| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VERKSTAD vær4k~sta1d, äv. (vard.) vær4ksta; r. l. m. (l. f.); best. -en (Jakobsson BevBeklädn. 224 (cit. fr. 1628) osv.), äv. (vard.) -stan vær4kstan (GävleTb. 125 (1647) osv.); pl. -städer (Skråordn. 229 (1545) osv.) ((†) -stader 3SthmTb. 2: 265 (1599), 2Saml. 35: 225 (1665); -steder ArkliR 1566, avd. 43, OxBr. 11: 319 (1640)).
1) lokal l. byggnad för bedrivande av hantverk l. handarbete l. slöjd o. dyl. l. för mer l. mindre hantverksmässigt utförda konstruktions- l. reparationsarbeten o. d.; äv. med inbegrepp av dels den verksamhet som bedrivs i sådan lokal osv., dels verktyg l. hjälpmedel o. d.; äv. dels om (avdelning inom) (industriell) anläggning l. inrättning för tillverkning l. reparationer (särsk. i uttr. mekanisk verkstad (se MEKANISK 1 a γ)), dels elliptiskt för ssg med verkstad ss. senare led; förr äv. i uttr. kemisk verkstad, om laboratorium; jfr VERK-HUS 2. VarRerV 39 (1538). (Gesällen ska) ett åhr hoos en Mästare städse bliffwe, och förestå Mästarens Wärkstad. Rig 1965, s. 71 (1622). Hwadh skulle nu wara .. nyttigare, än wed Academierne, dijt Vngdomen hopetals löper Wijszheet at lära, Chymiske Wärkstäder vprättades, och der til Förfarne Män(n) förordnades, som de Vnge .. vnderwijste. Kempe Graanen Dedic. 6 a (1675). Wärck-Staden Bestående af ett bord, 6 st: Peruque hufwud 2ne häcklar, ett hårskåp, med låder, och en Peruque ask. BoupptVäxjö 1776. Om dagen arbetade .. (fångarna) i gemensamma verkstäder. Oscar I Straff 35 (1840). I en centralstad .. som Sundsvall funnos .. under 1700-talet endast fem verkstäder, medan de övriga hantverkarna vandrade från gård till gård. Paulsson SvStad 1–2: 4 (1950). Det är klarlagt att 48-åringen vid 17-tiden var på en verkstad och hämtade ett fordon som var inlämnat för reparation. GbgP 23/8 1995, s. 9. — jfr ARTILLERI-, AUTOMOBIL-, BLECKSLAGERI-, GULDSMEDS-, GÖRDELMAKAR-, HOPSÄTTNINGS-, MASKIN-, PERUK-, POTTMAKAR-, SADELMAKAR-, SALPETER-, SKOMAKAR-, SKRÄDDAR-, SKULPTÖR-, SNICKAR-, TAPETSERAR-, TRYCKERI-VERKSTAD m. fl. — särsk.
a) i uttr. skyddad verkstad, om för personer med funktionsnedsättning speciellt anpassad arbetsplats; äv. (o. numera i sht) mer l. mindre bildl. En klinik för arbetsträning och skyddade verkstäder av den typ som ett 20-tal landsting redan har. ST(A) 10/2 1954, s. 7. Sånt är livet! Den skyddade verkstan tar slut en dag, ni kan inte alltid gå på bidrag! Stensdotter ArnesKiosk 203 (2004).
b) (†) speciellare, om plats där arbete utförs, arbetsbänk l. arbetsbord o. d. Guldsmedhen satt på sin Werckstadh och arbetade. Lindner Tijdhfördr. 3 (1641). (Vi) tycka de wara fast bättre, att icke samtelige Mästarne eller Gesellerne uti något Embete på en gång måge stiga up ifrån deras wärckstäder att gå uti deras Gillehus, som de härtils hafwa giort. Stiernman Com. 5: 341 (1692).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 (jfr 1 a), särsk. om plats i rummet där verksamhet bedrivs l. ngt sker. Effterdij Academien och Skolor, äre och böre wara een officina och wärkstadh, uthi hwilken godha ingenia kunne informeras till Gudz församblingz och regementzenss tienst, så (osv.). Annerstedt UUH Bih. 1: 146 (i handl. fr. 1620). Hwadh kan thet annat wara, än then H. Andes booning och werkstadh ther man beder? Muræus Arndt 2: 277 (1648). (Kvinnorna) kan .. föras till sinnes, att Gudh hafwer them kallat till at föda, gjort theras qwed till sin egen wärkestad, hwarest hans hand menniskian bereder. KOF II. 2: 165 (c. 1655). Ehuru det ej kan sättas i fråga, huru vida dessa källor hafva något sammanhang med de här varande eldens värkstäder, ligga de dock ej altid, ja sällan vid de eldsprutande bergen. Troil Isl. 258 (1777). Han (hade) rest till Stockholm, för att vara de stora händelsernas verkstad så mycket närmare. Crusenstolpe Tess. 4: 25 (1849). Festskrifter är inte alltid så intressanta som de kunde vara. De spånor från forskningens verkstäder, som binder tillhopa, utgör ibland ganska lätt gods. KyrkohÅ 1959, s. 230. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i fråga om alstringsförmåga l. skapande kraft hos naturen. Metalliska Vegetationer, finnas antingen naturligen, hvilka Naturen sjelf i sin verkstad tilredt; eller med konst gjorde. VetAH 1754, s. 254. Att skogarne utgöra en af de vigtigaste verkstäderna för den hemlighetsfulla kedjan af naturens vexelverkningar, det veta vi. Thelaus Skog. 18 (1865). Mellan skaften och ledgångsändarna .. (finns) särskilda skifformiga brosk, som äro verkstäder för benbildning. NF 5: 649 (1882).
b) i fråga om andlig l. intellektuell förmåga l. kraft. Själenes werkstad, som kallas hjernan. Orrelius Diurr. 85: 3 (1750). I tankens förborgade verkstad bor en magt, som bryter .. äfven de starkaste hinder. 2SAH 54: 4 (1878). När en tung hand har lagts på andens verkstäder, har tankarna vissnat och orden dött. 3SAH LXXXIII. 1: 9 (1975).
c) (numera bl. tillf.) i fråga om ondskefull l. klandervärd l. motbjudande verksamhet; särsk. om härd för intriger l. ränksmideri o. d. Bullernæsius Lögn. 4 (1619). Diefwulen, som han sin werckstad i otrones och olydnonnes barn hafwer. Swedberg Dödst. 170 (1711). Sekreta utskottet blef snart verkstaden för krigsplanerna. Malmström Hist. 2: 87 (1863).
B: VERKSTADS-ARBETARE. särsk.: arbetare anställd vid mekanisk verkstad; jfr -man. Bostäder vid Liljeholmen för .. lokomotivpersonal och verkstadsarbetare äro högeligen behöfliga. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, Bil. 5 a, s. 22. —
-ARBETE~020. abstrakt o. konkret, motsv. arbete 5 resp. 10, 11; särsk. i fråga om arbete vid fabrik l. industrianläggning. Dispens från laborationsöfningar, verkstadsarbete och handelsvetenskap. PT 1/12 1857, s. 2. Man (kan) konstatera att vår tallrik knappast är ett originalarbete av konstnären men ett verkstadsarbete av hög klass. Kulturen 1974, s. 160. Vi hoppas .. kunna hitta anställda med någon form av verkstadsarbete bakom sig. GbgP 14/2 2001, s. 11. —
-AVTAL~02 l. ~20. kollektivavtal för arbetare inom verkstadsindustrin. Gårdlund IndSamh. 425 (1942). —
-BOLAG~02 l. ~20. jfr bolag, sbst.2 3, o. -företag. Tvisten mellan Kockums verkstadsbolag och dess arbetare. Kalmar 4/3 1898, s. 2. —
-BORD. (verkstad- 1686, 1887. verkstads- 1814 osv.) (numera bl. tillf.) jfr bord, sbst.1 5, o. -bänk o. arbets-bord 1, verk-bord. BoupptSthm 1686, s. 286 a, Bil. (Han) satt vid sitt verkstadsbord, sysselsatt med urmakeri. Roos Strejk. 39 (1892). —
-BYGGNAD. byggnad utgörande l. innehållande verkstad; jfr -hall, -hus, -länga. Från kajen inträda vi i stora verkstadsbygnadens sydöstra hörn och finna der .. ett slipverk på 4 stenar. TT 1877, s. 243. —
-BYRÅ. (förr) inom Kungl. järnvägsstyrelsen: byrå som handlade ärenden rörande (huvud)verkstäderna. SFS 1917, s. 2380. —
-BÄNK. (verkstad- 1845–1861. verkstads- 1785 osv.) arbetsbänk i verkstad; jfr bänk V o. -bord o. verk-bänk. Wärkstads eller höfle bänken med några höflar. BoupptVäxjö 1785. —
-CHEF. chef för verkstad; jfr -föreståndare. Om verkstadschefen icke hade tid och förmåga att ensam sköta afsättningen .. behöfdes .. en affärsman, som kände landets och utlandets behof. TT 1883, s. 30. —
-DIREKTÖR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr direktör 2. Verkstadsdirektör Hj. Wessberg. TT 1888, s. 53. —
-DRIFT. drift (se d. o. 15) av verkstad; förr äv. om drift (se d. o. 14 a) av verkstadsmaskin. Verkstadsdrift medelst elektrisk motor. 2UB 3: 303 (1897). Änkan fortsatte verkstadsdriften. Löfgren TenngjH I. 2: 178 (1933). —
-DRÄNG. (†) (yngre) manlig medhjälpare i verkstad; jfr dräng 2 o. -pojke. En Verkstadsdräng tog vid afflyttningen med sig de verktyg som han gjort i Brukets tjenst. JernkA 1835, s. 155. LD 12/10 1903, s. 1. —
-FARTYG~02 l. ~20. (förr) om i krigsflotta ingående fartyg utrustat för reparation l. underhåll o. d. TT 1899, Allm. s. 332. —
-FYND. arkeol. fynd (se d. o. 1 b) från l. i form av forntida verkstad. Knifvar äro hittade i pålbyggnaderna, i de stora verkstadsfynden, någon gång i grafvar. Hildebrand FörhistF 576 (1880). —
-FÖRETAG~102, äv. ~200. särsk.: ss. företag driven mekanisk verkstad; jfr -bolag. Verkstadsföretag som Kockums. Gårdlund IndSamh. 199 (1942). —
-FÖRMAN~02 l. ~20. jfr förman, sbst.1 5, o. -föreståndare. TT 1899, Byggn. s. 142. Till slut fanns det ingen verkstadsförman som ville ha mig, utan jag fick gå och driva och kallades sjukskriven. Strömstedt MittLiv 2: 129 (1982). —
-GOLV. jfr golv 1; särsk. [jfr d. på værkstedsgulvet, eng. on the shop floor] i det bildl. uttr. (nere) på verkstadsgolvet, bland (industri)arbetarna (ofta i motsats till tjänstemännen l. företagsledningen). Pelare, hvilka hvila på i verkstadsgolfvet nedlagda grunder. JernkA 1894, s. 96. Nere på verkstadsgolvet är det .. många som ser problem i utvecklingen. SvD 8/1 1990, 2: 4. —
-HALL. hall (se hall, sbst.2 7) inrymmande l. utgörande verkstad; jfr -byggnad. Fabriksbyggnad av tegel .. innehållande en smedja med två härdar .. två verkstadshallar samt en till förrådsrum inredd vind. PT 1914, nr 300 A, s. 4. —
-INDUSTRI. jfr industri 3. EkonS 1: 192 (1891). Verkstadsindustrin (bl. a. bilindustrin, maskintillverkning och varv) bjuder en stor variation i arbetsuppgifter med skiftande riskpanorama. Miljömed. 113 (1991). —
-INGENJÖR. jfr ingenjör 4; numera i sht om ingenjör anställd vid mekanisk verkstad. Uppgiften att reducera rostens skadliga inverkan till ett minimum ligger delvis i handen på konstruktören och verkstadsingeniören. TT 1895, Byggn. s. 109. —
-INVENTARIER, pl. (verkstad- 1850. verkstads- 1877 osv.) (numera bl. tillf.) jfr inventarium 3 o. -utrustning. BoupptVäxjö 1850. Ett av de sista tunnbinderierna i Stockholm stängdes på grund av ägarens frånfälle, varvid stärbhuset överlämnade verkstadsinventarierna till (Nordiska) museet. Fatab. 1959, s. 191. —
-KAMRER, förr äv. -KAMERERARE l. -KAMRERARE. (numera bl. ngn gg) jfr kamrer 4; förr särsk. (o. i sht) vid järnvägsbolag. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 27, s. 74. Verkstadskamrer erhåller omedelbart anställning. Den som tidigare har varit anställd inom bilbranschen .. har företräde. DN(A) 11/12 1963, s. 31. —
-KLUBB. (till fackförening ansluten) klubb bestående av arbetare inom (viss) verkstadsindustri(n). Separators arbetares verkstadsklubb hade i onsdags afton ett talrikt besökt möte. Dagen 26/8 1898, s. 2. —
-KLÄDER, pl. (verkstad- 1838. verkstads- 1840 osv.) kläder lämpliga för l. använda vid verkstadsarbete. BoupptVäxjö 1838. En gammal skinnfåtölj som pappa satt i .. när han inte hann byta om från verkstadskläder. TioHundar 39 (2009). —
-LAG. (†) lag (se lag, sbst.3 14 c β) bestående av verkstadsarbetare; jfr arbets-lag. Mötet uttalar som sin åsigt att .. det är hvarje skomakeriarbetares pligt att ingå i fackföreningar och verkstadslag. SkomFackT 1889, profnr 1, s. 4. (Lärjungarna) bildade .. hvad som .. med ett missvisande namn kallats Leonardos ”akademi” i Milano. Det var långt snarare en vänkrets eller ett verkstadslag under mästarens ledning. Sirén Da Vinci 64 (1911). —
-LOKAL. jfr lokal, sbst.1 3 a. I källar-våningen, 2 boningsrum med kök och verkstadslokal med andel i vind. LdVBl. 1888, nr 87, s. 4. —
-LÄNGA. jfr länga, sbst. 1 a, o. -byggnad. En verkstadslänga af furukorsvirke i tegelväggar under tak af papp. PT 1900, nr 91 B, s. 1. —
-LÄRARE. (gymnasie)lärare i verkstadsarbete o. materiallära o. d. SvT 1852, nr 16, s. 4. Elever som sökte industriprogrammet erbjöds sommarjobb på företaget, berättar verkstadslärare Karl-Arne Kallin. NerAlleh. 26/11 1997, s. 30. —
-MAN. (numera bl. tillf.) om man verksam inom verkstadsindustrin; särsk.: verkstadsarbetare; jfr man, sbst.2 5 c λ. Jag tror mig kunna säga, att han kanske förr än någon annan svensk verkstadsman insåg den verkliga betydelsen av en export, fördelad till många länder. SvD(A) 2/1 1931, s. 12. Flygverkstad söker för omg. anst. erfaren verkstadsman att utföra o. ansvara för duk-målnings-, samt helst även snickeriarbeten vid reparation av lättare flygplanstyper. DN(A) 13/8 1964, s. 25. —
-MEKANIKER. mekaniker anställd vid verkstad l. inom verkstadsindustrin. SvD 8/12 1971, s. 12. Verkstadsmekaniker .. utför bänkarbete samt ställer in och sköter verktygsmaskiner för bearbetning av arbetsstycken i metall och likartat material. NordYrkesklassif. 131 (1978). —
-MÄRKE. (numera bl. tillf.) om märke (se märke, sbst.1 2 b) betecknande tillverkande verkstad. Pansarbrytande projektiler stämplas med verkstadsmärke. Holmberg Artill. 3: Bih. 91 (1882). —
-MÄSTARE. (förr) arbetsledare l. förman vid verkstad; förr särsk. om arbetsledande tjänsteman ansvarig för verkstaden vid arbetsställe tillhörande statligt verk. SFS 1916, s. 909. Samtidigt som han läste på kvällarna och arbetade på dagarna avancerade Erik på verkstaden där han blev verkstadsmästare. FaluKurir. 12/6 2013, 2: 16. —
-PLATS. särsk. (numera bl. tillf.): plats (se plats, sbst.1 2) för verkstad; särsk. i fråga om forntida verkstad. SkomFackT 1889, profnr 1, s. 3. I det europeiska Ryssland utgöras de viktigaste fyndorterna (för fornlämningar) af bostads- och verkstadsplatser samt grafvar. 2NF 23: 1427 (1916). —
-POJKE. (förr) jfr pojke 1 b o. -dräng. BoupptSthm 1668, s. 1963. När han kastade av sig kläderna och sprang ut på trampolinen, var han icke längre den smutsige obetydlige verkstadspojken i flottiga överdragskläder. Kjellgren Smar. 140 (1939). —
-PRAKTIK. jfr praktik, sbst.1 3. SJ 3: 319 (1906). Hantverkslärlingar fick .. komplettera den sedvanliga verkstadspraktiken med undervisning i skrivning och räkning. Kulturen 1988, s. 187. —
-PRODUKT. produkt (se d. o. 4) framställd vid (i sht mekanisk) verkstad. SvRikskal. 1908, s. 1: 43. —
-RUM. (numera bl. tillf.) rum i l. utgörande verkstad. DA 1808, nr 36, Bih. s. 2. Verkstadsrummet och vinden var välfyllda med urmakarverktyg. Helmfrid Holmen. 159 (1954). —
-RÖRELSE. jfr rörelse 7. Gesäll, som arbetar på Mästarens werkstad, må icke sysselsätta eller sända Lärgosze i andra ärender än de, som angå werkstads-rörelsen. SPF 1824, s. 329. —
-SKOLA. (kommunal) skola för utbildning i verkstadsarbete. Verkstadsskola har till ändamål att bereda den ungdom, som .. vill ägna sig åt hantverk eller industriellt yrkesarbete, tillfälle att förvärva ett visst mått av praktisk yrkesfärdighet. SFS 1921, s. 1922. —
-TEKNIK. jfr teknik 1. SFS 1928, s. 234. Eleverna (fick) lära sig metallarbete med hjälp av 1800-talets verkstadsteknik: filbänk, svarv och borrmaskin. GbgP 29/3 2003, s. 14. —
-TRADITION. jfr tradition 5. Fatab. 1924, s. 132. Vid det svenska kungahovet uppehölls pärlstickaryrket sedan äldre Vasatid av en fortlöpande verkstadstradition. Livrustk. 1940–42, s. 142. —
-TROSS. mil. tross (se tross, sbst.2 1) med uppgift att ombesörja reparations- o. underhållsarbete o. d. Hazelius Artill. 164 (1833). —
-UTRUSTNING~020. jfr ut-rusta o. -inventarier. Plåtesaxar ingå .. i Påke harneskmakares verkstadsutrustning 1602 i Örebro. Meyerson VapArboga 96 (1939). —
-UTRYMME~020. utrymme i l. utgörande verkstad. För att kunna utföra vagnreparationer .. måste man vara betänkt på att bereda tillräckligt verkstadsutrymme för det antal vagnar som samtidigt repareras. BtRiksdP 1892, 6Hufvudtit. s. 93. —
Spalt V 765 band 37, 2017