mindre bildl. Wägen under Themsen, eller den i England så kallade Tunneln. ArkHush. 132 (1828). (Järnvägen har) kunnat utläggas utan en enda Tunnel, utan någon viadukt. Forselius Upplysn. 20 (1848). Af dessa tunlar användes blott den ena .. för torkning av kolen. JernkA 1881, s. 261. Dessa bon (hos en viss biart) utgöras af en lång tunnel, vid hvilkens botten äro utgräfda en mängd sidoceller. Reuter LägrDjSjälsl. I. 1: 12 (1886). Gräset .. räckte oss nästan ständigt högt över huvudet, inneslutande oss i en kvav tunnel. DagbrKongo 200 (1911). De långsluttande forsarna (förs) samman till .. koncentrerade fallhöjder. Detta sker genom uppförande av dammar och .. byggande vid sidan av flodfåran av kanaler, tunnlar och tuber. SvGeogrÅb. 1929, s. 143. Eslöv .. var den första station i Sverige, där tillträde till plattformarna erhölls genom tunnel under spåren. Järnvägsminn. 191 (1952). — jfr ALP-, AXEL-, ISÄLVS-, JÄRNVÄGS-, TRAFIK-, VIND-TUNNEL m. fl. — särsk.
a) sömn. om kanal av tyg i klädesplagg för trädande av skärp l. resårband o. d. genom. Varulex. Beklädn. 172 (1945).
b) sport. i oeg. anv., i fråga om att slå l. spela en fotboll o. d. mellan fötterna l. benen på en motståndare; särsk. i sådana uttr. som göra (äv. slå) (en) tunnel (på ngn). SvD 16 ⁄ 5 1976, s. 24. (Han) gjorde tunnel och spelade fram till Urban Bromans 1–0. GbgP 21 ⁄ 4 1987, s. 34. I 39:e minuten slår Klas Ingesson en fräck tunnel på den danske försvararen. SvD 17 ⁄ 6 1992, s. 27.
c) [jfr motsv. anv. i eng.] i bildl. anv., i fråga om besvärlig l. svår l. plågsam belägenhet l. tillvaro o. d., särsk. i förb. med se o. dyl. o. ljus, i sådana uttr. som se ljus(et) i (slutet av) tunneln, (tycka sig) skönja l. ana l. våga hoppas på bättre förhållanden o. d. inom en mer l. mindre näraliggande framtid. För Ungern syns redan ljus i tunneln. Landet har attraherat betydande utländska investeringar. SvD 31 ⁄ 8 1991, s. 2. Fredsprocessen går framåt. Vi ser ljuset i slutet av tunneln. DN 24 ⁄ 10 1997, s. A11. Vi måste förstå att det har gått långt om personal ger upp, inte ser något ljus i tunneln. GbgP 17 ⁄ 1 1999, s. 4.
-BANA. huvudsakligen underjordisk (numera alltid eldriven) (korsningsfri) spårvägsförbindelse för personbefordran (i större stad), särsk. dels om tunnelbanesystem, dels om enskild sträcka inom sådant system; äv. dels med särskild tanke på utrymmet kring stationerna o. d., dels om tunnelbanetåg; jfr spårväg 4, t-bana. TT 1895, Allm. s. 203. Härifrån fortsätter tunnelbanan under Klaraviken. TT 1927, Allm. s. 45. Skynda er ner i tunnelbanan och titta på världens längsta fotoutställning! DN 4 ⁄ 1 1999, s. C6. (Hon) missade precis en tunnelbana och fick vänta tretton minuter på nästa. Ingemarsson SmåCitr. 102 (2004).
Ssgr: tunnelbane-bråk. bråk l. slagsmål o. d. i (anslutning till) tunnelbana. SvD(A) 17 ⁄ 4 1965, s. 18.
-stopp.
2) [jfr motsv. anv. av eng. stop] (mera tillf.) om (uppehåll vid) tunnelbanestation. Expressen 16 ⁄ 9 2001, s. 4.
-BORR-MASKIN. 2NF 35: 180 (1923). Miljödomstolen skriver .. att det är bäst för miljön om det fortsatta arbetet görs med tunnelborrmaskin i stället för att spränga sig fram genom berget. GbgP 15 ⁄ 2 2003, s. 12. —
-BYGGE. särsk. konkretare; jfr bygge 2. Numelin PolGeogr. 38 (1927). Tunnelbygget under Göta älv. DN(A) 7 ⁄ 2 1964, s. 16. —
-BYGGNAD. särsk. konkret; jfr byggnad 3. Jungberg (1873). Rätt att från tunnelbyggnaden utföra sten i vattnet utanför bolaget tillhöriga stränder vid Göta elf. BtRiksdP 1902, I. 3: nr 74, Bil. 2, s. 2. —
-DAL. [jfr motsv. anv. i d.] geol. dal(gång) som bildats gm erosion då smältvatten runnit fram under inlandsis. SvGeogrÅb. 1931, s. 101. —
-EFFEKT. [sannol. efter eng. tunnel effect] fys. kvantmekaniskt fenomen som innebär att en partikel kan passera en barriär som enl. klassisk fysik är oöverstiglig; ofta i sg. best. Dædalus 1953, s. 127. Tunneleffekten .. innebär att atomen eller myonen hittar en tunnelliknande genväg i stället för att behöva klättra över ”berget” mellan två närliggande atomer. ForsknFramst. 1986, nr 8, s. 41. —
-FÄLLA. jäg. om (typ av) fälla för vissa (päls)djur. Han har .. tagit sig före att förbättra den värmlänska tunnelfällan för räv. ÖgCorr. 21 ⁄ 6 1966, s. 6. —
-FÖRBINDELSE. jfr förbindelse 1 c. SAOL (1950). Redan 1889 framlade han förslag om en tunnelförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. GbgP 19 ⁄ 7 1998, s. 9. —
-GRÄVARE. om person (l. företag l. maskin) l. djur som gräver tunnlar. Reuter LägrDjSjälsl. I. 1: 34 (1886; om spindel). När en dynamitsalva misslyckades för tunnelgrävarna. GbgP 1 ⁄ 6 2004, s. 60. —
-PASSAGE. jfr passage 4. 2NF 35: 512 (1923). Det är inte ovanligt att personbilar susar fram i 140 km/tim genom den smala tunnelpassagen. Expressen 20 ⁄ 10 2007, s. A12. —
-PÅSLAG~02, äv. ~20. (i sht i fackspr.) om plats där grävning o. d. av tunnel påbörja(t)s; jfr på-slag 7. Aktionsgruppen mot tunnelbygget på Hallandsåsen polisanmäler Banverket för det vattenutsläpp som pågått de senaste 13 dagarna i den så kallade Möllebäckszonen vid norra tunnelpåslaget. DN 28 ⁄ 7 1998, s. A5. —
-RÖR. om rör (se rör, sbst.3 3) som utgör l. bildar en tunnel; numera i sht om del l. sektion av tunnel, särsk. i fråga om tunnel med (vanl. två) separata sektioner för trafik i vardera riktningen. UB 2: 178 (1873). Tunneln .. skulle bli 1 500 meter lång varav 1 100 i berg, få två tunnelrör och som djupast gå ner till 20 m under havsytans nivå. GbgP 6 ⁄ 3 1990, s. 27. —
-SEENDE. [efter eng. tunnel vision] om tillstånd av dålig l. förlorad synskärpa i de yttre delarna av synfältet; äv. (o. i sht) i bildl. anv., om oförmåga (l. ovilja) att observera l. ta hänsyn till mer än en (mycket) begränsad mängd intryck l. synpunkter l. fakta o. d.; jfr -syn. Ett .. vanligt stressfenomen brukar man kalla tunnelseende. När känslan av stress ökar, krymper uppmärksamhetsfältet. ForsknFramst. 1986, nr 7, s. 6. Han hävdar att polisutredarna hade ett tunnelseende, som gjorde att de släppte alla andra spår till förmån för detta enda. DN 15 ⁄ 1 1999, s. A8. Synen är .. inte färdigutvecklad förrän efter tolv års ålder, innan dess har barn bara tunnelseende. GbgP 2 ⁄ 5 2003, s. 40. —
-SJUKA. [sannol. efter motsv. anv. i eng.] (†) om sjukdom som drabbar arbetare i tunnlar o. d.; särsk. om blodbristsjukdom orsakad av den parasitära rundmasken Ancylostoma duodenale Dubini, hakmasksjuka. Tunnelsjukan har ej skördat några offer. PT 1905, nr 54 A, s. 3. 2SvUppslB (1954). —
-SPRÄNGNING. i sht förr äv. i allmännare l. försvagad anv., om borrande l. byggande o. d. av tunnlar. Då .. längden af ledningen för den komprimerade luften mot slutet af tunnelsprängningen uppgick till omkring en half Svensk mils längd .. var (osv.). JernkA 1874, s. 206. Tunnelsprängningar med dels dynamit dels sebastin. JernkA 1880, s. 417.
-STATION. jfr station II 17 (a); särsk. (numera bl. mera tillf.) om (l. elliptiskt för) tunnelbanestation o. d. 2UB 9: 296 (1905). De tre tunnelstationerna Malmö, Triangeln och Hyllie. KvällsP 11 ⁄ 12 2001, s. 2. —
-STRÄCKA. jfr sträcka, sbst.1 1 a; särsk. i fråga om järnvägs- l. tunnelbaneförbindelse. 2UB 9: 297 (1905). —
-STRÄCKNING. jfr sträckning, sbst.1 5 a, o. -sträcka. SErikÅb. 1950, s. 163. Gården ligger bara halvannan kilometer från den planerade tunnelsträckningen. GbgP 25 ⁄ 4 2002, s. 12. —
-SYN. jfr -seende; särsk. oeg. l. bildl. BilskolLb. 26 (1959). Eleverna har tunnelsyn, en relevanskorridor, där ingenting som inte förefaller omedelbart lockande släpps in överhuvudtaget. Sydsv. 30 ⁄ 4 2007, s. B4. —
-SYSTEM. jfr särsk. system, sbst.1 2 (c). 2NF 18: 633 (1912). Vattnet dräneras genom komplicerade tunnelsystem. SvGeogrÅb. 1955, s. 53. —
-TAK.
1) tak i tunnel; jfr tak, sbst.3 2 (c). JernkA 1880, s. 418. Tunneltak och väggar täcks .. med fyra centimeter stålfiberarmerad sprutbetong. GbgP 27 ⁄ 10 2003, s. 4.
2) (numera bl. tillf.) tunnelliknande tak av duk l. väv o. d., särsk. på vagn o. d.; jfr tak, sbst.3 2, o. -tält. Hedin GmAs. 2: 465 (1898). —
-TÅG. tåg som går genom tunnel; förr särsk. om (l. elliptiskt för) tunnelbanetåg o. d. Med tunneltåget genom Londons inälvor. SvD(B) 8 ⁄ 6 1930, Bil. s. 7. —
-TÄLT. tält av tunnelliknande typ; jfr -tak 2. PiteåT 8 ⁄ 4 1986, s. 7. Kupoltält har högre i tak, tunneltält är lägre och längre. GbgP 3 ⁄ 6 2003, s. 31. —
-UGN. (i sht i fackspr.) långsträckt ugn; särsk. om ugn ((med vagnar o. d. (på skenor)) för tegel l. keramik o. d.) indelad i zoner för olika typer av upphettning l. bränning; jfr kanal-ugn. LfF 1911, s. 58. Tunnelugnen .. i vars ena ända på rälsbana införas vagnar på vilka äro staplade de tegelprodukter som skola brännas. HantvB I. 4: 30 (1936). —
-VAGN. (numera bl. mera tillf.) vagn för användning i tunnel, särsk. om (l. elliptiskt för) tunnelbanevagn o. d. DN(A) 6 ⁄ 4 1964, s. 13. —
-VALV. (numera bl. tillf.) valv l. välvt tak i tunnel(anläggning). 2UB 9: 284 (1905). Vi .. fick se ett fuktdrypande Malmö under jord där 29 mäktiga pelare gjuts för att bära upp berg och tunnelvalv. KvällsP 19 ⁄ 10 2006, s. 21. —
-ÖPPNING. jfr -mynning. Sthm 1: 344 (1897). Eftersom det är rusningstrafik byter de fil på ett vårdslöst sätt precis innan tunnelöppningen. GbgP 5 ⁄ 11 2002, s. 2.
1) [jfr motsv. anv. av eng. tunnel] (numera föga br.) gräva l. bygga tunnel (l. tunnlar). Vi 1949, nr 12, s. 11. Nyord. (1986).
3) [jfr motsv. anv. av eng. tunnel] fys. om elektron o. d.: förflytta sig gm att tunneleffekten träder i kraft; särsk. i uttr. tunnla igenom ngt (särsk. skikt o. d.). DN 5 ⁄ 3 1983, s. 12. Att spänningen är så inställd att elektroner inte förmår att tunnla. GbgP 7 ⁄ 3 2004, s. 62.
4) sport. till b: göra tunnel på (ngn); äv. dels abs., dels refl., särsk. (mera tillf.) i förb. tunnla sig fram10 0 4. Till och med klacka och tunnla sig fram till målchanserna. Expressen 5 ⁄ 11 1992, s. 35. Det blev en tilltrasslad situation och till slut lyckades jag tunnla målvakten. GbgP 22 ⁄ 5 2002, s. 38. Det är kul att tunnla, göra pausfinter och aviga dragningar. Sydsv. 5 ⁄ 2 2007, s. C19.
Spalt T 3190 band 35, 2009