| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVERGÅNG ø3ver~goη2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (†) motsv. ÖVER-GÅ 1 b, mer l. mindre liktydigt med: förträfflighet l. härlighet. Iach räknar alt för scadha för then stora offuergång som är j min herras Jesu Christi kuntscap. Filipp. 3: 8 (NT 1526; Bib. 1917: det som är långt mer värt). Phrygius HimLif. 94 (1615).
2) (†) motsv. ÖVER-GÅ 3, mer l. mindre liktydigt med dels: övervåld, dels: olycka l. vedermöda. Haffue wij och tagit .. Clerkerijd j Scara .. vtj vårt .. forsuar för alth öffuerfald och orett öffuergång. G1R 4: 302 (1527). Låt min Tilsäijelse styrckia tigh i all tin Öfwergång. Preutz Kempis 383 (1675). Effter hwilken öfwergång iag blef twungen .. at flyttia hit till Wennersborg. HdlCollMed. 21/4 1741.
3) motsv. ÖVER-GÅ 4, om handlingen att gå l. ta sig över l. korsa ngt (särsk. vattendrag), mer l. mindre liktydigt med: överfart (se d. o. 2) l. överfärd; ofta dels konkretare, om enskilt tillfälle av sådant övergående, dels konkret (se slutet). Linc. Iiii 3 b (1640). Jagh har Kongen åter igåhr sonderadt om 1000 Mans hastige öfuergång till Brehmen. BrinkmArch. 2: 132 (1675). Öfwergången öfwer wår gränts, skedde .. på en dertil i hast förfärdigad brygga, wid Jörile By. PH 14: 524 (1790). Faror vid övergång av vattendrag. Hallström Händ. 227 (1927). Sadat mördades i samband med en militärparad till minne av övergången över Suezkanalen. SvD 9/10 1982, s. 5. — jfr FLOD-, GRAV-, PASS-ÖVERGÅNG. — särsk. konkret, om plats för l. anordning l. anläggning för (att möjliggöra) övergående l. överfarande; jfr ÖVER-FART 2 b. Mankell Fältsl. 207 (1857). Försvararen .. (bör) göra öfvergångarne obrukbara eller bereda dem till förstöring. Tingsten AnvTakt. 122 (1887). Övergången över spåren vid Norra Ulvsunda kommer .. att stängas. DN 15/4 2019, Sthlm s. 2. jfr BAN-, BRO-, FLOD-, GRAV-, JÄRNVÄGS-, PASS-, VÄG-ÖVERGÅNG.
4) motsv. ÖVER-GÅ 5; särsk. (motsv. ÖVER-GÅ 5 a) i fråga om att ngn lämnar l. överger l. byter plats l. ställning l. verksamhet l. åsikt o. d. till förmån för annan plats osv., särsk. liktydigt med dels: överflyttning, dels: byte, dels (motsv. ÖVER-GÅ 5 a β): konvertering; äv. dels konkretare, dels i fråga om (kapitulation o.) överlämnande av land l. stad o. d. (se a); jfr 6. Övergång till blandad kost, till annan verksamhet. Hennes öfwergång utur tiden in i ewigheten. Rönigk Fresenius 24 (1753). Derifrån dessa häftiga öfvergångar i hans skrifter, för och emot Filosofernas sak. Leopold 3: 475 (1802). Dessa rykten om Sturens öfvergång hafva i hären förorsakat en oro. Granberg Dram. 59 (1811). Flyttningen eller öfvergången för lärjungarne från Skola till Gymnasium. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 92. Medlem från annan organisation erhåller fri öfvergång om denna organisation står i ömsesidighetsförbindelse till förbundet. Förbundet 1906, nr 2, s. 3. Han hade just hört talas om hennes övergång till katolicismen. Spångberg BanbrHövd. 63 (1939). Studier har visat att USA skulle kunna spara omkring 300 miljarder dollar på en övergång till ett enhetligt offentligt vårdsystem. SäljSkiten 109 (2009). — jfr SPELAR-ÖVERGÅNG. — särsk.
a) om överlämnande av stad l. fästning o. d. till motpart i konflikt o. d.; förr äv. utan adverbiell bestämning, liktydigt med: kapitulation (jfr ÖVER-GÅ 5 a α). Såsom en del af de ordinarie Land-Regementerna hafwer warit i Tyska Provincerna förlagd .. så hafwa de wid samma orters belägring och öfwergång .. mycket blifwit förswagade. HC11H 3: 127 (1680). Vid Fästningens öfvergång hade besättningen hopsmält till 300 man. 2SAH 12: 237 (1827). Tyskarna göra allt för att fördröja stadens övergång i allierade händer. Norrskensfl. 13/1 1944, s. 4.
b) om byte av tonart l. tonsläkte o. d.; jfr MODULATION 2. Öfvergången från den tonarten, i hvilken ett musikstycke börjades in i en annan tonart, kallas Modulation. Mankell Lb. 70 (1835). En paus var ju nödvändig för övergången från moll till dur. Lagergren Minn. 8: 100 (1929). — jfr ACKORD-ÖVERGÅNG.
c) om byte av (kollektivt) transportmedel, ungefär liktydigt med: omstigning; äv. konkret(are): övergångsresa l. övergångsbiljett. Spårvägsafgiften är på hvardera bolagets linier 10 öre med rätt till öfvergång till alla linier, som ej föra en åter mot utgångspunkten. TT 1904, M. s. 73. Femton öre för enkel färd och tjugo för övergång. Fogelström FörvStad 11 (1966).
5) (numera bl. tillf.) motsv. GÅ ÖVER 3, om förhållandet l. skeendet att ngt l. ngn faller baklänges l. överända; jfr ÖVER II 4. Till följd af denna förklaring tro vi ej en öfvergång (av hästen) på raka häsar vara möjlig, icke heller att fallet sker bakåt, utan åt sidan. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 38 (1836). Detta säkerhetshjul (på en höghjuling), hvars ändamål är att helt och hållet förekomma öfvergång. TIdr. 1886, s. 79.
6) motsv. ÖVER-GÅ 7, om förhållandet l. skeendet att ngt omvandlas l. förändras från ngt till ngt annat; omvandling l. förvandling l. förändring; skifte l. växling; ibland äv. i fråga om person; äv. konkretare, om enskilt tillfälle av omvandling osv.; ibland utan klar avgränsning från 4, 7; jfr ÖVER-SPRÅNG 2. Hvilken utsläckning .. förklaras igenom materiens öfvergång. VetAH 1758, s. 282. Vår epok består uti en öfvergång .. Till öfvergången hör nödvändigt att något visst viker, hvaremot något annat är i antågande. Almqvist VSkr. 5: 342 (1845). (Vi) observerade .. en märkbar öfvergång i vår omgifning. Höjder och berg försvunno, landet blef lågt. Castrén Res. 1: 6 (1852). Propeptonet är ägghvitet näst före öfvergången i pepton, d. v. s. den form, hvarunder det kan inträda direkt i blodet. Idun 1888, s. 203. Övergångarna från den gode och laglydige medborgaren till den starkt med antisociala lidelser behäftade individen ske utan språng, i kontinuerlig följd. Brock KrimReformsträv. 15 (1909). Växterna kan anpassa sig efter en viss belysning, om övergången från svagare till starkare ljus sker långsamt. Ekbrant VVRumsväxt. 10 (1955). Man brukar tala om den demografiska övergången .. och menar därmed utvecklingen från ett stadium med hög dödlighet och fruktsamhet. Hofsten Demogr. 126 (1969). — jfr STEG-ÖVERGÅNG. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg) i sådana uttr. som stå l. vara stadd på l. i övergång(en) (till ngt), vara på väg l. på gång att omvandlas osv. (till ngt). (Han) stod, med förlorad helsa, på öfvergången till invalid. Valerius 2: 217 (1837). Det rör sig om en kropp och en tid stadd i övergång. DN 24/8 1991, s. 19.
b) i fråga om språklig företeelse. Lyngby .. anser öfvergången af tveljud till enkla sjelfljud hafva i Danmark försiggått omkring år 1100 eller något förr. Rydqvist SSL 4: 152 (1868). Övergången från dialekt till riksspråk. Rig 1958, s. 113. — jfr BEGREPPS-, BETYDELSE-, BOKSTAVS-, DIALEKT-, LJUD-ÖVERGÅNG.
c) i fråga om tidsskifte. Den tilldragelse, som, vid sjelfva öfvergången ur barna-åren in i ynglingsåldern, kastade en långvarig skugga öfver hans ungdom. 2SAH 20: 102 (1840). Vid öfvergången till 1700-talet. Noreen VS 1: 188 (1903). Övergången mellan den traditionellt uppfattade medeltiden och den nyare tiden medförde på skomodets område genomgripande förändringar. Jäfvert Skomod 33 (1938).
7) [utvecklat ur 4, 6] konkret(are), i fråga om att ngt utgör förbindelselänk l. mellanled (se d. o. 3) l. mellanform (till ngt l. mellan ngra), ofta mer l. mindre liktydigt med: övergångsform l. övergångsstadium; äv. med mer l. mindre framträdande tanke på tidslig begränsning (jfr 9), närmande sig (i sht förr äv. övergående i) bet. dels: övergångstid l. övergångsperiod, dels: provisorium; särsk. i fråga om dels naturfenomen (se särsk. a, b), dels konstnärlig verksamhet (se c); särsk. i uttr. utan övergång(ar); jfr 6 o. ÖVERLAPPA b. En mjuk övergång mellan löneanställning och pensionering. I deras bröst är hat, i hatet egenskapen, / Att känna intet hof och ingen öfvergång. Remmer Tart. 17 (1820). Det var utan förberedelse eller öfvergång, som en af damerna .. bröt den korta tystnaden. Geijerstam Medus. 9 (1895). Bolaget .. har utsändt nya flaskor med en långsträckt öfvergång från själfva flaskan till halsen. TT 1896, Extrah. s. 309. Den ministär, i hvilken Forssell ingått, var på förhand af omständigheterna dömd att vara en öfvergång. 3SAH 16: 347 (1902). Övergången mellan klädes- och kamgarnsull bildar den medellånga cheviotullen. Fröberg Skrädd. 11 (1941). Det blev något fel med synen, så att han en övergång behövde glasögon. Böök Heidenstam 1: 18 (1945). Övergången mellan den lilla och stora regnperioden kan vara mer eller mindre markant, och ibland kan det inträffa, att de båda smälta samman till en enda lång regnperiod. Ymer 1951, s. 35. — jfr FÄRG-ÖVERGÅNG. — särsk.
a) i fråga om mineral l. bergart; i sht ss. förled i ssgr. FKM 4: 14 (1815). Porphyrn är här tydligt en öfvergång från granit. Hisinger Ant. 4: 100 (1828).
b) bot. o. zool. i fråga om art l. släkte o. d. av växt l. djur. Slägtet Lanius, 2 Species .. utgöra öfvergången mellan Roffoglarne och Vandrarne. Ström SvFogl. 20 (1839). Öfvergångar mellan bär och stenfrukt finnas emellertid. Äpplet och päronet äro just sådana. Abelin Frukt 41 (1902). Just detta att Linnæus från barnsben sett glidande övergångar, gjorde att han ogärna ville erkänna de två ekarnas (dvs. sommar- o. vinterekens) specifika arträtt. SvNat. 1934, s. 72.
c) i fråga om konstnärligt (särsk. litterärt) verk l. utförande. Den lyriska öfvergången från declamation til enkla recitatifvet. Kellgren (SVS) 5: 24 (1790). En mängd skönheter, nyanser och öfvergångar anslogo örat (vid högläsningen). 3SAH XLVII. 2: 25 (1836). På alla relieferna äro de olika planen skilda från varandra genom skarpa konturer, och mjukare övergångar saknas. Kjellberg GrekRomK 78 (1932). Det var ju kanske det viktigaste jag någonsin skrivit. Jag kunde upptäcka en inkonsekvens eller dålig övergång klockan fyra på natten, men vågade inte ändra på någonting. Östergren SistCig. 309 (2009).
8) (numera bl. ngt ålderdomligt) motsv. ÖVER-GÅ 8, ungefär liktydigt med: slut l. ände; särsk. (o. numera nästan bl.) i uttr. ha en l. sin övergång, ha ett l. sitt slut (särsk. i det ordspråksliknande talesättet allt(ing) har en övergång). En swår och skadelig wäderlek har sin öfwergång. Lagerbring 1Hist. 1: 74 (1769). Några Tyska målare, som också i Ariccia väntade på hettans öfvergång för att sedan återvända till Rom. Atterbom Minn. 516 (1818). Ja, det är en stor olycka; men allt ondt har ändå en öfvergång. Bremer Hertha 144 (1856). Nåja, allting har en övergång. Edström Mossgrönt 1: 64 (1950).
9) [utvecklat ur 7, 8] ss. förled i ssgr, angivande att det som betecknas med det senare ledet utgör ngt tillfälligt l. provisoriskt l. övergående (se ÖVER-GÅ 8 slutet); jfr 7.
(4) -AVGIFT~02 l. ~20. avgift för l. i samband med övergång. Öfvergångsafgiften från Sjuk- till Begrafningskassan. SD 12/1 1877, s. 2. Enligt utredarna misstänks härvan handla om att dölja övergångsavgifter för fotbollsspelare för att undvika skatt. UNT 1/11 2018, s. 12. —
(6, 7) -AVLÖNINGSSTAT. (†) övergångsstat. GHT 30/4 1869, s. 1. Å en äldre övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman vid tullstaten. SFS 1922, s. 878. —
(7 a) -BERG. [efter t. übergangsgebirge] (i sht i ä. fackspr.) om berg (se d. o. 2) liggande mellan urberg o. flötsberg (o. utgörande en övergångsform mellan dessa); jfr -bildning, -formation, -klass, -område. Dessa öfvergångsberg utgöra de egentliga malmbergen .. uti hvilka metallerna hufvudsakligen blifvit alstrade, då deremot urbergen äro fattiga på malmarter. Stiernstolpe Ballenstedt 2: 22 (1820). —
(7 a) -BERGART~02 l. ~20. bergart utgörande övergångsform mellan två bergarter. Berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 297. Kvartsitskiffer .. är en övergångsbergart med drag från såväl skiffer som kvartsit. Fornv. 1967, s. 10. —
((7,) 9) -BESTÄMMELSE. tillfällig l. provisorisk bestämmelse (gällande under övergångsperiod); jfr -anordning, -stadgande. GHT 30/1 1861, s. 2. Kungl. Maj:ts nådiga förordning, innefattande öfvergångsbestämmelser rörande skjutsentreprenörs rätt till utskänkning af maltdrycker. SFS 1906, nr 3, s. 1. —
(7, 9) -BIDRAG~02 l. ~20. bidrag (se d. o. b) som ges under övergångsperiod. Önskvärd utjämning (vid kommunsammanslagning) bör åstadkommas med hjälp av ett statligt övergångsbidrag. DN(A) 12/10 1945, s. 7. —
-BILDNING. (i sht i fackspr.) särsk. dels (geol.) till 7 a (jfr bildning 4 b α (förr särsk. liktydigt med: övergångsberg)), dels (bot.) till 7 b (jfr bildning 4 b β), dels (språkv.) i fråga om språkform (jfr bildning 3 d slutet); äv. med mer l. mindre framträdande anslutning till övergång 9. Hela denna trakt har det egna, att all öfvergångsbildning saknas och att kritan hvilar omedelbarligen på urberg. SNilsson hos Berzelius Brev 14: 37 (1825). Dessa stora dresserings-anstalter för unga flickor .. torde vara goda, som öfvergångsbildningar, för att införa qvinnorna i kunskapskretsar hvarifrån de förr varit uteslutna. Bremer NVerld. 1: 301 (1853). Öfvergångsbildningen hampn ur mask(ulinum) hamber. Rydqvist SSL 2: 26 (1857). Vit näckros .. Fripreparerade övergångsbildningar mellan ståndare och kronblad. VäxtLiv 3: 144 (1936). Kvartsiten (överlagras) av ett flertal bäddar av järnmalm, växellagrande med sandstenar och skifferlager samt med övergångsbildningar mellan dessa och malmlagren. Dædalus 1956, s. 146. —
(4 c) -BILJETT. biljett för övergångsresa. SvD 16/7 1889, s. 3. De passagerare som af glömska vid afgiftens erläggande ej begärt öfvergångsbiljetter. DN 26/8 1898, s. 2. —
(3) -BRO. bro avsedd för l. använd till övergång; äv. bildl.; jfr -brygga, -medel 1. Betraktar man icke också det som en öfvergångsbro ifrån ett gammalt och till ett nytt, ifrån vårt politiska lifs Dover och till dess Calais? GHT 23/10 1850, s. 3. En af järnvägens öfvergångsbroar. Lundin NSthm 596 (1889). —
(3) -BRYGGA. övergångsbro (jfr brygga, sbst.1 2); äv. (o. numera nästan bl.) dels (järnv.) om brygga (se brygga, sbst.1 2 c) på järnvägsvagn, dels i bildl. anv. (jfr brygga, sbst.1 3). KrigVAH 1817, s. 76. En öfvergångsbrygga från österländsk-rysk till vesterländsk-finsk natur. Finland 37 (1893). På juldagen lossnade en övergångsbrygga till en liggvagn på tåg 71 som var på väg mot Östersund. ÖstersundP 28/3 2019, s. 10. —
-BYGD. om bygd (se d. o. I 2) av övergångstyp (särsk. i fråga om vegetation l. topografi o. d.); jfr -bälte, -land, -landskap, -område, -trakt o. mellan-bygd. Höjer Sv. 2: 3 (1875). (I Västmanland) finns Bergslagen, Mälarkusten och en övergångsbygd mellan de två regionerna. ForsknFramst. 1977, nr 5–6, s. 18. —
-BÄLTE. jfr bälte 2 o. -bygd, -zon o. mellan-bälte. Större delen af så väl slättlandet som högplatån och öfvergångsbältet mellan båda är uppfylld med verkligt tropiska urskogar. GbgAB 16/1 1895, s. 3. —
-DIALEKT. språkv. dialekt som bildar övergång till annan dialekt l. mellan andra dialekter (gm språkdrag överensstämmande med ömse dialekter); äv. med viss anslutning till övergång 9, om dialekt talad under övergångsperiod; jfr -mål. (Runinskrifterna) framställa vårt nordiska modersmål i dess äldsta, hittills kända form, öfvergångsdialekterna från omkring år 200 till omkring år 1000. AB 29/6 1861, s. 3. Bohuslän är en övergångsdialekt .. i det att denna dialekt förenar sydsvenska (och danska), götiska och norska drag. SvFolket 13: 122 (1940). —
((7,) 9) -DIET. (numera bl. tillf.) jfr diet 3. Ekberg Hvad äta? 37 (1899). De lämpligaste övergångsdieterna efter långvariga hungerperioder. DN(A) 11/10 1945, s. 38. —
(7 a) -DIORIT. (†) Lerskiffer-berget .. innehåller underordnade lager af grauwacka; äfvenledes förekomma deruti såkallade öfvergångs-dioriter och puddingstenar med dioritisk deg. JernkA 1832, Bih. s. 394. —
(7(, 9)) -DRÄKT. om dräkt buren (l. avsedd att bäras) under övergångsperioden mellan vinter o. sommar l. sommar o. vinter; jfr höst-dräkt, vår-dräkt.
a) (numera bl. tillf.) motsv. dräkt II 2 a; särsk. om kvinnodräkt; jfr -hatt, -kappa. ST(A) 28/2 1903, s. 6. Övergångsdräkt .. i kraftig tweed med lång, modern jacka. DN(A) 28/2 1966, s. 12.
b) zool. o. jäg. motsv. dräkt II 2 b γ, i fråga om djur (i sht fågel). Yngre foglar i öfvergångsdrägt. TJäg. 1832, s. 232. Skinnet af en ekorre, skjuten i början af oktober: öfvergångsdräkt. FoFl. 1919, s. 155. —
(7(, 9)) -EPOK. jfr epok 3 o. -tid o. mellan-epok. DA 30/9 1839, s. 2. Svenska Slöjdföreningen befinner sig f. n. i en övergångsepok. Form 1935, s. 3. —
(7, 9) -FAS. jfr fas, sbst.3 2, o. -skede. De se gerna en Dahlmannsk ministèr, såsom en öfvergångsfas. AB 18/9 1848, s. 2. —
(9) -FENOMEN. övergående l. tillfälligt fenomen. AB 3/6 1862, s. 3. Vi har vant oss vid att med statistikens hjälp tänka i kategorier och klasser, men glömmer att övergångsfenomen lätt halkar mellan stolarna. HT 1976, s. 231. —
-FORM. form utgörande övergång mellan två andra former, mellanform; äv. med mer l. mindre framträdande anslutning till övergång 9 (se särsk. b); jfr -formation o. övergång 7. En sådan öfvergångsform, en sådan medlande länk är den Akademiska Nationsinrättningen; hon bildar öfvergången från den trånga familjekretsens, till de mera utvidgade, det offentliga lifvets förhållanden. AB 12/9 1831, s. 2. Öfvergångs-formen -er för imperativen. Rydqvist SSL 1: 383 (1852). (Vid) Gruppvis afverkning .. som kan sägas utgöra en öfvergångsform mellan trakthuggning och blädning, uttagas endast ett mindre antal stammar på spridda ställen. Haller o. Julius 145 (1908). Alldenstund rokokon historiskt sett är utvecklad ur barocken, förefinnes givetvis gränsfall och övergångsformer. Lindblom Rokokon 14 (1929). Kombinationen lysrör–glödlampa erbjuder ännu inga smidiga övergångsformer. Form 1951, s. 148. särsk.
a) bot. o. zool. till 7 b; jfr form I 9 slutet o. mellan-art. Hisinger Ant. 5: 125 (1831). Derföre att Hasselmössen utgöra en öfvergångsform, ha de af olika Författare blifvit räknade till olika slägten. Nilsson Fauna 1: 385 (1847). Mellan dessa båda slag af mossar finnes en massa öfvergångsformer. Olbers Mossm. 10 (1892).
b) övergående i bet.: provisorium. Ett sådant representationssätt är på sin höjd blott en öfvergångsform. SvBiet 1840, nr 150, s. 1. Av de uppgifter som den proletära diktaturen sålunda ställer sig framgår klart och tydligt dess karaktär av övergångsform. PolitÅskådn. 143 (1931). —
-FORMATION. om formation (se d. o. 2) som utgör ett övergångsstadium; äv. konkret: övergångsform (förr särsk. till övergång 7 a, liktydigt med: övergångsberg (jfr formation 2 a)); äv. med mer l. mindre framträdande anslutning till övergång 9: provisorium (jfr -form b). Den Skånska öfvergångs-sandstenen, som är den äldsta öfvergångs-formation vi hafva, visar tydliga spår af en chemisk tillkomst. VetAH 1820, s. 121. Gymnasium, såsom en öfvergångsformation mellan skolans tvång och student-friheten. TLär. 1846–47, s. 382. Den af Kongl. maj:t nu föreslagna helgjutna organisation måste således anses som en öfvergångsformation. BtRiksdP 1892, II. 1: nr 1, s. 13. Det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet var en på många sätt omtumlande tid som den tyske filosofen (dvs. Hegel) uppfattade som en övergångsformation, ”en tid av födande och övergång till en ny period”. SvD 20/10 2009, Kultur s. 7. —
-FÄRG. mellanfärg, särsk. om färg som ligger mellan två huvudfärger; äv. med viss anslutning till övergång 9, om färg använd under l. passande för övergångsperiod. Edlund ÅrsbVetA 1852, s. 41. (Man) urskiljer .. efter Newtons föredöme följande sju spektralfärger: rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett; och plägar betrakta öfriga färgtoner i spektrum såsom öfvergångsfärger mellan dessa. Schéele Själsl. 142 (1894). Lila ansågs förr som en mycket värdig och lämplig övergångsfärg (i sorgdräkt). DN(A) 1/3 1925, Bil. s. II. Dräkterna var inte sommarglada, utan i diskreta övergångsfärger. DN(A) 4/9 1954, s. 6. —
((7,) 9) -FÖRSLAG. förslag till övergångsbestämmelse l. övergångslag o. d. Promemoria uti Representations-Frågan .. Ett öfvergångsförslag. DA 1/6 1840, s. 8. —
-FÖRSÖK. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 3: försök att ta sig över ngt (särsk. vattendrag o. d.). Södra stränderna af denna flod voro också nu så starkt försvarade, att icke mer något öfvergångsförsök kunde göras. Fryxell Ber. 8: 11 (1838). —
-GENERATION. generation som lever l. är verksam under övergångstid. I sanning, vi äro icke annat än en obskur öfvergångsgeneration, bestämd att hemfalla under glömskan. AB 24/5 1834, s. 2. —
-GESTALT. gestalt (se d. o. 3 b) som är typisk för l. framstår ss. representant för övergångstid. DN 1896, nr 9646 A, s. 2. Rabelais är en övergångsgestalt mellan medeltid och renässans. Montelin VLittH 4: 100 (1933). —
(7(, 9)) -HATT. (numera mindre br.) jfr -dräkt a o. höst-hatt, vår-hatt. Freja 1874, s. 150. Fräscha övergångshattar i poplin, flanell, jersey, mocka och filt. GbgP 21/3 1980, s. 52. —
((7,) 9) -HEM. om (av samhället organiserat o. bekostat) hem (se d. o. I 2 e β α’) för tillfälligt boende (utgörande led i rehabilitering l. återanpassning av vårdbehövande resp. socialt utsatt person). Ett lärlings- och övergångshem för vissa från stadens skyddshem för flickor villkorligt utskrivna elever m. fl. DN(A) 29/11 1927, s. 10. Övergångshem .. är just övergångshem, inte permanent boende. På äldrehem/sjukhem .. finns inte plats. DN 9/7 2000, s. 2. —
-JORD. i sht lant. jfr jord 7 a. Dalpilen 6/2 1885, s. 3. Övergångsjordar mellan ler- och sandjord. Sonesson BöndB 198 (1955). —
(7, 9) -JORDBRUK~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. (officiell) beteckning för jordbruk som är alltför litet för att vara ekonomiskt bärkraftigt (o. därför på sikt kommer att försvinna). (Det) torde .. för lantarbetaren i flesta fall icke vara möjligt att med ett första steg övergå till att bli självständig jordbrukare. Han behöver ha tillgång till ett övergångsjordbruk, varigenom han blir i stånd att mer eller mindre som en bisyssla driva småbruk. Tiden 1929, s. 397. Övergångsjordbruk, d. v. s. sådana jordbruk, som enligt (jordbruks)kommitténs rationaliseringsförslag så småningom skulle försvinna och uppgå i större brukningsdelar. SvD(A) 12/4 1947, s. 4. —
(7 a) -KALK. (†) tät kalksten l. bergkalk (se d. o. 2); jfr -kalksten. En fruktbar ort, som håller petrifikatförande öfvergångskalk af röd och grå färg. Bergman VSmSkr. 71 (1825). Auerbach (1916). —
(7 a) -KALKSTEN. (†) = -kalk. Hisinger Ant. 1: 77 (1819). Tät kalksten eller öfvergångs-kalksten .. skiljer sig från Urkalken vanligen genom att den icke har kristalliniska korn, utan är jordaktig i brottet. Rothstein Byggn. 65 (1856). SundsvT 14/11 1882, s. 2. —
(7(, 9)) -KAPPA. (numera bl. tillf.) jfr -dräkt a o. höst-kappa, vår-kappa. AB 5/4 1918, s. 9. Saisonens Höstnyheter i Ulstrar och Övergångskappor nu i lager. DN(A) 24/8 1930, s. 14. —
-KARAKTÄR. karaktär l. prägel av övergångsform l. övergångsstadium; äv. (o. i sht) med anslutning till övergång 9: karaktär osv. av övergångslösning. Ett cirkulär, i hvilket han protesterar mot den öfvergångskarakter, som man velat tillägga det nya kabinettet. AB 11/11 1851, s. 2. Samma öfvergångskarakter, i helt annan form, spåras i grafstenar, etc. MeddSlöjdF 1899, 2: 19. —
-KLASS. särsk. (numera bl. tillf.) i fråga om skolklass (jfr klass 4 a); förr äv. till 7 a, ungefär liktydigt med: övergångsberg (jfr klass 6). JernkA 1827, s. 18. Anmälningar om nya elever .. mottagas till såväl lekklassen och de tre förberedande klasserna som till öfvergångsklassen och de tre elementarklasserna. GbgP 22/8 1891, s. 4. —
-KON. (i fackspr., särsk. artill.) jfr kon a. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 399 (1882). Öfvergångskonen är en mellan projektilläget och laddningsrummet liggande brantare stympad kon, i hvilken refflorna (i kanonloppet) utlöpa, och mot hvilken projektilens bakgördel vid ansättningen stannar. De Ron o. Virgin I. 5–7: 6 (1887). —
(7(, 9)) -KONST. (numera bl. tillf.) konst (se d. o. 4) utövad l. tillkommen under övergångsperiod. AB 19/2 1879, s. 4. —
-KURVA. särsk. (i fackspr.) om på järn- l. spårväg o. d. anlagd parabelkurva (med syfte att gm dess flackare böjning underlätta genomfarten). SvD 3/6 1898, s. 1. Samtliga kurvor (på spårvägen) böra förses med paraboliska övergångskurvor, så att man får en smidig gång genom kurvan och undviker onödig och oekonomisk nedsättning av körhastigheten vid kurvlägena. DN(A) 3/7 1940, s. 10. —
-LAG. särsk. till (7,) 9: under övergångsperiod gällande (tillfällig l. provisorisk) lag (se lag, sbst.1 1). Några ledamöter ville nu genast hafva en ständig, i stället för endast en öfvergångslag; men Hr Molé satte sig deremot. PT 9/7 1849, s. 3. —
-LAGER. särsk. (geol.) till 7 a; jfr lager, sbst.3 1 a. Stiernstolpe Cuv. 149 (1821). Dinosaurierna förekomma .. i den s. k. Lindi-formationen, som utgöres af öfvergångslager mellan jura- och kritformationerna. 2NF 38: 819 (1926). —
-LAND. jfr land 1 c, 3 o. -bygd. Palmblad HbGeogr. 1: 5 (1826). Att de haft sina hufvudstationer i Spanien, som var öfvergångslandet mellan Orienten och Occidenten. Nilsson Ur. II. 2: 101 (1862). Hälsingland är ett typiskt övergångsland. Såväl floran som topografin vittnar om att landskapet bildar tröskeln mot Norrland. TurÅ 1965, s. 139. —
-LANDSKAP~02 l. ~20. särsk. om övergångsbygd med avseende på dess landskap (se d. o. 5). Ett öfvergångslandskap, der höglandets stränghet småningom smälter tillsammans med slättlandets mildare behag. SD 21/11 1874, s. 2. —
-LED. särsk. till 7; jfr led, sbst.1 7 d, o. -länk o. mellan-led 3. AB 31/3 1852, s. 3. Ornamentiken tjenstgör härvid som öfvergångsled från geometriska former till kroppsformer. MeddSlöjdF 1899, 2: 13. —
-LJUD. särsk. om språkljud.
a) (†) till 6 b: omljud l. omljudsvokal. Det gifves åtskilliga ord, i hvilka öfvergångsljudet så rotfästat sig, att man knappt känner till något imperfektum med bibehållet grundljud, t. e. väcka, täcka. Tullberg SvSpr. 2: 51 (1836). Cannelin (1939).
b) till 7, om språkljud som bildar övergångsform l. övergångsstadium till annat språkljud; jfr glid-ljud. Lundell Rättstafn. 25 (1886). Det mänskliga talet rymmer i sig så många ljud och ljudförbindelser, övergångsljud och varianter, att tecken för allt detta skulle leda till ett obegripligt sammelsurium. PedT 1943, s. 164. —
-LÄNK. jfr länk 5 a, b o. -led o. mellan-länk 2. FKM 4: 13 (1815). Nötkråkorna utgöra en tydlig öfvergångslänk mellan skrikorna och hackspettarna. Nilsson Fauna II. 1: 217 (1858). Förlängda märgen .. utgör öfvergångslänken mellan ryggmärgen och hjernan. Rein Psyk. 1: 410 (1876). Tacksamheten .. skulle bli en övergångslänk till kärleken. Lundquist Blaumans DödSkugg. 311 (1925). —
(9) -LÖSNING. tillfällig l. provisorisk lösning. Att rösträttsfrågan genom ömsesidig medgörlighet skulle kunna vinna en lösning i godo, åtminstone en öfvergångslösning. DN 1904, nr 12295 A, s. 1. —
-MAN. man som representerar l. personifierar övergångsstadium l. övergångsperiod (jfr -människa); särsk. om författare (jfr övergång 7 c); äv. (o. numera i sht) med anslutning till övergång 9, om ss. övergångslösning uppfattad politisk ledare. Lehnberg återförde .. medelst rhetorikens konst, de bildade klasserne från skådespelshuset till kyrkan. Men Lehnberg var en öfvergångsman .. (hans) rhetorik behöfde efterträdare, som deri ingjöto mera värma, mera evangelium. SvBiet 1841, nr 218, s. 2. Mubarak sågs som en övergångsman. Nu har han styrt i 30 år. GbgP 2/2 2011, s. 5. —
-MEDEL.
1) (†) till 3, om anordning l. medel (se medel, sbst. 13 (b β)) för att ta sig över vattendrag o. d.; jfr 2 o. -bro. Man har ansett lämpligt, att vid slutet af detta Kap. anföra något om tvenne öfvergångsmedel af en flod, utan bryggas begagnande, nemligen genom vad och på is. Hazelius Bef. 247 (1836). 2UB 9: 331 (1905).
2) till 6, 7 (l. i bildl. anv. av 1); jfr medel, sbst. 13. Storskiftesförordningen .. bör tjena till öfvergångs-medel från tegskifte till laga skifte. AB(A) 1831, nr 97, s. 3. Teoretiker vilka betrakta den kollektiva staten som ett övergångsmedel till ett liv i större frihet och ledighet. DN(A) 30/4 1935, s. 30. —
(9) -MINISTÄR. övergångsregering. AB(A) 5/7 1833, s. 3. Statsministerns höga ålder och .. förbehåll att blifva inom ett år befriad från bördan gåfvo tydligen vid handen, att .. det för tillfället endast var fråga om en öfvergångsministär. SvH 10: 124 (1909). —
(6) -MOTSTÅND~02 l. ~20. (i fackspr.) motstånd (se d. o. 2) vid övergång; särsk. (el.-tekn.) vid avledning av elektrisk ström från jordförbindning till jord. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 90. Övergångsmotståndet utgör förhållandet mellan den mellan jordningsledningen och jord uppmätta spänningen och den genom jordningselektroden passerande strömmen. FFS 1930, nr 129, s. 481. —
-MÅL. särsk. (numera bl. ngt ålderdomligt): övergångsdialekt; jfr mål, sbst.1 4 a. GotlAlleh. 31/8 1896, s. 4. Ett bälte af öfvergångsmål från Pskov öfver Moskva till Penza bildar gräns mellan o-mål och a-mål. 2NF 23: 1374 (1916). —
-MÄNNISKA. jfr -man. Strindberg Brev 4: 357 (1882). (De) var barn av 1800-talet, övergångsmänniskor mellan den gamla världen och en mer brutal världsordning. DN 15/6 1992, s. 17. —
-MÄRKE. särsk. till 3 slutet: trafikmärke som visar plats för l. varnar (bilister) för övergångsställe (se d. o. 1 b); jfr -skylt. SvD(A) 3/11 1936, s. 18. Övergångsmärken skall uppsättas vid övergångsstället intill körbanans kant, ett på vardera sidan om körbanan. BilskolLb. 144 (1959). —
(7, 9) -OBJEKT. objekt (se d. o. 3) som endast är relevant l. av intresse o. d. under övergångsperiod; särsk. (psykol.) om sådant objekt (särsk. kramdjur l. snuttefilt o. d.) ss. inslag i barns utveckling till självständig individ. Ett slags övergångsobjekt från trehjulingen till moped. AB 18/11 1956, s. 22. Den engelske psykoanalytikern O W Winnicot .. talar om nallen som ”övergångsobjekt”, om den ritual som det späda barnet med dess hjälp skapar mellan sin inre värld och den yttre verkligheten. DN 12/9 1989, s. 45. —
-OMRÅDE~020. särsk. till 7: område av övergångstyp; särsk. i fråga om dels topografi (jfr -bygd), dels geologisk formation (förr särsk. liktydigt med: övergångsberg), dels kulturformer; jfr -zon o. mellan-område. De öfriga (bergarterna) förekomma mestadels blott vid utkanterna af öfvergångsområdet i närheten af de omgifvande höjderna af urformationens bergarter. AB 2/4 1875, s. 3. Härjedalen tillhör .. det övergångsområde på båda sidor om norsk-svenska gränsen, vars kulturformer utbildats under inflytande från båda sidorna. Erixon SkansenKultH 32 (1925). Övergångsområdet mellan Sydsvenska höglandets tämligen jämna urbergsyta och Östgötaslätten utmärkes av starkt kuperade terrängformer. SvGeogrÅb. 1952, s. 30. —
-ORT. särsk. (numera bl. tillf.) till 3; jfr -ställe 1. Lefrén Förel. 3: 152 (1817). Woro omständigheterna gynnande, kunde man ock från dessa öfwergångsorter (vid Brunbäcks o. Utsunda färjor) bryta in i Dalarne och hämma uppresningen. Reuterdahl SKH 4: 41 (1866). —
(4) -PAPPER. kontrakt gällande spelarövergång; jfr papper 2. DN(A) 25/11 1948, s. 18. IFK Göteborg värvar fotbollsspelare .. Sex killar har skrivit på övergångspapper. GbgP 12/12 1986, s. 44. —
((6,) 7, 9) -PERIOD. period (se d. o. 3) som bildar l. kännetecknas av övergång; jfr -skede, -stadium, -tid. Att vi hos ett fullkomligare Djur finna det som öfvergångsperiod, hvilket vi hos ett ofullkomligare finna permanent. VetAH 1818, s. 94. Karakterer som hans (tillhör) egentligen öfvergångsperioder, när den ena principen fallit och den andra ej ännu kommit till full klarhet. Topelius (SLS) 7: 797 (1864). Genomförandet av den föreslagna utökningen av flygvapnet har ansetts böra ske under en övergångsperiod av 7 år. VFl. 1935, s. 143. —
-PLATS. särsk.
1) till 3: plats (se plats, sbst.1 2) avsedd l. använd för övergång (av vattendrag l. gata l. järnväg o. d.); jfr -punkt 1, -ställe 1. AB 26/1 1847, s. 2. De antagliga öfvergångsplatserna öfver Donau. PT 25/4 1877, s. 4. Kvinna tågdödad på övergångsplats. SvD(A) 6/8 1964, s. 22.
2) (numera bl. tillf.) till (7,) 9: under övergångsperiod innehavd plats (se plats, sbst.1 7) l. tjänst (avsedd att förr eller senare ersättas av annan (o. bättre)); jfr -tjänst. NDA 19/1 1860, s. 4. Att adjunktsbefattningarna (vid lantbruksinstituten) borde vara öfvergångsplatser, afsedda att innehafvas endast kortare tid. BtRiksdP 1899, I. 3: nr 77, s. 15. —
-PRODUKT. (numera bl. mera tillf.) till 6, 7: produkt av l. utgörande övergång; äv. med anslutning till övergång 9: produkt vars användning är tillfällig. Kanske kan denna obetydliga upsats duga, såsom en öfwergångsproduct. 3SAH XXXIX. 1: 157 (1825). Dessa öfvergångsprodukter stå naturligtvis ägghvitekropparna närmare än hvad peptonen göra. NF 19: 148 (1895). —
-PUNKT.
1) till 3: övergångsplats (se d. o. 1); jfr 2 o. punkt 7 o. -ställe 1. Säkra öfvergångspunkter på en flod. Lefrén Förel. 3: 137 (1817). ”Checkpoint Charlie”, sektorsgränsens övergångspunkt för utlänningar, som besöker Östberlin. SvD(A) 3/3 1965, s. 8.
2) till 6, 7 (l. i bildl. anv. av 1); jfr punkt 8 c o. -skede, -station. På öfvergångspunkten från en lägre till en högre bildning. JGRichert hos Warburg Richert 1: 66 (1822). En ung flicka i denna första späda vårfägring, just på öfvergångspunkten mellan barn och flicka. Wetterbergh SamhKärna 1: 161 (1857). —
(7, 9) -REGEL. regel (avsedd att vara) gällande under övergångsperiod. Kommissionen (föreslår) att det såsom en öfvergångsregel skall tillåtas hvarje land att bestämma ett tilläggsporto af 25 centimer för hvarje paket som afgår från eller mottages inom dess område. DN 1880, nr 4825 B, s. 2. —
-REGERING. till 7, 9: regering (se d. o. 2) verksam under övergångsperiod, tillfällig l. provisorisk regering (jfr -ministär o. interims-regering); äv. om utövande av regering (se d. o. 1 a) under sådan period. Carl XIII:s och Carl XIV:s regeringar äro öfvergångsregeringar, som hafva moget förberedt Sveriges inträdande i århundradets stil. NorrkpgT 26/1 1853, s. 2. I enlighet med avtalet bildades en övergångsregering för Moçambique. Jannes Möten 15 (1976). —
(4 c) -RESA. resa som innefattar byte av (kollektivt) transportmedel; jfr -trafik 2. DN(A) 16/12 1922, s. 16. Anpassningar i busstidtabellen för att .. övergångsresor mellan tåg och buss ska fungera. NerAlleh. 30/10 2014, s. 29. —
(4 c) -RESANDE. resande som byter l. avser att byta (kollektivt) transportmedel. Vid Ställdalens station, där af öfvergångsresande mången gång försports klagan öfver att mat och kaffe ej funnits att tillgå, har nu öppnats mat- och kaffeservering. FaluKurir. 5/11 1894, s. 2. —
(6) -RIT. [efter fr. rite de passage] (i sht i fackspr.) jfr rit, sbst.1 Det är alldeles tydligt, att vi i denna handling ha att se en s. k. övergångsrit av det slag, som kallas initiationsrit. Fornv. 1937, s. 21. —
-RÄTT. särsk. (numera bl. tillf.) till 4 c; jfr rätt, sbst.2 2. GbgAB(B) 16/12 1899, s. 3. Låg enhetstaxa (inom kollektivtrafiken) med fri övergångsrätt med målet att införa nolltaxa. DN 17/9 1970, s. 6. —
(7, 9) -SKEDE. jfr skede, sbst.2 4, o. -fas, -period, -punkt, -stadium, -tillstånd o. mellan-skede 2. Medeltiden blef ett öfvergångsskede utan egentliga språng. AB 9/1 1864, s. 3. Ett övergångsskede mellan hälsa och sjukdom bildar anlaget för sjukdom. Tigerstedt MedUtv. 1: 90 (1923). Fredrika Bremers samhällsbild .. speglar ett övergångsskede, under vilket adel och rika ofrälse hålla på att smälta samman till en ny överklass. SvFolket 9: 308 (1939). —
-SPRÅK. (numera bl. tillf.) språk som bildar övergång till annat l. mellan andra språk (gm språkdrag överensstämmande med ömse språk); äv. med anslutning till övergång 9, om språk använt under övergångsperiod. Pehlvi (är) ett öfvergångsspråk från de Indo-Persiska till de Semitiska. Palmblad HbGeogr. 1: 92 (1826). Den besynnerliga rotvälska, det öfvergångsspråk, som senare utvecklade sig .. till franska. Anholm Norm. 76 (1898). —
((7,) 9) -STADGANDE. (numera bl. mera tillf.) övergångsbestämmelse. Denna urkund .. innefattar 107 artiklar, i tre afdelningar jemte 4 artiklar öfvergångsstadganden. AB 2/5 1848, s. 2. —
((6,) 7, 9) -STADIUM. stadium (se stadium, sbst.3 2) utgörande övergång mellan två andra stadier; jfr -period, -skede o. mellan-stadium, övergång 7. Äfven för ynglingarne skulle det vara fördelaktigt, att ett sådant öfvergångsstadium mellan klass- och ämnes-läsning funnes. ÅbSvUndH 32: 52 (1843). Denna befordran till en lönlös befattning kunde emellertid ej betraktas annorlunda än såsom ett öfvergångsstadium. 3SAH 4: 174 (1889). Övergångsstadier från fullt utbildade och bevingade könshonor till de vinglösa s. k. neutrerna eller arbetarna. Adlerz MyrLiv 104 (1913). —
-STAT. särsk. (förr) till 6, 7, om (förordning om l. plan l. form för) under övergångsperiod gällande lönevillkor för statligt anställd (särsk. militär l. lärare); särsk. i fråga om övertalig sådan anställd i väntan på ny anställning l. pensionering (äv. om förteckning över sådana anställda); jfr stat, sbst.3 III 3, 4, o. -avlöningsstat. AB 26/11 1847, s. 2. Beräkningen af behofvet (av löneförbättring) grundade sig på en af Statsutskottet uppgjord öfvergångsstat med afseende på närvarande förhållanden vid de redan befintliga läroverken. Frey 1850, s. 7. Öfriga ordinarie protokollssekreterare å den gamla staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten. SFS 1911, Bih. nr 41, s. 3. Officerare, underofficerare och civilmilitära beställningshavare .. skola i den omfattning som erfordras för genomförande av den under år 1925 beslutade nya försvarsorganisationen, överföras till övergångsstat. SFS 1925, s. 1019. —
-STATION. särsk. dels till 4 c, om järnvägsstation avsedd l. använd för omstigning (jfr station II 17 a o. -ställe 2), dels till 6, 7, i bildl. anv., motsv. station II 17 d (jfr -punkt 2). Ynglingens nödiga utveckling och mognad på denna öfvergångsstation till Universitetet. SvBiet 1842, nr 111, s. 1. M(ontreux) betraktas egentligen som en öfvergångsstation, där man uppehåller sig före ett besök vid Rivierans kurorter eller efter en sejour där. 2NF 18: 1040 (1913). Resande, som från övergångsstation skall fortsätta resa med tåg, som avgår inom två timmar efter den resandes ankomst till stationen, äger rättighet att (osv.). SFS 1953, s. 1239. —
(7(, 9)) -STIL. (i sht i fackspr.) stil (se stil, sbst. III 2) präglad av l. hörande till l. representerande övergångsperiod (särsk. senromansk tid). Vi finna derföre i den första rundbågsstilen, ja äfven i öfvergångsstilen nästan blott andäktiga föreställningar; men vi träffa deremot i spetsbågsstilen .. skamlösa gäckerier. Brunius Resa 1838 241 (1839). En stol i Queen Anne-stil, en engelsk-holländsk övergångsstil mellan barock och rokoko. ICAKurir. 1983, nr 46, s. 17. —
(3 slutet) -STRECK. streck markerande övergångsställe (se d. o. 1 b). Utfärda en förordning till förarna att respektera de gula övergångsstrecken. AB 2/4 1942, s. 12. —
-STÄLLE.
1) till 3: ställe avsett l. använt l. lämpat för övergång (särsk. av dels vattendrag, dels järnväg (se a), dels gata l. väg (se b)); jfr -ort, -plats 1, -punkt 1. KrigVAH 1817, s. 73. Såsom ett öfvergångsställe till Danmark och Köpenhamn kommer .. Malmö alltid att blifva en slutpunkt för en blifvande större jernväg genom södra Sverige. AB 22/12 1851, s. 2. Begge stränderna förses med broförskansningar. Öfvergångsställena väljas då, der strömmen bildar .. bugter från begge sidor .. tjenliga för batterianläggningar. Hazelius Bef. 143 (1864). Ända från äldsta tid har vägen söderut från landskapen norr om Kolmården gått över Norrköping, som utgjort rastställe och övergångsställe vid strömmen. SvGeogrÅb. 1939, s. 11. särsk.
a) (numera bl. tillf.) ungefär liktydigt med: järnvägsövergång. Vid olyckstillfället stod banvakten vid öfvergångsstället och sökte jemte två andra personer genom viftningar och rop hejda Olander. SvD 1/8 1885, s. 3.
b) om särskilt anvisat l. anordnat (o. gm vägmärke l. vägmarkering utmärkt) ställe för gångtrafikanter (l. cyklister o. d.) att (med företrädesrätt) gå l. ta sig över gata l. väg. Obevakade övergångsställen. Övergångsställe för cyklister. Det är .. önskvärt att fotgängarna mera än som nu sker använda gatukorsningarna såsom övergångsställen. DN(A) 11/4 1927, s. 6. Under det senaste dygnet har ytterligare två trafikolyckor inträffat på Kungsholmen vid övergångsställen med gula streck. DN(A) 30/11 1963, s. 6. Killen som kom skatande i självmordshastighet nerför gatan över övergångsstället. Ström Bensin 14 (1997).
2) (†) till 4 c: ställe för byte av (kollektivt) transportmedel, omstigningsplats; jfr -station. PT 3/4 1882, s. 2. Vidare gäller att vid övergångsställe skall annan linjes tåg inväntas för att upptaga övergångspassagerare, om detta kan ske utan nämnvärd tidsspillan. SvD(A) 30/10 1921, s. 17. —
-STÄLLNING. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 7: mellanställning. NDA 16/3 1872, s. 4. En märkvärdig konstnär, ej minst genom den övergångsställning han intar mellan gammalt och nytt och mellan olika riktningar i samtiden. Romdahl NordeurBildK 161 (1926). —
-SUMMA. särsk. till 4, om summa (se summa, sbst. 3) erlagd vid spelarövergång. Elfsborgsspelarna får en övergångssumma av 80.000 kr. vardera. DN(A) 25/9 1949, s. 1. —
-SVÅRIGHET~102, äv. ~200. svårighet (se d. o. 4 (b)) under övergångsskede; äv. med mer l. mindre framträdande anslutning till övergång 9, om tillfällig l. övergående svårighet. Det kan finnas en enda betänklighet vid utskottets förslag, och detta är öfvergångssvårigheten. DN 22/4 1875, s. 2. Framgångarna kan också medföra en del övergångssvårigheter för LM Ericsson. SvD 3/6 1978, s. 22. —
(6, 7(, 9)) -TID. jfr -epok, -period o. brytnings-tid, mellan-tid 1. De nya reglerna infördes utan någon övergångstid. Fornåldern .. har tvänne perioder: 1: Den egentliga Hedendomen, till medlet af nionde seclet; och 2. Öfvergångstiden, till slutet af elfte seclet. 2VittAH 14: 1 (1828, 1838). Vid 1936 års riksdag beslöts införande av obligatoriskt 7:de folkskoleår med viss övergångstid. Granfelt Samh. 190 (1937). Det tjusande och egna i vår natur finns just i de långa övergångstiderna, lika väl i årets lopp som i dygnets gång. Fatab. 1941, s. 95. —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. särsk. till 7, särsk. (numera bl. ngn gg) om det tillstånd vari själen tänks befinna sig efter döden (jfr mellan-tillstånd 2); äv. med anslutning till övergång 9, övergående i bet.: provisorium; jfr tillstånd 3 o. -skede. Skymningens övergångstillstånd. AB 6/7 1833, s. 4. De döda barnens eller de oskyldigt afrättades tillstånd (efter döden) .. är ett öfvergångstillstånd af obestämd längd, hvari deras själar renas, för att öfvergå till lycksaligheten. Rydberg Vap. 198 (1891). Det nuvarande tillståndet torde vara ett övergångstillstånd – efter omorganisationen kommer allt att vara i sin ordning. DN(A) 11/10 1926, s. 1. —
((7,) 9) -TJÄNST. (numera bl. tillf.) jfr tjänst 1 d o. -plats 2. BerRevElLärov. 1833, s. 86. Lärarebeställningarnas ända intill medlet af nittonde århundradet bibehållna egenskap af svagt aflönade öfvergångstjänster för blifvande kyrkliga ämbetsmän. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 50, s. 166. —
(6) -TON. ton som bildar övergång till annan ton.
a) mus. mellanton (se d. o. 1 a, b, c); jfr ton, sbst.2 2. Ljunggren Est. 2: 337 (1860). Hans omfång är ganska begränsadt; öfvergångstonerna mellan bröst- och hufvudregistren äro klanglösa. SDS 9/4 1900, s. 3. I folkskolan .. gör man därför klokast i att icke kräva högre toner än ess eller möjligen e, om den är en övergångston. SvLärT 1928, s. 903.
b) om färgton; jfr ton, sbst.2 6 a, o. mellan-ton 2 slutet. Genom afpassadt val af mellan- och öfvergångstonerna tillvägabringa färgharmonien, som annars störes just genom sammanställandet af de mest lysande färgerna. AB 23/2 1857, s. 4. —
-TRAFIK.
1) (numera bl. mera tillf.) till 3, om trafik med särskild tanke på att ngt korsas l. passeras. Ett beslut, som berör vårt lands öfvergångstrafik öfver Danmark. SDS 30/1 1889, s. 2.
2) (numera bl. tillf.) till 4 c, om trafik som innefattar byte av (kollektivt) transportmedel; jfr -resa. ST 27/2 1896, s. 3. Vid Alfvesta och Hessleholm har öfvergångstrafiken så ökats, att större omdaningar af dessa stationer påfordras. SJ 2: 345 (1906). —
-TRAKT. (numera bl. tillf.) övergångsbygd. Stiernstolpe Cuv. 19 (1821). Gestrikland .. bildar en öfvergångstrakt från den upländska slättbygden till Norrlands skogar och berg. VLS 77 (1885). —
((7,) 9) -TULL. tull gällande (l. avsedd att gälla) under övergångsperiod. Förslaget i tullkonferensen angående nedsättning af öfvergångstullen på vin skall vara återtaget. PT 8/8 1853, s. 3. —
-TYP. (i sht i fackspr.) särsk. i fråga om dels växter l. djur, dels kulturföremål; jfr typ I 2. Hildebrand FörhistF 171 (1874). Dessa övergångstyper leva kvar jämsides med de stolstyper av utpräglat ny stilkaraktär, som direkt överflyttades från den franska kejsartiden. KarlJohStil. 29 (1924). Enligt jugoslavisk uppfattning förekommer .. i vissa delar av Balkan en övergångstyp mellan den vanliga och den orientaliska boken, benämnd Fagus moesiaca Domin. Nitzelius BokTräd 126 (1958). —
(6) -VERB. språkv. perfektivt verb. Ett öfvergångsverb .. betecknar, att en handling eller tillstånd öfvergår i en annan handling eller ett annat tillstånd. Beckman SvSpr. 92 (1904). —
(9) -VIS, adv. under en övergångsperiod, provisoriskt l. tillfälligt(vis). NorrlP 22/4 1850, s. 2 (1847). Kommittén (är) .. beredd att övergångsvis sträcka sig till lönegrad 33. TSvLärov. 1952, s. 132. —
-ZON. (i sht i fackspr.) jfr -bälte, -område. Förf. urskiljer .. på den Norra jordhälften 5 Växt-Zoner: 1. Æqvatorial-Zonen, 2. Den tempererade Öfvergångs-Zonen (osv.). Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 87. En pågående sönderfallsprocess i ärrets övergångszon. Bergstrand SvLäkS 418 (cit. fr. 1942). —
(6, 7) -ÅLDER. om ålder som (i enlighet med människans naturgivna utveckling) bildar (l. anses bilda) en övergång från ett skede av livet till ett annat; särsk. dels om övergång från barn till ungdom, mer l. mindre liktydigt med: pubertet, dels (o. numera i sht): klimakterium (se slutet); i sht i sg. best.; jfr -år. Både slyngelålder och ynglingaålder är en öfvergångsålder. TWenersbg 7/9 1869, s. 1. Den fria tillvarons stadium kan .. indelas i .. (bl. a.) den mogna åldern eller kraftåldern till framemot 50 år, den regressiva övergångsåldern till 65 à 70 år samt den definitiva ålderdomen. Thunberg Livsförrättn. 478 (1925). Man får inte heller underskatta slöjdens betydelse som fritidssysselsättning för ungdom i övergångsåldern. Berggren Träslöjd 20 (1945). särsk. klimakterium. GbgD 22/8 1921, s. 3. Hormonpreparat som kan hjälpa exempelvis kvinnor med smärtsamma menstruationer eller kvinnor som verkligen lider i övergångsåldern. Femina 2003, nr 10, s. 195. —
(6, 7) -ÅR. år som bildar en övergång l. under vilket en övergång sker; i pl. (best.) äv. liktydigt med: övergångsålder(n) (särsk. (o. numera i sht) om klimakterium). Övergångsåren mellan 60- och 70-tal. Den skillnad emellan tillgång och behof, som för öfvergångsåret visade sig i riksstaten. AB 29/12 1843, s. 3. En dag uppenbarade sig i deras våning en flicka i öfvergångsåren. Lundegård Prom. 1: 77 (1893). 75 procent av kvinnorna får besvär under övergångsåren då produktionen av östrogen gradvis avtar. BoråsTidn. 21/10 2018, s. 6. —
((7,) 9) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. tillfällig l. provisorisk åtgärd (gällande under övergångsperiod); jfr -anordning. Denna inskränkning uti införselsrättigheten, vidtagen såsom en öfvergångsåtgärd. AB 1/7 1839, s. 3.
Spalt Ö 437 band 39, 2023