Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LARV lar4v, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -er.
i fråga om djur som under sin utveckling undergå metamorfos: ur ägget kläckt unge med annat utseende o. delvis andra organ än det fullbildade djuret; urspr. uteslutande o. ännu utanför zoologiskt fackspr. företrädesvis om de mer l. mindre maskliknande ungarna av insekter; i icke fackmässigt spr. ofta äv. om grodyngel; jfr SKRÅPUK. Tordbagge .. Deras larver lefva alla i jorden. Retzius Djurr. 80 (1772). Man kan säga, att Insekterna hafva trenne varelse-tillstånd .. Larven, i sin kläckning ett krypande djur, kräler straxt på marken eller på träden under en ful skapnad. Gravander Buffon 4: 98 (1807). (Grodornas) larver äro högst allmänna i vatten om våren. Sundevall Zool. 79 (1835). Larver av rödspotta. 2NatLiv 324 (1930). Wirgin Häls. 3: 57 (1933). — jfr BROMS-, DRÖNAR(E)-, FISK-, FJÄRILS-, FLUG-, GROD-, GRÄSHOPPS-, INSEKT-, KNÄPPAR(E)-, LOPP-, MYGG-, MÖRT-, NÄTTING-, SKALBAGGS-, SPINNAR(E)-, STEKEL-, STYNG-, SUTAR(E)-, VISE-, VÄRD-LARV.
-BORSTSVANS~02. zool. individ av den om insektlarver erinrande leddjursfamiljen Campodeidæ; i sht i pl. 2NF 17: 831 (1912). SvUppslB 2: 46 (1929). —
-DIMORFISM. zool. om den företeelse att en larv växlar utseende (en l. flera gånger), innan den sedan förpuppas. UVTF 36: 122 (1888). —
-FORM; pl. -er. zool. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 118. En larvform av ålen. SvD(A) 1927, nr 54, s. 6. —
-FÖDNING. (föga br.) zool. om det förhållande att vissa djur redan under larvtillståndet uppnå könsmognad o. fortplanta sig, pedogenes. FoFl. 1913, s. 151. —
-GÅNG; pl. -ar. zool. om av insektlarver åstadkomna gångar i trä o. d. Boheman ÅrsbVetA 1843—44, s. 87. SvSkog. 398 (1928). —
-KAMMARE. zool. jfr KAMMARE, sbst.2 5. UVTF 34: 13 (1886). Ensam måste honan (hos vissa gaddsteklar) anordna en ny larvkammare för varje nytt ägg. VerdS 175: 4 (1911). 2NF 31: 973 (1920). —
-LIM. användt till bestrykning av träd för att hindra insektlarver att vandra uppåt stammen. Hannikainen (1893). SkogsvT 1905, s. 337. —
-MÖRDARE, m. l. r. zool. individ l. art av skalbaggssläktet Calosoma, vars larver leva av fjärilslarver. Rebau NatH 1: 627 (1879). SvUppslB 14: 611 (1933). —
-PEST. zool. om vissa smittosamma bakteriesjukdomar hos insektlarver. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 65, s. 4 (i fråga om nunnelarver). LAHT 1930, s. 369 (i fråga om bilarver). —
-SNÄCKA. zool. individ l. art av ordningen Placophora inom blötdjuren, ledsnäcka, vilken kan rulla ihop sig o. därvid företer en viss likhet med en sammanrullad insektlarv. 1Brehm III. 2: 296 (1876). —
-TILLSTÅND~02, äv. ~20. (larv- 1809 osv. larve- 1810) VetAH 1809, s. 234. Man (ser) vissa insekter, som äro köttätande i larvtillståndet, alltid blifva växtätare i det fullt utvecklade tillståndet. Thorell Zool. 1: 255 (1860). BtRiksdP 1900, I. 1: nr 23, s. 4. —
B (†): LARVE-TILLSTÅND, se A.
Spalt L 306 band 15, 1939