| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVERVÄGA ø3ver~vä2ga, v. -er, -de, -t, -d (se för övr. VÄGA, v.2 Anm. I ä. tid böjdes verbet (vid sidan av den starka böjningen) företrädesvis efter 1:a konjugationen i bet. 1 o. efter 2:a konjugationen i bet. 2, o. hos ä. lexikografer o. grammatiker som t. ex. Sahlstedt (1757 o. 1773), Weste (1807), Moberg Gr. 241 (1815) o. Dalin (1855) behandlas det som två åtskilda verb med olika konjugationstillhörighet). vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -ELSE (numera bl. ngn gg, Phrygius HimLif. 148 (1615) osv.), -NING; -ARE, sbst.1 (numera bl. tillf., Linc. Ggg 2 a (1640) osv.).
1) motsv. ÖVER II 2 c o. VÄGA, v.2 I 2 d, i fråga om att väga skäl l. argument l. omständigheter o. d. mot varandra i syfte att (försöka) klargöra ngt l. komma fram till en ståndpunkt l. ett avgörande l. beslut o. d. (särsk. gällande dels ngts beskaffenhet l. berättigande l. riktighet o. d., dels (o. numera i sht) ngns framtida handlande), ungefär liktydigt med: (noga) tänka över l. igenom (möjligheten av) (ngt); fundera på l. reflektera över l. begrunda; äv. mer l. mindre liktydigt med: dryfta l. diskutera, i sht förr äv.: pröva (se PRÖVA, v. I 2 (a)) l. granska (särsk. med avs. på rättssak l. handling l. skrivelse o. d.); förr äv. ngn gg med kvardröjande eg. bet. av utslag vid vägning (särsk. i uttr. överväga ngt på pärlvikt (se PÄRL-VIKT 2)); särsk. med bisats l. inf.-uttr. ss. obj. (se a); äv. utan obj. (se b); i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se c); jfr AVVÄGA, v. 1 c, BETRAKTA 1, VÄGA, v.2 I 2 d ε, VÄGA ÖVER 1, ÖVER-LÄGGA 3 c, ÖVER-SINNA, ÖVER-SLÅ, v. 3, ÖVER-TÄNKA. Överväga medlemskap. Överväga olika möjligheter, lösningar, planer. Överväga alla omständigheter. Överväga skälen för och emot. Noga överväga sitt svar. Förlaget överväger en ny upplaga av boken. Käre wener, maa i wethe, ath werdyge fädhrer .. medh oss offwerwoghe then ewiighe skadhe och forderff, som wii for ööghonen saaghee, som Sweriges riiche wiille offwerkomma. SvTr. 4: 7 (1521). Dette testemente som medh några schriftlige witnesbörder är bebrefuitt, blef ransakett och öfuerwägitt. 3SthmTb. 5: 164 (1603). När man med eftertanka öfwerwägar de mångfaldiga behof af kol och wed, som til Bergsbruken .. tarfwas. Wijnblad Tegelbr. 37 (1761). Bland flere mål, som öfwerwägades wid sista allmenna socknestämman i domkyrckan härstädes. VDAkt. 1783, nr 248. Hos både Greker och Romare .. måste alla stats-ärenden och alla frågor om enskiltas lagliga rättigheter öfvervägas offentligt. 2SAH 2: 325 (1802). Af dagens heliga evangelium skola wi hemta anledning att genom Guds nåd öfwerwäga Den dom, werlden uttalar öfwer sig. Melin Pred. 3: 53 (1852). När fältförsöket sålunda ej fungerade på grund av ogynnsamma yttre förhållanden, övervägdes en mera laboratoriemässig undersökning. SvGeogrÅb. 1966, s. 154. — särsk.
a) med bisats l. inf.-uttr. ss. obj.
α) (numera mindre br.) med obj. bestående av att-sats. Therföre synes oss, att I haffve icke aldelis effther nödtorfften thet öffverväget, att the, som vedh Nylandz siden ähre, skulle vare starcke nogh till att göre sådane veldig hoop motstondh. G1R 26: 147 (1556). Då ytterligare öfwerwägades at ingen Sacristia finnes i Östra Capellet. VDAkt. 1790, nr 212. Man överväger att Frankrike under de närmaste tre åren skall erhålla betydliga leveranser för de ödelagda områdena. DN(A) 3/7 1921, s. 7.
β) med obj. bestående av indirekt frågesats. De övervägde om de skulle tacka ja. Jak hafwer ok væl öfwerwægith hwath synnerligh skade ok fördærf eder Doomkirkio ok menige klerkeriith öfwer gaangith ær med intrængde obekænde vthlænske men. G1R 1: 52 (1523). Jag har noga öfwerwägat, huru mycken beswärlighet man underkastar sig då man går i giftermål. Lindahl Tanckef. 48 (1740). Denna insekternas förmåga att lämpa .. sitt handlingssätt efter olika förhållanden förutsätter äfven, att de kunna .. öfverväga hvad de erfarit. Reuter LägreDjSjälsl. 2: 92 (1888).
γ) med obj. bestående av inf.-uttr. Två eller tre andra Stater öfverväga att sluta sig till dem. GHT 18/1 1833, s. 2. Man hade tydligen övervägt att helt nedlägga järnindustrin vid Lesjöfors. De Geer Bergsl. 92 (1951). Jag hade känslan av att mannen övervägde att springa efter för att skada mig. Wolff PolyglÄlsk. 146 (2016).
b) utan obj. Sweriges Rijkes inbyggiare (har) granneligen observeret och öfwerwägat, för än the Konung Sigismundum till Konung vptagha wille. Chesnecopherus Skäl Y 3 a (1607). Var ståndaktig – och om Du wäl öfwerwägat innan Du tog Ditt beslut, så gå ej lätteligen derifrån. JulhälsnLinköp. 1909, s. 125. Munster övervägde hastigt och bestämde sig. Nesser FallG 165 (2003).
c) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: övertänkt l. genomtänkt; äv. närmande sig bet.: uttänkt l. utstuderad, i sht förr äv.: dryftad l. prövad. Illa l. väl övervägda val, beslut. En noga övervägd formulering. Stundom äre och omständigheeterne litet betrachtede och öfwerwägde, hwadh sigh hafwer tildragit j then sidste Natward. Carl IX Bew. A 2 a (1604). At e hvilken eller hvadhan någho pastor bleffuer, skall han ju bådhe för gammal heffd och öffuerväghade skäl ther medh vara tilfridz. Hall KultInt. 80 (i handl. fr. 1637). Denne By-Ordning är för osz tydeliga upläst, och hwar punct öfwerwägad samt nyttig befunnen. PH 6: 4811 (1758). Hans klangfulla stämma och hans väl öfvervägda ord. 3SAH 7: 14 (1892). Halme gick verkligen fram till prostinnan med övervägt långsamma steg och högburet huvud. Stormbom Linna SaarijärvMoar 86 (1959). — jfr O-ÖVERVÄGD.
d) ss. vbalsbst. -ande, äv. (numera bl. tillf.) -ning, om förhållandet l. verksamheten att tänka över l. igenom ngt; särsk.: reflektion l. begrundan l. eftertanke; äv. konkretare, om enskild omgång av övertänkande osv. (se särsk. β); jfr ÖVERVÄGAN. Vid närmare övervägande. Aff hwilkin dagligh betenkning och offuerweghning the wordo så skickelige, at (osv.). OPetri Kr. 79 (c. 1540). Sabbatzens helgande består enkannerligen uthi Gudz ordz predikande, hörande, läsande, siungande och öfwerwägande. KOF II. 1: 227 (1659). Det är en sak, som synes förtiäna et grundeligit öfwerwägande. PH 3: 1868 (1742). Räddhåga är icke i kärleken. Denna sanning .. skall i dag utgöra grunden och ämnet för vårt öfvervägande. Wallin 1Pred. 2: 413 (c. 1830). Han kände medlidande, men det var ingen varm medkänsla utan snarare en uträkning av vad medmänniskor kunde känna och i samband därmed övervägande av hjälpåtgärder. Hedberg VackrTänd. 30 (1943). — särsk.
α) i vissa uttr. i förb. med prep.
α’) i det adverbiella uttr. efter (sådant l. sådant) övervägande, äv. (numera bl. tillf.) efter (sådan l. sådan) övervägning, efter att (på sådant l. sådant sätt) ha tänkt över ngt; särsk. bestämt av dels mogen (se MOGEN 4 d), dels noga l. noggrann; äv. i anv. som motsvarar β. Hvarföre och nu .. efter en gudeligh, noga och flitigh öfvervägning af oss .. beslutedt är. RA I. 3: 87 (1593). War aff Naturen wältaligh, så at han kunde effter itt ringa Öfwerwägande, enär honom täcktes, at holla een lärd Predikan. Schroderus Os. III. 2: 329 (1635). Efter många öfvervägningar lydde han dock äldste sonens uppmaning. SmålP 18/1 1904, s. 3. Efter noggrant övervägande, slutligen, efter mycket om och men, har jag bestämt mig för att inte ställa upp. Khemiri InteMinns 35 (2015).
β’) i uttr. komma under, förr äv. (ut)i, övervägande, bli föremål för övertänkande l. reflektion; komma i fråga l. aktualiseras; jfr KOMMA, v. I 11 e. Effter the woro twijkachtighe, til hwilken aff så monge Hedniske Affgudhar, the sigh hälst holla skulle .. så kom och the Christnes Gudh vthi theras Öfwerwägande. Schroderus Os. 1: 698 (1635). Efter Jacob Jsraelson kom Ärke-diäknen i Upsala Johannes Adolphi i synnerhet i öfwerwägande wid walet. Lagerbring 1Hist. 2: 776 (1773). Tre slag av åtgärder kan komma under övervägande. DN(A) 30/11 1950, s. 16.
β) i pl., i konkretare anv.; jfr α α′. Sakliga, praktiska överväganden. (Om vitterhetens enda fråga att besvara vore) Hvilket System är det rigtigaste? så skulle alla strider hittils hafva bestått i jämförelser och öfvervägningar utan ända. LBÄ 23–24: 28 (1799). Här är intet resonemang, inga överväganden, intet val. Gud vill det. Det räcker. Bolander HerrKr. 114 (1946). En kombination av politiska, pedagogiska och allmänkulturella överväganden. Östling NazSensm. 214 (2008).
2) motsv. ÖVER II 8 o. VÄGA, v.2 II 1, 2, i fråga om att ngt (l. ngn) väger mera l. tyngre än ngt annat (l. ngn annan); särsk. bildl. (jfr VÄGA, v.2 II 2 slutet), i fråga om att ngt (l. ngn) är större l. viktigare l. i annat avseende förmer än ngt annat (l. ngn annan) (i sht förr äv. med kvardröjande eg. bet. av utslag vid vägning).
a) intr.: väga tyngre; ha övervikten l. överhanden; utgöra merparten l. flertalet; dominera; i sht (o. numera nästan bl.) om ngt sakligt; jfr ÖVER-BALANSERA, ÖVER-RÅDA 2 o. VÄGA ÖVER 2. Det positiva överväger trots allt. Nejrösterna övervägde. RP 14: 472 (1650). (De) äre emot hwar andra lijka, som en Wichtskål, så at hwem aff them som i macht aff auctoritet wil öfwerwäga, så vpsätter sigh straxt thet andre Partiet ther emot. Rålamb Resa 51 (1658, 1679). De .. oafbrutit rådande språkprinciper, enligt hvilka man .. låtit fördelen öfverväga än åt den ena, än åt den andra sidan. LBÄ 14–15: 87 (1798). Icke kan det väcka förundran, om hos mängden af predikanter det menskliga öfverväger. Askelöf Tal. 14 (1835). Ännu öfvervägde dock den föreställningen, att det aflägsna Frankrikes ok icke gärna kunde vara så tryckande och farligt som den östra grannens. 3SAH 3: 139 (1888). Öfver hufvud öfvervägde yllet i deras drägt. Elfving Kulturv. 146 (1895). Lagrade bergarter börjar överväga först bland de sist tillkomna bildningarna från den algonkiska perioden. Selander LevLandsk. 14 (1955).
b) tr.: väga tyngre än (ngt); ha l. få övervikten l. överhanden över; överträffa l. övergå; äv. mer l. mindre liktydigt med: uppväga; äv. med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av över; förr äv. med avs. på person (se slutet). Fördelarna överväger nackdelarna. Jag bekenner, ded Gudh honom godhe qualiteter giffvedt haffver, men hafver och store defectus därhoos, att jag icke väl veet, hvilketdera ded andhra öfverväger. AOxenstierna 15: 336 (1636). Wi förmode, det ingen skal finna, at icke Ed. Kongl. Maj:ts meriter högt öfwerwäga deras gjorda tjänster. HC11H 14: 157 (1680). Några woro de, som låto kiärleken för det allmänna öfwerwäga den, som de boro för sig sielfwa. Mörk Ad. 2: 12 (1744). Kostnaden, besväret att flytta husen, öfverväga icke nyttan. LBÄ 32: 96 (1799). Känslan af närvarande uppoffringar öfvervägades af framtidens ljusare utsigter. 4GbgVSH XI. 3 (1812). Hade jag förmåga att uppräkna alla de förluster, bränvin förorsakat .. samt att lägga dem i den motsatta vågskålen, är jag viss derpå, att det goda skulle mycket öfvervägas af dess motsats. KyrkohÅ 1925, s. 272 (1836). Farhågorna för att kurfurstarne skulle vägra att välja Ferdinands son till romersk konung övervägde dock kejsarens andra synpunkter. Grimberg VärldH 9: 541 (1940). (Leibniz) säger att vår värld är den bästa möjliga av tänkbara världar och att det goda överväger över det onda. Marc-Wogau FilDiskuss. 176 (1955). — särsk. (†) med avs. på person. Vij ähre råkadhe uthi en besvärligh stat; låthe vij difficulteterne öfverväge oss, så ähr dedh medh oss giordt. AOxenstierna 8: 687 (1633). Om någon wore af så ypperlig flit och snille, att han wida öfwer wägde sina kamerater, och prästerade mera, än som begäres af hans Class, bör den hafwa Laudatur. ÅbSvUndH 68–69: 443 (1795). Motväga varandra kunde de (dvs. konungen o. ständerna), öfverväga den ene den andre likaså alltefter olika politiska lägen. SvH IX. 1: 95 (1908).
c) i p. pr. i adjektivisk anv.: som har övervikten l. överhanden; som utgör flertalet l. merparten; dominerande l. förhärskande; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: överlägsen; äv. ss. adv. (se β). Att Her Gabriel skulle för åthskillige öfvervägande skääl skuldh blifva Skattmester. RP 4: 128 (1634). Den inbördes säkerheten emot miszbruk af Konungens i Preuszen öfwerwägande Magt. PT 3/3 1757, s. 2. I anledning af sina öfvervägande kunskaper åtnjuta .. de deporterade i Sibirien en viss aktning. Castrén Res. 2: 152 (1846). I alla högre delar af provinsen är morängrus den öfvervägande jordarten. Nathorst LandtbrSk. 12 (1896). Officiella siffror visar att det övervägande antalet allvarliga brott i Grekland begås av utlänningar. SvD 12/5 2014, s. 12. — särsk.
α) i vissa förb. o. uttr.
α’) bestämmande del; särsk. i det adverbiella uttr. till övervägande del(en), till större l. största delen (jfr β′, β); jfr DEL II 1 (e). Alla de gröfre fabrikater, hwilka utgöra en så öfwerwägande del af bomullsmanufakturerna. Argus 1826, nr 100, s. 4. På andra ställen påträffas vallar, som till öfvervägande del bestå af kummin. Hellström NorrlJordbr. 464 (1917). Publikationen som avses i första stycket skall .. till övervägande delen vara skriven på andra språk än svenska. SFS 1977, s. 1286.
β’) i uttr. i övervägande grad, i hög(sta) grad l. till större l. största delen; jfr α′, β o. GRAD, sbst.1 2 b. SvBiet 1840, nr 144, s. 2. England .. har sitt kol och sitt jern, sina fabriker och maskiner i öfvervägande grad att tacka för sin stora förmögenhet. Fahlbeck JordbrAfk. 4 (1893).
γ’) i predikativ ställning, i uttr. vara l. bli övervägande, (komma att) dominera l. förhärska l. vara i majoritet. Oppositionen uti denna wigtiga sak war synbar och öfwerwägande. GbgAlleh. 1802, nr 16, s. 1. (Kroppsstraffen) ägde sin grund i den hämnd-känsla som i forntiden var öfvervägande vid utöfningen af statens straffrätt. Oscar I Straff 5 (1840). Proportionerna mellan kött och rotsaker måste vara väl avvägda, så att ej grönsakssmaken blir övervägande. StKokb. 247 (1940).
β) ss. adv.: till större l. största delen; i huvudsak l. företrädesvis; numera i sht bestämmande adj.; jfr α α′, β′. Nu då allt är öfverståndet äro dessa dagar nog öfvervägande roliga. 2MoB 1: 151 (1814). Manilla har .. öfvervägande varit en anstalt för döfstumma. BetDöfstUnd. 1878, s. 32. Naturligtvis insåg han .. (svårigheterna) som mötte .. den av mig ledda kyrkan, därigenom att den är evangelisk mitt i ett övervägande katolskt land. HågkLivsintr. 14: 335 (1933). (Darwins) utvecklingsteori (väckte) stor, och övervägande positiv, uppmärksamhet bland socialister. Ottosson Darwin 274 (2016).
Spalt Ö 788 band 39, 2023