| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄDERLEK vä3der~le2k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Polhem ESkr. 1: 31 (c. 1723) osv.) ((†) -er PPGothus Und. B 3 a (1590)).
väderförhållande (under viss (kortare) tidsperiod); väder (se VÄDER, sbst.1 6); ofta i förb. med attributiv bestämning; äv. i bildl. anv., med tanke på ständig förändring o. d.; förr äv. om enbart vind(förhållande) (jfr VÄDER, sbst.1 1). Kall, fuktig, torr, varm väderlek. G1R 10: 124 (1535). Wacker wäderleek. Linc. O 3 b (1640). Den skickeligste och bäste wäderleken är westan och westnordan til detta arbete. UHiärne 2Anl. 104 (1702). Ingen (bör) wara så enfallig och tänkja, at et slagz wäderlek; anten Rägn, Dimba, Tökn eller Blåst, Storm, Hetta, Köld etc. äre almänne öfwer alt uti et helt Landskap och Rike. Block Progn. 30 (1708). Martius, begyntes med ostadig wäderlek. Broman Glys. 1: 438 (1732). Omslaget i väderleken å samhällets höjder. Rydberg RomD 172 (1892). Matplatsen under tak är flitigt nyttjad under hela sommaren, oavsett väderlek. NorrbK 7/8 2017, s. 22. — jfr HÖST-, SOMMAR-VÄDERLEK m. fl. — särsk. med tanke på Gud ss. rådande över väderförhållandena, särsk. i uttr. Guds väderlek; jfr GUD II 3 b, c, VÄDER, sbst.1 1 c. G1R 13: 271 (1541). Sedan Konung Eric nu war med sin skeppsflotta igenom Guds wäderlek drefwen tilbaka. Tegel E14 40 (1612). Sädan står myckett härligh på jorden (Gudh giffue henne eliest en nödhtorfftigh vederlek). OxBr. 3: 216 (1631). Ty hvad angår en väl Herrans väderlek, när man dansar i en eldad sal. Blanche Band. 101 (1848).
-BULLETIN. (numera bl. ngn gg) jfr -rapport. Meteorologiska Central-Anstalten kommer att från och med den 1 nästinstundande Juli utgifva en daglig Väderleks-Bulletin. DN 22/6 1874, s. 4. —
-CENTRAL. vädercentral. Sonesson HbTrädg. 73 (1919). Militärt organiserade väderlekscentraler. 2NF 33: 270 (1921). —
-FAKTOR. jfr faktor II 2. Då nederbörden är den väderleksfaktor, som i största grad intresserar landtbrukare (osv.). Upsala 18/1 1879, s. 2. —
-FENOMEN. jfr fenomen I 1 o. -företeelse o. väder-fenomen. GbgP 19/1 1865, s. 1. De fundamentala väderleksfenomenen, vind, moln- och dimbildning, nederbörd, åska, lufttrycksfördelning och temperaturförhållanden o. s. v. FlygMotBibl. 4: 9 (1935). —
-FÖRETEELSE. jfr -fenomen. NDA 10/4 1875, s. 2. Då solstrålningens och lufttemperaturens förändring är hufvudorsaken till de öfriga väderleksföreteelsernas förändringar, så (osv.). 2NF 5: 1064 (1906). —
-FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 4) som rör väderleken; i sht i pl.; jfr -läge, -situation o. väder-förhållande. Gynnsamma, extrema väderleksförhållanden. Thelaus Skog. 45 (1865). Bomullens naturliga färg .. kan påverkas av väderleksförhållandena under skördetiden. Varulex. Beklädn. 14 (1945). —
-FÖRUTSÄGELSE. förutsägelse om väderleken; väderleksprognos. GHT 24/1 1853, s. 3. Det är nog icke mycket värdt att lita på väderleksförutsägelser. PT 1910, nr 156 A, s. 2. En prestation med största betydelse för världens meteorologi var den första lyckade väderleksförutsägelsen med numerisk metod. SvD 19/3 2005, s. 57. —
-FÖRÄNDRING. förändring i väderleken. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 158 (1809). Om barometern på aftonen än stiger, än faller, så förestå vanligen väderleksförändringar. Hagdahl Fråga 77 (1883). Jag (kan) inte tycka om den väderleksförändring som växthuseffekten innebär. PiteåT 3/11 2015, s. 1. —
-IAKTTAGELSE. jfr -observation; i sht i pl. GbgP 1/11 1862, s. 1. Dessa tre vintrar bilda en i våra väderleksiakttagelsers historia enastående .. serie. SvGeogrÅb. 1943, s. 41. —
-KARTA. väderkarta; särsk. (meteorol.) i uttr. synoptisk väderlekskarta (jfr synoptisk 3). DA 23/10 1846, s. 4. S. k. synoptiska väderlekskartor .. på hvilka väderlekens särskilda faktorer öfver ett större område anges medelst linjer och konventionella tecken. 2NF 18: 268 (1912). Väderlekskartan på tv. AB 1/10 2011, s. 31. —
-LÄGE. väderläge; jfr läge 6 o. -förhållande. LAHT 1913, s. 387. Oförändrat väderleksläge. SvD(A) 27/2 1966, s. 33. —
-LÄRA. läran om väderlekarna, meteorologi; särsk. (i ä. fackspr.) om den del av meteorologin som sysslar med rörelser i atmosfären (på kort sikt), dynamisk meteorologi (motsatt: klimatologi). Ehrenheim Phys. 2: 10 (1822). Meteorologien sönderfaller i tvenne afdelningar, 1o väderlekslära eller meteorologi i inskränkt bemärkelse samt 2o klimatologi. Rubenson Meteor. 61 (1880). Meteorologien eller väderleksläran, för hvilken den mekaniska värmeteorien .. är grundläggande. VetAÅb. 1914, s. 300. —
-MÄRKE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr märke, sbst.1 12, o. -tecken. Hülphers Norrl. V. 1: 137 (1789). Väderleksmärkena, eller de tecken, som anses betyda ett omslag i väderleken. Hildebrandsson VäderlMärk. 6 (1894). —
-OBSERVATION. jfr -iakttagelse o. väder-observation. (Avhandling) om Väderleksobservationer 1830–1838 i Neder-Calix. PT 9/3 1848, s. 2. —
-OMBYTE~020. jfr -omslag o. väder-ombyte. Bjerta väderleks-ombyten och mycket fuktiga somrar. Ilmoni Sjukd. 2: 130 (1849). —
-OMSLAG~02 l. ~20. omslag i väderleken; jfr omslag, sbst.1 11 a, o. -ombyte, -skifte o. väder-omslag. Hastiga väderleksomslag. NerAlleh. 15/1 1870, s. 1. —
-PROFET. (numera bl. tillf., skämts.) om meteorolog; i sht förr äv. om föremål l. företeelse som förebådar kommande väderlek; jfr profet 4 o. -siare, -spåman o. väder-profet. Berodde väderleken endast på lufttrycket, skulle tydligen barometern vara en ofelbar väderleksprofet. UB 2: 124 (1873). Den här vintern slår alla rekord! Och än är det inte slut lovar väderleksprofeterna. SundsvT 2/2 2016, s. 18. —
-PROGNOS. väderprognos; jfr -förutsägelse, -utsikt. GHT 16/11 1876, s. 1. Den första svenska väderleksprognosen för en hel månad – en viktig meteorologisk nyhet som Dagens Nyheter här med ensamrätt publicerar. DN(A) 30/1 1959, s. 1. —
-RAPPORT. väderrapport; tidigare ss. officiell benämning på av myndighet utfärdad sådan rapport (presenterad i tidning l. etermedia); jfr -bulletin. AB 6/6 1843, s. 3. Det åligger (meteorologisk-hydrografiska) anstalten: .. att utarbeta och sprida .. dagliga väderleksrapporter. SFS 1918, s. 2449. En viktig beståndsdel i radions nyhetstjänst utgöra väderleksrapporterna, som utsändas genom väderlekstjänsten i Stockholm fyra gånger om dagen. RöstRadio 1933, s. 377. Enkla saker som att bönder i Afrika kan koppla upp sig och titta på väderleksrapporter för att planera skördar och jordbruk. Det är små förändringar som kan ha stor betydelse. SvD 30/8 2016, s. 12. —
-SIARE. (numera bl. tillf.) särsk. bildl., om barometer; jfr -profet. Berzelius Kemi 1: 155 (1808). —
-SIGNAL. (†) om officiellt utfärdad signal (särsk. med flagga i viss färg) för att sprida information på lokal nivå om kommande väderlek. NDA 8/12 1871, s. 2. Väderlekssignaler å de mellan Stenstorp och Lidköping .. gående tågen. Signalerna, som tolka meteorologiska centralanstaltens väderlekstelegram, äro fem till antalet och anbringas å bantågens eftersta vagn. GbgAB 20/8 1890, s. 2. Norrskensfl. 14/4 1944, s. 7. —
-SITUATION. jfr situation 2 o. -förhållande. En ganska klar bild av väderlekssituationen. AB 13/10 1913, s. 7. Den ostadiga väderlekssituation, som rådde inom den aktuella tidsperioden. SvGeogrÅb. 1972, s. 87. —
-SKIFTE. jfr -omslag. Bergman Jordkl. 1: 342 (1773). Det första tecknet till det kommande väderleksskiftet (är) uppträdandet av cirrusmoln. Carell o. Edelstam 66 (1931). —
-SPÅDOM~02 l. ~20. väderspådom; jfr -profetia. Heinrich (1814). En del af de gängse väderleksspådomarne grunda sig .. på sådana iakttagelser af himlens och molnens utseende .. som verkligen stå i samband med väderleken. Timberg Meteor. 173 (1908). —
-SPÅMAN~20, äv. ~02. (numera bl. ngn gg) väderspåman; i sht bildl., om ngt sakligt; jfr -profet. Hülphers Norrl. 2: 82 (1775). En tarmsträng uppsuger lätt fuktighet och förändrar dervid sin vridning. Den är derigenom särdeles lämplig vid tillverkandet af en väderleksspåman. Norman GossLek. 256 (1878). Väderleksspåmannen måste akta på årstiderna och tecken i atmosfären för att se, huru han med hopp om framgång skall förutsäga väderleken. Nilsson PrimRel. 149 (1911). —
-STATION. väderstation; förr äv. om plats varifrån signalmeddelanden om kommande väderlek gavs (jfr station II 11). I Onsdags eftermiddag hissades å väderleksstationerna här i Östergötland gul flagg, hvilket alltså angaf, att vädret för följande dag, Torsdagen, skulle bli vackert och soligt. NorrkpgT 17/7 1891, s. 2. Temperaturobservationerna i sjön ha kombinerats med de meteorologiska data, som en vid sjön upprättad väderleksstation har givit. SvGeogrÅb. 1947, s. 190. —
-TECKEN. vädertecken; jfr -märke. Väderlekstecken. Ett af de pålitligaste skola blommorna af Stellaria media .. eller Narf .. afgifva. QLm. 4: 63 (1833). —
-TELEGRAM. (förr) telegram med information om väderleken. AB 3/9 1860, s. 3. Väderlekstelegram. Stockholm 25 januari. Lågt lufttryck från England öfver Skandinavien till Ishafvet. Utsikter: Småningom nordlig till västlig vind. NerAlleh. 1896, nr 20, s. 3. —
-TJÄNST. vädertjänst. NordT 1881, s. 77. En väderlekstjänst så anordnad, att från ett stort antal öfver vår världsdel spridda stationer dagligen insändes väderlekstelegram till en i hvarje land upprättad meteorologisk centralanstalt. 2NF 18: 268 (1912). —
-TYP. jfr typ I 2. Iakttagelser öfver tillståndet inom vissa karakteristiska väderlekstyper, cykloner, anticykloner o. s. v. SD 18/4 1887, s. 4. —
-UTSIKT~02 l. ~20. jfr utsikt 2 a o. -prognos o. väder-utsikt; i sht i pl. DN 13/7 1868, s. 2. Väderleksutsigter: Svag obestämd vind, klart eller halfklart. BoråsTidn. 15/3 1887, s. 4.
Spalt V 1860 band 38, 2019