| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TYSK tys4k, adj. (tillf.) -are. adv. -T.
som bor i l. härstammar l. kommer från Tyskl. l. tillhör l. har avseende på l. samband med Tyskl. l. tyskar; äv.: som är skriven på l. har avseende på l. utmärker tyska språket. Tyska folket. En tysk roman. Tysk export. Tyskt vin. Tysk öl. Tidska bagaren. SthmSkotteb. 3: 166 (1521). The Tydske Hanndwerkar(e) wthi Arbogha. ArkliR 1561, avd. 7. För de främmande af then oförandrade Augsburgische Confessionen hafwe Wij nådigst förundt, at the måge .. en Tysk Kyrckia på någon beqwäm ort i Staden (Landskrona) vprätta. Stiernman Com. 3: 147 (1663). Djupare bevandrad i den tyska .. litteraturen blef jag aldrig. De Geer Minn. 1: 42 (1892). På senhösten 1914 hade han .. råkat i tysk fångenskap. Segerstedt Händ. 7 (1919, 1926). Han är den tyskaste bland tyskar men han dricker inte den tyskaste av drycker. Aurén ResMänn. 32 (1937). — jfr FORN-, FRANSK-, HALV-, HÖG-, LÅG-, MELLAN-, NEDER-, NORD-, NY-, PLATT-, PRO-, RIKS-, SMÅ-, STOR-, SYD-TYSK m. fl. — särsk.
a) (†) i substantivisk anv., i pl., ss. benämning på folkslaget, tyskar; jfr DEN XIII 2 c, TYSK, sbst. Baade tyske och Suenske. G1R 1: 218 (1524). Riksföreståndaren wågade ej at bruka de Tyske uti sine läger sedan han funnit deras otro. Celsius G1 1: 148 (1746).
b) i vissa mer l. mindre stående förb., om ngt sakligt l. om djur l. växt. Noghot mindre än fyra walska milor, icke aldeles en tysk mila. VarRerV 46 (1538). Samma dagh bleff vpläsitt wår nådige furstes och herres hertigh Carls mandat lÿdendes, att intett tÿst mÿntt schall blifue handlett medh. 3SthmTb. 5: 131 (1603). 2ne något fina små Hand duker af tyskt mönster. HdlÅgerupArk. 1769. Tyska eller Marcomanniska Runor äga med .. (anglosaxiska runor) ganska nära likhet. Liljegren Runl. 21 (1832). Till skillnad från den vanliga tyska stubbokvarnen .. utgjorde .. den holländska väderkvarnen en mera stabil, gedigen och ändamålsenlig kvarntyp. SDS 1909, nr 324, s. 7. — särsk.
α) i vissa uttr.
γ’) tyska hoppet, (sport.) om simhopp bestående i baklänges huvudhopp med volt framåt; jfr TYSKA 3. TIdr. 1895, s. 368.
κ’) (numera bl. i skildring av ä. förh.) tysk sko, tyskt skodon, om finare randsydd sko med lädersula; motsatt: svensk sko (se SVENSK, adj. 2 a β). GullbgDomb. 19 ⁄ 7 1649. Forssell Handskom. 13 (1920).
λ’) tysk sköld, (herald.) om sköld med en (halvcirkelformad) urholkning i övre l. nedre kanten l. endera l. båda sidokanterna. Uggla Herald. 20 (1746).
β) i namn på vissa växter.
α’) (†) tysk böna, (frukt av) växten Vicia faba Lin., bondböna. HovförtärSthm 1732, s. 3153. Gadd Landtsk. 2: 360 (1775).
γ’) tysk lönn, om trädet Acer pseudoplatanus Lin., sykomorlönn. Tysk Lönn, et wackert träd til Alleer. Hoffberg Växtr. 234 (1784).
-BÖRDIG. av tysk börd. Den tyskbördige målaren David Klöcker .. återvänder till Sverige efter en lång studieresa i Europa. TurÅ 1950, s. 36. —
-FÄRGAD, p. adj. påverkad av tysk kultur l. tyska språket l. tyska idéer l. seder o. d. Höglund Branting 2: 113 (1929). —
-FÖDD, p. adj. född i Tyskl. l. av tyska föräldrar. Johan Hendrich Voigt, Tyskfödder, för detta Cantzelist. SthmStadsord. 1: 213 (1672). —
-HÄRD. (förr) för tysksmide inrättad hammarhärd. Rinman Jernförädl. 259 (1772). Mot 2 lancashirehärdar och 1 vällugn svara ungefär 7 tyskhärdar i tillverkningsbeloppet. JernkA 1852, s. 119. —
-KAPPA. (†) om slag av kappa (se kappa, sbst.1 1 b). BoupptSthm 23 ⁄ 7 1659. TyskKappor af Kaff. BoupptSthm 1679, s. 879 a. —
-NATIONELL. jfr nationell 1 f. Hand i hand med den demokratiskt-revolutionära rörelsen i mars (1848 i Wien) hade den tysk-nationella rörelsen gått. Lundegård Stormf. 48 (1893). —
-ORIENTERAD, p. adj. orienterad (se orientera 7) mot Tyskl. l. det tyska. Han började nu .. en våldsam kamp mot (den dan.) ministären Zahles utrikespolitik, som han fann alltför tyskorienterad. 2NF 36: 457 (1924). Tidskriften .. kan Kellgren ha sett hos Kraus eller kanske hos dennes tyskorienterade vän Carl Stridsberg. Ek Kellgren 2: 537 (1980). —
(b) -PIL. (†) tysk pil. Korg-pil, eller som somlige kalla, Tyskpil, fins på många ställen i Skåne. VetAH 1748, s. 269. Fischerström Mäl. 262 (1785). —
-PÅVERKAD~020, p. adj. jfr påverka a. Svenska Dagbladet, starkt tyskpåverkat i likhet med Aftonbladet, talade i ringaktande ton om en ”arbetarrörelsens sakförare”. Höglund Branting 2: 432 (1929). —
-ROMERSK. hist. som har avseende på l. samband med det tyska rike som bestod 962–1806; särsk. i uttr. (det) tysk-romerska riket, om detta rike; jfr romersk 6. Man (vill) .. genom uttrycket (”det tredje riket”) anknyta till Tysklands tidigare historia och tänker sig det tysk-romerska riket som det första och riket av 1870-71 som det andra. SvD(A) 7 ⁄ 4 1933, s. 13. Gotlands ställning under 1100- och 1200-talen behandlade han i .. (en bok) där han bl. a. ville visa, att den tysk-romerske konungen utövat myndighet över de tyska köpmännen på Gotland. HT 1952, s. 184. —
-SINNAD, p. adj. som hyser sympatier för Tyskl. l. tyskar l. allt tyskt, tyskvänlig; äv. i överförd anv. Kanske man kan säga, att han till sitt hjärta var franskvänlig, till sitt förstånd tysksinnad. Stjernstedt Minnesbl. 98 (1912). Biografen .. fick veta att den var tysksinnad och man började se sig om efter franskt och engelskt. Kræmer Brantings 287 (1939). —
(b) -SKO. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tysk sko; jfr -stövel. SvSkoT 1927, s. 140. Det var bara ”harrskap” i städerna som kostade på sig något så fint som tyskskor. DN(A) 21 ⁄ 11 1937, Söndagsbil. s. 5. —
-SMIDE. (förr) från Tyskl. införd metod för härdsmide; jfr but-, kok-smide. NoraskogArk. 6: 10 (1768). Ett stort antal tyskar utmärkte sig under .. (Kristinas regeringstid) såsom grundläggare och förbättrare af det efter dem uppkallade tysksmidet, som .. består deri att tackjernets färskning och uträckning till stänger sker uti samma härd och under samma hamrar. Samtiden 1873, s. 258. —
-STÄMPEL. (†) särsk. om smidesjärn som framställ(t)s gm tysksmide; jfr stämpel, sbst.1 3 d. Det är bekant, att våra Vallonstämplar gifva ett till stål mera passande jern än Svenska Tyskstämplarne. JernkA 1830, s. 131. —
-TALL. (förr) tall från frö som importerats från Tyskl. SkogsvT 1906, s. 503. Det blir ofta något tokigt, när människan leker planlöst med naturen. Tysktallar och vildkaniner är exempel på falskackord i den naturliga harmonien. SvD(B) 27 ⁄ 2 1960, s. 13. —
-ÖL. (tysk- 1787–1909. tyskt- 1584–1588) särsk. (†) öl bryggt i Tyskl. l. av tysk person l. efter tyskt recept. VinkällRSthm 1584–88, s. 7 b. Gotlands turistförenings restaurang med sin svala, djupa vinstuga-bierkneip och lätta tysköl .. är ett utsökt refugium för den, som älskar den gammaldags friden och mättnaden vid en sejdel mörkt. TurÅ 1909, s. 53.
B (†): TYSKT-ÖL, se A.
TYSKERI, n. [jfr d. tyskeri] om överdriven förkärlek för l. efterhärmning av tyska förhållanden l. seder l. tysk kultur o. d.; äv. konkret(are), om yttring l. manifestering av sådan förkärlek osv.; vanl. i nedsättande anv. Weste (1807). Det sanna tyskeriet består just uti en klarsynt mångsidighet, som frisinnigt bedömer hvarje föremål ifrån dess bestämda och ursprungliga ståndpunkt. CGvBrinkman hos Wrangel BrinkmTegn. 93 (1824). Svenska Akademien har icke nu samma smak som 1810: den belönar nu skrifter, som den tiden kallades Tyskerier. SvLittFT 1837, sp. 790. (Tegnér) skulle bjuda mörkrets makter spetsen, han skulle utrota tyskeriet på svensk mark. Böök Tegnér 1: 248 (1946). Deras tankar har bara kunnat uppstå som en följd av det förvirrade tyskeriet i tankevärlden. Pleijel Fungi 232 (1993). särsk. (†) om på tyskt inflytande beroende ordform l. uttryckssätt o. d.; jfr tyskhet. Rydqvist SSL 1: 415 (1852). En stor del af dessa sammansättningar (med prep. av) äro .. rent och oförfalskadt tyskeri. SvLitTidskr. 1868, s. 26. Cederschiöld Ordlek. 76 (1910). —
TYSKHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara tysk (till födsel l. tänkesätt l. lynne l. språk o. d.) l. att vara svag för l. under inflytande av Tyskl. l. allt tyskt; förr äv. konkretare, om på tyskt inflytande beroende ordform l. uttryckssätt (jfr tyskeri slutet). Atterbom Minn. 26 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Om sådana tyskheter som ”underhållande” och ”underhållning” .. behöfva vi här knappast yttra oss. Samtiden 1874, s. 236. De invandrade tyska släkterna, som länge genom ingifte bevarade sin tyskhet. 3SAH 26: 147 (1914). Den tyskhet som först på allvar intresserade Ekelund var den mot det klassiska vända. Han mötte den i lyrisk form hos Hölderlin och Platen. Werin Ekelund 2: 319 (1961).
Spalt T 3496 band 36, 2010