| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYSSLA sys3la2, v. -ade. vbalsbst. -AN (numera mindre br., Strindberg TjQvS 2: 88 (1886), Berg LittBild. 1: 139 (1912)), -ANDE, -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.); jfr SYSSEL, sbst.1
1) (med händerna) uträtta l. utföra (smärre) göromål, bestyr l. omsorger, sköta (husliga) sysslor (se SYSSLA, sbst.1 1), syssla med ngt (se 2); i sht förr äv. dels: uträtta de husliga (kvinno)sysslorna i ett hem, sköta om ett hem, dels: utföra sitt arbete (t. ex. i en gruva), arbeta; i sht förr äv. i fråga om icke (enbart) manuell verksamhet, särsk.: (styra o.) ordna l. bestyra ngt visst l. saker o. ting. Syssla i garaget. Syssla inomhus. Ekeblad Bref 2: 139 (1659; rättat efter hskr.). Grufwe-Drängarna. Hään wij gå i Grufwan sysla och knåpa. / Wij arme stackare wij arme klåpa. Lindschöld Gen. D 2 a (1669). Han är allena mz en liten gosse om 9. åhr Hanss gårdquinnor syssla åth honom. VDAkt. 1697, nr 119. Herr Flygerman, som icke var någon hatare af surpriser när han sjelf hittade på några, glömde, för nöjet att få syssla och ställa till, sin harm öfver den gamla fruns språksamhet. Runeberg (SVS) 7: 93 (1836). (Storken) står ofta helt lugn på taket och ser på huru folket syszlar på gården. Berlin Lsb. 95 (1852). Det var sonens förnöjelse att sitta hos mig, då den hederliga .. gumman bäddade och sysslade i mitt rum. De Geer Minn. 1: 31 (1892). En gammal kvinna, som sysslade vid spiseln, vände ett förvånat ansikte emot den vackra damen. Wägner Silv. 86 (1924). Genom vimlet av träben .. (syntes) en man, iförd ett grönaktigt förkläde, syssla vid den motsatta kortväggen bakom skänkdiskens halvcirkel. Malmberg StyckVäg 218 (1950). Trotzig Sjukd. 153 (1972). — särsk.
a) (numera föga br.) i fråga om jakt l. tidsfördriv. Se, förståndige vän, ej mägtar du trifvas i stugan; /Visst som en brännande glöd för din fot är det fredliga golfvet; / Men att syssla i skogar och kärr, onödigt och ständigt, / Sådant är ditt. Runeberg (SVS) 3: 38 (1832).
b) om händer: vara upptagna av sysslor; i p. pr. i sht förr äv. övergående i bet.: ompysslande l. vårdande. En moders sysslande händer och vaksamma ögon. Wolter Symask. 7 (1866). Du går i enkel självsydd blus / och dina händer syssla jämt. Lindorm VDikt. 26 (1925).
c) (tillf.) opers.: (med handen l. händerna) smussla; jfr PYSSLA 3. Och går jag och funderar på gatan i staden / .. det rycker mig i rocken med ett, / det sysslar så besynnerligt lömskt kring min ficka, / förargad får jag fatt i en hand af en flicka. Fröding Stänk 86 (1896).
d) i överförd anv., om djur: Syrsornas ringande sång och surret af sysslande bin. LitAlbum 1880, s. 65.
e) ss. vbalsbst. -ande, betecknande mer l. mindre tillf. offentlig l. privat verksamhet av yrkesmässig karaktär, som ej ryms inom ordinarie tjänst. Tillfälliga förfall av varjehanda slag: annat offentligt sysslande, sjukdom, enskilda angelägenheter. Wedberg 1HD 210 (1922). — särsk. (numera föga br.) allmännare, dels om arbete l. om göromål l. (arbets)uppgift l. åliggande inom ämbete, värv l. annan verksamhet, dels om bestyr l. bestyranden (”göranden och låtanden”) t. ex. inom politik. Juslenius 12 (1745). Å orter der .. Häradsposten fortskaffas af personer, hwilka wid anställda entreprenad-auctioner åtagit sig detta syszlande emot billigaste wilkor, bör .. afgift (för postföringen) tilldelas entreprenörerne. SPF 12: 72 (1848). Mycket sysslande äger rum för att få folkrepresentationen och regeringsmakten bra. (Skulle) inte den tredje statsmakten, tidningspressen, också .. behöva någon omvårdnad? Koch GudVV 2: 8 (1916).
f) (†) i p. pr. i adjektivisk o. överförd anv., om brådska: beställsam, ivrig; jfr SYSSELSATT 1 γ. Ritterberg Sall. 52 (1832).
2) i uttr. syssla med ngt l. ngn, (för ögonblicket l. för stunden) hålla på (se HÅLLA PÅ 3) med ngt osv., vara sysselsatt med ngt osv., ha ngt osv. för händer; (mer l. mindre varaktigt) arbeta (se d. o. 5) med l. ägna sig åt ngt osv. l. ha ngt osv. ss. (mer l. mindre varaktig) sysselsättning; äv.: befatta sig med ngt osv.; förr äv.: ha att göra med, närmande sig bet.: klara av ngt. Syssla med trädgårdsarbete. Syssla med skumma affärer. Syssla med språk. Jag har sysslat med inventering hela dagen. Stiernhielm Arch. A 3 b (1644). En karl som hela denna månaden haft att syssla med Fisk sumpens skiötande. HovförtärSthm 1765, s. 2283. At någon af Collegerne härstädes, som med Församlingar ej hafwa at sysla, måtte blifwa förordnad, at wid denna upwägning wara tilstädes. VDAkt. 1782, nr 209. Hufvudskeppen .. voro de svåraste at sysla med. 1VittAH 4: 255 (1783). Låten icke förleda er att syssla för länge i natt med afskriften af den helige Johannes’ uppenbarelse. Rydberg Ath. 283 (1866). För närvarande hade hon en extra anställning i Telegrafverket, men hon sysslade varken med telegrafi eller telefonsamtal, hon sorterade kort. Hedberg VackrTänd. 79 (1943). Kulturen 1985, s. 167. — särsk.
a) med sakligt subj.; särsk.: ägna sig åt; arbeta med. Hwad Chymien och Mechaniquen widkommer, så hafwa desze wetenskaper ännu mycket, at syszla med nya rön och påfund. Polhem Test. 1 (c. 1745). Tidningarna sysslar allt mindre med problemdebatt och politik; i stället får allting som smakar sensation — mord, fotboll och kungliga förlovningar — allt större utrymme. Selander Modernt 116 (1932). Den ostasiatiska nåltatueringen sysslar med djurmotiv. Kulturen 1948, s. 38. — särsk. om tankar, planer, fantasi o. d.: uppehålla sig med l. vid; kretsa l. röra sig kring. Det dröjde .. ej länge, förrän .. (kronprins Karl Johans) planer, denna gång på fullt allvar, å nyo sysslade med fälttåget mot Holstein. HLForsell i 3SAH 3: 261 (1888). Så långt tillbaka i tiden vi kunna följa vårt släktes historia visar den oss, att menniskobarnens fantasi under alla luftstreck ifrigt sysslat med de båda vandrande himlaljusen. ETegnér Därs. 6: 349 (1891). Hans tankar sysslade febrilt med flyktplanen: snart, bara ett par dagar ännu, tålamod. Delblanc Gunn. 163 (1978).
b) i mer l. mindre tautologisk förb. med PYSSLA. Bremer GVerld. 2: 149 (1860). Få växter äro så förnöjsamma att pyssla och syssla med (som cliviorna). Abelin TrInomh. 92 (1904). Vad .. (aposteln Paulus) menar med världslighet är att ängsligt följa med i ett skuggspel där folk lever inför publik .. sysslar och pysslar med sin fasad och tänker på hur de tar sig ut inför ett granskande öga. Hartman NattLys. 147 (1951).
3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fodra l. sköta om djuren (i ladugården); jfr STILLA, v.1 I 4. Om afftonen sedan kwällringt war, gick hustru Elsa uth att sysla, och hennes man .. bleff inne i stugan. VDAkt. 1674, s. 25. (Sv.) Syssla .. Stilla boskapenn, (lat.) pecora curare, pabulum dare, aqvatum agere et stabulum purgare. Hof DialVg. 286 (1772). Att sköta om kreaturen kallas att syssla (i Solberga i Västergötl.). 4GbgVSH V—VI. 4: 18 (1903).
4) (†) sköta om l. sörja för ngn l. ngt; utom i den särsk. förb. syssla om anträffat bl. abs.: ha ngn (ngra) sittande på undantag. Gamla och ogifta personer, Enklingar och Enkor, som äro barnlöse och hafwa hemmansdelar, wårdas och underhållas på sin ålderdom af arbetsföra personer, som för denna omwårdnad, efter deras död, erhålla hemmanet eller njuta andra förmåner. Detta kallas syssla. Crælius Nås 36 (1837).
5) (numera föga br.) med obestämt obj. (l. innehållsobj.) l. därtill svarande abs. anv.: uträtta o. d.; jfr MÅNG-, SMÅ-SYSSLA.
a) med obestämt obj. (något, mycket, litet, nog o. d.): uträtta, ombesörja, göra, i sht i uttr. ha något l. mycket osv. att syssla; äv. i överförd anv. om djur; äv. med innehållsobj. (se slutet). Stiernhielm Fateb. D 3 a (1643). Desse tree Systrar tig til tienst skole stundliga stånda. / Hvad i ditt Hus och Hof görs tarf, skole the samme sysla. Dens. Herc. 114 (1668). Ty är Man i fruchtan dhe sam(m)e (dvs. kyrkotjuvar) förkläda sig utj Qwinfolckz kläder, och således passera fritt, och kan hända, här och flere städes syssla mycket illa. VDAkt. 1713, nr 334. Är jag Hr Archiatern (C. v. Linné) på det högsta förbunden, som under sina mångfaldiga angelägnare sysslor så fliteligen skrifver mig till, som ingenting har at sysla. Höpken 2: 22 (1768). Jag har minsann annat att syssla. Gustaf III 3: 266 (1790). Upwäckta menniskor hafwa mest att sysla i sina hjertan. Schartau UtkPred. 2: 277 (1812). Han såg väl efter alla lås för kammarens utgångar, och hade i synnerhet åtskilligt att syssla vid en liten dörr i ena hörnet. Almqvist DrJ 386 (1834). (Flickan hade) framträdt för att syssla något vid kaminen. Mellin Nov. 2: 158 (1849, 1867). Jag har litet att syssla. Björkman (1889). (Råkorna) kunna .. syssla litet vid bona, om det är vackert väder. Rosenius SvFågl. 2: 210 (1924). — särsk. (i vitter stil, tillf.) med sysslor ss. innehållsobj.; anträffat bl. bildl. Den höga natten går vid stjernors bloss, / I skapelsen att sina sysslor syssla. Börjesson E14 101 (1846).
b) utan obj.: uträtta l. ombesörja l. göra olika saker l. ngt; i uttr. ha l. få l. ge l. sätta att (äv. till att) syssla, ha l. få osv. olika saker l. ngt att uträtta l. ombesörja; ha fullt upp att göra. Julii Cæsaris ojämförlige Tapperheet .. hwilken .. Gallien medh sine tijo Legioner in på tijonde Åhret nogsampt gaf til at syszla. Brask Pufendorf Hist. 178 (1680). Sätja en at sysla. Serenius (1741). Just. Cancelleren uppehåller sig i Vennersborg ännu. I detta Län har han länge haft at sysla. Almogen klagar öfver stora orättrådigheter. Fischerström Dagb. 88 (1773). Lindfors (1824: hafwa att). Lamporna utsläckas (efter pjäsens slut), men machinister och arbetare ha ännu att syssla en stund i vinklar och vrår. Sturzen-Becker 2: 142 (1842, 1861). Schulthess (1885: ha att).
6) arbeta med ngt på ett klåparaktigt sätt; fuska (i ett värv, hantverk o. d.); anträffat bl. i avledn. SYSSLARE.
SYSSLA IHOP. till 5: ordna till (ngt), pussla ihop (ngt). Ty jag veth min Engell lärer väll syssla ihoop altt (i hemmet) som sig bör. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 2: 62 (1704). —
SYSSLA OM. till 4: sköta om l. sörja för (ngn (äv. sig) l. ngt). Verelius 210 (1681: sysla om sig). Som små ekonomer vi pyssla; / Ett ax vi släpa, vi syssla / Om boskapens trefnad och ans. Livijn 1: 113 (1806). (Sv.) Syssla om ngn, (eng.) attend to anyone. Björkman (1889).
1) till 1: person som sysslar l. arbetar med l. ägnar sig åt viss uppgift o. d.; företrädesvis ss. senare led i ssgn mång-sysslare. Jag vill .. anhålla att den som mera vet måtte meddela rättelser eller tillägg, framtida sysslare med ämnet till gagn. Almquist DalFl. XIV (1949). Östergren (1952; angivet ss. sällsynt).
2) (†) till 6: klåpare; fuskare. Han skal få tiyo köpmän til sitt, ther en sytzlare och klåper neppeliga fåår en. LPetri 2Post. 245 a (1555). Genom sådana söslare, (som fariséer och sadducéer) haffuer dieffuulen dragit thet Judeska folket vthu all Gudz fruchtan, til boskaps säkerheet. PErici Musæus 2: 287 a (1582). —
SYSSLERI104, n. till 1 (e): sysslande, i sht vid sidan av (ordinarie tjänst l. arbetsuppgift o. d.); företrädesvis ss. senare led i ssgn mång-syssleri. UNT 23 ⁄ 9 1932, s. 4. Östergren (1952; angivet ss. sällsynt).
Spalt S 15772 band 33, 2000