| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
STÄMMA stäm3a2, sbst.2, förr äv. STÄMNA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (BtFinlH 4: 153 (1563: sochnestempnor) osv.) ((†) -er RA II. 2: 87 (1617: sochnestämbner)); förr äv. STÄMNE, n.; anträffat bl. i pl. -en.
1) (†) med avsikt åstadkommet l. i förväg överenskommet sammanträffande l. möte mellan två l. flera personer; i uttr. lägga l. sätta (sin) stämma o. d., stämma l. avtala möte; äv. med indir. obj. betecknande den ngn stämmer möte med. Visb. 2: 50 (c. 1600: ladhe sin). Ingen hafwer iagh Stämpna satt. / och ingen då Låter iag Inn I natt. Därs. 1: 380 (c. 1660). Dahlstierna (SVS) 110 (1698: satt). — jfr [med förvanskning av ovan anförda uttr.] (†): Och ingen jag hafver med stämma satt, / Och ingen jag släpper in emot natt! SvForns. 2: 104. Och ingen jag hafver till stämma satt, / .. och ingen jag släpper in om natt. Fatab. 1911, s. 205 (c. 1885).
2) om (i förväg bestämd l. kungjord) sammankomst av (ett större antal, vanl. särskilt kallade) personer (t. ex. medlemmarna i en sammanslutning l. i en styrelse), vilken hålles för rådplägning l. överläggning l. handläggning av ärenden l. beslutsfattande o. dyl. o. som vanl. äger rum under vissa fastställda former (i allmänhet under ledning av en särskilt utsedd ordförande), möte med beslutande församling; särsk. (om ä. förh.) dels om (l. elliptiskt för) by- l. sockenstämma, dels (ofta i förb. med likbetydande ting) om domstols o. d. sammankomst; numera i sht dels om sådan sammankomst mellan delägare i ett bolag l. annan juridisk person, dels allmännare, om sammankomst av flera personer (i sht representanter för föreningar l. korporationer l. organisationer o. d. som träffas för bevistande av symposium l. föredrag l. visning l. uppvisning av ngt slag) utan särskild tanke på beslutsfattande o. d.; äv. sammanfattande, om deltagarna i dylik sammankomst; jfr KONFERENS, KONGRESS, SAMMANTRÄDE 2, SESSION 1, TING. Yttra sig, rösta vid l. på en stämma. Kalla till, utlysa, hålla stämma. Ordinarie, extra stämma. OPetri Tb. 183 (1527). Komma for retta på ting eller stempno. UpplDomb. 3: 100 (1541). Emot hwarje onödig Helgdag samt emot hwarje onödig stämma på landet förspillas 821,585 dagswärken. Fennia XVI. 3: 48 (1761). SPF 16: 597 (1857; om bolagsstämma). Wistrand NordMAllmog. 8 (1909; om bystämmor). Till revisorer valde stämman Hj. Abelin och Isidor Bonnier. UrDNHist. 2: 153 (1953). Vid .. (läkaresällskapets) stämma i mässlokalerna i Älvsjö .. blir det 60 symposier. SvD 4⁄8 1977, s. 7. — jfr BANK-, BOLAGS-, BORGAR-, BY-, DRYCKES-, FOGDE-, GILLES-, HANTVERKS-, HIRD-, HYTTE-, KOMMUNAL-, KONUNGA-, KRONOUPPBÖRDS-, KYRKO-, KÖP-, LANDS-, MANTALS-, PASTORAT-, PRÄSTE-, REDERI-, RIKS-, RIKSSPELMANS-, RÅDHUS-, RÄFST-, RÄTTEGÅNGS-, SKEPPS-, SOCKEN-, STIFTELSE-, TINGS-, VISITATIONS-, VÅR-, ÅRS-STÄMMA m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. sammanlägga sin stämma l. lägga stämmo tillhopa, stämma möte; komma samman; jfr SAMMANLÄGGA 12. Sedann för än de skiltis ått ladhe de stempno tilhopa. 3SthmTb. 5: 14 (1603). Dahlstierna (SVS) 379 (c. 1696).
b) (förr) om skråmöte. OPetri Tb. 175 (1527). Dän som olydig är i Stemno och giör Oliuudh, när Åldermannenn till liuuds biuudher, böte förste gången Eenn marck. Silfverstolpe BokbSthm 222 (i handl. fr. 1630). Enligt 1474 års skrå hade verkmästarne bl. a. i uppdrag att utfärda kallelse till stämmorna och leda förhandlingarne vid dessa. Hansson SkomYrkH 106 (1919).
c) (förr) om sammanträde l. möte som hölls av Götiska förbundet. Vi (i Götiska förbundet) hålla ej sällskap utan stämma. Geijer Brev 108 (1811). Alving SvLittH 3: 19 (1932).
d) (†) övergående i bet.: rättegång l. stämning inför rätta o. d.; särsk. i uttr. taga stämmo, företaga stämning; äv. bildl. (Cunimundus:) Till een hårdare rätt och skarpare stempno / Will iagh digh snart upstemma. Hiärne (SvNatL) 170 (1665). Stemno eller stemna .. tages stundom för rättegång. Spegel (1712). Skolandes käranden sielfwa målet omständeligen dommaren tillkienna gifwa, som detsamma således uti citationen införer, och derå stemmo taga. FörarbSvLag 3: 35 (1712). Schultze Ordb. 4871 (c. 1755).
3) om bestämd l. fastställd l. utsatt tid(speriod) under vilken viss verksamhet bedrivs l. ngt skall ske l. göras, ofta liktydigt med: termin; utom ss. senare led i ssgr numera nästan bl. om l. elliptiskt för uppbördsstämma. ConsEcclAboP 5 (1656). (Sv.) Stämma .. (T.) der Termin .. (Fr.) le terme. Dähnert (1784). Efter avslutandet av första terminen eller första stämman för den allmänna kronouppbörden och sedan därvid influtna avgifter blivit hos länsstyrelsen bokförda, skall (osv.). SFS 1937, s. 459. — jfr BOLAGS-, BRÖLLOPS-, GIFTO-, LEGO-STÄMMA m. fl.
1) (förr) till 2 b: avgift till den gemensamma kassan som medlem i skrå erlade vid skråförenings sammankomst. Ambrosiani SvSkråämb. 113 (1920; om förh. 1629).
2) (†) till 2 d: till domare l. annan tjänsteman erlagd avgift ss. ersättning för viss förrättning o. d. i samband med rättegång. VRP 1713, s. 453.
B (numera bl. tillf.): (2) STÄMME-BÄNK. (†) om bänk på socknens kyrkbacke, som användes i samband med offentliga sammankomster o. d.; jfr socken-bänk. VDAkt. 1672, nr 1. —
-DAG, se C. —
-PENNING, se A. —
-TID, se C. —
C (i allm. till 2): STÄMMO-BESLUT. på stämma fattat beslut. Berndtson (1880). jfr bolags-stämmo-beslut. —
(3) -BÖTER, pl. (förr) böter för försummad skattebetalning vid uppbördsstämma. SFS 1829, s. 293. 1882 Stämmoböters utbytande mot indrivningsavgift. SvRiksd. 11: 270 (1934). —
-DAG. (stämme- 1582—1847. stämmo- 1589 osv. stämnu- 1663) [fsv. stämno dagher]
1) till 2: (utsatt) dag för stämma l. sammankomst; äv. övergående i bet.: stämma (i uttr. hålla stämmodag). Om Käranden (i tvist mellan kyrkans män) hafwer på hwar Stämpnedagh warit tilstädes, skal han ifrån Communionen icke vthslutas. Schroderus Os. 1: 544 (1635). Erik (av Pommern), efter sin sed, höll icke stämmodag, som aftalad war, utan red Marsken (dvs. Karl Knutsson Bonde) till Söderköping .. och stämde der till sig Rikets Herrar. Afzelius Sag. 5: 129 (1843). Då en husesyn skulle hållas, drogo arfvingarne bort dagen före stämmodagen. Hagström Herdam. 3: 112 (1899). Aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämma, bör å det kontor på den ort, där stämman äger rum, uttaga röstsedel före kontorets stängning stämmodagen. FFS 1922, nr 111, s. 463. särsk. (†) om inställelsedag till rättegång o. d.; rättegångsdag. Wart honum swarat, att honum äre alrede tree stempnedager före satte, på huilcke han schulle framkomme och frÿe sich m(edh) lag och eed. 2SthmTb. 7: 157 (1585). Broman Glys. 3: 845 (1747).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 3: i kontrakt l. avtal utsatt dag, då ngt enl. lag l. överenskommelse skulle göras l. ske l. äga rum; äv. om den tid varunder l. varifrån ett arrende l. hyreskontrakt l. städsling av tjänstehjon (l. därmed jämställda) l. ingående av ett bolag enl. avtal skulle gälla l. äga bestånd; (enl. legostadga bestämd) tjänstetid för legohjon (o. med dem likställda), tjänstefolks (o. med dem likställdas) tjänstetid l. tjänsteår; hyrestid, arrendetid; äv. dels om tjänstefolks flyttdag, dels om sista dagen i löpande legoavtal o. bolagskontrakt; jfr -tid 2. Thet onda Hwsfolkit när thet tretzkt är, at the antingen bliffua tienstlöse .. eller tiene sin stemmedagh vth medh trooheet och lydno. PErici Musæus 5: 42 b (1582). Will lego- och tiänste-hion skiljas wid sin Hus-Bonde, säge då up tiänsten. Skier det ei, tiäne yttermera til nästa stämmo-dag, för lika lön, som tilförene. PH 2: 1589 (1739). (Sv.) Stämmedag .. (t.) die bestimmte Zeit eines Contracts, einer Pacht. Möller (1790). Stämmo-dag. Den tid, på hvilken aftal om lega af jord, antagande af tjenstehjon eller ingående af bolag är öfverenskommen att ega bestånd. KonvLex. (1864). Så angelägna voro likväl flickorna om dessa klumpiga skor, att om någon husbonde i välmening öfvertalade skomakaren att göra dem mer passande efter foten, sade de vid nästa stämmodag upp sin tjenst. Wengelin GMinn. 103 (1893). Stämmodag .. sista dagen i löpande legoavtal o. bolagskontrakt. IllSvOrdb. (1955). särsk. (†) om dag l. termin för betalning l. indrivning av skatt o. d. Weste (1807). Schulthess (1885). —
-TAL. jfr -protokoll. De flesta verkställande direktörer håller ett stämmotal. GbgP 9⁄6 1985, s. 14. —
-TID. (stämme- 1575—1664. stämmo- 1650 osv.)
1) till 2: tid för stämma l. sammankomst. Hwilken Broder (i snickarnas skrå) icke kommer tilstedz vthi Walborgmesse såsom högste stempne tijdhen, böthe Fäm mark Wax. Skråordn. 256 (1575). (Drottningen var) i de tankar begripen, att låta sigh på förra sagdan och stämpno tidh cröna, men så hafwer kriget sådant hindrat. RARP 4: 305 (1650). En god halvtimma före utsatt stämmotid sågs en svartklädd liten man närma sig skolan. Nilsson Bock 88 (1933).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 3: tid varunder arrende l. hyreskontrakt o. d. gällde l. skulle äga rum; särsk. om (i legostadga fastställd) tjänstetid för tjänstefolk (o. därmed jämställda); jfr -dag 2. Skal .. (fogden) see till, att han kan På Stempne tiden bestelle sig så mijkit godt Legefolck, Drenger och Quinfolck .. som han kan till Rätte nödtorft hafue behof. Brahe Oec. 91 (c. 1580; uppl. 1971). Tijge .. (tjänstehjonen), och icke innan bemelte tijdh Tiänsten opsäye, tå ware plichtige, at tiäna ännu ett Åhr, eller een Stämmo tijdh, för så stoor Löhn, som de Åhret tilförende bekommit hafwe. Stiernman Com. 3: 245 (1664). Nödgas bolagsman avträda sitt bo till konkurs för gäld, som ej är bolagets, kan konkursförvaltningen .. icke påyrka bolagets brytande före utsatt stämmotid. Hernberg Rättsh. 565 (1922).
D: STÄMNU-DAG, se C.
Spalt S 14044 band 32, 1997