| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UTSIKT ɯ3t~sik2t, r. l. f. (RP 7: 46 (1637) osv.) ((†) n. Schroderus Liv. 572 (1626), Broman Glys. 1: 900 (c. 1707)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
1) förhållandet l. möjligheten att (från en högre belägen plats l. punkt) se ut över l. överblicka l. betrakta omgivande trakt l. område o. d., utblick; äv. konkret, om trakt osv. som överblickas l. betraktas, vy. Schroderus Liv. 572 (1626). Utsigten af vikar, gårdar, holmar och näs, var öfvermåttan behagelig. Fischerström Mäl. 30 (1785). Å automobil får ej finnas något, som från förarens plats skymmer utsikten öfver körbanan. SFS 1906, nr 90, s. 2. En offentlig byggnad med utsikt över Stortorget. Östergren SistCig. 198 (2009). — jfr OCEAN-, SJÖ-UTSIKT. — särsk. (†)
a) konkret, om tavla l. målning o. d. föreställande det som överblickas osv. Envallsson Frunt. 28 (1793). Från de första åren härstamma ett par Visbymotiv, pittoreska, men något torra och tunga i utförandet, samt en liten solig utsigt af Kalmar slott af en varm och sann sommarstämning. NordT 1884, s. 157. WoH (1904). — jfr HAMN-, PORTRÄTT-UTSIKT.
b) konkret, om (l. elliptiskt för) utsiktsplats. VRydberg hos Warburg Rydbg 2: 393 (1881). Jag har inte varit på utsikten mer än den eftermiddagen med er. Elkan Österl. 90 (1901).
c) uppsikt l. utkik o. d. Stiernman Com. 5: 598 (1696). (Lotsarna är) genom .. Lots-Reglemente .. pålagdt, at hafwa noga utsigt til Sjösz och oförsummeligen pasza uppå dem, som deras tjenst behöfwa. PH 8: 5839 (1764).
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1; numera i sht i a. RP 18: 42 (1658). Konung Carl, som i sanning hade längre utsickt i framtiden än någon annan. Nordberg C12 1: 472 (1740). Jag är full af vemod. Sjuklighet, utsigt åt annalkande ålderdom. 3SAH XXXVIII. 2: 32 (1851). Från den plats, der du står, är utsigten ljus och vid och djup ända ned i själarnes innersta. Wikner Tank. 11 (1872). Essäen om Per Gynt öppnade nya utsikter. Wigforss Minn. 1: 232 (1950). — jfr MÄNNISKO-UTSIKT. — särsk.
a) möjlighet l. tillfälle l. chans (till gynnsam l. fördelaktig händelseutveckling o. d.); äv. dels: förhoppning l. förväntning, dels: prognos l. förutsägelse; särsk. dels i pl., dels i sådana uttr. som ställa ngt i utsikt (se STÄLLA, v.1 I 2 h). ÖB 95 (c. 1712). De hade kokat ihop en plan, som hade alla utsikter att lyckas. Forsslund Djur 173 (1900). Vädret, utsikter till ikväll. Ett lågtryck över Nordsjön fördjupas och rör sig under kvällen österut. Sydsv. 5/5 2008, s. B2. — jfr BEFORDRINGS-, FRAMTIDS-, SEGER-, SKÖRDE-, TILLVÄXT-UTSIKT.
b) (numera bl. tillf.) översikt l. överblick o. d. Wallquist EcclSaml. 5–8: 457 (1794). Vi hafva nu lemnat en liten utsigt öfver skrifkonstens historia. Holmberg Nordb. 317 (1854). Jag vet inte någon skrivande människa på våra breddgrader, som har på en gång så vidsträckt utsikt och så djup insikt som Emilia Fogelklou. ÅbKristHum. 1964, s. 162.
3) (†) utseende l. uppsyn o. d. Bäckström FrSpr. 208 (1729). Fångarna sågo ganska usla ut och voro ynkligt klädda .. Betraktade efter deras utsikt kunde de med rätta ej annorlunda anses än såsom de fåglar, som icke äro värda eller förtjäna att fällas med ett ärligt svenskt skott. Ekman Dagb. 239 (1790). (Lågan) har .. en mycket tung utsigt, och är til färgen mörkbrun. Garney Masmäst. 385 (1791). Hon stället ser och trädets förändrade utsigt. Adlerbeth Ov. 86 (1820).
B: UTSIKTS-BERG. (utsikt- 1930 osv. utsikts- 1887 osv.) berg varifrån man har fri (o. vacker) utsikt över ngt; jfr -höjd, -kulle. Tavaststjerna Inföd. 64 (1887). Värmullsåsen, det högsta utsiktberget i närheten, reser sin triangelformade kontur längst borta i öster. MinnGPrästh. 6: 125 (1930). —
-FÖNSTER. (stort) fönster som erbjuder (fri) utsikt över ngt. FoFl. 1950, s. 194. Tag med Er hela familjen (till travbanan) och bjud på en härlig lunch på restaurangen där Ni samtidigt kan följa löpningarna genom stora utsiktsfönster. DN(A) 24/11 1963, s. 44. —
-HÖJD. jfr -berg. Wirsén Fur. 250 (1896). Många (turister) .. afbryta sin färd för att bese Finlands i många afseenden moderna hufvudstad med dess präktiga utsiktshöjder och onekligen sevärda trädgårdsanläggningar. IdrFinl. 4: 153 (1906). —
-KULLE. jfr -berg. SvD 10/9 1899, s. 1. Nerfloget som bäst kan ses från vägen eller utsiktskullen vid Dagsnäs är ett imponerande skådespel som ingen bör missa! ICAKurir. 1987, nr 16, s. 6. —
-LINJE. linje (se d. o. 1 c) l. sträcka med fri (ut)sikt. TT 1898, Byggn. s. 131. Uppåt kullen har nu upprensats en utsiktslinje. SvTrädgK 2: 28 (1931). —
(2 a) -LÖS. (utsikt- 1908 osv. utsikts- 1852 osv.) som saknar utsikt(er) att lyckas, hopplös; särsk. om plan l. företag o. d. BEMalmström 8: 143 (1852). På grund av det hastiga förloppet (vid cyanidförgiftning) är ofta all behandling utsiktslös. Ljungdahl ÄmnSj. 243 (1930). Att försöka sig på en religiös överenskommelse med kommunisterna var förstås helt utsiktslöst. Jonasson Hundraår. 168 (2009).
Avledn.: utsiktslöshet, r. förhållandet l. egenskapen att vara utsiktslös. Den engelske jordbruksarbetarens ekonomiska utsiktslöshet och hopplösa sociala förnedring. Steffen EnglVärldsm. 134 (1898). —
(1 a) -MÅLARE. (†) konstnär som målar vyer, landskapsmålare. En Landskaps- eller rättare sagdt UtsigtsMålare. SP 1792, nr 174, s. 2. UpplFmT 43: Bil. 131 (1929). —
-PAVILJONG. på plats med fri (o. vacker) utsikt uppförd paviljong (se d. o. 4 a); jfr -torn. Små utsiktspaviljonger, som hängde ned öfver sjön som stora fågelnästen. Lagerlöf Herrg. 27 (1899). Tidens romantiska naturdyrkan tog sig också uttryck i anläggandet av en alldeles specifik art av sommarnöjen, nämligen utsiktspaviljonger på höga bergsknallar. TurÅ 1938, s. 348. —
-PLATS. (högt belägen) plats varifrån man har fri (o. vacker) utsikt över ngt; äv. bildl.; jfr -post 1, -punkt, -ställe o. utkiks-plats. Rydberg Myt. 1: 521 (1886). Ett årsskifte ter sig för oss alla, för alla åldrar och kynnen, som en betydelsefull vändpunkt, en stämningsrik utsiktsplats på vår lefnads eljest ofta så omärkligt och enformigt fortlöpande bana. Flensburg o. Collin 92 (1910, 1915). Engelska parker .. med sina utsiktsplatser. Kulturen 1991, s. 127. —
-PLATÅ. byggnadskonstruktion l. del av byggnad varifrån man har fri (o. vacker) utsikt över ngt (jfr platå 3); äv. om upphöjd plats varifrån man har sådan utsikt (jfr platå 4). Tornbyggnad med utsiktsplatå. TT 1896, Byggn. s. 52. Slagghögarna är en fin utsiktsplatå utåt slätten med dess välmående bondgårdar. TurÅ 1956, s. 274. —
-POST. (numera bl. tillf.)
1) till 1: utsiktsplats; jfr utkiks-post 2. Med den märkvärdiga ihärdighet, som utmärker Stockholmaren, då det gäller att få se något ovanligt, härdade de ut hela den långa aprildagen med dess regnskurar och kyliga vindar, för att vara vissa om en god utsigtspost, då aftonen kom. Edgren Lifv. 1: 116 (1882).
2) till 1 c: post (se post, sbst.2 6) med uppgift att hålla utkik; jfr utkiks-post 1. Natten inbryter och en framsänd smygpatrull ger en utsiktspost tecken med en lykta, att fienden är i antågande. SD(L) 13/8 1903, s. 5. Moderns rum .. hade fönster åt gatan, och vid ett av dessa satt som vanligt en jungfru stationerad som utsiktspost. Wägner Silv. 10 (1924). —
-PUNKT. (utsikt- 1914 osv. utsikts- 1882 osv.) utsiktsplats; äv. bildl.; jfr utkiks-punkt. IllSv. 2: 28 (1882). Från sin utsiktspunkt vid fönstret såg Eveline nu vagnen komma borta på landsvägen. Krusenstjerna Fatt. 2: 163 (1936). Från den utsiktspunkt där vi i allmänhet befinner oss ser vi inte alltid någonting av den glans och fest som vilar över ett i tron bortslösat liv. Hartman NattLys. 122 (1951). —
-RIK.
1) till 1: rik på utsikter. Bergman GotlVisby 28 (1858). Den vackra, utsigtsrika fjällkedja, som går under kollektivnamnet Oviksfjällen, är i allmänhet målet för vandringarna. LdVBl. 1888, nr 87, s. 2.
2) till 2 a: fylld av utsikter, hoppfull. Hedin Tal 2: 41 (1899). Kämpa en mera utsiktsrik kamp. SvH 8: 296 (1905). —
(1 a) -SAMLING. (†) konkret, om samling (se samla 1 h δ α’) av vyer. De många interessanta utsigtssamlingar öfwer Alhambras underslott, som den engelska lithographien under de sednare åren frambragt. SvLittFT 1837, sp. 688. —
-STÄLLE. utsiktsplats. Såsom på alla berömda utsiktsställen fins äfven här en bok, där de resande anteckna sina namn, orten hvarifrån de komma .. och den tid de användt för att bestiga berget. NPress. 24/8 1887, s. 3. —
-TORN. (på högt belägen plats uppfört) torn varifrån man har vid (o. vacker) utsikt över omgivningarna; jfr -paviljong o. belvedär, skåde-torn 1, utkiks-torn. Solnedg. 3: 81 (1846). Från ett berömt utsiktstorn, som ligger omkring en mil från Visby och heter Jakobsberg, kan man .. räkna inte mindre än 27 kyrkor. Sandström NatArb. 1: 99 (1908).
Spalt U 1211 band 36, 2012