| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄVENTYR ä3venty2r, n. (OPetri 1: 14 (1526) osv.) ((†) r. l. f. l. m. OPetri Tb. 122 (1526), Stiernhielm Arch. G 1 b (1728)); best. -et; pl. = (OPetri 1: 14 (1526) osv.) ((†) -er Emporagrius LKruuse C 4 b (1656), VDAkt. 1795, nr 86).
1) († utom i slutet o. ss. förled i vissa ssgr o. i avledn. ÄVENTYRLIG) slumpmässig händelse, tillfällighet, slump. At thetta händer tig såsom .. aff en blind slump äwentyr och händelse. Rosenhane FörklDav. 43 (1666, 1680). Dett blif(we)r .. efuentyr om han får skära (säden), effter han så underligen procederar. VDAkt. 1668, nr 30. Wallin (SVS) 2: 155 (c. 1830). — särsk. (fullt br.) i uttr. till äventyrs (förr äv. till äventyr), äv. sammanskrivet tilläventyrs (förr äv. tilläventyr), av en händelse, händelsevis, slumpvis; äv. i satsadverbiell anv.: kanske l. möjligtvis l. eventuellt (vanl. med visst inbegrepp av tvivel o. d.); jfr TILL I 14 b ζ α′. G1R 1: 36 (1522). Tesse förscriffne gudhar Thoor, Odhen, Frigga, och til ewentyr Ceres med, haffua hafft hwar för sich sina besynnerliga prester. OPetri Kr. 13 (c. 1540). Tå gick skeparen till .. (Jona), och sadhe til honom .. åkalla tin Gudh, at Gudh til ewentyrs wille tenckia vppå oss, at wij icke förgåås. Jona 1: 6 (Bib. 1541). Då mig .. U. Hiernes Book om Medewij Suur-Brunnar uti Händren kom, och mina Ögon til äfwentyrs på det 9. Capitel föllo. Hoorn Jordg. 1: Föret. 3 (1697). En utländsk resa, som skulle .. sträcka sig till Tyskland, Schweitz, Italien och tilläfventyrs äfven Frankrike. Hwasser VSkr. 1: 63 (1852). De byggnader, som lägenhetshafvaren tilläfventyr uppfört på sin jordlott. ÅmålP 8/5 1897, s. 2. Han hölls noga borta från alla offentliga tillställningar där han till äventyrs kunde fastna på bild. Jonasson Hundraår. 309 (2009). Om det till äventyrs skulle bli någon ledig tjänst så är den förmodligen redan öronmärkt till någon släkting eller person som redan bor i byn. Barometern 5/6 2021, s. 34.
2) (utom i d, g o. avledn. ÄVENTYRA o. ÄVENTYRLIG numera mindre br.) risk (se RISK, sbst. 1) l. fara; äv. om ngns ansvar i samband med risktagande o. d.; äv.: påföljd (se g); förr äv.: besvär l. svårighet (se h). OPetri Tb. 122 (1526). Thett ewentyr, de till siöes motte lijda på theres godz aff fienden. PrivSvStäd. 5: 11 (1612). At Säden så länge hon täckes aff Sniön ingen Skada lijder, utan största äfwentyr står hon ut om Wårtijden. Rudbeck d. ä. Atl. 2: 412 (1689). Tänk, at han intet flyr! / Ert lif, min Herre, är i största äfwentyr. Dalin Vitt. II. 5: 189 (1738). Under inga vilkor bör ansvar kunna ådömas en sågverksegare .. utan må då åtminstone äfventyret endast falla på den verkligen skyldige eller skogsegaren. Samtiden 1871, s. 501. I politiskt afseende är vår lagstiftning .. i hög grad frisinnad: hvar och en politisk och social doktrin kan utan allt äfventyr förfäktas. Samtiden 1873, s. 485. Avtal, vars fortsatta bestånd medför äventyr för delägare som är omyndig. SFS 1981, s. 627. — särsk.
a) (†) i mer l. mindre tautologisk förb. med fara, i sådana uttr. som fara och äventyr. Verelius 2 (1681). Det kan ej annat än ängsla mig att veta E. K. M. dageligen sväfva i fara och äfventyr. Rosenstein 3: 285 (1788).
b) (†) i sådana uttr. som på ngns l. sitt (eget) äventyr (se PÅ I 34 o, EGEN, adj. 1 f ε), stå (sitt) äventyr med ngn (se STÅ, v. I 49 i).
c) (†) i uttr. på äventyr, på vinst eller förlust. Så at hwar tu än beder, beder tu på äwentyr, löckas thet, så löckes. LPetri 2Post. 71 b (1555). Effter inge andre utväghar vore för handene, ähn at .. (svenskarna) antingen genom Kon. Albrechts regemente visserliga moste blifva reent förderfvade, eller anama Drotning Margareta på eventyr till theras Furstinna. LPetri Kr. 101 (1559). VDAkt. 1736, nr 289.
d) i förb. med prep. av med styrt led som anger vari risken l. faran består l. vad som kan förloras l. omintetgöras; särsk. (fullt br.) i uttr. som vid äventyr av (se VID, prep. osv. I 8 d slutet; jfr e), förr äv. i l. med l. under äventyr av, med risk för l. i fara för. Äfwentyret af oförmodelig Eldzwåda. SthmStadsord. 1: 226 (1675). Men efter det iag nogsampt afseer .. (skriftsamlingen) wara i Äfwentyr af åtskillige widersinnige Omdömmen (osv.). JAndersin hos Lucidor (SVS) 1: XVI (1689). Hwete bör icke sås på lågländta åkrar .. derest det ligger under större efwentyr än annorstädes af Honungs-daggen. Serenius EngÅkerm. 187 (1727). Att de gjort sig väl förtjenta af fäderneslandet, då de med äfventyr af lif och välfärd blottställt sig för det allmänna bästa. HH XXV. 2: 5 (1809).
e) (†) i förb. med bestämning bestående av att-sats l. inf.-förb. som anger vari risken l. faran består; särsk. i uttr. vid äventyr att (jfr d o. VID, prep. osv. I 8 d), med risk för att. (Böckerna) måste .. ingalunda ligga och vräkas i bänkarne (i kyrkan), otilbundne (oigenspänte,) och med det äfventyr, at någon samvetslös dem bortsnappar. Wallquist EcclSaml. 5–8: 292 (1666). Så vida skeppen .. voro i det trånga och grunda farvattnet i äfventyr att förolyckas, under den svåra sjögången. 2SAH 4: 34 (1804). Makarna Melin ålades, att genast avflytta från fastigheten vid äventyr att eljest varda på egen bekostnad vräkta därifrån. 1NJA 1947, Not B s. 28. 1NJA 1954, s. 81.
f) (†) i fråga om risk att ngt önskvärt l. värdefullt förloras l. omintetgörs (som en följd av beslut l. handling o. d.); jfr d. — särsk.
α) i sådana uttr. som ställa (se STÄLLA, v.1 I 2 a δ) l. sätta ngt i l. på äventyr, riskera ngt (värdefullt), sätta ngt på spel, utsätta ngt för fara. OSPT 1687, nr 33, s. 3. Wi må icke .. sättja wår frihet i äfwentyr och fahra. Nordberg C12 1: 77 (1740). (Nöjen) gifwas, som sätta wårt lif, wår ära, wårt goda i äfwentyr. Ödmann PredUtk. 33 (1812). Samtiden 1874, s. 625.
β) i uttr. sitt (eget) livs äventyr, risk l. fara för eget liv. En Herde som icke upäter sin Hiord, utan förswarar den samme, med sit egit Lifz äfwentyr, emot Wargar och Willdiur. Ehrenadler Tel. 873 (1723). Saken var helt nära at afgöras med Geväret, då Majoren Hugo Hammilton och Borgmästaren Ekebom i det samma framträdde mellan de stridige Parterne, och ej utan sine egne lifs äfventyr förmådde bringa dem til en enighet. Sundelius NorrköpMinne 155 (1798).
g) (fullt br. i fackspr.) om påföljd. KOF II. 2: 44 (c. 1655). Polismästaren äger vid utfärdande av kallelse till inställelse hos poliskammaren förelägga sådant äventyr för uteblivande, som enligt allmän lag äger rum för underlåtenhet att hörsamma kallelse till domstol i brottmål. SFS 1920, nr 123, s. 220. — jfr HÄMTNINGS-ÄVENTYR.
h) (†) besvär l. svårighet. Stiernhielm Arch. D 1 b (1644). Serdeles begärer han nu för alt äfwentyr med säng- och gångkläder, som illa fara, bli libererat. UUKonsP 11: 124 (1674). Godt tålamod, fromt Sinnes lugn, en stor förnöylighet / Som giord at åth alt äfwentyr han mera log än gret. Runius (SVS) 1: 267 (1713). Som han då redan af ålder och bräklighet war så förfallen, at han icke kunde uträtta några Embetsgiöromål utan äfwentyr. VDAkt. 1784, nr 265. Beckman Främl. 15 (1885).
3) riskabelt l. farligt l. besvärligt företagande l. tilltag o. d. (med oviss utgång), vågspel; särsk. i fråga om krig l. ekonomiskt l. finansiellt företagande; äv. (o. numera nästan bl.) med mer l. mindre framträdande anslutning till l. utan klar avgränsning från 4. At al lägenhet må betagas menige Bruksfolket och arbetarne, at få träda tilsamman, dymedelst at förorsaka eller stifta någon oreda och påföljande äfwentyr. Bergv. 1: 607 (1720). Kejsar Carl V:s svåger, understödd i krigets äfventyr af en af tidens största anförare. 1SAH 1: 88 (1786, 1801). Dör någon (i Aapua) om sommaren, är det ett helt äfventyr att skaffa liket i på stång buren kista ned till Svanstein, där närmaste begrafningsplats finnes. De Vylder Tornedal. 35 (1904). Affärsmännen hade ledsnat vid Lloyd Georges vältalighet och briljanta projekt .. Man hade fått nog av äventyr; man ville tillbaka till business as ususal. Hagberg VärldB 214 (1927).
4) om ovanlig l. märkvärdig l. överraskande l. ny o. spännande (med risk l. fara förbunden) händelse l. upplevelse (som mer l. mindre oväntat l. av en slump möter ngn); äv. (o. ofta) dels om rad av sådana händelser osv. (i samband med (vågsamt) företagande l. (längre o. strapatsrik) färd l. resa o. d.), dels om färd l. resa som innehåller l. kännetecknas av sådana händelser osv. (särsk. i mer l. mindre bildl. anv., om livet tänkt ss. en sådan resa); jfr 3. Söka äventyret. Ge sig ut på äventyr. Runius (SVS) 1: 317 (1713). Så at wi woro helt resefärdige, då ett annat äfwentyr kom emellan och förhindrade osz. DeFoë RobCr. 95 (1752). Som en blodig skugga sjönk hans vikingslif / med alla sina strider, sina äfventyr, / i natten neder. Tegnér (TegnS) 4: 138 (1821). Under sjukdoms- och konvalescenstiden upplever han sina reseerfarenheter och äventyr ännu en gång. Rig 1950, s. 135. Livets stora underbara äventyr! Kyrklund Sol. 79 (1951). 1800-talet var äventyrens och de vetenskapliga upptäckternas århundrade. Ymer 1952, s. 40. — jfr KRIGS-, LIVS-, RESE-, SCOUT-, SJÖMANS-, UNGDOMS-ÄVENTYR m. fl. — särsk.
a) om (kortare l. mer tillfällig) kärleksaffär l. erotisk förbindelse. Hon tycker om .. små äfventyr i smyg. Remmer Tart. 3 (1820). Venus, som hade äfventyr med Mars. Rydberg RomD 110 (1877). Det finns inga tecken på erotiska äventyr utanför äktenskapet. Ottosson Darwin 115 (2016). — jfr KÄRLEKS-ÄVENTYR.
b) om (mer l. mindre riskfylld) (frilufts)aktivitet förbunden med fysiska utmaningar o. spännande (natur)upplevelser; i sht ss. förled i ssgr. AB 20/11 1993, Bilagan för män s. 8. Med på resan följer fem erfarna guider som kommer att .. ta dig med på spännande äventyr i den nordnorska vildmarken. SvD 3/9 2019, s. 17.
5) berättelse om äventyr (i bet. 4); saga l. fabel; förr äv.: fantasi l. osanning o. d. När man segher fååfeng äwentyr om gudh, och brukar hans oordh till fååfengt snack. OPetri 1: 14 (1526). (Danskarna) sende till Swenske the breff så dyyr, / All full med räffachtigh äuentyyr. / Så lydandes at Kongen wille mz them tale. Svart Gensw. F 7 b (1558). Wij bliffue warnade för Straffet, genom mångehanda Tekn i Himmelen och i Lufften, hwad håller man them före? För Phantasier och Ewäntyyr. Paulinus Gothus Com. 136 (1613). Man moste icke, som under Påfwens Regemente skedt är, predika menniskelige påfunder, fabler, drömer, falske syner, falsk uppenbarelse, lättfärdige äfwentyre. KOF II. 2: 15 (c. 1655). I de fantastiska sagorna, dem jag skulle vilja kalla äfventyr, finna vi samma mythiska uppfattning af dvärgarne. Düben Lappl. 379 (1873). Orlando och hans mor, hvars sällsamma äfventyr snabbt spreds staden rundt. Hallström Than. 49 (1900). (H. C. Andersen) hade skrivit ett äventyr, ”Snigeln och rosenbusken”, och förklarade uppsluppet, att Collin var snigeln och han själv rosenbusken. Spångberg BanbrHövd. 67 (1939). — jfr BARNKAMMAR-, FOLK-, RIDDAR-ÄVENTYR m. fl. — särsk. (†) i gen. sg., ss. adv.: tvivelaktigt, osannolikt. LPetri Kr. 32 (1559). Thetta (dvs. Kristi lekamens o. blods närvaro i nattvarden) må wara huru thet kan, likwel later thet äwentyrs nogh. LPetri DialNattw. C 8 a (1562).
6) [jfr anv. i ä. dan. o. mlt. om konkret sak] (†) om oäkta ädelmetall. Ringer aff äffwentyr – 20 dussin. TullbSthm 18/5 1569. TullbSthm 30/4 1584. — jfr SILVER-ÄVENTYR.
B: (3, 4) ÄVENTYRS–ANDA. anda (se ande VIII 1) bestående i l. innefattande intresse l. lust l. böjelse för äventyr; jfr -håg, -lust, -lynne, -sinne o. äventyrar-anda. Geijer Häfd. 192 (1825). Äfventyrsanda och krigslust drefvo honom till Heliga landet. NF 6: 195 (1882). —
(1) -AVTAL~02 l. ~20. i sht jur. jfr avtal 1 a o. hasard-kontrakt. Med äfventyrsaftal förstår man sådana, i hvilka det beror af en oviss händelse, om och huru mycket den ene paciscenten (dvs. parten) skall præstera åt den andre. Schrevelius CivR 2: 633 (1847). —
(4 b) -BAD. badanläggning utformad för spännande aktiviteter; jfr bad 2 c o. -park. GbgP 12/9 1984, s. 38. (Hon) tycker att det är på tiden att Stockholm får ett äventyrsbad med vattenrutschbanor, vattenfall och vågmaskiner. DN 26/3 1988, s. 33. —
(5) -BERÄTTARE. person som berättar äventyr (jfr berättare 2); särsk. om författare till äventyrsberättelse (jfr berättare 2 b o. -författare). I österländerna, hvarest det ej finnes sådana offentliga förlustelser som skådespel, baler, festmiddagar o. d., känner man en outtömlig förnöjelse af att lyssna till äfventyrsberättare. SundsvTNorrlKorr. 28/4 1877, s. 3. Denne fine författare som dagens unga läsare känner som en rivig äventyrsberättare från miljöer, fjärran ibland i tid, ibland i rum, gjorde dock sin entré i ungdomslitteraturen som socialt medveten samtidsskildrare. SvD(A) 21/1 1966, s. 5. —
(4) -BERÄTTELSE. berättelse (se särsk. d. o. 4) som (i huvudsak) skildrar äventyr; jfr -bok, -dikt, -film, -historia, -roman, -saga, -serie. LdVBl. 1881, nr 146, s. 2. Äventyrsberättelsen, den sanna detektivromanens bohemiska kusin, frodades också under trettiotalet. Elgström o. Runnquist SvMordb. 119 (1957). —
-BOK. till 4: bok (se bok, sbst.2 1 a) som (i huvudsak) innehåller äventyrsberättelse(r); förr äv. till 5: sagobok. KristianstAlleh. 28/12 1872, s. 3. De gamla sagorna samlades .. (i Tyskland) som i andra länder till omfångsrika äventyrsböcker. Sylwan EurLittH 1: 132 (1910). Sommarlovskänslan som barn, när man smygläste en spännande äventyrsbok om nätterna och tänkte ”bara en sida till”. KristianstBl. 12/8 2020, 2: 6. —
(4) -DIKT. (numera bl. tillf.) äventyrsberättelse i form av dikt (se dikt, sbst.1 3). THemmet 1878, s. 275. —
(4) -FILM. äventyrsberättelse i form av film (se d. o. 2). För att bereda speciellt ungdomen tillfälle att mera allmänt få se den storslagna äfventyrsfilmen Kapten Grants Barn kommer detta stycke att fr. o. m. i dag tisdag gifvas äfven på Reginateatern. SvD(A) 7/4 1914, s. 13. —
(4) -FYLLD, p. adj. fylld av äventyr; jfr fylla, v. 2, o. -rik. (I boken) följer man den härdige svensken, då han utför sin äfventyrsfyllda ridt öfver de öde stepperna (i Ryssland). NTIdr. 1898, s. 475. —
(4) -FÄRD. färd med karaktär av äventyr; jfr -resa. AB 1875, nr 294 A, s. 2. När vi gav oss på äventyrsfärd, vi två, / Don Quijote och jag. Lindström Besegr. 39 (1927). —
(4) -FÄRG. (numera bl. tillf.) prägel av äventyr; jfr färg, sbst.1 2 a γ. Vår nya följetong, romanen Smugglarens hemlighet, är en berättelse med äfventyrsfärg. GHT 1892, nr 31 A, s. 3. —
(5) -FÖRFATTARE. författare till äventyrsberättelse; jfr -berättare. NDA 20/12 1878, s. 3. Hur den skuldsatte och landsflyktige filologen Gunnar Serner lyckades förvandla sig till den internationellt framgångsrike äventyrsförfattaren Frank Heller. SvD(A) 23/6 1968, s. 19. —
(4 b) -GUIDE. (yrkesmässigt arbetande) instruktör l. ledare vid friluftsaktivitet inriktad på (visst mått av) strapatser (o. naturupplevelser o. d.); jfr guide, sbst.2 1. Han är en av 19 elever i den nya utbildningen för äventyrsguider med bland annat forsränning och klättring på schemat. SvD 6/3 1996, s. 13. —
(4) -HISTORIA. äventyrsberättelse; jfr historia II 6. AB 30/12 1863, s. 4. Gösta Rybrant, som .. utgav ytterligare en handfull fantasifulla äventyrshistorier. Elgström o. Runnquist SvMordb. 119 (1957). —
(3, 4) -HÅG. håg (se d. o. 3) för äventyr; jfr -anda, -lust, -lynne, -sinne o. äventyrar-håg. Rydberg Frib. 366 (1857). Jag är mycket tacksam för att min äventyrshåg .. drev mig över till Förenta Staterna vid en ålder av endast 19 år. Dædalus 1965, s. 125. —
-LAND.
1) till 4 (b), om land (se d. o. 2 a(, 3)) i vilket äventyr upplevs; äv. mer l. mindre bildl. GbgP 22/3 1861, s. 2. Hans friluftsnatur längtade åter mot äfventyrslandet i norr, till skidfärderna och snön, forsarna och de ljusa, långa nätterna. SundsvP 24/10 1896, s. 2. Och så vandrade de samman in i kärlekens underbara äventyrsland. SvD(A) 23/6 1921, s. 15.
2) till 4 b, om äventyrs- l. nöjespark o. d. Vår roligaste resa för barnfamiljen. Äventyrslandet Fårup ligger 6 mil från Fredrikshavn. GbgP 6/7 1981, s. 1. —
(4 b) -LEKPLATS~02 l. ~20. lekplats försedd med redskap o. utrustning för spännande o. fysiskt utmanande aktiviteter (ss. klätterställningar, rutschkanor, broar, linbanor o. d.); i sht förr äv. inskränktare, om bygglekplats (jfr skrammel-lekplats); jfr -park. DN(A) 25/8 1954, s. 15. Att man i framtiden skall satsa på ”äventyrslekplatser”, d v s de skall utrustas med råmaterial och verktyg, spik, skrot och övrig byggutrustning. GbgP 14/5 1983, s. 14. (I Majorna) planerar man en riktig äventyrslekplats för områdets alla barn. Där skall bli spännande klätterställningar, en linbana, kanske också en bygglekplats. GbgP 4/6 1987, s. 34. —
(3, 4) -LIV. liv (se d. o. I 3) präglat av äventyr; jfr äventyrar-liv. NDA 13/3 1877, s. 3. (Peer Gynts) andliga irrfärder ha projicerat sig i ett kringflackande äventyrsliv i alla världsdelar. Beskow Enhet 8 (1916). —
(3, 4) -LUST l. -LUSTA. lust (se d. o. 1) till äventyr; jfr -anda, -håg, -lynne, -sinne o. äventyrar-lust. Atterbom Minn. 24 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Af äfventyrslust, ej af trosnit, drager han till den heliga grafven på korståg. PT 1904, nr 150 A, s. 3. —
(3, 4) -LYNNE. lynne (se d. o. 2) präglat av äventyrslust; jfr -anda, -håg, -lust, -sinne. (Han slog) helt plötsligt .. alla affärsplaner ur hågen och tog – med det för nordboarne egna äfventyrslynnet – värfning såsom soldat i främlingslegionen. AB 24/7 1889, s. 3. —
(3, 4) -LYSTEN. som har stark äventyrslust, full av äventyrslust; äv. dels i substantivisk anv., dels överfört, om ngt sakligt; jfr -sökande, -törstande. Kullberg Bref 1: 281 (1844). En sådan färd (på timmerflotte) .. föredrages ofta af den äfventyrslystne i stället för att sitta i dammet på landsvägen. IllSv. 2: 43 (1886). Det svallande, äfventyrslystna mod, som den känner, hvilken ung och stark för första gången skall pröfva sina vingar i djärf flykt. Kuylenstierna–Wenster Ber. 248 (1898). Hon intervjuade 50 kvinnor som hade skilt sig, bytt jobb, blivit galet äventyrslystna, varit otrogna, dejtingfanatiska, uppfunnit, skapat. Livet40Ocens. 19 (2009). —
(3, 4) -LYSTNAD. egenskapen l. förhållandet att vara äventyrslysten. AB 22/11 1855, s. 2. Medan äfventyrslystnaden och den nervösa spekulationsandan hos dess medborgare skulle lemna Förenta Staterna en hardt nära outtömlig tillgång på kapare. KrigVAH 1882, s. 187. —
(4 b) -PARK. park (se park, sbst.2 1) försedd med inrättningar för spännande o. fysiskt utmanande aktiviteter (ss. klätterställningar, höghöjdsbanor, linbanor o. d.); jfr -bad, -land, -lekplats. GbgP 15/4 1975, s. 28. Äventyrsparken bjuder på några rejäla gobitar på hög höjd som garanterat ger sug i maggropen: Det är tunnlar som ska krypas igenom, nät som ska klättras, brädor som ska balanseras och flera linbanor där den längsta mäter hela 96 meter. ÖstersundP 9/8 2021, s. 7. —
(3) -POLITIK. riskfylld o. chansartad l. oansvarig politik (med dålig förankring i verkliga förhållanden); jfr politik, sbst. 2. GHT 1860, nr 169 A, s. 2. Envåldsregeringen (i Ryssland), hvilken diskrediterats och försvagats genom de fruktansvärda följderna af det genom denna regerings äfventyrspolitik framkallade kriget. GHT 1/12 1904, s. 2. —
(4) -RESA. resa (genom främmande l. exotiskt geografiskt område) med karaktär av äventyr, äventyrlig resa (jfr -färd); särsk. till 4 b, om (av resebyrå o. d. anordnad) resa under förhållandevis enkla förhållanden, med tonvikt på strapatser, fysiska aktiviteter, naturupplevelser o. d. Fosterl. 12/6 1875, s. 3. Skälet till vårt besök i Norrbotten var ett snabbtest av de äventyrsresor turistfolket där uppe lockar till sig gäster med från Sverige, grannländerna och kontinenten. GbgP 14/9 1986, s. 42. För 50 år sedan .. anlände Sylvia Cook och hennes fästman John Fairfax till den australiska ön Hayman efter en riktig äventyrsresa. Paret hade rott över Stilla Havet, en nätt liten tripp som tog ett år och inkluderade skeppsbrott, stormar samt en hajattack. ÖgCorr. 22/4 2022, s. B17. —
(4) -RIK. rik (se rik, adj. 4 a δ) på äventyr; jfr -fylld. SthmFig. 1844, s. 5. Några märkvärdiga anekdoter ur hennes äfventyrsrika lif, på hennes ensliga färder under hennes tolfåriga verksamhet. Bremer NVerld. 2: 122 (1853). —
(6) -RING. (äventyr- 1582. äventyrs- 1571–1582) (†) ring av oäkta ädelmetall. TullbSthm 22/8 1571. TullbSthm 2/7 1582. —
(4) -ROMAN. (äventyr- 1835 osv. äventyrs- 1870 osv.) äventyrsberättelse i form av roman; jfr roman, sbst.2 1. Bagge Wendt 263 (1835). Man brukar dela romanerna i äfventyrsromaner och analyserande romaner. De förra äro i regel mer harmlösa och afse att roa. Fyris 1894, nr 22, s. 3. —
(4) -ROMANTIK. om förhållandet att skildra äventyr i romantisk dager l. uppfatta äventyr romantiskt; jfr romantik 2. NDA 20/8 1890, s. 3. Den förrådda mexikanska revolutionen i början av 1900-talet har under årens lopp blivit föremål för en enorm äventyrsromantik i amerikansk film. DN 3/5 1973, s. 20. —
(4) -SAGA. äventyrsberättelse i form av saga (se d. o. 3). Landsm. XI. 1: 17 (1895). Rudyard Kiplings gamla klassiska äventyrssaga (dvs. Djungelboken) .. blir ny storfilm. DN 6/12 2013, Kultur s. 11. —
(4) -SERIE. serie (se d. o. i) av äventyrsböcker l. äventyrsfilmer o. d.; äv. om äventyrsberättelse i form av tecknad serie (jfr serie j) l. TV-serie. ST(A) 19/3 1908, s. A3. På den nya äfventyrsserien med mottot ”Verkligheten är underbarare än dikten” har ytterligare utkommit: U-båtar i Ishafvet .. Pris kr. 1.50. SvD(A) 28/3 1917, s. 9. Att döma av de avsnitt jag sett är historierna om den olycksalige doktor Kimble den sämsta äventyrsserien hittills i TV. SvD(A) 21/1 1968, s. 13. Gustav Vasa har blivit seriefigur. I morgon börjar DN publicera en nytecknad historisk äventyrsserie. DN 3/10 1992, Allm. s. 1. —
(3, 4) -SINNE. sinne (se sinne, sbst.2 7) präglat av äventyrslust; jfr -anda, -håg, -lust, -lynne. BörsT 31/12 1892, s. 2. (I dikten) framlyser Tegnérs beundran för oförvägenheten, äventyrssinnet och de stora bragderna. Mjöberg Lb. 455 (1910). —
-SPEL.
1) (†) till 1, om spel (se spel, sbst.1 7 (c)) i vilket vinst avgörs av slumpen, hasardspel. Sakkunnigheten (hos dem som spelar på hästar) är omöjlig att kontrollera, och då den stora allmänheten deltager blir vadhållning vid totalisator ovilkorligen ett äfventyrsspel. SvD 1896, nr 57 B, s. 2.
2) (†) till 4, om (föreställning av) drama l. opera o. d. som skildrar äventyr; jfr spel, sbst.1 6. ÖstersundP 27/8 1891, s. 3. Södra teatern .. En rövare vaknar bland rosor: Äventyrsspel för alla över nio år. SvD 18/2 1983, Weekend s. 2.
3) [jfr eng. adventure game] till 4, om sällskaps- l. TV- l. datorspel o. d. i vilket spelaren deltar i ett äventyr; jfr spel, sbst.1 7. Till (datorn) VIC 20 finns mängder av spännande program som t ex äventyrsspel, rymdspel, schackspel, läxhjälp, Basickurser m m. DN 25/8 1983, s. 41. —
(4 b) -SPORT. om (mer l. mindre riskfylld) sport med inslag av spänning l. fysiska utmaningar o. naturupplevelser. Expressen 10/4 1979, s. 4. (Nittiotalet) blir ett verkligt genombrott för äventyrssporterna som bergsklättring, offpist-åkning, telemark, långfärdsskridskor, skärmflygning och andra sporter som får det att kittla i magen. DN 5/1 1992, Sport s. 12. —
(3, 4) -STÄMNING. stämning (se stämning, sbst.2 3, 5) av äventyr. GHT 1890, nr 232 B, s. 2. Ingen man i det samtida Sverge hade som Gustaf III själf kvar i själen just detta storhetstidens eko, den fantastiska äfventyrsstämningen med den ohejdade ärelystnaden och de högt flygande planerna. Levertin G3 264 (1894). Över hela (operan) ”Hary Janos” vilade just den överdådiga äventyrsstämning som (tonsättaren) Kodaly velat få fram. Arbetet 29/11 1972, s. 18. —
(3, 4) -SÖKANDE, p. adj. (äventyr- 1844–1895. äventyrs- 1765 osv.) som söker äventyr; särsk. i substantivisk anv. (jfr -sökare); jfr -lysten. De woro .. twenne äfwentyrs sokande från Bath. Ekelund Fielding 278 (1765). Världsförsakelse och kämpakraft .. de kunde nu omsider förenas, då den fromme pilgrimen tillika fick vara en äfventyrssökande riddare. Boëthius HistLäsn. 2: 361 (1898). —
(3, 4) -SÖKARE. person som söker äventyr; jfr sökare 1 o. -sökande o. äventyrare. Ekelund Fielding 193 (1765). Ingen härligare sak finnes i verlden än att vara en hederlig Vapendragare hos en vandrande Riddare, som är äfventyrssökare. Stiernstolpe DQ 2: 495 (1818). —
(4 b) -TURISM. turism inriktad på äventyrsresor l. äventyrssport. Argentina är en guldgruva för den nya ekologiska äventyrsturismen. SvD 24/1 1990, s. 11. —
(3, 4) -TÖRSTANDE, p. adj. som törstar efter äventyr; jfr törsta 3 o. -lysten. GHT 1882, nr 127 B, s. 1. (Tidningspojkarna i New York) rekryteras .. af en äfventyrstörstande ungdom från unionens alla stater. SkånD 8/9 1892, s. 2. Det vandringslystna äventyrstörstande germanska lynnet var väl roten och upphovet till upptäckts- och landvinningsfärderna. Nordenstreng EurMänRas. 169 (1917).
Spalt Ä 461 band 39, 2023