| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIKT sik4t, sbst.1, r. l. m. l. f. (Gustaf II Adolf 49 (c. 1620) osv.; m. Dähnert (1784), Dalin (1854); f. Lind (1749), SAOL (1900)) ((†) n. LPetri ChrPina E 3 b (1572), SD(L) 1897, nr 313, s. 3); best. -en (ss. n. -et).
1) (numera mindre br.) om handlingen att se l. betrakta l. bese l. besiktiga ngt l. ta sig en titt på ngt, seende, anblick, syn, åsyn o. d.; särsk. i uttr. vid första sikt, vid första påseende l. anblicken; lång sikt, seende på långt håll; förr äv. dels i sådana uttr. som få sikt på ngt (jfr 2), få syn på ngt, efter ngts sikt, efter att ha sett l. läst ngt (jfr 5), dels övergående i konkretare bet.: ngt som man ser, syn, anblick o. d.; utan bestämd avgränsning från 2. På then Skälmenn (dvs. en uppviglare som kommit till Sysmä socken) kunde ingen få sichtt vppå ännw. UrkFinlÖ I. 1: 124 (1597); jfr 2. (Landshövdingarna skola) strax effter detta wårt publicerade Patents Sicht, alfwarligen tilsäya (sina underlydande att anmäla zigenares förekomst i deras landsända). Stiernman Com. 2: 105 (1637). (Cupido) Hwems angenäma sikt mig mäd förundran närer. LejonkDr. 78 (1689). När desse uthungrade män (från staden Calais) kommo ut till Kung Edvards läger och .. tillbudo sitt lif att frälsa staden .., blef Edwards Drottning och .. son .. så rörde af denna sigt att de .. budo om nåd för dessa uslingar. Ferrner ResEur. 230 (1760). Vad som passade sig .. det kände Emanuelson igen vid första sikt. Dahlbäck Åb. 38 (1914). Man såg på blicken, att den var van vid lång sikt. Hertzman-Ericson Norrifr. 8 (1926). Mina ögon har svårt att inställa sig på lång sikt. SvHandordb. (1966). — jfr RUND-, ÖGON-SIKT. — särsk. (†) i uttr. giva sikt av ngt, för ngns syn framträda l. synas ss. ngt. De Figurer, som i Siön (Vättern) gifwa sicht och repræsentationer af åtskilliga skapnader .. äro intet annat än en hop Ångor och Dunster. Tiselius Vätter 1: 71 (”101”) (1723).
2) (numera mindre br.) sikte (se SIKTE, sbst.2 1); särsk. i sådana uttr. som ngn får ngt i sikt l. får sikt (förr äv. sikten) på l. av ngt, ngn får ngt i sikte; ngn har ngt i sikt, ngn har ngt i sikte; ngn släpper sikten av ngt, ngn släpper ngt ur sikte; förr äv. ngt kommer ngn i sikt, ngt kommer ngn så nära att han har det inom synhåll; jfr 1. Strax .. (rytteristyrkorna) finge sichten på hwar andre, drabbadhe the tilsamman. Schroderus Liv. 257 (1626). (De) tågade gijnast dijt som Fienden war, och tå the kommo honom vthi Sicht, stälte the sin Slachtordning. Dens. Os. III. 1: 375 (1635). D. 25 (maj) finge vi fiendens Flotta i sigt. SvMerc. 1763, s. 655 (1676). De slätta Passcort (dvs. sjökort) .. brukas uppå sådane trånga Farwattn, som man intet långt kommer til Siösz, uthan mäst hwar dag hafwer Land i sicht. Rosenfeldt Nav. 15 (1693). SvMerc. 6: 184 (1715: fick sigt af). Vråken .. (har) ej släppt sikten av andhonan. Wallquist LappmDokt. 144 (1936). SvHandordb. (1966). — jfr ÖGON-SIKT. — särsk.
b) (numera föga br.) jäg. i sådana uttr. som få sikt l. driva l. jaga efter sikt, om drevhund: få villebrådet inom synhåll resp. driva efter villebråd som den fått inom synhåll; jfr SIKTE, sbst.2 1 c. En jagt-hund som jagar effter sikt, windthund. Serenius Y 4 a (1734). Hund som drifwer efter sikt. Dens. (1741). Hemberg JagtbDäggdj. 209 (1897: fått sikt).
3) (†) uppsikt, kontroll; förhållandet att ngn hålles i styr l. till lydnad o. d.; särsk. i uttr. hålla l. ha ngn l. ngt i sikt l. hålla osv. sikt över ngn l. ngt, (i bevakande syfte) hålla l. ha ögonen på ngn l. ngt l. ha sin uppmärksamhet riktad på ngt; hålla ngn l. ngt under uppsikt; hålla ngn i styr l. schack; jfr SIKTE, sbst.2 7. Efterty lagen ordnar lagmannen till dommare öfwer herreds höfdinge dommar, och wil ther igenom holla then vnderrätten genom öfwerretten i huden, och i sådan sicht, at icke någon orät sigh må insnicka .., så (osv.). Gustaf II Adolf 49 (c. 1620). At .. hvar och een af vårt ståndh gerna skal beflita sig dher uthöfver hand och sicht hålla, huruledes alle otidige eeder, bannskap (dvs. svordomar) och sabbatsbruth uhr vägen rymmes motte. RARP 9: 403 (1664). På det I bättre haen i Sikt / De unga Pigors Börd och Plikt, / Så märken (osv.). Lucidor (SVS) 440 (1674). Då wändes Tankan på .. / .. hur ett Rike dät bör hållas i god Sikt. GJTörnqvist (1697) hos Noreen SmDiktLejonk. 82. SvSaml. 3—6: 159 (1765). — jfr ÖGON-SIKT.
4) (†) syn(sinne), synförmåga; blick, öga l. ögon. Wårt eghit sickt, smak etc. LPetri ChrPina E 3 b (1572). (Jag) har .. ähran utur .. (min dagbok) hämta något, som i följande rader kastar sig under Min Herres skarpa sikt, ock beder sig ther få et högre liuss, som kan gifwa det lysande färg. DZHallman (1755) hos Linné Bref I. 6: 317.
5) jur., bankv. o. handel. om uppvisande av skuldsedel (särsk. växel l. check) för gäldenären, med särskild tanke på sådant uppvisande ss. bevis på fordran l. ss. anfordran till ngn att betala; särsk. i sådana uttr. som mot sikt, mot uppvisande av skuldsedeln; vid l. på sikt, vid uppvisandet, a vista, omedelbart vid anfordran; efter sikt (jfr 1), efter uppvisandet, a viso; särsk. om det fall att betalning skall ske viss tid efter uppvisandet, i uttr. så l. så lång tid efter sikt. OxBr. 1: 454 (1629). Betalningen (för från Finl. levererad tjära skall) efter Factorernes Assignationer ske här i Stockholm, helften Tre weckor och helften Sex weckor efter Sicht eller Assignations upwijsande. Stiernman Com. 3: 714 (1668). Saknas uppgift å förfallotid, är växeln dock ej ogiltig, utan betalbar vid sikt. Hernberg Rättsh. 387 (1922). Växel må lyda på betalning: vid uppvisandet (vid sikt, a vista); viss tid efter uppvisandet (efter sikt, a viso) (osv.). SFS 1932, s. 203. Hult LbVärdepR 81 (1957).
6) [jfr 5] jur., bankv. o. handel. om den tidsfrist som gäller för betalningen av ngt; särsk. om den tidsfrist som gäller för betalningen av en skuldsedel, räknad från dagen för skuldsedelns uppvisande för gäldenären; särsk. i sådana uttr. som (draga l. ställa) en växel o. d. på sikt l. på (förr äv. över) så l. så lång sikt l. utan sikt, med viss resp. så l. så lång tidsfrist (efter uppvisandet) l. för betalning omedelbart vid anfordran; betala ngt på l. per (förr äv. efter) sikt l. så l. så lång sikt l. utan sikt, med en viss resp. så l. så lång tidsfrist (efter skuldsedelns uppvisande) l. omedelbart vid anfordran; äv. bildl. AOxenstierna 4: 320 (1629). (Han) drog so fast och so kortt på 8 och 14 dager sicht vexxel på meij. CvFalkenberch i OxBr. 11: 583 (1630). Han (har) draget två vexlar på en dag, effter 2 månaders sicht att betala öfver 32,000 rijkzdaler. AOxenstierna 6: 380 (1631). (Han) hafver draget två vexlar på en dag .., och den tridie öfver 3 månaders sicht. Därs. (Om man skulle) tage peninger opp och drage på Preusche tollen, så moste det all per vexell skee, på så kortt eller longt sicht man betinnge konne. OxBr. 11: 488 (1632). Döden haar sin wexel uthan sicht. Hiärne 2Hskr. 194 (c. 1715). En på sickt stäld Assignation. PH 2: 835 (1730). I kontraktens betalningsvillkor intages ofta option för köparen att betala per 90 dagars sikt. HandInd. 465 (1926). SvHandordb. (1966).
7) om det förhållandet att man ser ngt i ett visst perspektiv o. bedömer det l. handlar med hänsyn därtill.
a) (mera tillf.) i uttr. handla med längre sikt, handla med sikte på l. hänsyn till ett större område o. d. (De första) besluten (angående mässans hållande på svenska o. latinets avskaffande som kyrkospråk) avse .. endast Stockholms stad. .. Men Laurentius Andreæ såsom konungens kansler kunde handla med längre sikt (o. verka för beslut som avsågo hela riket). KyrkohÅ 1935, s. 172.
b) (mera tillf.) i uttr. anlägga en längre sikt på ngt, anlägga ett (i tidsavseende) längre perspektiv på ngt. Anlägger man .. en längre sikt på dagens händelser inom England, visar sig ett framtidsperspektiv, som (osv.). SDS 1919, nr 2, s. 6.
c) [jfr t. auf kurze l. lange sicht] i uttr. på kort sikt resp. på lång sikt l. på sikt o. d., betecknande att man räknar med att ngt skall gälla för l. pågå en kort resp. lång tid l. att det skall dröja en kort resp. lång tid, innan ngt visst inträder l. uppnås, samt att man i sin bedömning l. planering av ngt l. i sitt handlande tar hänsyn därtill. Arbeta på sikt, med tanke på framtiden. (Han) studerade .. på lång sikt alla slags ”humaniora” med tanke på graden. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 100 (1916). Ett program på lång sikt. VFl. 1933, s. 33. Vad livets nödtorft kräver, måste för de flesta människor finansieras på kort sikt. HandHantv. Hand. 3: 36 (1934). Inte heller presidenten torde betrakta en borgerlig koalitionsregering (i Finl.) som en lösning på sikt. SvTidskr. 1964, s. 441. — jfr LÅNG-SIKT.
8) om den av yttre förhållanden (t. ex. luftens beskaffenhet, förekomsten l. frånvaron av skymmande föremål) inom ett område beroende möjligheten att iakttaga vad som förefinnes l. inträffar inom området l. om sammanfattningen av de yttre förhållanden inom ett område som inverka på denna möjlighet; äv. om det område inom vilket l. det avstånd på vilket man har denna möjlighet, fritt synfält, synvidd. Fri, ren sikt, utan något som skymmer l. hindrar ngn att se; motsatt: skymd sikt. Klar sikt, med klar luft, utan något som skymmer o. d.; motsatt: oklar sikt. God, dålig, nedsatt sikt. Hindra, taga bort, skymma, stänga sikten. Öppna, vidga sikten, med saksubj.: åstadkomma fri sikt resp. åstadkomma fri sikt inom ett större område l. på en längre sträcka. Mången seglar i grund, then ej ser noga på sicktet. BrölBesw. 444 (c. 1670; i hskr. C; hskr. A: lufften; ovisst). På flere ställen (i Schweiz) sker communication äfven genom Canon-skott, när sigten är hindrad, såsom genom skog, berg eller annat. Björnståhl Resa 2: 64 (1773). Hägg PraktNav. 40 (1900: under god sikt). Från Lindbergslid .. uppfångar ögat vid klar sikt Kinnekulles välbekanta silhuett och Billingens långsträckta ryggås, belägen på 7—10 mils avstånd. KyrkohÅ 1933, s. 135. Skogen, som stängde sikten. Davidson o. Thulin Gulbranssen Bort. 247 (1934). (Båten) kom i hamn i natt försenad av regn som ej tillät längre sikt än några meter. Engström KaapAfr. 190 (1937). Vid oklar sikt eller där sikten i kurva, vägkorsning, backe eller annorstädes är skymd, skall fordon alltid hållas till vänster på vägen. SFS 1951, s. 1529. Jag (har) kommit högre (på fjället). .. Mot norr har sikten redan vidgat sig så att jag ser fjällen norr om Staikajaure. Gustafson Inspeln. 38 (1965). — jfr LAND-, OM-, RUND-, RUNTOM-SIKT. — särsk. bildl., särsk. med tanke på ngns möjlighet att få veta l. lära känna l. förstå ngt. (Frödings kåserier o. broschyrer) öppna sikten för vissa områden, som knappast hans diktning .. låter oss ana. Svenson FrödingDiktn. 45 (1916). Efter den rysk-kinesiska brytningen har sikten öster ut starkt försämrats. DN(A) 1964, nr 97, s. 2.
9) (†) i uttr. vända sikt och syfte åt ngt, sikta l. inrikta sig på ngt; jfr SIKTE, sbst.2 6, 10. Åt hvilket ämne hälst jag sickt och syfte vänder, / Så slår dock likväl alt om rätta målet bom. JGHallman Vitt. 202 (1736).
10) [möjl. till SIKTE, sbst.2 (jfr anm. sp. 2317); trol. efter t. einem ins gesicht gehen; jfr dels 4 ovan, dels språkprov från 1656 under ANSIKTE II 7 c α] (†) i uttr. gå ngn i siktet, gå emot ngn, bemöta ngn, vidtaga åtgärder mot ngn l. dyl. (Fiender kunde) göra oss .. märkelight förfång, där wij icke sättie oss i then postür (dvs. position), att där någon oss thillfogade orätt, wij wiste sådant thillgripa, där med wij kunde gå them i sichtet. RARP V. 1: 9 (1652).
11) om frontal sida o. d.; i ssgrna SIKT-LINJE 2, -VINKEL.
-AVSTÅND~02 l. ~20. avstånd inom vilket tillfredsställande sikt föreligger. Norrskensfl. 1927, nr 152, s. 7. —
(6) -DAG. [jfr t. sichttag] (†) respitdag (för betalning av skuldsedel, efter skuldsedelns uppvisande). Jungberg (1873). —
-DJUP. [jfr t. sichttiefe] om siktbart djup (se djup, sbst. 4) i en vattensamling (hav, sjö o. d.). Carell o. Edelstam 181 (1916). —
2) [jfr t. gesichtslinie i motsv. anv.] (†) till 11: frontallinje, fas (se fas, sbst.1 3). HSH 35: 292 (1656). Iu större den innere strykwinckelen är och den yttre mindre, iu beqwämligare kan bolwärckets sichtlinie (face) beskuten blifwa. Wärnskiöld Fortif. C 3 a (1673). Rålamb 8: 6 (1691). —
-LÖS, adj.1 (adj.2 se sikte, sbst.2 ssgr). som icke har l. erbjuder fri l. tillfredsställande sikt; varigenom det icke går att se. I den siktlösa snötjocka, som rådde på fjället. Wallquist LappmDokt. 166 (1936). —
-MÄRKE, sbst.1 (sbst.2 se sikta, v.1 ssgr). meteor. om vart o. ett av olika föremål (t. ex. hus l. berg) som ligga på olika avstånd i olika riktningar från en meteorologisk station o. med vilkas hjälp en mätning av sikten inom ett område kan göras. 2SvUppslB (1953). —
-MÄTARE. [jfr t. sichtmesser] meteor. instrument för mätning av sikten inom ett område. FlygMotBibl. 4: 177 (1935). —
-RUTA. glasruta (t. ex. i bil) som konstruerats på särskilt sätt (t. ex. ss. roterande rundfönster l. med inbakade trådar för elektrisk uppvärmning) för att vid dålig väderlek bevara sikten fri l. som (i fråga om bilruta) ger möjlighet till sikt äv. efter ett stenskott o. d.; imruta. UNT 1947, nr 23, s. 12 (i bil). Vi 1948, nr 7, s. 12 (på isbrytare). —
(11) -VINKEL, sbst.1 (sbst.2 se sikta, v.1 ssgr). (†) vinkel av en bastion som är vänd direkt mot anfallsfältet, frontal vinkel. Rålamb 8: 8, 104 (1691). —
(5, 6) -VÄXEL. [jfr t. sichtwechsel] jur., bankv. o. handel. växel som är förfallen till betalning antingen omedelbart vid uppvisandet (avistaväxel) l. viss tid efter uppvisandet; motsatt: datoväxel. ÖoL (1852). Aldén Medb. 4: 98 (1885). Hult LbVärdepR 83 (1957). —
Spalt S 2299 band 25, 1967