| Publicerad 1960 | Lämna synpunkter |
RUSTHÅLL rus3t~hol2, n.; best. -et; pl. =.
1) om handlingen l. skyldigheten att (mot vissa förmåner i form av skattelindring, frihet från rotering o. d.) tillhandahålla o. utrusta ryttare (jämte häst l. enbart häst) l. (i vissa trakter) båtsman l. (i fråga om kavalleriförband som ombildats till infanteri) fotsoldat för militär tjänstgöring l. fullgöra annan prestation enligt indelningsvärkets krav; rustning(sbesvär); äv. om militära förbands (i sht kavalleriförbands) uppsättning o. underhåll på basis av sådan skyldighet för vissa jordinnehavare; äv. om den gm sådan uppsättning uppkomna institutionen (vars avveckling beslöts 1901 o. numera är i det närmaste genomförd); förr äv. ss. beteckning för en av rusthållare presterad enhet bestående av ryttare med häst o. utrustning (jfr MUNDERING 3 a slutet); i sht förr äv. om rusttjänst; jfr RUSTNINGS-HÅLL 1. De 60 Rusthåll eller Munteringar .., som bestå af Ryttare, hwilka sjelfwa rida för Skatte-Bonde Räntor och hafwa ingen egendom eller bruk i gården. LMil. 1: 119 (1681). At öfwertala och förmå Bönderne, som gårderne bruka, sjelfwa at antaga sig Rusthållet; enkannerligen Skatte-Bönderne, efter som deras Rusthåll är säkrast. Därs. 149 (1682). Alla Compagnierne äro til dess Rusthåld med goda Hemman försedde. Därs. 332 (1684). Därs. 479 (om rusttjänst). I följd af R(iks)d(ags)-B(eslut) 1682, infördes det ständiga Knekte- och Rusthållet, eller Indelningsverket, hvilket fäster skyldigheten till Statsförsvaret vid jorden. Nordström Samh. 1: 109 (1839). Rotehållet var i stort sett genomfört 1690, rusthållet 1695. Flodström SvFolk 555 (1918). Heckscher SvEkonH 1: 290 (1936).
2) (nästan bl. om ä. förh.) kam. hemman (l. av flera hemman bestående enhet) med skyldighet att uppsätta o. underhålla ryttare (jämte häst l. enbart häst) l. (i vissa trakter) båtsman l. (i fråga om kavalleriförband som ombildats till infanteri) fotsoldat l. att fullgöra annan prestation enligt indelningsvärkets krav; rusthållshemman; rusthållsstam; stundom äv. om berustat säteri; jfr RUSTNINGS-HÅLL 2. De friheter, som Rusthållen åtfölja. LMil. 1: 119 (1681). Officerarnes Häste-Hemman ansees lika som Rusthåld. Därs. 330 (1684). En del af rotarne och rusthollen uti för thetta kallade Viborgs .. län äro vid fredsslutet till czaren afträdde. 2RA 1: 696 (1723). Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 443 (1856; om båtsmansrusthåll). Vakanta rusthållet N:o 2 vid Wadsbo sqvadron. 1NJA 1874, s. 495. Bålby var rusthåll för två livhusarer. De Geer Bergsl. 22 (1951). Till utgiftsbokens verifikationer för den månad, varunder ersättningarna till rusthåll och rotar inom länet för rustnings- och roteringsbesväret .. utbetalats, skall fogas .. sammandrag över ersättningarna. SFS 1953, s. 1276. — jfr BÅTSMANS-, BÖRDSRÄTTS-, DRAGON-, INFANTERI-, KAVALLERI-, KRONO-, KRONOSKATTE-, KRONOSÄTERI-, SKATTE-, SÄTERI-RUSTHÅLL. — särsk. i uttr. rida för rusthåll o. d. (jfr 3), se RIDA, v. 4 c, rida ut för rusthållet, se RIDA UT 7.
3) [jfr 2 slutet] (ngt vard.) i bildl. anv. av 2, i uttr. rida l. stå, förr äv. styra för rusthållet, ha ansvaret för o. sköta ngt l. det hela; vara den som styr o. bestämmer, stå vid rodret; stå för ruljangsen; jfr RIDA, v. 4 c slutet. Knorring Torp. 1: 41 (1843). Svanberg RedLefn. 276 (1882: styrde). Anna, som formellt red för rusthållet som värdinna, kände sig stundom alldeles överflödig. Olson JanP 105 (1918). På onsdagen sändes den första offentliga symfonikonserten för säsongen. Det var Göteborgs orkesterförening och Tor Mann, vilka .. stodo för rusthållet med ett .. förstklassigt utfört program. Radiolyssn. 1927, nr 34, s. 10. När Birger Jarl stod för rusthållet i riket. TurÅ 1936, s. 276. Sågverksminn. 183 (1948).
4) (förr) i utvidgad anv. av 1, ss. benämning på vissa 1940 grundade svenska organisationer med uppgift att ge ekonomiskt stöd åt de i det då pågående finsk-ryska vinterkriget deltagande svenska frivilliga o. deras familjer; äv. om under andra världskriget på olika arbetsplatser av de anställda inrättade kassor med uppgift att lämna hjälp åt till svensk militärtjänst inkallade arbetskamraters familjer. Rusthållets uppgift är .. att åstadkomma ekonomiskt stöd åt de frivilliga och deras familjer. SDS 1940, nr 46, s. 4. 2SvUppslB (1952).
(1, 2) -AVGIFT~02, äv. ~20. av rusthåll erlagd avgift; särsk. om sådan avgift som förr erlades av en rusthållare, då han tillträdde l. frånträdde ett rusthåll, o. av vilken bl. a. bidrag gavs till krigsmanshuset i Vadstena; jfr rusthållar-avgift. SFS 1826, s. 649. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 74. —
(1, 2) -BREV. för ett rusthållshemman (av indelningskommission) utfärdat brev, vari hemmanets karaktär av rusthåll o. dess förmåga att (med l. utan understöd av räntor från augmentshemman) bära rustningsskyldigheten fastställdes; jfr rustnings-brev. NF 7: 510 (1883). —
(2) -BYTE. om två rusthållares byte av rusthållshemman. LMil. 4: 1137 (1698). Bonsdorff Kam. 125 (1833). —
-BÖRDA, r. l. f. jfr börda, sbst. 4 b, o. rustnings-börda 2. Rusthållsbördans tyngd utgjorde esomoftast ett försvar för rusthållarens företrädesrätt till skatteköp. LAHT 1913, s. 86. —
-DIVISION. om den på rusthåll baserade del av Kungl. livgrenadjärregementet som uppkom gm ombildning av det 1791 avsuttna Östgöta kavalleriregemente o. som 1816 ombildades till Andra livgrenadjärregementet; i sht i sg. best. o. i uttr. (Kungl.) Livgrenadjärregementets rusthållsdivision; jfr -fördelning. En Premiär Major uti Regementets Rusthålls Division. Stenhammar LivgrRegRusth. 12 (i handl. fr. 1792). Second-Chef för Rusthålls-Divisionen. TalKrigVA 1817, s. 34. Livgrenadjärregementets rusthållsdivision 1791—1816. Stenhammar (1932; boktitel). —
-FOTREGEMENTE. (†) infanteriregemente (som tidigare varit kavalleriregemente o.) vars soldater uppsattes o. underhöllos av rusthållare, avsuttet rusthållsregemente; jfr -infanteri. Hazelius Förel. 96 (1839). KrigVAT 1844, s. 57. —
-FRIHET. (†) i uttr. njuta rusthållsfrihet på ngt, i fråga om ngt åtnjuta den frihet från pålagor som åtföljde rustningsskyldighet; jfr rustnings-frihet 3. Den som rustar för Skatte-Hemman och njuter allenast Räntan, skal njuta Rusthålds frihet på Augmentet. LMil. 1: 322 (1683); möjl. icke ssg. —
-FÖRBÄTTRING. (†) augmentsränta. MStenbock (1711) hos Loenbom Stenbock 2: 174. Brunius Metr. 314 (1854). —
-FÖRDELNING. = -division; i sht i sg. best. o. i uttr. (Kungl.) Livgrenadjärregementets l. livgrenadjärernas rusthållsfördelning. Stenhammar LivgrRegRusth. 37 (cit. fr. 1794). SvKrigCivCal. 1800, s. 54 (i sg. best.). Lif-grenadierernes rusthållsfördelning. KrigVAH 1846, s. 18. —
-FÖRMAN. (†) om rusthållare i förhållande till av honom uppsatt o. underhållen ryttare. RustkamInstrMalmö 1845. —
-HEMMAN, n. jfr rusthåll 2 o. rust-hemman, rustnings-hemman. LMil. 2: 321 (1690). 2NF 26: 263 (1917). jfr kronoskatte-rusthållshemman. —
-HÄST. av en rusthållare uppsatt o. underhållen (kavalleri)häst; jfr rust-häst, rustnings-häst. KrigVAT 1848, s. 330. Schmidt HbVeter. 36 (1911). —
-INDELNING~020. jfr indelning, sbst.1 2, o. rustnings-indelning. LMil. 2: 370 (1690). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 20 (1879). —
-INFANTERI. av rusthållare uppsatt o. underhållet infanteri (som uppkommit gm ombildning av kavalleriförband). KrigVAT 1835, s. 302. —
-JORD. jord (se d. o. 5) tillhörande rusthållshemman; äv. om jord tillhörande augmentshemman. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 83. PT 1899, nr 210 B, s. 2. —
-KOMPANI. kompani uppsatt o. underhållet av rusthållare. Stenhammar LivgrRegRusth. 11 (i handl. fr. 1792). —
-LÖN. lön (t. ex. till volontär l. spel vid indelt regemente) utbetalad ur medel som erlagts av rusthåll ss. ersättning för att dess nummer lämnats vakant; jfr nummer-lön. Volontär i nummer åtnjuter: vid indelt trupp rote- eller rusthålls-lön eller ersättning derför med 150 kronor om året. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 55 (1879). —
(2) -NUMMER. nummer åsatt varje rusthåll (o. samtidigt använt ss. nummer på krigsman uppsatt av rusthållet i fråga). GenMRulla 8/10 1711. Anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge och Södra Möre. TSjöv. 1900, s. 3. —
(2) -RÄNTA, r. l. f. ränta från ett rusthållshemman (vilken rusthållaren förr ss. kompensation för rustningsbesväret åtnjöt resp. var befriad från att erlägga); jfr rustnings-ränta. LMil. 2: 442 (1690). —
-STAM. rusthållshemman bebott av rusthållare; särsk. om sådant hemman i motsats till augmentshemman; jfr rust-stam, rustnings-stam. LMil. 3: 250 (1693). Linde FinansR 450 (1887). —
-TRUPP. trupp bestående av manskap uppsatt o. underhållet av rusthållare; särsk. i pl. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 40 (1879; i pl.). —
-VAKANS. förhållandet att ett rusthåll icke uppsatte o. underhöll krigsman utan i stället betalade en viss avgift till kronan; äv. om denna avgift; jfr rust-vakans. Bonsdorff Kam. 703 (1833). Hela Rusthålls Vacancen .. betalas med inalles 8 1/2 Tunna Spanmål (m. m.). Därs. 704. —
-VARGERING. förband bestående av vargeringskarlar uppsatta av rusthållare. Mankell Krigsm. 2: 476 (i handl. fr. 1808; i Finl.). Stenhammar LivgrRegRusth. 124 (1932; om förh. vid Livgrenadjärregementet 1808). —
Spalt R 3122 band 23, 1960