| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
A. abstr. (se dock 1 a slutet o. 2).
a) motsv. STIFTA, v.2 1 a: (in)stiftande; i sht förr äv. allmännare: inrättande l. grundande. Schultze Ordb. 5003 (c. 1755). Att leda till stadga i denna vigtiga del af Språkläran, utgaf .. Svenska Akademien (1801), femton år efter dess stiftelse, sin Afhandling om Svenska Stafsättet. Broocman SvSpr. 104 (1810). Hans (dvs. Jesu) afsked från dem han ömmast älskade på jorden beseglades med stiftelsen af den heliga måltid, som ännu i dag, i alla trogna hjertan, upplifwar hans minne och uppenbarar hans närwarelse. Hagberg Pred. 2: 100 (1815). Ödet .. ville hafva sig tillskrifvet .. stiftelsen af ett välde, näst Gudarnes makt det största. Kolmodin Liv. 1: 18 (1831). Ännu så sent som 1694 fick Halle univ. vid sin stiftelse rätt att hålla egen källare. Annerstedt UUH II. 2: 12 (1909). Äktenskapet vilar icke på en mänsklig känsla, utan på en gudomlig stiftelse, genom vilken två människor förenas i ett trohetsförhållande. Giertz Kyrkofr. 163 (1939); jfr b o. 4. — jfr KLOSTER-, RELIGIONS-STIFTELSE. — särsk. (tillf.) om stiftelsedokument. Med all tacksamhet (mottages av utgivaren) .. alt som Swenska Kyrkan och allmänna Underwisningen angår, såsom Konunga-Bref, Donationer, Stiftelser af Gymnasier och Scholar, Biskopars och andre wälförtjente Prästmäns lefwernes-beskrifningar (osv.). Wallquist EcclSaml. 1—4: 4 (1788).
b) (numera mindre br.) motsv. STIFTA, v.1 1 b: stiftande, slutande, ingående. Äcktenskaps stiftelse. Möller 23 (1745, 1755). — jfr FREDS-STIFTELSE.
c) (†) motsv. STIFTA, v.2 1 c: fastställande (av lag o. d.), stadfästande. Schroderus Dict. 56 (c. 1635).
2) motsv. STIFTA, v.2 3: anslående l. donerande av egendom l. medel till stiftelse (i bet. 5) l. fond (utan klar avgränsning från 5); särsk. konkret(are), med särskild tanke på l. om anslagen l. donerad egendom osv. Det lönte bättre mödan, at winna de inländska Herrars bewågenhet, som med rika stiftelser kunde hugna Kyrkan, än at (osv.). Lagerbring 1Hist. 2: 426 (1773). Man .. inrättade sådane föreningar, som ock vanligen benämndes collegia canonicorum och af Furstar och andra för Kyrkans interessen nitiske män med rika dotationer (stiftelser) af jord och räntor begåfvades. Nordström Samh. 1: 232 (1839). Då (Lunds katedralskola) .. var ett tillbehör till och verktyg för kyrkans frälsande verksamhet, blev den .. föremål för mångfaldiga fromma gåvor och stiftelser i form av penningar, arrendeinkomster, tomtören, böcker m.m. till förmån för dess lärare och fattiga lärjungar. MinnSvLärov. 1: 2 (1926). (De likgiltigas) tro eller otro tog sig icke uttryck i stiftelser eller avlatsköp, visioner och bekännelser, kättarskrifter eller hädelser. Andræ Herdabr. 130 (1937).
3) (†) motsv. STIFTA, v.2 4 a: anstiftan, anstiftande, anstiftelse. The margfåldige förräderije, som Papisterne hafwa anrättat uti Engeland med uprors stiftelse. RA II. 2: 107 (1617).
B. konkretare; jfr 1 a slutet, 2.
4) (numera föga br.) ngt (in)stiftat (se STIFTA, v.2 1 a (o. b)) l. inrättat; (instiftad) inrättning l. institution (av allmän l. samhällelig art); äv. dels närmande sig bet.: bruk l. sed(vänja), dels (motsv. STIFTA, v.2 4 b): skapelse, inrättning. Ju mera storskiften få framgång, desto snarare gör Bonden något nyttigt wid sin jord, endast desse Economie-förrättningar ej .. wäcka misznöje med .. den största och bästa stiftelsen i Swerige til Landtbrukets uphjelpande. Wallquist EcclSaml. 1—4: 148 (1788). Klingenstjerna (valde) .. Experimental-Fysiken till ämne för sina enskilta Föreläsningar; uti hvilka han kunde sammanföra det läckraste af Matematikens sanningar, använda till upptäckande af Naturens förbehållsamma stiftelser. Nordin i 1SAH 5: 262 (1794); jfr STIFTA, v.2 5. Främst af allt, som gör det folkets heder, / Behaga mig dess stiftelser och seder. Leopold 2: 290 (1812, 1815). Konungavärdigheten, den skönaste bland Gudomliga och menskliga stiftelser, skulle nalkas sitt slut. Kolmodin Liv. 1: 168 (1831). Samhället .. är en Guds stiftelse. Agardh BlSkr. 1: 50 (c. 1855). Såsom en evärdlig stiftelse skolen I fira den (dvs. påskhögtiden), släkte efter släkte. 2Mos. 12: 14 (Bib. 1917). — jfr RELIGIONS-, SAMHÄLLS-STIFTELSE. — särsk. motsv. STIFTA, v.2 1 a α. En sakristia, en stiftelse af Cosimo de Medicis fader. Hahr ArkitH 325 (1902).
5) [jfr 2] ss. självständig förmögenhet förvaltad egendom anslagen att fortvarande tjäna ett bestämt (i regel socialt l. allmännyttigt) ändamål; särsk. i sådana uttr. som självständig stiftelse, stiftelse förvaltad av särskild styrelse, och osjälvständig l. fiduciarisk stiftelse, stiftelse förvaltad av förut bestående rättssubjekt som gm sina organ handhar stiftelsens angelägenheter; jfr 2 o. FOND, sbst.1 II 2. Fromma l. milda stiftelser (se FROM 5 c resp. MILD 1 c). En stiftelse för främjande av geografiska forskningsresor, av vetenskaplig forskning. Stiftelsen Studentstaden i Uppsala (bildad 1952). Bergianska stiftelsen (för trädgårdsskötselns o. botanikens främjande; bildad 1791). Stiftelsen Thielska galleriet (förvaltar de i egendomen Eolskulle på Kungl. Djurgården förvarade konstsamlingarna samt håller dem tillgängliga för allmänheten; bildad 1924). PH 15: 389 (1793). Till fromma stiftelser kunna hänföras .. (ett särskilt) fattighus för 6 åldriga och sjuka personer, äfwensom det .. korn-magasin, hwarutur 10 fattige hjonelag undfå ½ tunna korn årligen. Femårsber. 1822, SthmL s. 48. Många stiftare (av kyrkor o. kloster) öfwerläto åt Konungen sina stiftelser, att han måtte taga dem i afseende på deras immuniteter under sitt Konungsliga beskydd. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 23 (1835). Uttrycket: vandra emellan helige män, visar ock att klostren och andelige stiftelser af ålder i Sverige, likasom annorstädes i Europa, voro de fattiges tillflyktsorter. Nordström Samh. 2: 120 (1840). Äganderätten till ett fideicommiss .. tillhör egentligen och strängt taget sjelfva stiftelsen, såsom en juridisk person. Schrevelius CivR 3: 294 (1858). 2NF 26: 1359 (1917: själfständiga). Man kallar en .. (med vissa villkor förbunden) rättsbildning fiduciarisk l. osjälfständig stiftelse. Därs. 1360. Allt som återstår i mitt bo (skall) tillfalla Stockholms högskola och bilda en fristående fond eller stiftelse, vars syfte skall vara att genom anslag till Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan vara verksam för avdelningens utveckling. SvJuristT 1937, s. 85. Ordet pensionsstiftelse kan även användas såsom allmän benämning å stiftelse .., som bildats för pensionsändamål. SvBanklex. 408 (1942). Rig 1953, s. 7 (om Nordiska museet). — jfr BARMHÄRTIGHETS-, CISTERCIENSER-, KLOSTER-, PENSIONS-, PERSONAL-, PREBENDE-, RELIGIONS-, SJÖMANSHUS-, SLÄKT-, STIPENDIE-STIFTELSE m. fl. samt FOSTERLANDS-, NOBEL-STIFTELSE(N). — särsk. om byggnad(er) tillhörande stiftelse. Stiftelsen var egentligen endast afsedd för fattiga kvinnor. Den hade en stor och en liten sal. MinnGPrästh. 1: 81 (1924). Tante Malvina har sett bättre dagar, men nu bor hon i stiftelse. Det lilla rummet och hallen med den vackra gamla Karl-Johansmöbeln i mahogny står så prydligt ordentligt som om ingen ginge där. SvD(A) 1933, nr 197, s. 6. Äldst och finast (i släkten) var Agnes Cottonns moster, änka efter morbror, nu över åtti år, döv och bosatt på en stiftelse, ett faktum som man hastigt halkade över. Stiernstedt Bank. 438 (1947).
1) till 1, 2: akt (se akt, sbst.1 I 3) varigm ngt (in)stiftas; särsk. till 1. Schück SvLitH 481 (1890).
2) till 1 (o. 2): akt (se akt, sbst.1 II a) upprättad vid ngts stiftande, särsk. vid grundande av stiftelse (se d. o. 5). 2NF 26: 1359 (1917). —
1) till 1 a: (utfärdad) skriftlig handling varmed ngt instiftas l. stiftandet av ngt bekräftas (o. vari den (in)stiftade inrättningens syfte fastställes); jfr -urkund 1. SKN 1845, s. 213; jfr stifta, v.2 1 a α. Universitetet i Köpenhamn, till hvilket Kristian I hade lagt grunden, erhöll af Kristian III ett nytt stiftelsebref (1559). Kjellgren DanmH 85 (1862). Kulturen 1954, s. 172 (för skrå).
2) (numera mindre br.) i sht jur. till 1 a, 2 (o. 5), om skriftlig handling som anger, bekräftar o. ger bestämmelser rörande (donation till) stipendium l. stiftelse (i bet. 5); jfr donations-brev. Alla Universitetet gifna stipendier skola i öfwerensstämmelse med derom utfärdade stiftelsebref .. förwaltas och utdelas. SFS 1852, nr 20, s. 45. Över studerande (vid lantbrukshögskolan), som innehar stipendium, utövas tillsyn av särskild inspektor, utsedd på sätt därom i stiftelsebrev eller annorledes är stadgat. Därs. 1932, s. 1207. —
-FOND.
2) till 5: fond avsatt för stiftelses underhåll l. fond utgörande en stiftelse. Dalin FrSvLex. 1: 476 (1842). —
(5) -FÖRMÖGENHET~0200 l. ~0102. stiftelse tillhörig förmögenhet (i form av olika slag av egendom o. inkomster). 2NF 26: 1359 (1917). —
(2, 5) -GODS. särsk. (numera föga br.): gods donerat till kyrkan l. utgörande en stiftelse till kyrkan. Strinnholm Hist. 3: 501 (1848). —
(5) -HUS. hus ägt av stiftelse (o. använt för stiftelsens olika aktiviteter o. ändamål). SD 17/10 1928, s. 3. —
(1, 2) -KUNGÖRELSE~0200. särsk. till 1, om kungörelse att aktiebolag stiftats. SFS 1944, s. 1478, 1545. —
-LAG.
2) till 5: lag (se lag, sbst.1 1) som reglerar stiftelsers rättsliga förhållanden. SakregRiksdP 1931—40 (1942). —
(5) -REGISTER. (i sht i Finl.) register fört över stiftelser (i justitieministeriet). FFS 1930, s. 394. —
(5) -STÄMMA. sammanträde mellan beslutsfattare i stiftelse för att behandla stiftelsens angelägenheter o. fungerande som stiftelsens beslutande organ. Lundsbergs skola i Värmland hade i lördags sin ordinarie stiftelsestämma på hotell Riche. SvD(A) 20/11 1922, s. 12. —
-URKUND~02 l. ~20.
1) till 1 a: urkund varmed ngt instiftats (o. till vissa huvuddrag regleras); särsk. om sådan urkund upprättad vid bildande av aktiebolag; jfr -brev 1. Wi som äro medlemmar af den christliga kyrkan och hafwa desz skriftliga stiftelseurkund hel och ostympad för ögonen, kunna icke (osv.). Melin JesuL 2: 105 (1843). Vitterhets Akademiens stiftelseurkund är gifven den 20 Mars 1753. 2VittAH 21: 4 (1853, 1857). Den 28/6 (1918) undertecknades stiftelseurkund för ett aktiebolag med ändamål att förvärva och förvalta fastighet i Lund för beredande av lämpliga lokaler för det planerade konviktoriet. Urkunden undertecknades av .. (bl. a.) universitetets prorektor. LundagKron. 3: 304 (1955).
2) till 1 (, 2) o. 5: urkund som anger o. bekräftar inrättandet av (l. donation till) stiftelse, stipendium o. d. (o. anger syftet med l. villkoren för stiftelsen osv.); jfr -brev 2. Hernberg Rättsh. 11 (1922). —
(5) -VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om allt som har med stiftelser o. deras förvaltning o. administration o. organisation att göra. 2NF 26: 1361 (1917). —
Spalt S 11676 band 30, 1989