Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÖNN lön4, sbst.1, r. l. f. (l. m.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -ar ((†) -er Ehrenadler Tel. 707 (1723)).
Ordformer
(lohn 1640. lun 1762. lund 1826—1848. lunn 1745—1861. lyn 1874. lö(h)n (-öö-) 1626—1762. lönd 1727. lönn 1538 osv.)
Etymologi
[fsv. lön; jfr d. løn, isl. hlynr, feng. hlyn; jfr mnt. lonenholt; besläktat med fslav. klenŭ, lit. klẽvas]
— jfr AMBRA-, ASK-, AX-, BLOD-, BÄRG-, FÄLT-, KORK-, MAS-, NAVER-, SOCKER-, SYKOMOR-, TYSK-LÖNN m. fl.
1) träd l. buske av släktet Acer Tourn.; särsk. om arten Acer platanoides Lin., allmän lönn, svensk lönn, Acer pseudoplatanus Lin., tysk lönn, sykomorlönn, o. Acer campestre Lin., naverlönn; förr äv. om träd av släktet Platanus Lin., platan (som har viss likhet med lönnen); äv. koll. (Lat.) Platanus .. (sv.) lönn. VarRerV 56 (1538). Jagh är vpwoxen såsom een Lönn. Syr. 24: 14 (Bib. 1541). Schroderus Comenius 113 (1639; t. texten: Ahorn). Acer latifolium. s. Pseudoplatanus. Bredbladigh Lönn. Acer medium. Smalbladigh Lönn. Acer minus. Lönn then mindre. Rudbeck HortBot. 2 (1685). Fäller, eller tager man up lönn, lind .. eller annat sådant trä, som större nytto med sig hafver, än andre ofruchtbare trän; plantere andra i stället. BB 13: 5 (Lag 1734). Lön .. planteras vid gårdar och trägårdar til prydnad och skygd för heta och blåst. Rothof (1762). Likt purpur skimrar lönnens blad. Klinckowström Örnsjötj. 5 (1906).
2) trä l. virke av lönnen, lönnträ, lönnvirke. Adlerbeth HorSat. 89 (1814). Väggarne äro klädda med ljus lönn. SD(L) 1897, nr 33, s. 2.
Ssgr (till 1): A: LÖNN-ALLÉ. —
-ART. bot. Ström Skogsh. 71 (1830). —
-BERSÅ. —
-BLAD. —
-BLADGRUS~02 l. ~20. bot. svampliknande, av gallkvalster förorsakade hårbildningar på lönnblad, Erineum acerinum Fr. Fries Brand 41 (1821). —
-BLADLUS~02 l. ~20. bladlusen Aphis aceris Lin., som angriper lönnblad. Dahlbom Insekt. 140 (1837). FoFl. 1937, s. 194. —
-BLOMMA, r. l. f. —
-FAMILJ(EN). bot. familjen Aceraceæ. Fries Växtr. 189 (1884). —
-FRÖ. Lundberg Träg. 102 (1754). —
-LAG, r. l. m. (uttappad) lönnsav. Linné Diet. 2: 151 (c. 1750). Lundell (1893). —
-LAKE, r. l. m. (uttappad) lönnsav. VetAH 1773, s. 360. Av björk- och lönnlake utvanns (förr) socker. SvSkog. 509 (1928). —
-LAV. bot. laven Bacidia luteola (Schrad.) Mudd., som växer på bark av lönn. Krok o. Almquist Fl. 2: 121 (1907). —
-LÖV. (lönn- 1757 osv. lönne- 1640) [fsv. lönalöf] Linc. (1640; under plataninus). —
-MOLLA. bot. växten Chenopodium hybridum Lin., med blad som likna lönnlöv; jfr -mäll. Torén Rebau o. Hochstetter 229 (1851). —
-MÄLL. bot. = -molla. Fischerström 4: 359 (c. 1795). Krok o. Almquist Fl. 1: 126 (1900). —
-PLANTA, r. l. f. —
-ROT. Lönroten är merendels masurerad och derföre tjänlig til inläggningar. Rothof 309 (1762). —
-SAFT. lönnsav. Rothof 309 (1762). Wikström ÅrsbVetA 1836, s. 373. —
-SAV. Sundén (1886). —
-SIRAP. beredd av lönnsav. VetAH 1773, s. 360. I Nord-Amerika framställes i stor skala lönnsirap och lönnsocker. 2NF 17: 273 (1912). —
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Acer Tourn. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 242 (1857). —
-SOCKER. beredt av saven i lönnen, särsk. i de nordamerikanska lönnarterna Acer saccharinum Lin. o. A. Negundo Lin. Berzelius Kemi 4: 224 (1827). Lönnsocker anses hälsosammare än vanligt socker; men det har mindre sötma. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 244 (1857). 2NF 17: 273 (1912). —
(jfr 2) -TRÄ, sbst.1 (lönn- 1749 osv. lönne- 1737) trä av lönn. Lönne-Trä brukas mycket til Gevärs ståckning ty det är segt, lätt och vackert. Rosensten Skog. 17 (1737). —
-TRÄD, förr äv. -TRÄ, sbst.2 (lönn- 1626 osv. lönne- 1700. lönno- 1640) = lönn, sbst.1 1. Tiderus GrLat. 10 (1626). Zetterstedt SvLappm. 1: 45 (1822). —
(jfr 2) -VIRKE. Lönvirke användes til åtskillige snickare och svarfvare arbeten. Rothof 310 (1762). —
-VÄXT. bot. i sht i pl. ss. namn på familjen Aceraceæ. NormFört. 25 (1894).
B (†): LÖNNE-LÖV, -TRÄ, -TRÄD, se A. —
C (†): LÖNNO-TRÄD, se A.

 

Spalt L 1853 band 16, 1942

Webbansvarig