| Publicerad 1970 | Lämna synpunkter |
SKEDE ʃe3de2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en; förr äv. SKED, sbst.2, n.
1) vägsträcka l. lopp o. d.
a) (numera knappast br.) (väg)sträcka (som ngn tillryggalägger, särsk. reser l. rider l. löper, på en gång); stycke (väg); etapp; väg mellan två skjutsstationer, skjutshåll; äv. med tanke företrädesvis l. enbart på avstånd: väg l. avstånd l. håll (se HÅLL, sbst.1 VII 2); utan fast avgränsning från b; jfr c. När .. Kon(ung) Athil itt godt skeedhe uthkommen var i markene, .. gingo (osv.). LPetri Kr. 26 (1559). The Parther plägha slå fienderna på itt longt skedhe, medh skarpe och brakande Instrument, såsom Åskieslagh och dunder. L. Paulinus Gothus MonTurb. 279 (1629). Ifrån Solen til jorden är et skede af wid pasz 11 och en half millioner Swenska mil. SvMerc. 2: 683 (1757). Jag hade .. god tid (på resan) att under väntan på min skjuts, på hvarje gästgifvaregård nedskrifva de iakttagelser jag gjort under det sist tillryggalagda skedet. Nilsson Dagb. Förord 2 (1879). Cannelin (1939). — jfr MELLAN-, RÄNN-SKEDE. — särsk.
α) bildl. (Kristus) setter .. Tyrannerne måål och tijdh före, huru longt och widt theras lop och skeedhe wara skal. AAAngermannus VtlDan. 309 (1592); jfr 4.
b) († utom i α) lopp; kapplöpning; (kapp)ritt; äv. i uttr. i fullt skede, i full fart; jfr a, c. Then Herren måtte jw wara stoor som .. (solen) giordt haffuer, och budhit at hon så hastugt sitt skeedhe löpa skal. LPetri Sir. 43: 5 (1561); jfr a. Schroderus Dict. 42 (c. 1635). (Fvn.) Skeidrett .. (sv.) Rätt fram, slät wäg som man kan rijda kapp eller skeede. Verelius 225 (1681). Men som Swalr ser Hogne ligga, och Kong Erling ståndande öfwer honom med nakna swerdet, satte han sin häst i fullt skede. Björner Sorle 40 (1737). Till .. (medeltida) kamp-lekar hörde .. att ränna skede eller springa kamp. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 464 (1868). — jfr HÄST-SKED, RÄNN-SKEDE. — särsk.
α) om staffansritt l. staffansfärd; numera bl. (folklor.) dels i uttr. (rida, äv. åka l. resa) Staffans skede, dels (o. företrädesvis) i ssgn STAFFANS-SKEDE. Annan dagen .. börjas Gudstiensten på wanlig tid, och sedan den är slutad, åkes och rides Staphans skiede. SKrok (1749) i SmålHembygdsb. 1: 40. Ibland uråldriga dumma plägseder i wårt Land, är äfwen den, att wid Juhltiden resa Staffans skede, som man säger. Många tro, att de som först komma hem från kyrkan, andre dag Juhl, skola äfwen först få inberga sin säd den derpå följande höstetiden. Wåhlin LbLandth. 50 (1804). Annandag Jul eller Sanct Stephans dag galloppera .. (Göingeborna) omkring i byarna, hvilket kallas Staffans Skede, då man säges rida skede. Stiernstolpe Arndt 4: 152 (1808). Engelke HelsSägn. 8 (1899; om ä. förh.).
β) [efter motsv. anv. i nor.] om vart o. ett av två l. flera lopp som varje häst (ensam l. tillsammans med andra) gör vid travtävling bestående av flera omgångar; jfr HIT, sbst. Balck Idr. 1: 340 (1886). 1:a löpningen för hästar, som aldrig uppnått ett record i en offentlig täfling på 1600 m. eller deröfver. Dist(ans) 1600 m. 2 skeden (heats). TIdr. 1886, s. 38 (om norska förh.). Därs. 1892, s. 48 (om norska förh.).
c) (numera föga br.) i uttr. i ett skede, i fråga om resa l. förflyttning o. d.: i ett sträck, utan avbrott; äv. i utvidgad anv., i fråga om annan handling: utan uppehåll, i ett ”kör”; jfr a, b, 4. Hon (har) fast dagligen tree stunder (dvs. timmar) i ett skeede orkat till foot spatsera. JGWerwing (1714) i 2Saml. 1: 44. Tranor och Storckar flyga wäl wida; men om natten hvila de sig på Jorden: Andre Foglar kunna ock i ett skede flyga en 60. à 70. mihlar. Bliberg Acerra 381 (1737). Till och med prosten kom dit (där kappkörning skulle äga rum) hvarje dag med sin dräng, och piskorna klatschade i ett skede. Lindberg FinNov. 1: 183 (1894). Resan (från Alaska till Finl.) göres nu på femton dagar i ett skede. Ahrenberg Männ. 6: 21 (1914).
2) [jfr 1 a] (†) om länsmansdistrikt; anträffat bl. i ssgrna LÄNSMANS-, LANDSMANS-SKEDE (Häradshöfdingen Hr Ollonbergs jurisdiction Wartofta häradh och Hångsdahl medh Pär Olufssons landzmans skede. LandskanslSkarabgLKoncept jan. 1686. Förmenandes H. Häradshöfdingen att tingen i Leaby nu kunna hållas af hwart länsmans skede på vissa dagar. Därs. 9/12 1708).
3) [utvecklat ur 1 a, b, snarast under påverkan av uttr. gå ur l. över skredet o. d. (se SKRED)] (†) i uttr. gå ur skedet, göra avsteg l. avvika från den inslagna vägen, gå l. skrida över skedet, överskrida gränsen l. gränserna för det lämpliga l. passande l. tillbörliga. Vij måtte fatta vårt consilium som en kädh, och (dvs. att) den som arbetar icke går uhr skeedet. RP 10: 461 (1644). (Fvn.) Ohof, (sv.) Som går öfwer skeedet, omottligt, (lat.) Immoderatum, quod modum excedit. Verelius 190 (1681). Hwem kan wäl neka, at förståndet, i wåra dagar, miszbrukar sin lofgifna prydnad, och skrider öfwer skedet: .. idel öfwerflöd, och idel förslöst kåstbarhet? Tessin Bref 2: 219 (1754).
4) om tidsavsnitt, särsk. (o. numera nästan bl.) ss. del av utveckling l. (historiskt) förlopp l. levnadslopp o. d.: avsnitt; period; tidevarv; fas; stadium; äv. dels närmande sig l. övergående i bet.: tillstånd o. d., dels liktydigt med: skifte (i ngns liv l. i historien o. d.), dels (i rörelseförlopp o. d.): moment (se d. o. 1); jfr 1 c. Ett viktigt skede i ngns liv, i Sveriges historia. Osemia, haat och nijt, otroo och oretferdugheet .. är nw snart kommet j sitt wersta skeedhe. OPetri 3: 25 (1530). Hon (dvs. en epileptiker) blif(ue)r quar itt skeede än i församblingen. Murenius AV 180 (1648). Efter 7 åhrs vistande (i Hannover), som är ett tämligen skede af menniskans ålder, (har jag) blifvit så godt som naturaliserad. JGWerwing (1713) i 2Saml. 1: 43. Du .. har ett djupt melancholiskt drag i Ditt lynne. Du måste .. hafva Dina skeden af djupt grubbel. IHwasser (1846) hos Heinricius Ilmoni 230. Dessa tre stora skeden i vårt slägtes utveckling, sten-, brons- och jernåldern. Svensén Jord. 88 (1884). (Kast-)spöet bör .. ej förrän i kastets allra sista skede sänkas under 45° vinkel mot vattnet. Hammarström Sportfiske 168 (1925). — jfr BARNDOMS-, BEGYNNELSE-, BILDNINGS-, BLOMSTRINGS-, BRYTNINGS-, DIKT-, GLANS-, GRÄNS-, HUVUD-, KLIMAT-, KULTUR-, LITTERATUR-, MELLAN-, NEDISNINGS-, ODLINGS-, OMDANINGS-, PUBERTETS-, RENÄSSANS-, RUNSTENS-, SJUKDOMS-, SLUT-, SPRÅK-, TIDS-, UTVECKLINGS-, ÖVERGÅNGS-SKEDE m. fl. — särsk. (†)
a) om vart o. ett av ett flertal (kortare) av intervaller skilda tidsavsnitt varpå en handling fördelas o. d.; i uttr. i vissa skeden, i vissa tidsavsnitt skilda av intervaller, med intervaller. (Sv.) Ringa i wissa skeden, (t.) in gewissen Absätzen läuten. Lind (1749). SvTyHlex. (1851).
b) i uttr. (ut)i l. uppå sitt l. hans o. d. bästa skede l. i bästa skede(t) l. av bästa skede, i sina l. hans osv. bästa år l. i sin bästa kraft. (Lat.) Agere integram etatem (sv.) var (sannol. felaktigt för vara) j sit besta skedh. GlTer. 4 (c. 1550). Henne (dvs. Jairi dotter) grep then bittre dödhen .. mitt j hennes bästa skedhe. PErici Musæus 2: 338 a (1582). Palmchron SundhSp. 379 (1642: vppå). Atth oftehrmelthe Herr Anders kunde nu emedan han orkar och een mann aff bästa skede och åldär ähr, blijfwa befordrath. VDAkt. 1653, nr 267. TRudeen Vitt. 251 (1686: i bästa skede). Är hästen gammal, så .. (filar hästskojaren dess tänder), så är Hästen ung på nytt, och i bästa skedet. Brauner Bosk. 43 (1756).
c) med förbleknad bet.: tillfälle, stund (då ngt sker); gång (se d. o. II 1). Isgrim swor Eedhen först för hand: / At Reynick war en stoor Förrädher, / En Tiuff, en Mörder och Miszdeder. .. Ther moot swoor Reynick i thet skeed, / At Isgrim swoor en falskan Eedh. Forsius Fosz 543 (1621). (Sv.) I första skedet, (t.) im ersten Absatze, das erste Mahl. Lind (1749); jfr huvudmomentet.
d) övergående i bet.: mått (se MÅTT, sbst.4 3 b). I begynnelsen är .. (kropps-)wärmen (hos levande varelser) så starck, att .. han kan .. alle delar .. (av) kråppen förmera. .. Sedhan blifuer han .. försuaghat .. (men kan) hålla then förre storleken en tijdh wedh thet fångna skedhet och förmeringen. Men omsijdher begynner han förminskas. Forsius Phys. 43 (1611).
Spalt S 3711 band 26, 1970