| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅLNAD vå3lnad2, förr äv. VÅRDNAD, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. VÅLNE, r. l. m.; pl. -ar; l. VÅLNA, r. l. f.; best. -an.
om med viss person förbundet l. förknippat andeväsen. särsk.
a) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. folktro) vård (se VÅRD, sbst.2) l. skyddsande l. skyddsängel; förr äv. bildl., om vårdande l. omhändertagande person. Engel. den de af Hedenhös ha kallat Wålnad eller Wårdnad. Columbus Ordesk. 6 (1678; uppl. 1963). Jag har icke fått en Menniskia i mitt hus, utan en wårdnad och god Engel, som tienar mig redeliga och rättrådeliga. Fernander Theatr. 158 (1695). Låt osz gifta oss .. Man har ändå sagt mig, at jag bör ha en wålna som agtar min bod. Lindahl L’avocSav. 9 (1757). Jag försäkrar dig .. att pappa hade en vålnad. Precis en kvart innan han kom hem hvar kväll skällde Tom och portklappen slog två gånger. Engström Kryss 83 (1912). Folktro om varsel. När en människa är ute och går, så går en vålnad osynlig före henne över jorden och en annan går med henne under jorden. FoF 1932, s. 100.
b) om andeväsen förbundet med (o. utgörande mer l. mindre förbleknad l. osynlig avbild av) avliden person, gengångare l. spöke (se d. o. 1); ofta med mer l. mindre framträdande bibegrepp av dels kuslighet l. hotfullhet, dels hemlöshet l. rotlöshet; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. dels om person som (till följd av sjukdom l. sorg l. annan påfrestning) utgör l. upplever sig utgöra en blek l. skugglik avbild av sig själv, dels om ngt sakligt (se β); förr äv. med försvagad bet., närmande sig l. övergående i bet.: gestalt l. skepnad (se γ). Blodtörstiga, hämndlystna, irrande vålnader. Vålnaden av l. efter ngn. Hamlet hemsöktes av sin faders vålnad. Celsius Orpheus 105 (1687). De aflednas Skieppelser och Wålnar. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 434 (1698). Det är sorgligt att se exc. Brahe, en vålnad af hvad han varit. Ahnfelt Rääf 762 (i handl. fr. 1844). Sådan är tragediens åsikt om människan: hon är en vålnad, en tom skugga, hvilken stunden höjer och stunden sänker. Cavallin o. Lysander 1: 38 (1879). Riset utströddes .. för att hindra den dödes vålnad från att komma åter. Fatab. 1929, s. 33. Barnet levde obegravt inom honom och dess vålnad dök upp i de mest oväntade sammanhang. 3SAH LXVII. 1: 28 (1958). — jfr JÄTTE-, SKRYMT-, SLOTTS-VÅLNAD. — särsk.
α) i jämförelser; äv. i anv. som motsvarar β. Jag har skickat de mina förut och går nu som en vålnad i ett tomt hem. ZTopelius i Konstnärsbrev 1: 43 (1855). I minnet från tidigaste barndomen ser jag liksom vålnader af bohaget uti dessa rum. Carlén Skuggsp. 1: 76 (1865). Det är så jag ser det: vi, en grupp av osynliga som rör oss genom världen som vålnader – och så ni, ni de andra. Lundberg Yarden 67 (2009). (Berättelsen) handlar om en tiger som under andra världskriget flyr en djurpark och strövar runt likt en vandrande vålnad genom ett härjat Balkan. Sydsv. 24/1 2012, s. B5.
β) om ngt sakligt; särsk. om (blek l. skugglik l. mer l. mindre illusorisk) avbild l. avspegling l. efterlikning (av ngt egentligt l. verkligt l. ursprungligt), ofta liktydigt med: skugga (se SKUGGA, sbst. 18) l. skuggbild (se d. o. 10); särsk. med bibegrepp av kuslighet l. hotfullhet (jfr SPÖKE 2); jfr α, γ. Alla dessa lasters vålnar, framkallades en och annan gång ur deras mörka skuggor och skrymslor. Gadd ÅmVetA 1770, s. 15. Den moderna Hexametern, en liflös vålnad af den gamla, är en Tysk uppfinning. Tegnér Brev 1: 247 (1813). Allt detta var blott vålnaden af ett försvunnet inflytande. Crusenstolpe CJ III. 2: 513 (1846). Krigets vålnad syns allt tydligare över Ryssland. DN 11/11 2013, 3: 7.
γ) (†) övergående i bet.: gestalt l. skepnad, äv.: likhet; särsk. i sådana uttr. som ha l. få en vålnad av ngn l. ngt, ha l. få gestalt av ngn l. ngt, ha l. få likhet med l. (komma att) likna ngn l. ngt; äv. i anv. som motsvarar β. Jag bekiänner, at hos dig (min son) har ett Qwinligt hierta bodt, under en Manlig wålnad. Mörk Ad. 2: 380 (1744). Majorens anletsdrag .. hade verkligen en viss vålnad af grodans. Knorring Ståndsp. 1: 122 (1838). (Fornfrisiskans) to farande .. , hvilket, på partikeln när, har alldeles vålnaden af vårt Svenska part. pres. Rydqvist SSL 1: 401 (1852). Sven hade .. sett farbror Prytz hytta med sin käpp åt några små fattiga barn .. och farbror Prytz hade för alltid fått en mörk vålnad af sagornas elaka och onda människor. Roos OsynlVäg. 180 (1903).
B: VÅLNADS-BLEK. (numera bl. tillf.) blek som en vålnad; jfr döds-, lik-, spök-blek. (Oscar I) vände sedan af åt logården der Lifgardet till häst stod anfördt af sin vålnadsbleka Chef Excellensen Brahe, som .. vakat i sex veckors tid vid den aflidne Kungens sjuksäng. Bremer Brev 2: 410 (1844). —
-LIK. (våln- 1788. vålnads- 1818 osv.) lik en vålnad, spöklik. Då månan matt och blek, ur molnen vålnlik hastar. Lidner (SVS) 3: 98 (1788). Franz Kafka tyckte inget vidare om brevväxling. Han ansåg till och med att det var omänskligt och något vålnadslikt över det hela. NorrkpgT 6/11 2014, s. B2.
Spalt V 1722 band 38, 2019