| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UTGIFT ɯ3t~jif2t, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er; pl. best. -erna (OxBr. 12: 166 (1614) osv.) ((†) -ren Geisler BergzmLyckönsk. 11 (1719; i vers)).
1) (†) motsv. UT-GE 3, om handlingen att ge l. lämna ut l. ifrån sig ngt, dels (jfr UT-GE 3 b) om utlämnande av vara (ss. livsmedel l. klädespersedel l. spannmål o. d.), dels (jfr UT-GE 3 c) om utbetalande av pengar: äv. konkretare, om enskild omgång av sådant utlämnande l. utbetalande, äv. övergående i bet.: pålaga l. avgift o. d., särsk. i uttr. betala utgift, betala avgift; ofta i förb. med (o. ställt i motsats till) intäkt (se INTÄKT 2) l. uppbörd; jfr 2. Rääf Ydre 1: 299 (i handl. fr. 1551). Opbörden och uttgifften aff all hampa är ännu intet fördh till någon viss rächningh. RP 6: 146 (1636). Jag (har) inga andra Målkärill brukat wid intächt och utgifft, än allenast de nya. VDAkt. 1751, nr 243. Med det förbehåll, at barnens föräldrar betala en wisz utgift om året til Klostret. SvMerc. IV. 1: 424 (1758). För Kyrkoportarnes igenläsande, snöskottning på Kyrkans wall och gård .. får ingen utgift skje, ty alt dett är Kyrko-Betjäningens skyldighet. Wallquist Eccl-Saml. 1–4: 279 (1788). Med frikostig utgift både af hjerta och medel befordrade den bortgångna anskaffandet af ett orgelverk. Cygnæus 9: 180 (1869). — jfr KRIGS-, PENNING–UTGIFT.
2) i konkretare anv., om (visst) penningbelopp som (skall) utbetalas (l. har utbetalats) för visst ändamål l. för att bestrida viss kostnad; förr äv. i fråga om utlämnande av vara; ofta i pl. med koll. bet., om sammanfattningen av sådana belopp (l. varor) som (under viss tid) utbetalas (resp. utlämnas) osv., särsk. om helheten av (l. ss. rubrik för) kreditsidan i räkenskap(sbok) (särsk. i förb. med (o. ställt i motsats till) inkomst (se INKOMST 3 b β), förr äv. uppbörd) (jfr 1); äv. i allmännare anv., närmande sig bet.: kostnad; särsk. med bestämning inledd av dels prep. på, angivande beloppets storlek, dels för, angivande det ändamål osv. för vilket beloppet utbetalas osv. Stående, offentliga, årliga, stigande, minskade utgifter. Oförutsedda utgifter på tusentals kronor. Få utgifter och inkomster att gå ihop. Utgifterna överstiger inkomsterna. G1R 1: 8 (1521). Corinther .. Utgift. Till unge herrens behof 2 p. 2VittAH 8: 103 (1540). Att then som giör räkenskap ock mindre skrifwer i upbörden än han upburit hafwer, ock meer uti utgifften än han utgifwit hafwer, straffes therföre som för annat tiufwerij. Schmedeman Just. 41 (1560). Dhe hafva hafft stor inkomst dhena tiden men ochså så stora uhtgifter. Carl XII Bref 334 (1704). (Kungen) skal hafwa befalt Inwånarne i .. Wallis at lefwerera årligen 300 Wargskin i stället för annor utgift. Orrelius Diurr. 5: 1 (1750). Ett riktigt förhållande mellan löpande utgifter för konsumtionsändamål och besparingar för framtiden. EkonS 1: 456 (1894). Hyran är en utgift som inte ger oss den köptillfredsställelse som reklamkulturen fordrar. Lindqvist Reklam. 14 (1957). — jfr FÖRSVARS-, KASSA-, KRIGS-, MER-, PENNING-, RESE-, RÄNTE-, SPEL-, STATS-, TJÄNSTE-, TOTAL–UTGIFT m. fl.
B: UTGIFTS-ANSLAG~02, äv. ~20. anslag (se d. o. 17) för bestridande av utgifter inom staten l. myndighet l. institution o. d. SFS 1911, nr 143, s. 3. —
-AVDELNING~020. särsk. (förr) om avdelning (se d. o. 3 d) inom riksdagens statsutskott med uppgift att bereda ärenden rörande utgifter. Statsutskottets utgifts-afdelning har beslutit föreslå .. 1.000.000 Rdr till fängelsebyggnader. Liljecrona RiksdKul. 230 (1840). —
-BERÄKNING. beräkning av (sammanlagda) utgift(er) (i budget); jfr inkomst-beräkning. Både inkomst- och utgiftsberäkningen (måste) bli synnerligen otillfredsställande. Tiden 1920, s. 251. —
-BESLUT. särsk. om beslut (se d. o. II 1) rörande utgifter för staten l. myndighet l. institution o. d. SvD(A) 4/2 1959, s. 3. —
(1) -BOD. (utgift- 1796. utgifts- 1835–1885) (†) om förrådsrum på ä. krigsfartyg varifrån provianten till manskapet utlämnas; särsk. i uttr. daglig utgiftsbod, om förrådsrum för daglig proviant; jfr bod, sbst.1 2. Chapman Liniesk. 51 (1796). Pursern ansvarar för tillståndet och beskaffenheten af dagliga utgifts-boden; och tillåter icke att proviant utdelas på någon annan tid än den, som ordningarne ombord föreskrifva. Platen Glascock 2: 73 (1837). Schulthess (1885). —
-BOK. (i sht förr) bok (se bok, sbst.2 1 b) för bokföring av utgifter; särsk. i uttr. inkomst- l. uppbörds- och utgiftsbok (jfr inkomst-, uppbörds-bok); jfr -journal, -register. VarRerV 32 (1538). Vid kassaförvaltning skola föras följande räkenskapsböcker: .. inkomst- och utgiftsbok. SFS 1906, nr 91, s. 9. —
-BUDGET. om sammanfattningen av i budget för staten l. myndighet l. institution o. d. uppförda l. förtecknade utgifter; äv. i fråga om enskild persons budget (se d. o. c); jfr -förslag, -stat. Den genomsnittliga utgiftsbudgeten för en student. Universitetet (kan inte) någonsin bestå utan statsanslag, emedan dess egen utgiftsbudgett varit och väl kommer att blifva af växande storlek. Palmblad Norige 220 (1846). —
-BYRÅ. (förr) om byrå (se d. o. 3) inom statskontoret (se stats-kontor 1) med uppgift att handlägga ärenden rörande utgifter. SFS 1876, nr 48, s. 3. —
-BÖRDA. jfr börda, sbst. 4 b. LärovKomBet. 1884–85, 1: 299. Partier .. som lägger tunga och onödiga utgiftsbördor på industri och skattebetalare. DN 24/3 2009, s. A7. —
-EXPANSION. särsk. i fråga om utgifter inom staten l. myndighet l. institution o. d.; jfr expansion 1 b o. -ökning. SvD(A) 5/9 1959, s. 4. Den borgerliga vänsterns förmåga och vilja att motstå den fortsatta statliga utgiftsexpansionen. SvD(A) 7/3 1961, s. 4. —
-FÖRSLAG. förslag (se förslag, sbst.3 1) på utgift(er); särsk. om förslag (se förslag, sbst.3 3 b) gällande utgifterna för staten l. myndighet l. institution o. d. (under viss tidsperiod), liktydigt med: utgiftsbudget, i sht förr särsk. i sådana uttr. som utgifts- och inkomstförslag, budget(förslag) (jfr inkomst-förslag). Säkert är att utgiftsförslaget föranleder mycket krångel och gräl åtminstone på riddarhuset och hos bönderne. HT 1922, s. 172 (1829). Fattigwårdsstyrelse åligger .. att .. hwarje år aflemna utgifts- och inkomst-förslag för nästföljande året. SFS 1871, nr 33, s. 7. Under veckan har .. ombuden gång på gång serverat nya utgiftsförslag. DN 11/11 2001, s. A2. —
-JOURNAL. (förr) jfr journal 1 a β o. -bok; särsk. i sådana uttr. som inkomst- och utgiftsjournal (jfr inkomst-journal). Tegnér SvBild. 29 (1896). Till systemet hör, att de förvaltande verken skola i en inkomst- och en utgiftsjournal annotera alla in- eller utbetalta belopp kronologiskt, då de förekomma, samt därefter dagligen införa dem .. i en inkomst-, resp. utgiftsbok. 2NF 38: 486 (1926). —
-KONTO. konto upptagande (ngns) utgifter; äv. mer l. mindre bildl., särsk. övergående i bet.: (sammanlagda) utgift(er). Dalin (1855). Utgiftskontot för möbler och hushållsutrustning minskade med 7 procent. DN 16/6 2010, s. 42. —
-LÄNGD. särsk. (om ä. förh.) till 1; jfr längd 8 a. HovförtärSthm 1593, s. 3. Befallningz Zedlar och quittencier, och vttgiffts Lengder underskreffne .. aff Capiteinerne. HSH 33: 261 (1636). —
-MEDEL. jfr medel, sbst. 14; särsk. (om ä. förh.) i uttr. extra utgiftsmedel, om i riksstaten ss. ordinarie post(er) avsatta medel för extra utgifter. KlädkamRSthm 1749, s. 319. Statskontoret (beordrades) att av extra utgiftsmedel till Liljensparre utanordna 200 rdr för ett särskilt behov. Staf PolisvSthm 178 (1950). —
-OMRÅDE~020. jfr område 3; särsk. i fråga om utgifter för staten l. myndighet l. institution o. d. SvD(A) 8/4 1961, s. 4. —
-POST. jfr post, sbst.4 2, o. -titel o. inkomst-post. 2RARP 17: 375 (1747). I en vanlig familjebudget är kostnaderna för livsmedel och övriga hushållsutgifter som regel den största utgiftsposten. Form 1947, s. 65. —
-PROCENT. (i fackspr.) procent(tal) angivande utgifter i förhållande till inkomster; särsk. i fråga om utgifter dels för drivande av järnvägstrafik, dels (o. numera i sht) för boende. SvTidskr. 1871, s. 223 (i fråga om järnvägstrafik). Man (torde) kunna säga, att med växande inkomster sjunker utgiftsprocenten för bostad, tills en viss gränsinkomst nås. 2NF 14: 889 (1910). —
-RAM. jfr ram, sbst.1 2 f β, o. -tak. SvD(A) 14/7 1960, s. 6. Socialdemokraterna accepterar på det hela taget samma utgiftsram som den borgerliga regeringen. DN 20/5 1977, s. 2. —
(1, 2) -REGISTER. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr register I 1 o. -bok; särsk. i uttr. uppbörds- och utgiftsregister (jfr uppbörds-register). Vij haffve förståt .. at tu haffver skicket till vår käre son Johan alle Lasze Michilsons och Simon Nielszons upbördz och utgifftz register. G1R 26: 554 (1556). Fornv. 1959, s. 65 (om förh. 1542). —
-SIDA. sida (se sida, sbst. 8) i kassabok l. balansräkning o. d. varpå utgifter bokförs; äv. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. på utgiftssidan, när det gäller utgifter(na), bland utgifterna; jfr inkomst-sida. Odhner G3 1: 503 (1885). Å statens utgiftssida skall för varje församling uptagas erforderligt anslag att ställas till församlingens kyrkoråds förfogande. SFS 1931, s. 386. Trots rejäl åtstramning på utgiftssidan räcker intäkterna inte till. GT 21/11 2008, s. 4. —
-SKATT. (i sht i fackspr.) skatt (se d. o. 3) som uttas på (persons l. hushålls) utgifter. GHT 6/6 1961, s. 4. (Enligt förslaget) skall den progressiva utgiftsskatten uttagas på konsumtion över 25 000 kr. SvD 15/12 1978, s. 3. —
-STAT. utgiftsbudget (för staten l. myndighet l. institution o. d.); särsk. (o. numera i sht) i sådana uttr. som inkomst- och utgiftsstat, budget(förslag) (jfr inkomst-stat); jfr stat, sbst.3 III 3. Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli .. hvarutinnan Riksens Ständer föredrages, thet utgifts-staten befunnits ansenligen öfverstiga rikets inkomster. 2RARP 14: 466 (1743). Senast fastställda utgifts- och inkomststater för vederbörande kommunområden. SFS 1951, s. 557. —
-SUMMA. (utgift- 1567. utgifts- 1712 osv.)
2) (numera bl. tillf.) till 2 b; jfr summa, sbst. 3, o. -belopp. Spegel Gl. 586 (1712). Äro .. alla pris en gång givna, så kunna vi förutsätta, att varje konsuments totala utgiftssumma liksom dess fördelning på de olika slagen av nyttigheter är bestämd med inkomsten. Cassel TeorSocEkon. 166 (1934). —
-TAK. tak (se tak, sbst.3 3 l) för utgifterna (inom staten l. myndighet l. institution o. d.); jfr -ram. DN 5/11 1972, s. 14. Centerns och regeringens förslag att införa ett utgiftstak för offentlig verksamhet. SvD 17/5 1995, s. 10. —
-TITEL. (numera bl. tillf.) jfr titel, sbst.1 2 b, o. -post o. inkomst-titel. På detta sätt är .. Statens Inkomst- och Utgifts-Titlar bragta i enstämmighet. TalKrigVA 1830, s. 77. —
(1) -TUNNA. (förr) jfr tunna, sbst. 2, o. uppbörds-tunna. Wpbördhz t(u)nna .. (blir) 3 kannor dryggiare, ehn som wthgiffthz t(u)nnen. TbLödöse 129 (1589). —
-ÖKNING. ökning av utgifterna (inom staten l. myndighet l. institution o. d.); jfr -expansion. Offentliga, ofinansierade utgiftsökningar. PedT 1907, s. 171. —
-ÖVERSKOTT~102, äv. ~200. i sht ekon. om förhållandet att (l. belopp varmed) utgifterna (för staten l. myndighet l. institution o. d.) överstiger inkomsterna. EkonT 1945, s. 48. Statsbudgeten gick .. i det närmaste jämnt ut med ett utgiftsöverskott på knappt 200 milj. kr. SvD 9/1 1975, s. 18.
Spalt U 1028 band 36, 2012