| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TASKA tas3ka2, r. l. f., i bet. 4 f. ⁄ ⁄ ig.; best. -an; pl. -or (TullbSthm 22 ⁄ 6 1543 osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. taske, TullbSthm 1535, s. 23 b, Œdman Bahusl. 32 (1746)); förr äv. TASKE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (TullbSthm 1539, s. 2 b, Lagerström Bunyan 2: 168 (1727)), möjl. äv. -er (se ovan).
1) (utom i b numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) för förvaring av ngt avsedd påse l. (mindre) säck l. väska (av läder l. tyg o. tillslutbar gm hopsnörning upptill l. gm nedfällning av klaff o. d. (med remmar l. beslag)). TullbSthm 1535, s. 23 b. Simonn kastade strax taskan och bältit ifrån siig. VadstÄTb. 55 (1582). Alla Önskor falla intet i Taskan .. (dvs.) Man får intet alt dhet man önskar. Grubb 19 (1665). Ren på min rygg min hare jag bär, och några små vipor i taskan. Bellman (BellmS) 2: 162 (1775, 1791). Hon gick och bar .. (brevet) oöppnat i taskan. Lagerlöf AnnaSv. 71 (1928). — jfr BREV-, HERDE-, JÄGAR-, LÄDER-, RES-, SADEL-TASKA m. fl. — särsk.
a) om penningpung; stundom äv. huvudsakligen l. enbart med tanke på innehållet, särsk. mer l. mindre bildl., om (ngns) penningtillgångar. Wij wette jcke om wår taske wil recke tiil att holla tig .. mett .. Tystöll (dvs. tyskt öl) Win oc annett slikt. G1R 6: 73 (1529). En tascha .. som war tiuffstulen ifrån en diekna. VRP 1609, s. 174. Han behövde trettio mark silver i sin taska. Moberg FörrädL 262 (1967). — jfr SNÅLE-TASKA.
b) (om ä. förh.) om till krigsmans utrustning hörande, i gehäng l. bälte o. d. buren väska; särsk. dels (vap.) om sabeltaska, dels om väska för patroner; äv. i utvidgad anv., om fodral för vapen, i ssgrna BAJONETT-TASKA o. PISTOL-TASKA. Tri Redswerdh, mett Sölffuer slider, forgylte, ett vtan taska. HH 2: 28 (1548). Wärja med Bantleer och taska. BoupptSthm 1674, s. 1060 b. (Vid pistolladdning) Fälles högra handen ned till Taskan, ock tages Patron. ExFlott. § 77 (c. 1740). — jfr KRUT-, RAPIRS-, SVÄRD-TASKA m. fl.
c) i speciellare anv.: på klädesplagg (urspr. utvändigt på, senare vanl. innanför yttertyget) fastsydd (mer l. mindre fyrkantig) tygpåse, (rymlig) ficka; i sht i ä. språkprov svårt att skilja från huvudmom. Ttroyor med thaskor. KlädkamRSthm 1560 G, s. 16 b. Penningar som de hade i taskan eller böx-säcken på sig salverat. Columbus MålRoo 20 (c. 1678). Taska .. (dvs.) ficka (föråldr.). WoJ (1891). — jfr ROCK-TASKA m. fl. — särsk. [jfr t. aus der tasche spielen] (†) i uttr. spela ur l. utur taska(n), uppträda inför publik med utnyttjande av i ficka dolda föremål, (förvilla l. vilseleda åskådare gm att) utnyttja knep l. fusk l. trollerikonster; jfr SPELA, v.1 6 a, TASKSPEL, TASKSPELARE, TASKSPELERI. Ekeblad BrClEkeblad 92 (1653). Då tar han sig en käck Advocat, som förstår att rätt wända ut och in på en sak, och handtera henne, som han spelade ur taskan. Stagnell Banquer. 88 (1753). Schulthess (1885).
2) [eg. bildl. l. utvidgad anv. av 1] (utom i c numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) om (mer l. mindre) säck- l. påsliknande hölje l. utbuktning l. hålrum l. (för förvaring avsett) utrymme. När fisken passerat detta hål (i fångstredskap), kan han visserligen åter simma framåt, men han befinner sig då i en återvändsgränd (den så kallade taskan). UB 3: 564 (1873). (Saltbäraren) fattade .. (säcken) i botten, i de bägge öronen eller ”taskorna”. Erixon SthmHamnarb. 63 (1949). — jfr HÖLSTER-TASKA. — särsk.
a) [möjl. delvis elliptiskt för LÅR-TASKA] (†) i pl., på rustning (se RUSTNING, sbst.2 2 c): nedhängande skört avsedda att skydda lårens framsida; jfr TASSETT. HH 1: 28 (1543). Soldateharnesk med rygg, bröst, pott och tasker. Jakobsson BevBeklädn. 459 (i handl. fr. 1630). Livrustk. 1940—42, s. 32 (1648). — jfr LÅR-TASKA.
b) [jfr motsv. anv. av d. taske] (†) på (klädes)tyg: öppning uppkommen till följd av fel vid vävningen. Häftas icke Trådarne wäl tillsammans uti Kettingen, utan att där blifwer en Öpning, som de kalla Taska, då bötes därföre Ett, Tu, Tre Öre Sölfwermynt, som Taskan kan wara stor til. Stiernman Com. 4: 1206 (1688). PH 1: 327 (1722).
c) [jfr motsv. anv. av t. tasche] (fullt br., numera bl. starkt vard.) om könsorgan. Taska .. (dvs.) kvinnliga el. manliga könsdelar. IllSvOrdb. (1955, 1964). SvOrdb. (1986). — särsk.: pung (se d. o. 6 b α); i pl. äv. liktydigt med sg.; jfr TASK, sbst.1 1. 2Saml. 4: 39 (1609). Hvilken luft! Andas djupt! Ja jag andas ända ner i taskorna! Strindberg Brev 4: 26 (1884).
d) (†) task (se TASK, sbst.1 2). Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Oxenstierna Vanderdecken 146 (1865). jfr SohlmanSjölex. (1955). — jfr GALLERI-, SKIV-TASKA.
3) [möjl. delvis elliptiskt för TASK-BOD; jfr motsv. anv. av d. taske] (†) (i stad beläget, invid större hus (till)byggt) litet, enklare hus (avsett för varuförsäljning l. förvaring), bod. Till Jacob Turssonn och Anders Seffredzsonn, att the fordre aff Benchtt Hanssonn the breff och skäll, som han haffver opå then tasken, som ähr vedh Hans Fordels huss. G1R 28: 453 (1558). 3SthmTb. 2: 100 (1597).
4) [jfr motsv. anv. av d. taske o. t. tasche] (numera nästan bl. ss. senare led i ssgr) nedsättande: lösaktig l. opålitlig l. oduglig kvinna; ss. senare led i ssgr stundom äv. om man; jfr PÅSE, sbst. 4 (a), SÄCK, sbst.2 4 slutet. Dän andra taskan skulle han försueria, så att han aldrig wille hafua beskafua mz hen(n)e. ÄARäfst 57 (1596). Är du intet en enfaldig taska, som ej har märkt en så grof snara? Topelius Planet. 2: 187 (1889). — jfr LÖS-, SKRAPE-, SLADDER-TASKA m. fl.
5) [möjl. delvis elliptiskt för TASKE-KRABBA; jfr motsv. anv. av ä. d. taske o. t. tasche] (†) krabban Cancer pagurus Lin. (vars sköld liknar en patronväska), krabbtaska; jfr TASK-KRÄFTA. Flundror och Taskor för (daler) 1: 26 1 ⁄ 4. HovförtärSthm 1676—77, s. 323. Taska eller Task-Kräfweta (förekommer vid Mölle). Linné Sk. 327 (1751). Cederström Fiskodl. 205 (1857). — jfr KRABB-TASKA.
1) plånbok. Serenius (1741). Mitt spel giorde min taskbok som oftast nog mager. Säfström Banquer. C 1 b (1754). En annan räknade sina penningar, lade dem åter i taskboken, hvilken han omsorgsfullt rullade i hop, band om med en segelgarnsstump och nedlade i kistan. Arkadius Pakkala 120 (1895). Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 44 (1925; om förh. c. 1750). jfr Cannelin (1939).
(2 c slutet) -BRÅCK. Anm. Denna ssg kan möjl. äv. hänföras till task, sbst.1 (task- 1745—1885. taske- 1781, 1847) (†) pungbråck. Acrel Sår 156 (1745). Schulthess (1885). —
-GRÄS, se B. —
(2) -KRÄFTA. (task- 1698 osv. taske- 1667—1755) [jfr ä. d. taskekrebs, t. taschenkrebs] (numera föga br.) krabbtaska; jfr taska 5. Kiöping Resa 121 (1667). Rebau NatH 1: 684 (1879). jfr SAOL (1973). —
(1 c) -LOCK. (task- 1756 osv. taske- 1756) (numera föga br.) ficklock. PH 6: 3957 (1756). Kapprocken döljer .. en .. med långa skört och stora tasklock försedd syrtut. Dahlgren Carl 59 (1916). —
(2) -LÅS. (task- 1654 osv. taske- 1543—1753) [fsv. tasko las; jfr ä. d. taskelaas] (förr) (större) hänglås (med endast fasta spärrar). TullbSthm 22 ⁄ 6 1543. Hellner Järnsmid. 183 (1948). —
(1) -MAKARE. (task- 1607 osv. taske- 1521—1798. tasko- 1524) [fsv. taskomakare; sannol. av mlt. tasche(n)maker] (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) hantverkare som tillverkar väskor l. pungar o. d.; jfr pung-makare. SthmSkotteb. 3: 180 (1521). Til Land-reesa och thes behoff, höra .. Seele- Säck- och Taskemakare. Risingh KiöpH 95 (1669). Pung- och taskmakare arbetade både i skinn och läder. Ljung EnköpH 1: 346 (1963). —
-SPEL, -SPELARE, se d. o. —
(2) -ÖRT. (task- 1741 osv. taske- 1907) (numera mindre br.) växten Capsella bursa pastoris (Lin.) Med. (vars fröskidor uppfattats som pungformiga), lomme; jfr taske-gräs, herde-taska. VetAH 1741, s. 86. SAOL (1973).
B (†): TASKA-SILVER, se A.
-BOK, -BRÅCK, se A. —
(2) -GRÄS. (task- 1741—1852. taske- 1578 osv.) = task-ört. För bulen leffuer .. Tagh Taskegräs .. och Rosen ätickio .. blanda tilhopa, oc wäät itt linklädhe ther vthi. BOlavi 60 b (1578). Krook Handköpsben. (1951). —
-KRÄFTA, -LOCK, -LÅS, -MAKARE, -ÖRT, se A.
D (†): TASKO-MAKARE, se A.
Spalt T 521 band 34, 2003