| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLUBB klub4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Höpken 2: 22 (1768) osv.) ((†) -er Oelreich 580 (1755), Estlander HforsUPr. 18/11 1893, s. 32).
1) sammanslutning för sällskaplig samvaro, oftast för främjande av vissa gemensamma intressen, knutna dels (förr vanl. o. alltjämt ofta) till politiska l. sociala strävanden, dels (i sht i senare tid) till sport, förströelse o. d.; i sht i fråga om engelska förh. företrädesvis om dylik sammanslutning i vilken endast personer med vissa, i allm. sociala kvalifikationer upptagas o. som förfogar över särskilda sällskapslokaler (omfattande läsrum, rökrum, restaurang o. d.) för sina medlemmar. Schultze Ordb. 2336 (c. 1755). Nog märckte jag, at den sahl. mannen (dvs. P. Julinskiöld) var af det nu rådande tänkesättet, men at han arbetat uti klubbar, derom har jag icke misstänkt honom. Höpken 2: 22 (1768). Klubb, är en inrättning, helgad åt vänskapen och politiken, der en mängd bekanta och vänner samlas för att sysselsätta sig med spel, tobaksrökning och Avisläsning. Wetterstedt ConvOrdb. 90 (1822). Jag är inte med i några fina klubbar. Siwertz Sel. 1: 227 (1920). Sällskapslivet (i Danmark vid midten av 1700-talet) antog liksom i Frankrike och Tyskland formen av klubbar. SvTMusF 1926, s. 32. Frisinnade klubben (i Sthm). Spångberg DuktFolk 89 (1930). Konsul Luis Amador Sanchez .. uttalade förhoppningen .. att denna nya spanska klubb (i Göteborg) skulle bli till nytta och glädje icke enbart för Spanien utan först och främst för klubbens egna medlemmar. GHT 1934, nr 73, s. 9. — jfr ADELS-, ALP-, ARKEOLOG-, ATLET-, AUTOMOBIL-, BOSTON-, BRIDGE-, CYKEL-, DAM-, DANS-, DISKUSSIONS-, FILATELIST-, FOTBOLLS-, FOXTERRIER-, FÄLTRIDT-, FÖRFATTAR-, GYMNASTIK-, IDROTTS-, KENNEL-, NATT-, OFFICERS-, POLO-, SCHACK-, SKYTTE-, SPEL-, SPORT-, UNGDOMS-, VÄRKSTADS-KLUBB m. fl.
2) i överförd anv.
a) klubblokal; klubbhus. Här (dvs. i den utopiska staten Petræa) finnas .. hvarken krogar eller Clubbar. Bergeström IndBref 57 (1770). Emot afton går jag på klubben. Altén Landförv. 117 (1795). Skillnaden mellan ett vanligt Coffee House och en klubb var väl till en början ej så värst stor och gränsen i varje fall flytande. DN 28/4 1929, Söndagsbil. s. 5 (i fråga om eng. förh.).
b) (utom ss. första led i vissa ssgr numera föga br.) politisk l. sällskaplig sammankomst av medlemmarna i en klubb, klubbmöte; stundom i utvidgad anv., om sammankomst l. fest i annan sammanslutning. Oelreich 580 (1755). Vi (förbjuda) .. strängeligen och alfvarligen .. alle .. misstänkelige och oloflige sammankomster, samt i synnerhet de så kallade Klubbar. Plakat 8/1 1793. (Ett) förslag, att de vid Riksdagarna af Staten bekostade Tafflar och Klubbar .. skulle indragas. PrestP 1809, 4: 590. Ett par dagar förrän studentkåren (i Helsingfors) firade sin festklubb med anledning af den återvunna fri heten (dvs. Finlands), anmodades jag af festbestyrelsen att tala vid klubben. Vasenius FrihMorg. 3 (1905).
-CHEF. (†) ledare för en (politisk) klubb. Åskåd. 1811, nr 47, s. 3. —
-HUS. [jfr t. klubhaus, eng. clubhouse] hus (som äges av klubb l. annan liknande sammanslutning o.) i vilket klubblokaler äro inredda. Bovallius CentrAm. 36 (1887). Andersson Austral. 250 (1915). —
(2 b) -HÖVDING. (i Finl.) klubbmästare; i sht om klubbmästaren i svensk studentavdelning vid Helsingfors universitet. Helsingius Dagdr. 69 (1914). Gummerus JägAktiv. 277 (1927). —
(2 b) -KASSA. särsk. i studentnation Uppsala: kassa till bestridande av vissa utgifter i samband med fester o. d. 1NJA 1874, s. 252. Andree NorrlNat. 1827—1927 62 (1927). —
-KORT, n.
-LIV. om det liv som leves i en klubb; äv. i bildl. l. överförd anv. Det besynnerliga clublifvet, en äkta engelsk blandning af politiskt eller litterärt lif med värdshus- och familjelif. Estlander KonstH 76 (1867). Riktigt klubblif har Akademiska Föreningen dock endast kortare tider känt till. Sylwan FyrtiotStud. 62 (1914). —
-LOKAL, r. l. m. samlings- o. sällskapslokal för en klubb; äv. i utvidgad anv., om föreningslokaler i allm. Lundin NSthm 436 (1888). PT 1907, nr 86 A, s. 3. —
-MATCH. idrott. särsk. om av två idrottsklubbar för deras egna medlemmar anordnad (mindre) tävling. SvD(A) 1934, nr 266, s. 15. —
(2 b) -MÄSTARE. person som ordnar en klubbs l. förenings l. (i Uppsala) en studentnations fester, sexmästare. Strindberg Fjerd. 39 (1877). Hasselblad Rust. 39 (1916).
-MÖTE. möte som hålles av en klubb. Backman Dickens Pickw. 1: 176 (1871). SocDem. 1930, nr 4, s. 10. —
-REKORD. idrott. idrottsrekord som till sin omfattning är begränsat till viss idrottsklubb. Frostell IdrB 99 (1914). —
-RUM. [jfr eng. clubroom] rum tillhörande sällskapslokal för klubb; äv. (o. numera i sht) om rum i sällskapslokal för annan sammanslutning l. församling o. d. BtRiksdP 1810, 1: 407. AB 1865, nr 222, s. 2. I klubbrum och plenisalar (i riksdagshuset) vimlar det av farbröder. GHT 1934, nr 79 A, s. 14. —
-RÄTTIGHET~002 l. ~200. (i fackspr.) i pl., av myndigheterna åt klubb l. annan förening beviljad rättighet att till medlemmar o. gäster utskänka spritdrycker. SvD(A) 1914, nr 280, s. 3. Östergren (1930). —
(2 a) -STOLS-STOPPNING. (i fackspr.) särsk. konkret; i sht i överförd anv., om sådan stoppning på automobilsäte som i fråga om bekvämhet o. d. påminner om stoppningen i en klubbfåtölj. Nerén (1930). —
-TÄVLING. idrott. särsk. om av idrottsklubb för dess egna medlemmar anordnad tävling. NordIdrL 1900, s. 54. —
-VIS, adv. i varje klubb för sig. I öfrigt bedrefs (sim-)träningsarbetet klubbvis på olika håll i landet. Olympiad. 1912, Red. 276. —
(2 b) -VÄRK, n. i studentnation i Uppsala: avdelning inom nationens organisation för anordnande av fester o. d. Andree NorrlNat. 1827—1927 60 (1927). —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. England är klubbväsendets hemland. NF 8: 900 (1884). Stavenow Frihetst. 126 (1898).
Spalt K 1372 band 14, 1936