| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESÖRJA besœr4ja, i Sveal. äfv. 032 (besö´rja Weste; bes`örrja Almqvist), v. -er, -sörjde, -sörjt, -sörjd; se för öfr. SÖRJA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749; under besorgung)), -NING (numera mindre br.); -ARE (Schultze Ordb. 4020 (c. 1755)); jfr BESORG.
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt., holl. o. t.] draga försorg om, hafva bestyr med, hafva hand om; vidtaga anstalter för, styra om, ställa om; laga (att); ombestyra, ombesörja; ofta svårt att skilja från 2; jfr BESTYRA 2 c, BESTÄLLA 7. — jfr OMBESÖRJA.
a) (numera föga br.) med obj. Item skole vi biscopana besöria hvar vidh sina scolar, at dieknomen icke skal fattas the nyia testementz böker på latin. RA 1: 119 (1529). Al nödtörfft haffuer tw besörgt. Ps. 1536, s. 94. Konungen .. reste tilbaka til Hufvudstaden, at besörja Religions värket. Celsius G. I 412 (1746, 1792). Kuinfolken besörja maten. Schultze Ordb. 4020 (c. 1755). Drottningen trodde, att Riks-Cancelleren De la Gardie skulle hafva besörjt dessa för henne misshageliga beslut. Schönberg Bref 2: 233 (1778). Enke-Drottningen besörjde att Ebba Brahe .. blef gift med Fältherren Jacob De la Gardie. Hallenberg Hist. 3: 260 (1793). (Fleming) besörjde .. slottets återställande efter en .. svår vådeld. Fryxell Ber. 8: 133 (1838). Montmorency hade .. besörjt Henrik II:s begrafning. Cronholm Lig. 28 (1839). Jag skall besörja, att du blir Hans Maj:t föreställd. Crusenstolpe Mor. 2: 48 (1840). Jag ber dig, besörj en mycket god musik. Hagberg Shaksp. 2: 44 (1847). — i numera obr. förb. Är ett rättstillstånd icke inrättadt .., så är .. hvar och ens säkerhet .. lämnad åt hans egna krafter att besörja. Boëthius Sed. 220 (1807). I Didyma skall vårt tempel af andra besörjas. Carlstedt Her. 2: 287 (1833; gr. νηοῦ ἄλλοισι μελήσει).
b) [jfr motsv. anv. i fsv.] (numera mindre br.) med prep. om (jfr 3 slutet); jfr BESTYRA 2 c ζ, BESTÄLLA 7 j. Vid påträngande fienteligt anfall .. besörjer (konungen) om Rikets försvar. Tilas i HSH 16: 400 (1770). Secreteraren .. besörjer om Secretens åsättande (på akademiens bref). 1 SAH 1: 22 (1786, 1801). Deras .. sonhustru .. lemnade dem, för att besörja om middagsmåltiden. Leopold 3: 483 (1794, 1816). Hvem har ej ofta sett qvinnor under den häftigaste sorg eller glädje .. besörja om de största småsaker, dem en karl .. ej skulle hafva märkt ..? Törneros Bref 1: 59 (1824). (Konung) Gustaf .. ålade honom (dvs. Joh. Magni) .. att besörja om en öfversättning af Nya Testamentet. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 30 (1830). Dör sjöman under det han i tjenst å fartyget är, besörje befälhafvaren om hans begrafning. SFS 1864, nr 22, s. 10. Jag skall besörja om allt. Schulthess (1885). Konservatorn .. åligger .. att besörja om uppfästning af nyförvärfvade växter. Lunds univ. årsber. 1904—05, s. 21. — i numera obr. förb. Särdeles måste du besörja där om, att ungdomen vid högre och lägre scholor blifver af förfarna Lärmästare öfvad och underrättad i allehanda korta skrifters författande på Svänska. Hof Skrifs. 267 (1753). Rådet ropar så mycket på, at de äro Ständers Fullmägtige; hvarföre besörja de då icke om landets välgång på dessas vägnar? Oelreich 114 (1755). Våre Evangeliske Fäder, som besörgde om reformationen. Bælter Cerem. 170 (1760). Gustaf Adolf nödgades .. hålla sig stilla i Jönköping, att vidare besörja om fästningen. Hallenberg Hist. 2: 468 (1790). Jag .. besörjde om det qvarlämnade Manskapet. Landell Bligh 216 (1795). Om arfdöttrarnas giftermål besörjde staten. Palmblad Fornk. 1: 251 (1843). — Anm. Förbindelsen uttalas äfv. besör1ja om4.
2) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.] (i sht i skriftspr.) uträtta, verkställa; åstadkomma; handlägga, sköta; ombestyra, ombesörja; ofta svårt att skilja från 1; jfr BESTYRA 2 d, BESTÄLLA 8. Wij .. agthe .. besörgia thet ærendhe thet bestha gudt giffuer oss nadher tiil. G. I:s reg. 2: 243 (1525). Arbetett ther på Stocholm med hwad ther till besyriendis ähr. Därs. 17: 38 (1545). At besörja rijksens vårdande ährender. 2 RARP 3: 438 (1723). Movitz skall all ting besörja: / Valdthornet fick litet smörja. Bellman 3: 218 (1790). Kommandomål, hvarmed förstås sådana, som konungen i egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmagten till lands och sjös omedelbarligen besörjer. RF 1809, § 7. Den hypothesen, att Jakob besörjt öfversättningen af Matthei Evangelium. Agardh Theol. skr. 2: 71 (1842, 1856). Att steka och vin iskänka och maten fördela; / slikt åt förnämare folk de ringare pläga besörja. Johansson Hom. Od. 15: 324 (1845). Den .. genom Collin och Schlyter besörjda, nya upplagan af Vestgöta Lagen. Rydqvist SSL 1: III (1850); jfr 1. Souverainen egde att besörja allt som angick land och folk. Svedelius Statsr. ansv. 82 (1856). Deras uppassning besörjdes af en skeppsgosse. De Geer i 3 SAH 1: 115 (1886). Undervisningen besörjdes hemma med allvar af informatorer och guvernanter. Dens. Minnen 1: 11 (1892). — (föga br.) med konkret obj. Att besörja en ny Psalmbok. Lidner 1: 207 (1788). En bår, af qvistar knuten, / som i ett ögonblick besörjs. Tegnér 1: 159 (1822). Din hemgift jag besörja vill. Strandberg 3: 387 (1855). — jfr OBESÖRJD, OMBESÖRJA. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (föga br.) med afs. på ämbete, syssla, tjänst o. d.: sköta. (Pedotribernas) yrke .. besörjdes på lifstid af någon invalid eller uttröttad athlet. Palmblad Fornk. 1: 149 (1843). Besörja kamrerarbefattningen vid Brandförsäkringsverket. Almqvist (1844). Dalin (1850; angifvet ss. mindre br.).
b) med sakligt subj.: utföra, verkställa; jfr BESTYRA 2 d ε. De krafter eller muskler, som skola besörja andedrägten. Santesson Naturen 134 (1880). Nära 70 proc. af trafiken besörjdes af ångfartyg. NF 15: 1033 (1891). Före ångkraftens användning i transportens tjenst besörjde jordbruket med sina dragare större delen af den inländska både person- och godsforslingen. Fahlbeck Sv. jordbr. afk. 57 (1893). 20 flyttbara kranar på kajen besörja lastningen och lossningen. Tekn. tidskr. 1898, A. A. s. 236.
3) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.] (numera föga br.; se dock slutet) ombestyra anskaffandet af (ngt åt ngn), styra om (ngt åt ngn), anskaffa, förskaffa, skaffa; jfr BESTYRA 2 b, BESTÄLLA 6. Hafwe wij besörkt them (dvs. knektarna) sköne skiip kosth och tærningh. G. I:s reg. 1: 112 (1523). Lät oss .. tagha tiyo män aff hundradhe .., at the besöria spijsning för folcket. Dom. 20: 10 (Bib. 1541; öfv. 1904: att dessa må skaffa munförråd åt folket, Luther: das sie speise nemen fur das volck, Vulg.: ut comportent exercitui cibaria). Hoo som helst annor tungomål (än latin o. svenska, näml.) Grekesko eller Hebraisko lära wil, han må sielff ther til besöria sigh Præceptores. L. Petri Kyrkoord. 84 b (1571). För Carl 11:s historia besörjde Lönbom en rik samling. H. Reuterdahl i SKN 1842, s. 41 b. — (mindre br.) med prep. om (jfr 1 b). I dag har Stats-Contoiret fådt ordres at besörja om de 1500 piasters herr envoyéen erfodrar till present för den nya storviziren. Höpken 2: 239 (1752); jfr 1 b. Besörj om en karl, som är i stånd att rida ihjäl sin häst. Topelius Vint. I. 1: 24 (1863, 1880). Han besörjde om biljetterna. Strindberg Tr. o. otr. 2: 72 (1890). Anm. Jfr anm. under 1 b.
4) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d., mnt. o. ä. holl.] (†) förse l. utrusta (med ngt som är mer l. mindre af nöden); sörja för; se till godo; hålla (med det nödvändiga); utom i a o. b vanl. med prep. med. G. I:s reg. 1: 37 (1522). Når j siælffue besörie edher met krwt och annen deell hwadt j ther til (dvs. till kanonerna) behoff haffwe. Därs. 3: 336 (1526). (Konungen) begærar .. vara quith regimenteth och ath rikit besörgies med en annan herra. Därs. 4: 211 (1527); jfr b. Ath han (dvs. G. I) motte varda besyrgd med et stycke län, ther han sig redeliga kan åf hålla rikene til tiänist. RA 1: 73 (1527). Effther wpsala domkirke elles är wel besörgd medt kalker. G. I:s reg. 6: 115 (1529). Crononnes slott och feste skulle besöryas med Swenska män. O. Petri Kr. 157 (c. 1540); jfr b. Rehabeam .. giorde them (dvs. Juda städer) fasta .. och besörgde them medh spijsning, olio och wijn. 2 Krön. 11: 11 (Bib. 1541; öfv. 1790: försåg them med). Jagh troor at Gudh haffuer migh skapat .., ther til besörier migh rikeligha medh klädhe och födho. Kat. 1572, s. B 1 a. Drotningen kundhe blifwa wed Regementet med Riksens Rådh .. och Försten besörias med ett Förstligitt under hold. RARP 7: 75 (1660); jfr a. Diderot .. besörgde .. alle Tomerne (af encyklopedien) med Kopparstycken. Björnståhl Resa 2: 175 (1774). — särsk.: förse (ngn l. ngt) med hvad (han l. det) behöfver.
a) [jfr motsv. anv. i fsv., mnt. o. ä. holl.] med personligt l. ss. personligt tänkt obj.: försörja, sörja för, draga försorg om (ngns) behof; skaffa uppehälle åt, underhålla; se till godo. G. I:s reg. 3: 117 (1526). Äro flere barn epter honom (dvs. G. I) skola the erliga besörgde warda aff cronone ath the skola kunna sigh hålla så som konungs barn tilhörer. Därs. 7: 260 (1531). J fyratiyo åår besörghde tu them j öknenne, så at them intet fattadhes. Neh. 9: 21 (Bib. 1541; öfv. 1792: uppehöll, öfv. 1904: försörjde). (Snickaren) fester honom (dvs. gudabilden af trä) in til weggena medh jern, så at han icke faller, så wel besörier han honom. Vish. 13: 15 (Bib. 1541). Eder Nådt (har) så ganska storligen och fliteligen besorgt oss alla eder Nådz undersåther her i rikit. RA 1: 449 (1545). Gudh besörger sine vnderligh. Sv. ords. A 8 a (1604). Lex Linc. (1640; under prospicio). Schenberg (1739). Sjögren (1775). — med obj. i dativform. Ions skulle .. på theris ålderdom sytha och besörja them bodom till dödzdagen. BtFH 2: 222 (1588).
b) i fråga om ämbete, tjänst o. d.: förse med den man som behöfves; förse med innehafvare l. ledare osv., besätta. Varen fortänkte, huruledes I kunne besörgia rikit epter thenna dag. RA 1: 75 (1527). Geldz (dvs. prästgälls) besörgning. G. I:s reg. 5: 158 (1528). Vpsale domkyrkes besörgning. att hon icke lenger skulle stå vtan biscop. Därs. 7: 103 (1530). Man hafver varit bekymrat .. at besörja samma schola .. med goda .. lärare. D. Lund (1711) hos Neovius i Ur Finl. hist. 541.
5) (†) refl. i uttr. besörja sig om ngt, se sig om efter, söka skaffa; jfr 3. Huar tw och om for(näm)nde bittalningh tiig wille besörgie. G. I:s reg. 2: 26 (1525). Thet thu beclager tich haffwa stor bräck (dvs. brist) på Småwalszhöö .. thedt kunne icke wii bättre, Och motthu beszörie tig om szådant hwart thu kant. Därs. 16: 85 (1544).
II. (†) anslutande sig till SÖRJA i bet.: hafva sorg, hafva bekymmer.
1) [jfr y. fsv. haffuer hon varit mykit besörgiände o. motsv. anv. i ä. d.] begråta, sörja (öfver). Huru höght min fru moder sådant ynckeliga fal (näml. hertig Karl Filips död) besörger kan E(ders) K(ärlighet) nocksambt tenckia. Gustaf II Adolf 556 (1622). Schultze Ordb. 4020 (c. 1755). Heinrich (1814). — särsk. refl.: sörja, göra sig bekymmer (öfver). Så .. förobligerar iagh migh .. så ställa mitt lefverne, att huarcken andhelighe eller werldzlige skola förorsakas sigh öfver migh besöria. Växiö domk. akt. 1676, nr 111.
2) [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt., ä. holl. o. t.] hafva oro l. bekymmer för, befara, frukta; vara rädd för; jfr BESORG, BESORGELIG. Thet (är) lätteligh at besorga, / At the (dvs. mössen) .. itt Hol genom Himmelen äta. Sigfridi F 2 b (1619). Then fahra man besorgde för thet Latiniske Krijget. Schroderus Liv. 66 (1626). Jag .. besörier, at genom denne min oförmögenheet, .. torde H:s K. M:tts armé een gong råka .. i en obotelig skada. Oxenst. brefv. 8: 373 (1642). Om Kölden hade sigh .. i Töö- och Blijdwäder förandrat, hade .. then Swenske Soldatesqvan åthskillige Wederwärdigheeter hafft at besörja och fruchta sigh före. Coyet Rättm. skääl B 3 a (1659); jfr b. Humbla 229 (1740). — särsk.
a) i p. pr. med pass. bet.: som är att befara; jfr BEFARA, v.1 1 a β. Huru jag fiendens besörjande conjunction och andra desseiner kan igenom Guds nådiga tilhielp förekomma och bryta. Oxenst. brefv. 8: 369 (1642). Att fienden aff besöriande ruin från dee andre platserne, intet så lätteligen lärer någonthere aff offvanbemelte ohrter attacqvera. Därs. 518 (1645). Emot alla besörjande anstöter och vedervärdigheter manligen skydda oss. Stiernman Riksd. Bih. 380 (1660). Humbla 233 (1740).
b) [jfr ä. d. han besørgede sig ny oprør og krig o. motsv. anv. i mnt., ä. holl. o. ä. t.] refl. H:s K. M:tt kann besörghe sigh, dett jagh schulle dhem någott hopp haffva giordt om Konungen i Pohlens förmeente prætention. Oxenst. brefv. 5: 263 (1624). Itt Pulver, som .. är synnerlig gott för them, som sig för Twinnesott besorga. Lindh Husapot. 119 (1675).
Särskild förbindelse:
Spalt B 1886 band 3, 1906