| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLVÄXT til3~väk2st, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
motsv. TILL-VÄXA 3: ökning i storlek l. omfång l. omfattning o. d.; särsk. dels i fråga om bestånd l. mängd o. d. av ngt, dels i fråga om verksamhet l. förmåga o. d.; förr äv. (jfr dock d β, γ, δ) i fråga om ngns förvärv av ökad förmåga l. insikt l. duglighet o. d., närmande sig l. övergående i bet.: förkovran (se FÖRKOVRA 3); äv. dels med av prep. i inledd bestämning som anger i vilket hänseende tillväxt sker, dels med gen.-attribut l. av prep. av inledd bestämning som anger vad som undergår tillväxt, dels konkretare (se särsk. c) l. mer l. mindre konkret (se e); jfr TILL-MÅN, TILLTÄKT 2, TILLÖKELSE 1, TILL-ÖKSLA. Befolkningens snabba tillväxt är bekymmersam för miljön. Vi eftersträvar (en) tillväxt i såväl kvalitet som kvantitet. (Vi ska) then eena then andres .. nytta, tilwuxst och wälfärdh, til thet bästa fördra och betänckia. Tegel G1 2: 135 (i handl. fr. 1541). Af alle dem .. som icke gärna unna oss vårt fäderneslandz högheet och tillvexst (osv.). AOxenstierna 8: 687 (1633). Den försorg Hans Kongl(iga) Höghet nådigast behagar hafwa för studii Medici widare fortkomst och tillwäxt här wid Academien. Linné Bref I. 1: 133 (1747). Dagelig tilvext i kärlek för Gud och nästan. Ekelund Fielding 3 (1765). (I Norge) uppgifver Friis en stadig tillväxt af Lapparne. Düben Lappl. 450 (1873). Ett kapitals tillväxt genom ränta på ränta. SFS 1906, nr 10, s. 29. Inredandet av garage har ej .. kunnat hålla jämna steg med motorfordonsbeståndets tillväxt. NFMånKr. 1939, s. 360. — jfr BEFOLKNINGS-, KAPITAL-, MAKT-, STORLEKS-TILLVÄXT m. fl. — särsk.
a) (†) i fråga om månens tilltagande; jfr TILLTAGA 4 a α. Freund Alm. 1656, s. 21. Rydberg Varia 287 (1890, 1894).
b) i fråga om egentligt biologiskt växande o. d. hos (del av) levande varelse l. växt o. d.; äv. oeg. l. bildl. Vitaminbrist kan leda till hämmad tillväxt. Ont Grääs eij snart förgår, / Men mehra till wäxt får. Celsius Ordspr. 12: 562 (1714). Organiska kallas de kroppar, som ega yttre och inre organer, tillwext och fortplantning. Hartman Naturk. 85 (1836). I samhällets lif, likasom i menniskans, kan genom ett organs oformliga tillväxt det helas helsa gå förlorad. 2SAH 21: 382 (1841). Svulsterna äro kännetecknade av en inneboende förmåga till ständig tillväxt. Kräftsjukd. 27 (1930). Det späda barnet skall ha mycket näring både för värmeproduktion och tillväxt. VLäkarb. 421 (1982). — särsk. (i sht skogsv.) i fråga om produktion (se d. o. 2 a) av virke o. d. gm trädens ((gm vissa åtgärder ökade) naturliga) tillväxt (per viss ytenhet o. under viss bestämd tidsperiod, vanl. ett år). Skogens årliga tillväxt. Dalin (1854). Med tillväxt förstår man ett träds eller bestånds tilltagande i höjd och groflek och därigenom äfven i virkesmassa under en bestämd tid. Kinman Guttenberg 58 (1890). Skogskapitalet ökades, då tillväxten var större än avverkningen. De Geer Bergsl. 28 (1951). jfr DIAMETER-, HÖJD-, KVALITETS-, MASSA-, SKOGS-TILLVÄXT m. fl.
c) i fråga om ökning l. expansion av näringsverksamhet l. företag(ande) o. d.; äv. konkretare. Företaget räknar med en långsammare tillväxt i verksamheten nästa år. Man räknar med en snabb tillväxt av tjänstesektorn. At then igenom Landsskötslens förkofring .. påsyftade tilwäxt i the öfriga näringar (osv.). LandtmFörordn. 189 (1762). Av tillväxtens geografiska fördelning framgår, att ett stort antal städer med starkt tillväxande industri (osv.). SvGeogrÅb. 1929, s. 201. En av de största tillväxterna inom bilförsäljningen någonsin. Hufvudstadsbl. 6 ⁄ 12 2001, s. 10. — särsk. (i sht ekon.) i fråga om ökning (under viss bestämd tidsperiod, vanl. ett år) av produktion av varor och tjänster i ett land o. d.; särsk. i uttr. ekonomisk tillväxt; äv., i uttr. negativ tillväxt, om minskning av sådan produktion. Tigerekonomierna kan uppvisa tillväxter på 10–15 procent. EkonT 1954, s. 1. Nationalproduktens tillväxt har mattats eller helt uteblivit (i många u-länder). DN(A) 13 ⁄ 2 1964, s. 42. Miljöpartiet tycks anse att det finns ett motsatsförhållande mellan ekonomisk tillväxt och god miljö. SvD 4 ⁄ 10 1988, s. 3. OECD förutspår att Sverige som enda OECD-land får en negativ tillväxt under 1991. Expressen 22 ⁄ 12 1990, s. 2.
d) i vissa uttr. — särsk.
α) gå på tillväxt, särsk. (i sht fisk.) om fiskbestånd o. d.: lämnas att växa till lämplig storlek, i sht för fångst o. beredning, stå på tillväxt (se β). (Smågäddorna) kunna gärna få gå på tillväxt, tills de bliva matnyttiga. Hammarström Sportfiske 228 (1925).
β) stå på tillväxt, vara lämnad l. sparad att växa till sig i ngt avseende; ännu ej användas i full utsträckning; särsk. (förr) om värnpliktig o. d. (jfr γ); jfr α. Skogsskiftet får stå på tillväxt några år till. Ynglingen är förfallen under den allmänna konskriptionen, ehuru han ännu står på tillväxt. Tegnér (WB) 8: 299 (1838). Det .. dröjde .. en rundlig tid för Grip att få roller, man tyckte att han kunde stå på tillväxt. Hellander Teaterorig. 128 (1900). De finnas ju, som skaka på hufvudet åt dr Romdahls unga år och mena att han helst borde stå på tillväxt ännu något litet (innan han utnämns till chef). NDA 1913, nr 9, s. 4.
γ) ställa på tillväxt, sätta på tillväxt (se δ); särsk. (förr) med avs. på person som vid mönstring (se d. o. 1 c) l. inskrivning befanns ännu ej men möjl. senare lämplig att tas ut till vapentjänst l. värnpliktstjänst o. d. (jfr β). Hygiea 1842, s. 430.
δ) sätta på tillväxt, lämna l. spara (ngn l. ngt) att växa till sig i ngt avseende; ännu ej använda i full utsträckning; jfr γ. Spelaren sattes på tillväxt i klubbens B-lag. Essén Doll. 11 (1917).
ε) vara, i sht förr äv. vara stadd, i tillväxt, befinna sig i ett skede av tillväxande, tillväxa; jfr ζ, η. Samtiden 1872, s. 412. Jag är gammal, du (dvs. sonsonen) är stadd i tillväxt. Salje NattBröd. 270 (1968).
ζ) vara på tillväxt, vara i tillväxt (se ε); äv. med en bibet. av att vara satt på tillväxt. Lundquist Blaumans DödSkugg. 151 (1925). Hästarna .. voro .. på tillväxt vid statens remontdepåer. Käll RusthMinn. 133 (1944). Åter stormar det kring Gamla Uppsala – och intresset för dess historia är på tillväxt. DN 18 ⁄ 12 1994, s. B2.
η) vara under tillväxt, vara i tillväxt (se ε). Jane Austen-kulten är under ständig tillväxt. Bonde Sant 293 (1934).
ϑ) (numera bl. tillf.) vinna tillväxt, lyckas uppnå tillväxt, tillväxa; förr äv.: öka i betydelse l. inflytande o. d. Aristocratien, som af Birger Jarl var hållen inom sina gränsor, vant nu åter betydande tilväxt. Schönberg Bref 1: 122 (1778). Med stadens utvidgande hade folkmängden vunnit tillväxt. Kolmodin Liv. 1: 110 (1831).
e) (numera bl. tillf.) mer l. mindre konkret, om ngt som uppkommer l. tillkommer l. uppkommit osv. gm tillväxt; förr äv.: tillskott. Ogräs: onyttig tillwäxt. Juslenius 119 (1745). Besinnen .. om I (romare) heldre viljen att Capua och hela Campanien skall blifva en tillväxt i eder eller i Samniternes makt. Kolmodin Liv. 2: 459 (1832). De flesta har fått svarta utfällningar (av mögel) på vindarna. Tillväxten kan vara grön eller vit också. DN 3 ⁄ 6 2001, s. D2. — särsk. (†) om affix. Hof Skrifs. 122 (1753; om suffix). Almqvist GrSpr. 134 (1837; om prefix).
-BELOPP. särsk. (†) till b slutet, om (hastighet av) volymtillväxt; jfr belopp I b o. -massa. TSkogshush. 1879, s. 309. Det (är) tydligt, att i överårig skog tillväxtbeloppet måste vara betydligt mindre än i normal skog. SvSkog. 742 (1928). —
(c) -BOLAG~02, äv. ~20. (tillväxt- 1986 osv. tillväxts- 2000) jfr bolag, sbst.2 3, o. -företag. GbgP 16 ⁄ 3 1986, s. 19. —
(b slutet) -BORR. skogsv. ihålig spiralborr för tagande av vedprov ur träd (i avsikt att mäta l. räkna årsringar l. söka efter eventuella skador). Cnattingius 170 (1894). —
(c) -BÖRS. om börs (se börs, sbst.2 2) som (i regel) kännetecknas av handel med (i värde stigande) aktier i snabbt växande företag. DN 30 ⁄ 1 1995, s. C8. —
(c) -CENTRUM. jfr centrum 2. (Hallsberg växer) eftersom .. (orten) utnämnts till regionalt tillväxtcentrum med åtföljande ekonomiska satsningar. TurÅ 1975, s. 30. —
(b) -DAMM. i sht förr, om damm (se damm, sbst.1 II (a)) vari fisk(yngel) insätts l. insatts för att tillväxa; jfr sommar-damm, sbst.1 LAHT 1885, s. 145. —
-DIAGRAM. jfr diagram 1 c; särsk. till b, särsk. i fråga om barn. I Sverige infördes tillväxtdiagram .. på barnavårdscentraler .. och inom skolhälsovården .. 1970. NordMed. 1987, s. 272. —
-ENERGI. jfr energi 2. Återväxten får .. ej för länge tillbakahållas, då dess tillväxtenergi kan slappas. Haller o. Julius 157 (1908). —
-FAKTOR. faktor (se d. o. II 2) som är nödvändig för l. påskyndar tillväxt; jfr -gen, -hormon, -motor, -vitamin, -ämne. Vitaminernas och tillväxtfaktorernas .. benämningar A, B, C och D stamma .. från den amerikanske forskaren Mc Collum. LAHT 1924, s. 692. Vid sidan av jordbruket och kreditväsendet var universitetet länge Lunds dominerande tillväxtfaktor. Kulturen 1990, s. 188. —
-FIENTLIG. särsk. till c slutet, om person l. politisk åskådning l. praktisk politik o. d.: negativt l. fientligt inställd till åsikten att ekonomisk tillväxt (huvudsakligen) är av godo (o. därför förespråkande (avstående från) vissa (politiska) beslut l. åtgärder o. d.). En tillväxtfientlig politik. DN 26 ⁄ 11 1991, s. A2. Sverige står inför stora avgörande politiska beslut .. där en idélös socialdemokrati för kursen tillsammans med två tillväxtfientliga stödpartier. GbgP 15 ⁄ 5 1999, s. 2. —
(c slutet) -FILOSOFI. om filosofi som är positivt inställd till ekonomisk tillväxt; jfr -ideologi, -optimism. Forskningen skall bygga på en omprövning av tillväxtfilosofin som grundsats för samhällsutvecklingen. MotRiksd. 1972, nr 1538, s. 7. —
-FOND. fond avsedd att säkra tillväxt av insatta penningmedel; särsk. (o. numera i sht) till c, om fond som (företrädesvis) investerar i tillväxtföretag (i region(er) som präglas av stark ekonomisk tillväxt); jfr fond, sbst.1 II 3. SFS 1886, nr 30, s. 9. (Hon) lyckades hålla sig ovanför nollstrecket trots att hennes tillväxtfond innehåller 30 procent telekom och IT. GbgP 13 ⁄ 4 2002, s. 48. —
-FRÅGA. särsk. till c: fråga (se fråga, sbst. 3) som har avseende på l. rör regional l. ekonomisk o. d. tillväxt. På socialdemokraternas kongress kommer miljö- och tillväxtfrågor upp till debatt. DN 14 ⁄ 9 1993, s. A10. —
-FRÄMJANDE, p. adj. som främjar tillväxt; särsk. (o. numera ofta) till c, i fråga om åtgärd l. politik o. d. som främjar regional l. ekonomisk o. d. tillväxt; jfr -befrämjande. Tillväxtfrämjande verkan av algextrakt. Globen 1942, s. 58. En mittenregering med miljöpartiet lär knappast ge .. de tillväxtfrämjande åtgärder Sverige behöver. Expressen 27 ⁄ 9 2002, s. 5. —
(c) -FÖRETAG~102, äv. ~200. företag som anses ha goda utsikter till fortsatt (snabb) utveckling o. hög vinstnivå (o. vars aktier därigm kan förväntas stiga i värde); jfr -bolag. SvD 16 ⁄ 11 1974, s. 18. Framgångsrika tillväxtföretag bärs av entreprenörer med känsla för marknaden. DN 19 ⁄ 11 1990, s. A2. —
-FÖRLUST. jfr förlust, sbst.1 2; särsk. till b. LAHT 1892, s. 125. Ersättning för .. tillväxtförlust på skog. LD 1958, nr 187, s. 3. —
-FÖRUTSÄTTNING. jfr förutsättning 2; särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.; i sht i pl. Självfallet blir tillväxtförutsättningarna bättre sedan man fått bukt med en kronisk inflation som förvrängt incitamenten. DN 7 ⁄ 4 1992, s. A2. —
(b) -GEN. i sht biol. o. med. gen (se gen, sbst.2) som reglerar tillväxt; jfr -faktor. Med hjälp av en mänsklig tillväxtgen har man fått en gris att bli fyra gånger så stor. SvD 25 ⁄ 5 1987, s. 18. —
-HINDER. jfr hinder 2; särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. Tillväxthinder i form av skatter och byråkratiska regelverk. GbgP 15 ⁄ 11 1991, s. 13. —
(b) -HORMON. i sht fysiol. o. med. hormon som stimulerar tillväxt; jfr -faktor. SvLäkT 1935, s. 1420. Jätteväxt beror på att en tumör i hypofysen ständigt producerar onormalt mycket tillväxthormon. VLäkarb. 336 (1982). —
-HÄMMANDE, p. adj. jfr hämma c; särsk. dels (biol. o. med.) till b, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. VäxtLiv 2: 612 (1934). Att sänka de tillväxthämmande kapital- och fåmansbolagsskatterna kostar relativt lite. DN 16 ⁄ 3 1999, s. A2. (Läkemedlets) tillväxthämmande effekt på bröstcancerceller. DN 17 ⁄ 3 2002, s. A4. —
-HÄMNING. särsk. (biol. o. med.) till b; jfr -rubbning. BotN 1910, s. 136. Långtidsbehandling kan medföra tillväxthämning hos barn. PatFass 1990–91, s. 174. —
(c slutet) -IDEOLOGI. jfr ideologi 2 o. -filosofi. ÖgCorr. 22 ⁄ 12 1965, s. 4. Vi har kanske redan haft tillräckligt av tillväxtideologi, teknikvurm och jakt på människofientlig effektivitet? GbgP 22 ⁄ 2 2001, s. 45. —
(c) -INDUSTRI. (tillväxt- 1968 osv. tillväxts- 1998) om industri(gren) som präglas av stark tillväxt; äv. (mera tillf.) oeg. SvD 10 ⁄ 9 1968, s. 7. Bostadsbrist i expansionsområden kan bli en trång flaskhals för tillväxtindustrier under en konjunkturuppgång. DN 23 ⁄ 12 1977, s. 2. Brottsligheten sägs vara den enda tillväxtindustrin i Kenya. Expressen 26 ⁄ 12 2002, s. 2. —
(c) -INRIKTAD~020, p. adj. om person l. företag l. land l. (praktisk) politik o. d.: inriktad (se in-rikta, v.1 2 a) på (ekonomisk) tillväxt. Tillväxtinriktade pampar från Kooperativa förbundet. DN 6 ⁄ 7 1983, s. 34. Det behövs en tillväxtinriktad arbetslivspolitik. DN 20 ⁄ 4 2002, s. A4. —
-KATALOG. särsk. (i fackspr., numera bl. mera tillf.) inom biblioteksväsendet: accessionskatalog. Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek. Tillväxtkatalog 1888–1908. TillvkatKTH (1909; titel). TillvkatMöSb. (1914; titel). TillvkatMöSb. (1979; titel). —
-KRAFT. kraft att tillväxa; jfr -förmåga. Omsorg om återväxt och utnyttjande af skogens tillväxtkraft. SkogsvT 1908, s. 372. (En) paneldebatt, där han underströk tillväxtkraften i de nya industriländerna. SvD 12 ⁄ 6 1998, s. 29. —
-KURVA. (tillväxt- 1906 osv. tillväxts- 2001) jfr kurva, sbst. 1 a; särsk. dels (biol. o. med.) till b, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. SkogsvT 1906, s. 81. Tillväxtkurvan vid diagnostik och behandling av barn. NordMed. 1987, s. 272. Finns det någon risk för att kronan på sin nyfunna väg (uppåt) börjar knäcka exportföretagens tillväxtkurvor? SvD 3 ⁄ 5 2000, Näringsliv s. 1. —
-LAGER. särsk. (biol.) till b, om lager (se lager, sbst.3 1) där tillväxt äger rum; jfr -skikt. Att det .. utanför veden (uppstår) ett slutet (cylindriskt) tillväxtlager, kambium. Lundström Warming 143 (1882). —
(c slutet) -LAND. ofta i pl. I Kina och Sydostasiens tillväxtländer är optimismen stor. DN 4 ⁄ 11 1992, s. C4. —
-LIGA. [urspr. med skämtsam anspelning på liga II 2] särsk. till c slutet, om grupp av länder l. regioner o. d. som jämförs i avseende på ekonomisk tillväxt; i sht i sg. best.; jfr -lista. Sverige hamnar på sista plats i den nordiska tillväxtligan. SvD 4 ⁄ 12 1975, s. 16. —
-LISTA. särsk. till c, i fråga om företag; jfr lista, sbst.2, o. -liga. För att platsa på tillväxtlistan måste företagen bland annat uppfylla krav på mångårig omsättningsökning. SvD 21 ⁄ 8 1995, Näringsliv s. 5. —
-MARKNAD. särsk. till c, om marknad (se d. o. 3) som ökar (o. förväntas fortsätta öka) i storlek l. betydelse. SvD 4 ⁄ 2 1976, s. 8. —
-MASKIN. särsk. till c; jfr maskin 2 (a) o. -motor. Lågkonjunkturen har också drabbat tillväxtmaskinen Japan. DN 29 ⁄ 10 1993, s. C4. Många liberaler har rekommenderat marknaden som tillväxtmaskin. DN 30 ⁄ 12 2000, s. A2. —
-MASSA. särsk. (†) till b slutet, om den mängd (potentiellt avverkningsbart) virke o. d. med vilken skog tillväxer l. har tillväxt (per viss ytenhet o. under viss bestämd tidsperiod, vanl. ett år), volymtillväxt; jfr massa, sbst.2 1 b α, o. -belopp o. massa-tillväxt. Tallens årliga tillväxtmassa. JernkA 1851, s. 268. SvSkog. 1417 (1928). —
-MEDEL. särsk. (biol.) om medel (se medel, sbst. 13 b α) använt för att öka tillväxt(hastighet) hos växt l. djur l. människa. Livsmedelsverket är kritiskt mot .. att använda antibiotika som tillväxtmedel. MotRiksd. 1980–81, nr 319, s. 10. —
-MEKANISM. om mekanism (se d. o. 4 a) som orsakar l. styr l. reglerar tillväxt; särsk. (o. numera företrädesvis, i sht i pl.) till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. En .. inblick i tillväxtmekanismens funktioner, särskildt dess samband med sköldkörteln. 2NF 36: 451 (1924). Den nuvarande, sammanpressade lönestrukturen är skadlig för tillväxtmekanismerna. DN 24 ⁄ 3 2003, s. C2. —
-MODELL. om (beskrivnings)modell för tillväxt; särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. Dickson Nationalekon. 95 (1983). —
-MOTOR. särsk. till c, om land l. region l. företag l. organisation l. ekonomiskt system o. d. som främjar ekonomisk tillväxt (i andra länder l. regioner l. företag o. d.); jfr motor 3 (b) o. -faktor, -maskin. Satsa på Stockholm som tillväxtmotor. Går det bra för Stockholm gynnas även övriga landet. SvD 14 ⁄ 7 1984, s. 11. Universiteten är ekonomiska tillväxtmotorer. DN 30 ⁄ 5 2004, s. A4. —
-MÅL. jfr mål, sbst.5 6; särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. DN 16 ⁄ 7 1978, s. 2. Det finns inget parti i Sveriges riksdag som .. kräver att samhällsekonomins tillväxtmål skall ersättas med ett balansmål. DN 7 ⁄ 6 1980, s. 2. Tillväxtmålet att (bolaget skall) växa snabbare än marknaden kommer .. att uppfyllas. DN 30 ⁄ 12 2003, s. C5. —
-MÖJLIGHET~102, äv. ~200. (tillväxt- 1955 osv. tillväxts- 2001) särsk. (o. numera företrädesvis) till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.; i sht i pl.; jfr möjlighet 2 e o. -potential, -utsikt. Den äldre skogens tillväxtmöjligheter måste utnyttjas. Sonesson BöndB 977 (1955). En granskning av Sveriges långsiktiga tillväxtmöjligheter. DN 10 ⁄ 4 2004, s. C6. —
-OMRÅDE~020. särsk. till c, om område som präglas av stark ekonomisk o. d. tillväxt; särsk. dels om region o. d. (jfr område 2 o. -region, -zon), dels om affärsområde o. d. (jfr område 3 o. -sektor). De yngre väljarna i landets starka tillväxtområden. SvD 13 ⁄ 11 1973, s. 4. Att man .. försöker analysera vilka tillväxtområden som finns i den svenska ekonomin. GbgP 1 ⁄ 12 1980, s. 3. —
-OPTIMISM. särsk. till c, dels i fråga om företag(ande) o. d., dels till c slutet, om allmänt positiv inställning till ekonomisk tillväxt o. d. (jfr -filosofi). Jobben blir fler .. men tillväxtoptimismen från 70-talets början är starkt dämpad. SDS 9 ⁄ 4 1980, s. 1. (Sergels torg) är ett uttryck för ”rekordårens” teknikromantik, storstadsdrömmar och tillväxtoptimism. DN 26 ⁄ 12 2000, s. A2. —
-ORIENTERAD, p. adj. jfr orientera 7; särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. Industria 1970, nr 7–8, s. 39. Den tillväxtorienterade gruppen av högteknologiska och forskningsintensiva företag. SvD 20 ⁄ 9 1997, s. 36. Ett modernt tillväxtorienterat samhälle. SvD 30 ⁄ 5 2000, s. 16. —
-PAPPER. i sht till c, om aktie l. annat värdepapper som (på längre sikt) förväntas stiga i kurs (se d. o. 6); jfr papper 2 d o. -aktie. SvD 1 ⁄ 6 1968, s. 16. —
-PERIOD. särsk. dels (biol.) till b, i fråga om växt l. djur l. människa, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.; jfr period 3 o. -fas, -skede, -stadium, -tid. Fries BotUtfl. 2: 263 (1852). Den längsta ekonomiska tillväxtperioden i USA:s historia. SvD 19 ⁄ 8 2000, s. 14. —
(c slutet) -POLITIK. politik (se politik, sbst. 2, 3) som syftar till ekonomisk tillväxt. DN 25 ⁄ 5 1980, s. 16. —
-POTENTIAL. särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.: inneboende (ännu ej förverkligade) möjligheter för tillväxt; jfr potential, sbst. 3, o. -möjlighet. DN 20 ⁄ 11 1987, s. 2. —
-PROCENT. procent (se d. o. b) uttryckande tillväxt l. ökning i förhållande till tidigare värde; i sht dels till b, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. Tillväxtprocenten, särdeles massa-tillväxtprocenten. Kinman Guttenberg 59 (1890). Att mobiltelefonbranschen .. i snitt har haft en tillväxtprocent på 60. Hufvudstadsbl. 12 ⁄ 3 2002, s. 10. —
-PROCESS. (tillväxt- 1892 osv. tillväxts- 1996) jfr process, sbst.1 5; särsk. dels (biol.) till b, dels till c (slutet). MosskT 1892, s. 251. Den ekonomiska tillväxtprocess, som bildar grunden för våra kulturella och vetenskapliga framsteg. LD 1958, nr 203, s. 7. —
(c slutet) -PROFET. (mera tillf.) ironiskt l. nedsättande, om person som företräder en (odelat l. okritiskt) positiv inställning till ekonomisk tillväxt; jfr profet 3. Vi i arbetarrörelsen beskylls nu alltmer för att vara tillväxtprofeterna framför andra. DN 18 ⁄ 11 1979, s. 5. —
-PROGNOS. särsk. dels (med.) till b, dels till b slutet, dels (o. numera i sht) till c (slutet). NordMed. 1958, s. 70. Den sänkta tillväxtprognosen kan helt hänföras till den snabba försvagningen av den tyska ekonomin. GbgP 14 ⁄ 5 1993, s. 16. NE (1995; i fråga om skogsbestånd). —
(c slutet) -PROPOSITION. (tillväxt- 1991 osv. tillväxts- 1995) om proposition (se d. o. 3) som (bl. a. gm föreslagna investeringar l. bidrag o. d.) avses leda till ökad ekonomisk tillväxt l. allmänt ökat välstånd o. d. Innehållet i tillväxtpropositionen gladde säkert många kommunalpolitiker; investeringar som diskuterats .. i åratal skall nu äntligen bli av. Expressen 15 ⁄ 2 1991, s. 2. —
-PUNKT. särsk. (bot.) till b (med anknytning till e), om punkt l. ställe på växt varifrån tillväxt utgår. Förgrening .. beror därpå, att särskilda tillväxtpunkter utbildas, från hvilka växtkroppen uppbygges. 2NF 9: 428 (1908). —
(c slutet) -RECESSION. [efter eng. growth recession] i sht ekon. om ekonomisk avmattning l. tillbakagång; särsk. (o. numera företrädesvis) om långsam ekonomisk tillväxt (som inte är tillräcklig för att förhindra ökad arbetslöshet). SvD 13 ⁄ 5 1976, s. 15. GbgP 12 ⁄ 11 1987, s. 2. —
-REGION. särsk. till c, om region som präglas av stark ekonomisk o. d. tillväxt; jfr -område. DN 1 ⁄ 7 1992, s. A4. —
-RESULTAT. (i sht i fackspr.) särsk. dels (lant. o. skogsv.) till b, i fråga om tillväxt hos boskap l. växt(bestånd) o. d., dels (mera tillf.) till c, i fråga om förbättrat ekonomiskt resultat hos l. av annan näringsgren (jfr resultat 1 b). LAHT 1927, s. 41. Lovande tillväxtresultat hos nyuppdragna poppelkorsningar. SvVäxtförädl. 2: 407 (1951). DN 9 ⁄ 3 1999, s. A2. —
-RIKTNING. särsk. (bot.) till b, om riktning (se riktning, sbst.2 3) i vilken tillväxt sker. Föredrag .. om tillväxtriktningen hos mossorna. SDS 1898, nr 170, s. 3. —
(b) -RING. (i sht i zoologiskt o. ä. biologiskt fackspr.) om ring i (träd)stam l. ben l. horn l. fiskfjäll o. d. uppkommen till följd av periodiskt (mestadels årligt o. årstidsberoende) inträdande l. ökad tillväxt; ofta i pl.; jfr års-ring. En .. hornskida, som vid roten har tillväxtringar, efter hvilka man bedömmer djurets ålder. Nilsson Fauna 1: 523 (1847). Som känt är, avsätta skogsträden i vårt land årliga tillväxtringar. Fornv. 1927, s. 137. —
-RUBBNING. särsk. (med.) till b, om störd tillväxt hos barn l. foster; jfr rubbning 2 c o. -hämning, -störning. (Vi vet) att en hypertrofi af könskörteln kan medföra säregna tillväxtrubbningar. Hygiea 1908, Festband 39: 14. —
-RÖRELSE. särsk. (bot.) till b, om rörelse hos växt(del) beroende på olikheter i tillväxthastighet på ömse sidor av den växande delen, varigm krökning åt ett visst l. alternerande håll uppstår; jfr kröknings-rörelse. Den för slingrande stammar egendomliga .. tillväxtrörelsen. Lindman NordFl. 3: 72 (1902). —
-SAMHÄLLE~020. särsk. till c slutet, om samhälle som präglas av l. eftersträvar (stark) ekonomisk tillväxt; äv. med biton av kritik, om sådant samhälle som i alltför hög grad (o. med bortseende från andra (livs- l. existentiella) värden) eftersträvar sådan tillväxt. SvD 12 ⁄ 12 1974, s. 5. Kanske är det dags att på allvar ifrågasätta tillväxtsamhällets fundament: att producera mer, billigare och på allt kortare tid. GbgP 4 ⁄ 1 2003, s. 4. —
-SEKTOR. särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.; jfr sektor 1 c o. -område. Den forskningsintensiva (sektorn) .. har .. utpekats som framtidens stora tillväxtsektor och industriella motor. DN 20 ⁄ 11 1987, s. 2. —
-SIFFRA. ofta i pl.; jfr siffra, sbst. 6, o. -tal. HbSkogstekn. 2 (1922). Vita huset firade .. de senaste tillväxtsiffrorna. Ekonomin växte med 3,1 procent. DN 19 ⁄ 9 2003, s. A12. —
-SKAPANDE, p. adj. särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d., i sht till c slutet: som skapar (l. syftar till att skapa) (ekonomisk) tillväxt; särsk. om åtgärd(er) l. politik o. d.; jfr -stimulerande. (Vpk:s riksdags)motioner kan enkelt sammanfattas så här: Alla tillväxtskapande mekanismer skall avskaffas (osv.). DN 17 ⁄ 1 1982, s. 2. (Byggbranschen) vill att regeringen satsar på tillväxtskapande åtgärder, med sikte på ökade realinkomster för hushållen. DN 2 ⁄ 2 1996, s. C1. —
-SKEDE. jfr skede, sbst.2 4, o. -period. Tillväxtskedet l. barnaåldern från födelsen till könsmognaden. 2NF 19: 248 (1913). (80 miljarder kronor) var ett fyndpris för ett bolag som .. befann sig i ett kraftigt tillväxtskede. SvD 7 ⁄ 6 1998, s. 30. —
-SKOG. särsk. (numera mindre br.) till b slutet, om skog som står på l. befinner sig i tillväxt (för senare avverkning); jfr ung-skog. God tillväxtskog finnes. PT 22 ⁄ 8 1892, s. 1. TurÅ 1959, s. 40. —
-STADIUM. (i sht i fackspr.) stadium (se stadium, sbst.3 2) präglat av tillväxt; jfr -period. Lindström Lyell 209 (1857). —
-STEGRING. (i sht i fackspr., numera bl. tillf.) jfr stegra, v.1 I 5, o. -ökning. Huruvida den särskilda tillväxtstegring, som utmärker könsmognadsåldern .. beror på (osv.). Jundell Barn. 1: 164 (1927). —
-STIMULANS. om ämne l. åtgärd o. d. som stimulerar (l. syftar till att stimulera) tillväxt; särsk. (o. numera i sht) till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. VäxtLiv 4: 252 (1938). Devalveringen gav en unik tillväxtstimulans som inte lär upprepas på många konjunkturcykler. SvD 10 ⁄ 2 1995, s. 4. —
-STIMULERANDE, p. adj. som stimulerar (l. syftar till att stimulera) tillväxt; särsk. dels om effekt l. syfte o. d., dels (biol. o. med.) till b (särsk. om ämne l. medel o. d.), dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. (särsk. om åtgärd(er) l. politik o. d.; jfr -skapande). LAHT 1926, s. 367. (Han) uppföder sina grisar utan tillväxtstimulerande medel. Land 1984, nr 26, s. 51. GHB .. används av kroppsbyggare då det antas ha en viss tillväxtstimulerande effekt. DN 13 ⁄ 2 1996, s. A5. Ekonomin viker nedåt, men .. (finansministern) får svårt att få med sig .. (stödpartierna) på tillväxtstimulerande åtgärder. GbgP 28 ⁄ 8 2001, s. 2. —
-STRATEGI. jfr strategi 2; särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. Vid ett OECD-möte .. har i-länderna antagit en ny tillväxtstrategi. SvD 2 ⁄ 3 1978, s. 23. —
-STÖRNING. särsk. (med.) till b; jfr störning, sbst.2 2, o. -rubbning. En framgångsrik behandling skall resultera i att barnet återhämtar tidigare tillväxtstörning. NordMed. 1987, s. 275. —
-SYNPUNKT~02, äv. ~20. jfr syn-punkt 2; särsk. i förb. med prep. ur l. från. (Undersökningar) med .. positiva resultat ur tillväxtsynpunkt. NaturvForsknRådÅb. 1949–50, s. 159. Ett ganska gott år från tillväxtsynpunkt. DN 15 ⁄ 9 1995, s. C1. —
-SÄTT. jfr sätt, sbst.4 1; särsk. (i sht i fackspr.) till b. Skillnader mellan olika tumörer i tillväxtsätt, känslighet för behandling m. m. Hvitmosstorfvens dämmande förmåga är en af orsakerna till högmossarnas egendomliga tillväxtsätt. 2NF 18: 1199 (1913). —
-TAKT. jfr takt 4 o. -hastighet. Kraftig nedgång att vänta i produktionens tillväxttakt. SvD 22 ⁄ 2 1946, s. 15. Om barnets tillväxttakt minskar (osv.). NordMed. 1987, s. 272. särsk. till c slutet, särsk. i sådana uttr. som ekonomisk tillväxttakt l. tillväxttakt(en) i ekonomin. Tillväxttakten hos nationalprodukten. EkonT 1954, s. 12. Tillväxttakten i den svenska ekonomin var .. hög under senare hälften av 60-talet. FrDepartNämnd. 1970, s. 521. —
-TAL. jfr tal, sbst.1 3, o. -siffra. SkogsvT 1906, s. 433. Den årliga tillväxttakten beräknas bli .. 7,0 % åren 1995–2000 .. (Detta) tillväxttal är i löpande pris. Hand90Tal. 263 (1989). —
-TEMPO. jfr tempo 3 b o. -hastighet. FoFl. 1919, s. 260. Tillväxttempot i världsekonomin. Expressen 21 ⁄ 8 2000, s. 10. —
-TEORI. särsk. till c slutet, om teori (se d. o. a) som söker förklara o. beskriva ekonomisk tillväxt. HT 1979, s. 258. De nya kursplaner som antogs .. 1969 fick en klarare samhällsvetenskaplig karaktär med inslag som ekonomisk doktrinhistoria och tillväxtteori. HT 1980, s. 154. NE (1995). —
-TID. (tillväxt- 1868 osv. tillväxts- 1766) tid då tillväxt äger rum; jfr -period. Bergman Jordkl. 428 (1766). Tillväxttiden för skogsgränsens träd är mycket lång. NordT 1892, s. 130. Den dag som samgåendet mellan Ericsson och Nokia presenteras, då är den goda tillväxttiden i telekommunikationsbranschen över. DN 24 ⁄ 6 1998, s. A9. —
-TREND. (stabil o.) långsiktig förändring av tillväxt. Jordens befolkning kommer fram till år 2000 att öka fyrfaldigt .. om den nuvarande tillväxttrenden håller i sig. SvD 10 ⁄ 10 1972, s. 13. Sveriges unika tillväxttrend sedan 1870 bröts i början av sjuttiotalet, när Palme tog kommandot och skatterna höjdes. DN 9 ⁄ 5 1993, s. A2. —
-TÄNKANDE, n. särsk. till c slutet: tänkande (i alltför hög grad) kännetecknat l. uppfyllt av tankar på (uppnående av) hög ekonomisk tillväxt. Vi är fångade i ett tillväxt-tänkande som hotar att bli förödande. MotRiksd. 1972, nr 1538, s. 7. —
-UNDERSÖKNING. särsk. (numera mindre br.) till b slutet. TSkogshush. 1877, s. 15. 2SvUppslB (1954). —
-UTSIKT~02 l. ~20. särsk. till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.: möjlighet till l. förutsättning för tillväxt; nästan bl. i pl.; jfr -möjlighet. Den senaste tidens oro på valutamarknaderna kommer att utöva ett dämpande inflytande på tillväxtutsikterna. DN 18 ⁄ 5 1995, s. C2. Genomförda besparingsåtgärder och företagets tillväxtutsikter gör aktien köpvärd. GbgP 13 ⁄ 1 2002, s. 42. —
(b) -VITAMIN. (numera mindre br.) vitamin som gynnar l. är nödvändigt för tillväxt; i sht om vitamin A o. vitamin B-komplexet; jfr -faktor. 2NF 36: 467 (1923). Östergren (cit. fr. 1948). jfr: A-vitamin. Det kallas också tillväxtvitaminet. Expressen 18 ⁄ 10 1993, s. 28. —
-ZON. zon där tillväxt äger (l. kan förväntas äga) rum; särsk. dels (biol. o. med.) till b, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. (jfr -område). 2NF 20: 130 (1913; i fråga om växter). En .. höftled med avsevärda rubbningar i tillväxtzonerna. Haglund HållnRörOrg. 1: 32 (1924). En marknadsekonomisk tillväxtzon ska skapas i Östersjöområdet. DN 7 ⁄ 3 1992, s. A8. —
-ÅR. år då tillväxt äger rum; särsk. dels till b slutet, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d. Under plantornas tillväxtår kan betesdjur genom sitt tramp åstadkomma betydande skada. Sonesson BöndB 965 (1955). Under .. tillväxtåren 1973 och 1974 fick de icke-vita arbetstagarna i stor utsträckning högre procentuella lönepåslag än de vita. SvD 17 ⁄ 2 1976, s. 3. Här ska nystartade, teknikbaserade företag få hjälp under de första kritiska tillväxtåren. GT 20 ⁄ 2 2000, s. 2. —
(b) -ÄMNE. i sht biol. o. med., om ämne som reglerar l. gynnar tillväxt; jfr -faktor. Kräftsjukd. 87 (1930). Växternas tillväxtämnen. NFMånKr. 1938, s. 297. —
-ÖKNING. ökning av tillväxt(hastighet); särsk. dels (i sht i fackspr.) till b, dels till c, i fråga om företag(ande) l. ekonomi o. d.; jfr -stegring. (Vi vet) huru kastrationen medför .. ökad höjdväxt och tillväxtökning i extremiteterna. Hygiea 1908, Festband 39: 12. (Studien visade) att tillväxtökningen inträdde först 2–5 år efter gallringen. SkogsvT 1910, s. 202. För många av landets näringsidkare blev sommaren en strålande affär med tillväxtökningar i rekordklass. SvD 30 ⁄ 8 2000, Näringsliv s. 16.
B (numera bl. tillf.): TILLVÄXTS-BOLAG, -INDUSTRI, -KURVA, -MÖJLIGHET, -PROCESS, -PROPOSITION, -TID, se A.
Spalt T 1457 band 34, 2004