| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÄRON pä3ron2 l. pæ3-, n.; best. -et; pl. = ((†) -e Loenbom Upl. 4: 101 (i handl. fr. c. 1600)); äv. (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) PÄRA pä3ra2 l. pæ3-, r. l. f. (TullbSthm 18/9 1543, Fjelner TypStämn. 111 (1925)), äv. n. (Fries BotUtfl. 3: 238 (1864), GHT 1951, nr 100, s. 12); best. -an, ss. n. -at; pl. -or (TullbSthm 18/9 1543, Fjelner TypStämn. 111 (1925)), äv. -er (Almquist CivLokalförv. 3: 181 (i handl. fr. 1544), VocLib. avd. 11 (c. 1580)).
1) (långsträckt, i yttre ändan tjock o. mot stjälken vanl. avsmalnande, mera sällan klotrund) frukt av päronträdet Pyrus communis Lin. l. (oftast) ngn från detta härstammande, förädlad form. Thet som syltat är, äple, pärun eller annat. VarRerV 27 (1538). Werldzligh ähra och lust, hwilka för Gudz ögon äre intet meer achtade än itt äple eller päron. Muræus Arndt 4: 4 (1648). Safft af Pärun insyltat med Såcker och Oranie-blomma. Rålamb 14: 108 (1690). En gubbe som säljer päron. Zetterström Dag 7 (1946). jfr: Päron av vadd eller lignin med överdrag av gelatin .. till skyltningsfrukter. VaruhbTulltaxa 1: 358 (1931). — jfr AUGUSTI-, BORDS-, BORGMÄSTAR-, DESSERT-, FLASK-, GRÅ-, GRÄNNA-, INGEFÄRS-, JAKOBS-, KANEL-, KLOCK-, KOK-, LARSMÄSS-, LINGON-, LÖK-, MAT-, SOMMAR-, SYLT-, VILD-PÄRON m. fl. — särsk.
a) [jfr ä. dan. o. dan. dial. tørre pærer] (†) i uttr. torra päron, torkade päron. Törre paronn 1 t(un)na. GripshR 1555, s. 54 b. Stufvade torra Päron. Hagdahl Kok. 24 (i handl. fr. 1793).
b) (†) i vissa talesätt.
α) icke tävla l. spela om äpplen och päron, icke sysselsätta sig med likgiltiga saker o. d., handla l. uppträda o. d. med allvar; äv. i uttr. här gäller icke äpplen och päron, här gäller l. är det allvar. (Vi böra tänka på) at här icke täflas om äple eller pärer .., vthan om wår ewiga welferd. LPetri 1Post. V 5 b (1555). Grubb 324 (1665). Rhodin Ordspr. 79 (1807).
β) vinna i äpple(n) och tappa i päron o. d., vinna en viss framgång, men förlora (ngt) i ngt annat avseende. Hwad .. (danskarna) wunno i äplen, det tappade de uti päron igen. Tegel E14 254 (1612). Grubb 856 (1665).
γ) [jfr d. ikke give et æble (bort) uden at få en pære igen] icke ge bort äpplet utan att få päronet igen, icke ge bort ngt utan att veta att man får igen ngt lika gott l. värdefullt. Wigström Folkd. 1: 181 (1880).
δ) [jfr holl. de peren zijn (nog niet) rijp, eng. the pear is (not yet) ripe] päronet är (ännu icke) moget, tiden är (ännu icke) inne l. mogen; jfr ÄPPLE. Crusenstolpe Mor. 1: 274 (1840). Dens. Tess. 5: 40 (1849).
ε) [jfr d. fik(st) du pæren, Zacharias, nor. fikk(st) du pæren, Sakarias] fick du päron, Sakarias? o. d., fick du fikon (se d. o. 3 c), Sakarias? Zachris, månntro du päron fick? Hagberg Shaksp. 9: 30 (1850).
2) päronträd. Rudbeck HortBot. 96 (1685). Kanterna voro planterade med körsbär, päron och plommon. Bergman VSmSkr. 100 (1825). 2SvUppslB 10: 707 (1949).
4) i utvidgad anv. av 1 o. 2, om frukt o. d. resp. träd l. buske som liknar l. påminner om ett päron resp. päronträd; i ssgrna ADVOKAT-, ALLIGATOR-, EKORR-, JORD-, OXEL-PÄRON.
5) i utvidgad anv. av 1, om ngt som till formen påminner om ett päron (jfr 4). — särsk.
b) (†) om bulle av hackat kött (o. olika slags kryddor). Thenn 10 Agusti till pärunn aff hackat Lambekiött Canell. KryddRSthm 1559, s. 10. Pären gjort af Kalfwe-kött med Korinther och Sap. Loenbom Upl. 4: 101 (i handl. fr. c. 1600).
c) [jfr motsv. anv. i d., nor. o. fr.] (starkt vard.) huvud, ”skalle”, ”knopp”; särsk. i uttr. blöt i päronet l. (starkt bygdemålsfärgat) i päran, enfaldig; jfr BLÖT, adj. 1 e. Östergren (cit. fr. 1929). Är du alldeles blöt i päronet, din idiot? UNT 1932, nr 11196, s. 8. Det börjar ordna sig i päronet. Kuylenstierna-Wenster FlickTornr. 205 (1933). GHT 1951, nr 100, s. 12.
6) [elliptiskt för JORD-PÄRON] (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) potatis. Salander Gårdsf. 230 (1758). Ni skall få fläsk och päron. Almqvist TreFr. 2: 172 (1842). Råg och päror. Fjelner TypStämn. 111 (1925).
7) [koka är sannol. en ombildning av KO, interj., o. päron en i anslutning till 1 gjord ombildning av ett ä. pira, bl. a. ingående i sv. dial. pirovall, pirrevall, ja, visserligen, möjl. till mlat. per vulnera (Christi), vid (Kristi) sår; jfr Å. W:son Munthe i NysvSt. 1927, s. 154 ff., o. Hellquist 2EtymOrdb. 1321] (†) i uttr. vas l. vasserra koka päron!, kraftuttryck uttryckande överraskning l. häpnad l. vrede o. d.; jfr KO, interj., o. VASSERRA. Ehrenström Öfverd. 22 (1739). Hå! Vassherra koka päron! hvem kan se så väl i mörkret? Envallsson Kung. 57 (1784). Dens. Förm. 15 (1799).
-LAND, se D. —
(6) -PALT. potatispalt. Förtreten .. ville sätta sig seg som pärpalt i halsen. Väring Vint. 254 (1927). —
B (†): PÄRER-MUST, se D.
C (†): (1) PÄRO-BLANK, sbst. [sannol. efter ett ä. fr. poire blanche] ett slags vita päron? Till Dessertens Garnerande .. Bergamotter .. 100 st Päroblank 8 (daler). HovförtärSthm 1758, s. 3239.
(1, 5) -ALG. (föga br.) bot. brunalgen Macrocystis pyrifera Ag., med päronformade flytblåsor. Hahnsson (1898). Cannelin (1921). —
(1, 2) -ART. (i fackspr.) jfr art 8 a. Endast en vild päronart .. är känd. Eneroth Pom. 1: 128 (1864). —
Ssg: päronblad-gallmygga. entomol. gallmyggan Perrisia pyri Bouché, som lägger sina ägg på päronblad o. d. Henning Skadedj. 95 (1902). —
(2) -BLADLOPPA~020. [jfr t. birnblattfloh] entomol. på päronträdets blad(knoppar) levande bladloppa av släktet Psylla Lin.; särsk. i uttr. större resp. mindre päronbladloppan, om arterna Psylla pyrisuga Först. resp. Psylla pyri Lin. Rebau NatH 1: 670 (1879). 2SvUppslB 4: 67 (1947). —
(2) -BLÅSSVAMP~02. bot. blåssvampen Taphrina bullata (Berk. et Br.) Tul., som förorsakar krussjuka på päronblad. Lindfors SjOdlVäxt. 40 (1927). —
(1) -BRÄNNVIN. (mera tillf.) brännvin framställt gm jäsning o. destillering av päron. Ett spetsglas .. med svalkande päronbränvin. GHT 1895, nr 205 B, s. 1. —
(2) -DVÄRG. (†) dvärgpäronträd. När man wil goda Päron Dwergar hafwa eller små Päronträä. Mollet Lustg. B 3 a (1651). —
(1) -ESSENS. [jfr t. birnessenz] (i sht i fackspr.) jfr essens II c; särsk. ss. benämning på amylacetat, som har en päronliknande lukt; jfr -eter, -olja. Grafström Kond. 298 (1892). Bolin OrgKemi 126 (1925; om amylacetat). —
(1) -ETER. [jfr t. birnäther] (i fackspr.) = -essens. (Ekenberg o.) Landin (1894). VaruhbTulltaxa 1: 182 (1931; om amylacetat). —
-FORM; pl. -er.
1) till 1, motsv. form I 1: päronlik form. Gerelius Gasupplysn. 61 (1825). Ansigtet närmade sig till päronformen genom de nedhängande kindbenen. Wetterbergh SamhKärna 1: 196 (1857).
(1) -FORMAD, p. adj. som har päronlik form, avsmalnande åt ena kortändan. Eneroth Pom. 1: 134 (1864). Hufvudet var päronformadt. Böttiger 6: 92 (c. 1875). —
(1) -FORMIG. [jfr t. birn(en)förmig] = -formad. Törngren Artill. 3: 6 (1795). Päronformiga kupoler. Hahr ArkitH 170 (1902). särsk. (i fackspr.) i vissa uttr.
a) (†) päronformig(a) röksvamp(en), röksvampen Lycoperdon pyriforme Schäff. ex Pers., gyttrad röksvamp. Smitt Svamp. 68 (1863).
c) [efter nylat. musculus pyriformis] (†) päronformiga muskeln, under stora sätesmuskeln belägen muskel som går från korsbenet mot stora vändknölen. Wretlind Läk. 3: 54 (1895). —
-FRUKT.
1) till (1 o.) 2: frukt av päronträd, päron; äv. koll. Päronfrugten som detta år var till stor myckenhet. CBonde (1773) hos Trolle-Bonde Hesselby 187. Päronfrukter ha användts redan af inbyggarna i de schweiziska pålbyggnaderna. 2NF 22: 723 (1915).
(2) -GALLKVALSTER~020. entomol. (gall)-kvalstret Eriophyes pyri Pgst., som förorsakar gallbildningar på päronblad. Tullgren Skadeins. 122 (1906). —
(1, 2) -GALLMYGGA~020. [jfr t. birngallmücke] entomol. gallmyggan Contarinia pyrivora Riley, vars larver angripa päronkart. Tullgren Skadeins. 93 (1906). —
(1) -GLAS. (†) om päronformat (dricks)glas. Gammalt Rhenskt, som serverades uti små gröna päronglas. Tersmeden Mem. 2: 7 (1734). Bellman (BellmS) 6: 236 (1794). —
(1) -KAKA, r. l. f. [jfr d. pærekage] kok. kaka l. pudding med inbakade (sönderskurna) päron. HemKokb. 278 (1903). —
(1, 5) -KONTAKT. [jfr d. pærekontakt, t. birnenkontakt] (i sht i fackspr.) päronformad strömbrytare l. kontakt (till en lampa l. ringledning o. d.) avsedd att hänga fritt i en sladd. TLev. 1908, nr 46 A, s. 2. KatalInstallAsea 1931, s. 207. —
(1) -KORG. (vanl. rund o. med lock försedd) korg för förvaring l. transport av päron. 2NF 22: 724 (1915). —
(1) -KREDENS. (†) dryckeskärl utsmyckat med i silver o. d. skulpterade päron. BoupptSthm 1676, s. 848 b. —
(1) -KVITTEN. [jfr t. birnquitte] (i fackspr.) varietet av kvitten, Cydonia oblonga Mill., med päronliknande frukt; äv. om frukten. Oec. 104 (1730). —
(6) -LAND; pl. =. (pär- 1900—1934. päron- 1935) (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) potatisland. Hülphers Ångermanl. 200 (1900). särsk. (förr) bildl., om ett slags stor o. bred (ved)pråm. Smeds Malaxb. 288 (1935). —
(2) -MISTEL. (päron- 1727. pärona- c. 1645) (†) på päronträd växande mistel? IErici Colerus 2: 259 (c. 1645). Är en Häst torr och mager, så kan han på 8 dagar blifva skiön och fet, om du tager Coriander, Zitver och Päronmistel, altsammans pulveriserat och på Fodret gifvit dageligen. Salander Gårdzf. 30 (1727). —
(1) -MOS. (päron- 1549—1852. pärone- 1549—c. 1600) (numera bl. tillf.) jfr mos, sbst.1 1. GripshR 1549. ÖoL (1852). —
(1) -MUST. (pärer- 1555. päron- 1555—1932. pärona- 1538—1604. pärone- 1582—1662. pärons- 1543) [jfr t. birnmost] (i sht förr) jfr must 2. VarRerV 29 (1538). VgFmT II. 1: 57 (1901). —
(1) -OLJA, r. l. f. [jfr t. birnöl] (i fackspr.) ester av amylalkohol o. ättiksyra med päronliknande lukt, amylacetat; äv. om till smaksättning av konditorivaror o. till parfymer använd blandning av amylacetat o. alkohol. UB 5: 147 (1873). Cleve KemHlex. (1883). —
(2) -OXEL. hybriden Sorbopyrus auricularis (Knoop) Schneid. (Pyrus communis Lin. × Sorbus aria (Lin.) Crantz). Hylander PrydnV 68 (1948). —
(1) -RÖNN. bot. trädet Sorbus domestica Lin., med päronformiga frukter. Svensson Kulturv. 325 (1893). —
(1) -SAFT. [jfr t. birnsaft] (numera bl. tillf.) saft av päron. Schultze Ordb. 3963 (c. 1755). jfr: 1 C(ann)a medh Mundh paren safft. HovförtärSthm 1641, s. 577. —
(1, 2) -SKORV. bot. kärnsvampen Venturia pyrina (Lib.) Aderh., som angriper päronträdets blad o. frukter. SFS 1927, s. 132. —
(1, 5) -SNÄCKA. zool. päronformad snäcka av släktet Pyrula Lam.; särsk. om arten Pyrula decussata Wood. 1Brehm III. 2: 289 (1876). —
(2) -SPINNARSTEKEL~1020. entomol. sågstekeln Neurotoma flaviventris Retz., som angriper bl. a. päronträd. Henning Skadedj. 39 (1902). —
(2) -STAM. [jfr t. birnstamm] De af kärnor upkomna päron-stammar, äro ei så tienliga (till stammar för dvärgträd). Ahlich 152 (1722). —
(1, 5) -SVEPMOSSA~020. bot. levermossan Gymnocolea inflata (Huds.) Dum., med päronformigt svepe. Krok o. Almquist Fl. 2: 75 (1907). —
(1, 2) -TRÄ. (päron- 1539 osv. pärona- 1538—1739. pärone- 1561) [fsv. päruträ]
1) (numera nästan bl. vard. l. i poesi i pl. -trän) päronträd. VarRerV 56 (1538). Päronträn beskäras förr än äpleträn. Ahlich 175 (1722). Ekblad 278 (1764).
2) trä l. virke av päronträd; jfr päron 3. Ett bordh som dragess vth af Peron Trä. BoupptSthm 1659, nr 130. HantvB I. 2: 32 (1934).
Ssgr: päronträ- l. päronträs-mispel. (päronträs-) (†) till -trä 1, = päron-mistel. Rålamb 13: 159 (1690).
-mistel. (päronträ-) (†) till -trä 1, = päron-mistel. (Mot hjärtklappning hos häst tages) Päronträä, Mistell, Salwia, Stensöta, Galgant, Mästerört aff hwart ett Skålpund .. giör thet alt til Pulwer och förblanda och giff honom in med godt Wijn. IErici Colerus 2: 379 (c. 1645; sannol. tryckfel; jfr Päronamistel Därs. 2: 259).
(1, 2) -TRÄD. (päron- c. 1730 osv. pärona- 1667) [jfr t. birnbaum]
1) benämning på trädet Pyrus communis Lin., ävensom förädlade former härstammande från detta. Äpplet faller inte långt från päronträdet (skämts.), se äpple. Bolinus Dagb. 28 (1667). Husets innevånare har samlats kring päronträdet som skall plundras. Bergman i 3SAH LXI. 2: 126 (1950). jfr dvärg-, vild-päronträd m. fl. särsk. i uttr. vilt päronträd, om trädet Pyrus communis Lin. Fischerström Mäl. 264 (1785). LfF 1899, s. 45. jfr: Päronträd helt vilda växte i skogarna. Linné Gothl. 241 (1745).
2) (†) päronträ. Broman Glys. 1: 3 (c. 1730). Poleradt päronträd. Almqvist Går an 33 (1839). En kubbe af päronträd. PT 1902, nr 202 A, s. 3; möjl. till 1. —
(1) -TÅRTA. kok. om kaka l. bakvärk l. tårta o. d. med päron ss. ingrediens. KryddRSthm 1555, s. 3. Bergman LBrenn. 18 (1928). —
(6) -UPPTAGARE~0200, m.||(ig.). (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) potatisupptagare (se d. o. 1). ZTopelius d. ä. (1828) hos Vasenius Top. 1: 270. —
(2) -VED. jfr -trä 2. Svartbetsad päronved användes som ersättning för ebenholts. HimHavJord 5: 304 (1927). —
E (†): PÄRONA-MISTEL, -MUST, -TRÄ, -TRÄD, se D.
F (†): (1) PÄRONE-FIGUR. om päronformat föremål; i uttr. vara rund som en päronefigur, ha päronform. (Kalebasserna) äro runde såsom en Pärone figur. Holm NSv. 44 (1702). —
-LÖV, -MOS, -MUST, -TRÄ, se D.
G (†): PÄRONS-MUST, se D.
Spalt P 3105 band 21, 1955