| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(12) -BY. [fsv. utbyr] by (se by, sbst.2 2) som ligger på avstånd l. avsides i relation till annan (äldre l. större) by; äv. om i utkant av ett större område (t. ex. socken l. församling o. d.) liggande gård (jfr by, sbst.2 1). Belöper sigh för hwartt sädessland j Boolbyen Tålff daller vthi silffuer mynt, och för vtbyarne fem daller silfuer m(ynt). ÅngermDomb. 15/10 1641, fol. 169. Eftersom sommarmorgonen var vindstilla hördes .. (klockornas) avlägsna klang ända bort till utbyarna. Stormbom Linna SaarijärvMoar 362 (1959).
Ssgr: utby-, l. utbys-jord. (om ä. förh. i Finl.) benämning på (avsides belägen) jordbruksfastighet o. d. som var för liten för mantalstaxering men som hade andel i byn vid skifte. Lilla Håplax, hemman fyra med en utbys jord, giörande tillsamman fyra och ett fierdedels mantal. BtHforsH 1: 122 (1650).
-man. (-bya- 1742–1804. -byes- 1552–c. 1770. -bys- (-ss-) 1636 osv.) [fsv. utbyaman] (förr) om (mans)person från annan by l. socken; jfr utbyssare. I sama 7 sädeland är ægande 19 wttbyesmen alle tiill hope 2½ sädeland. AktsamlKungsådreinst. 36 (1552). Hafwe .. (åldermannen) frihet af Grannar och utbyamän, som äro kände för gode och förståndige Hushållare .. om så nödigt pröfwas kalla syn och Besigtning. ByordnMäl. 215 (1804).
-skatt. (om ä. förh. i Finl.) skattejord, skatteutjord; jfr skatt 5. De så kallade utbyskatter, som ligga intil de större samfälligheter, och uti Jordeboken stå med serskild ränta, men utan något mantal anteknade. PH 12: 311 (1782). HT 1975, s. 213. —
(12) -BYGD. [fsv. utbygdh] bygd som ligger avlägset l. avsides i relation till visst (äldre l. mer centralt beläget o. d.) bebyggelseområde l. befolkningscentrum. Arlänningja-hundare med hufvudort .. samt en mindre ansenlig bygd, en utbygd i norr mot hafvet. Hildebrand Hedn. 157 (1872). Dalarna var ännu blott en utbygd av Västmanland och betraktades icke såsom ett särskilt ”land”. Flodström SvFolk 8 (1918). —
(1 f) -BYGGA, -nad (se d. o.), -ning. [fsv. utbyggia.]
1) gm byggande utvidga (ngt befintligt, särsk. byggnad), bygga ut (se bygga ut 3 a). Joseph Jacobsson .. anklagedhe Hendrich Frågare om köke fönster och olaglige rännor, som Frågaren hafwer uthbyggie låtit af sitt huss. BtÅboH I. 6: 54 (1633). Nedan före den redan upbygde flygeln, är et lijtet huus utbygdt. BrinkmArch. 1: 145 (1712). Desseinen (dvs. planritningen) och Förslaget till Kyrkians Vtbyggning. VDAkt. 1731, nr 78. Gårdens huvudbyggning, vit med svart tak och utbyggd med två flyglar. Stiernstedt Sneck. 13 (1924). särsk. (närmande sig ut, adv. 9 d) i p. pf., i fråga om bys l. stads o. d. areal: bebygga fullt ut, (be)bygga färdigt; förr äv. bebygga (större område). Byarna äro här i Soknen widt utbygde. Hülphers Dal. 221 (1762). 1877 är kvarteret i stort sett utbyggt. Endast .. hörntomterna mot .. Hantverkargatan var ännu oexploaterade. Paulsson SvStad 1–2: 569 (1950).
2) i fråga om del av byggnad (med anslutning till ut, adv. 1 h): bygga (ngt) på sådant sätt att det sticker l. skjuter ut från fasad l. vägg o. d.; äv.: bygga till utanpå (befintlig) huskropp; särsk. (o. numera i sht) i p. pf., i sht i sådana uttr. som utbyggt fönster, karnap, ”burspråk” l. utbyggd förstuga. Linc. Yy 2 b (1640). Husen (i Bristol) äro från första wåningen utbygde och giöra således, at de gående hafwa lika som et tak öfwer hufwudet. SvSaml. 3–6: 317 (1762). (Huset) var .. högt, med utbygd förstuguqvist. Scholander I. 2: 88 (c. 1870). De höga, gula kalkstenshusen .. beröra hvarandra med sina utbyggda fönster. NF 8: 12 (1884). Det öfre loftet är utbygdt på bägge gaflarne. TurHb. 1: 17 (1894). Uthusen äro försedda med utbyggda, vackra svalar. NordT 1902, s. 279.
3) med avs. på byggnad l. byggnadskonstruktion (särsk. bro l. brygga): bygga l. uppföra på sådant sätt att det sträcker sig ut(åt) över l. längs med l. i ngt (i sht hav l. flod o. d.). När bryggan blifver litet längre utbyggd då kunna stora skepp à 16 fots djup lägga derintill. HSH 6: 163 (1658). Skepsbron (i Helsingfors) är utbygd på pålar ett långt stycke. BtVLand 2: 38 (1760). Utmärkt vacker är .. (Jönköpings) hamn i Munksjön, i hvilken man inkommer genom en i Wettern utbyggd fördämning med fyrtorn och en kanal med deröfver lagda rullbroar. Thomée IllSv. 155 (1866). För att spara på tomterna inne i staden, har man utbyggt flera hus vid stränderna på pålar i floden. Hedin GmAs. 2: 177 (1898).
4) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. av 1: ge (ngt) större omfattning l. kapacitet; bringa (ngt) att expandera; (vidare)utveckla; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. i sådana uttr. som fullt utbyggd, som har byggts ut fullständigt l. maximalt. Sthm 2: 336 (1897). Det samarbete som så lyckligt inletts måste .. ytterligare utbyggas. SvD(A) 1931, nr 92, s. 15. Från och med 2015 planeras .. för en fullt utbyggd läkarutbildning i Kalmar med 20 platser per termin. DN 23/2 2012, s. 28. särsk. (med kvardröjande bet. av 1) förse (ngt, ss. vattendrag l. vattenfall) med anläggning för kraftöverföring; äv. med avs. på kraftverk. Ångermanälven är fullt utbyggd. För erhållande af samma tryckhöjd vid alla turbinerna utbygges .. en kort damm. TT 1898, Byggn. s. 46. Sedan koncession därtill lämnats 22 dec. 1913, håller floden (Aura) på att utbyggas. 2NF 34: 374 (1922).
Avledn.: utbyggbar, adj. till -bygga 1, 4: som kan utbyggas; jfr ut-byggnadsbar. Ett land med .. lätt utbyggbar vattenkraft. Heckscher EoH 66 (1922). En vacker variation på ett redan succéburet tema ger Nisse Strinning med en bokhylla som nu fått skrivplats och lådfack, utbyggbara hur och var man vill. Form 1952, Ann. s. 123. Vi har (fax)maskiner i alla prisklasser. Och utskrift på vanligt papper, kortnummerkort, utbyggbart minne (osv.). EsselteNytt 1990, nr 4, s. 5. —
(12) -BYGGARE. (†) person som bebygger l. bebor l. innehar l. brukar l. arrenderar avsides liggande mark; särsk.: torpare. Murenius AV 88 (1642). Summan på alle bönderne .. (på Bornholm), med uthbyggiare (torpare) och alt tillhopa, recknas att wara 900. HSH 39: 404 (1658). —
1) till 1 f, om senare tillkommen del på äldre, ursprunglig byggnad l. konstruktion, tillbyggnad; jfr bygge 2. Wettersten Forssa 118 (c. 1750).
2) till 1 f, h: utbyggnad (se d. o. 2); särsk.: karnap, burspråk. FörarbSvLag 1: 345 (1691). Hippias .. försålde de hus, i hvilka öfvervåningen, balkonger och utbyggen skjöto ut. Palmblad Fornk. 2: 559 (1845). jfr kor-utbygge.
3) (†) till 12: om (mindre) torp l. byggnad o. d. som anlagts på annans (l. gemensam) markegendom, särsk.: backstuga. Af första slaget (backstugor) äre uthbyggen, der een Skattebonde försäljer sin jordh med den betingningh, att honom medgifs på dess ägor att byggia uth. RARP 4: 592 (1651). SvGeogrÅb. 1928, s. 59. —
a) handlingen l. verksamheten att bygga ut (se bygga ut 3 a) ngt; äv. bildl. (jfr -bygga 4). Berch Hush. 125 (1747). Den pågående utbyggnaden af huset. Hallström ItBr. 195 (1901). Göta älv är .. utbyggd över medelvatteneffekt (104 procents utbyggnad). SvGeogrÅb. 1929, s. 148. En utbyggnad av vår socialförsäkring. Sjövall o. Höjer 199 (1929). jfr stor-utbyggnad.
b) konkret, om ngt som uppförts gm utbyggnad (i bet. a); särsk.: utbyggd del av byggnad o. d. (jfr 2); äv. ngn gg om (från huvudbyggnad o. d.) mer l. mindre fristående byggnad (som tillsammans med huvudbyggnad o. d. uppfattas som en enhet). (Till järnhandeln) anse .. Riksens Ständer berörde runda utbyggnad på wåg-bryggan åt mälare-sidan nödwändig. Bergv. 3: 460 (1772). För det mesta höll sig (ladugårdspigan) i de långa, rödmålade utbyggnaderna bland kalfvar och kor. Braun Calle 173 (1843).
2) motsv. -bygga 2: ut- l. framskjutande del av byggnad l. konstruktion (t. ex. burspråk l. balkong l. torn); stundom svårt l. omöjligt att skilja från 1 b. Serenius (1741). Utbyggnader såsom verandor, balkonger eller altaner. Ahlström Eldsl. 126 (1879).
-möjlighet. jfr möjlighet 2. Utbyggnadsmöjligheterna böra .. vara väl planerade ur kostnadssynpunkt. TSvLärov. 1950, s. 377.
-plan. jfr plan, sbst.1 II 2. Utbyggnadsplanen av slottet och dess omgivningar. SthmSlH 2: 11 (1940).
-procent. särsk. (numera bl. tillf.) i fråga om vattenkraft: utbyggnadsgrad uttryckt i procent av (möjlig l. uppskattad) totalitet. Utbyggnadsprocenten av landets vattenkraftsresurser utgör .. endast 10%. Globen 1924, s. 59.
-skede. skede (se skede, sbst.2 4) av utbyggnad; jfr -byggnads-period, -byggnads-stadium. Rig 1936, s. 268.
-stadium. utbyggnadsskede; jfr stadium, sbst.3 2. Älvkarleby och Porjus, vilka kraftstationer åtminstone i sitt första utbyggnadsstadium var färdiga före första världskriget. De Geer SvNatRiked. 1: 175 (1946).
-takt. jfr takt 4. Den nuvarande utbyggnadstakten för kraftverken är mycket livlig. SvFolket 11: 233 (1940).
-BYGGNADSBAR~002, äv. ~200. [till -byggnad] motsv. -byggnad 1 a: som kan byggas ut. TT 1964, s. 583.
Spalt U 952 band 36, 2012