| Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TORTYR torty4r, förr äv. TORTUR, r. l. m. l. f. (Wivallius Dikt. 80 (1631) osv.) ((†) n. Girs Edelh. D 6 a (1627), Barckhusen Cotossichin 35 (1669)); best. (ss. r. l. m. l. f.) -en (ss. n. -et); pl. -er.
Anm. I ä. tid är ordet tillfälligt belagt dels i den lat. formen tortura, dels i bet.: orätt o. d. (jfr 2 o. TORT o. ä. d. tortere, tillfoga oförrätt, kränka o. d.). Lagförsl. 555 (1604). Att jag icke här wid lijder någon tortur. VDAkt. 1698, nr 171.
1) om handlingen att avsiktligt (med hjälp av redskap) tillfoga ngn svårt fysiskt l. psykiskt lidande l. svåra smärtor (i avsikt att framtvinga bekännelse l. upplysning(ar) l. ss. straff o. d.); särsk. om sådan handling beordrad l. godkänd av myndighet l. överhet o. d. (äv. (om ä. förh.) i enlighet med lag l. förordning o. d.); särsk. i förb. med prep. under, förr äv. på; äv. konkretare, om enskild omgång l. enskilt tillfälle av tortyr l. om (viss) typ av l. metod för tortyr (numera nästan bl. i sg.); förr möjl. äv. konkret, om pinoredskap; jfr MARTER 2, PINA, sbst. I 1. Man använde psykisk eller elektrisk tortyr som inte lämnar några synliga spår. Skall ingen till tortur och pijnlig ransakning dömmas, vthan man hafwer der till wisse Coniecturas eller gisninger. Lagförsl. 556 (1604). Iag (har) måst uthstå .. alla omeniskliga torturer, som nånsin under solen kunna finnas. UrFinlH 269 (1730). Så trodde .. (G. III) Sin första skyldighet wara, at med Torturens .. afskaffande, tekna första dagarne af Sin nya Regering. PH 11: 523 (1778; läst i orig.). Criminella rättegångar .. der bojor och torturer ofta voro et lekverk, hvarmed man tilfredsstälte sina misstankar, eller sin enskilta harm. Schönberg Bref 1: 255 (1778). Du svettas, ängslar dig, du är som på tortyr. Remmer Högf. 101 (1818). Hundraden av Mazepas anhängare (pinades) med den mest raffinerade tortyr till döds för att injaga fruktan hos befolkningen. HT 1937, s. 142. Vad .. de anklagades bekännelser angår, så äro dessa frampressade under tortyr, vilket måste få oss att ställa oss mycket reserverade till dessa bekännelsers värde. KyrkohÅ 1941, s. 29. Den europeiska konventionen .. 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. SFS 1988, s. 1440.
2) i allmännare l. oeg. l. bildl. anv. av 1, om (svårt) kroppsligt l. själsligt lidande o. dyl. l. om (ringare) misshandel o. d.; äv. om förhållande(n) l. händelse(r) o. d. som orsakar sådant lidande; äv. i förbleknad l. hyperbolisk anv., i fråga om (intensivt) obehag l. ngt (höggradigt) irriterande o. d.; särsk. i uttr. psykisk tortyr; jfr anm. ovan o. MARTER 2 slutet, PINA, sbst. I 2, 3. Den långa väntan, sysslolösheten, ovissheten var ren (psykisk) tortyr. Sjukdomens, sömnlöshetens tortyr. Wivallius Dikt. 80 (1631). Armeen .. måste .. en stoor tortur af kiölden uthstå. KKD 3: 138 (c. 1710). För att ej i ett sällskap vara alldeles tysta, hvilket för .. (de flesta kvinnor) skulle vara en tortür, börja de att förtala. Elgström Frunt. 89 (1809). Adjunkten i matematik .. hörde också till dem, vars lektioner voro en tortyr. HågkLivsintr. 13: 153 (1932). Ibland hände det att någon av grabbarna gav honom några kraftiga ”muskelspännare” .. han uthärdade tortyren under tystnad. Eriksson ÖmhHung. 62 (1948). — jfr SAMVETS-, SJÄLS-, SJÄLV-TORTYR.
-CENTER. jfr -central. Pinochet förvandlade Santiagos stora stadion till ett jättefängelse och tortyrcenter. Expressen 15 ⁄ 10 1990, s. 15. —
a) om centrum för utövande av tortyr (jfr -central). Ett museum som rymmer ett före detta tortyrcentrum skapat av Röda khmererna. DN 22 ⁄ 11 1991, s. A12.
b) om centrum för omhändertagande av tortyroffer. Ett tortyrcentrum bör inrättas i Göteborg. GbgP 5 ⁄ 5 1988, s. 8. —
-INSTRUMENT. jfr instrument 1, 2 o. -redskap; äv. bildl. Bæijer BeskrYstad 33 (1793). Deras ovanor bli till tortyrinstrument för hela huset. Tenow Solidar 2: 188 (1906). —
-KAMMARE. kammare (se kammare, sbst.2 2 c) där (tortyrredskap förvaras o.) tortyr utförs; äv. bildl.; jfr -källare. Inkvisitionens tortyrkammare. Bremer Brev 4: 241 (1862). Vi bor i en akustisk tortyrkammare. Skriken från åkattraktionerna kan uppgå till 60 decibel i vissa lägenheter. SvD 17 ⁄ 1 2000, s. 7. —
-MEDEL. (numera bl. mera tillf.) jfr medel, sbst. 13, o. -metod; äv. bildl. De unga flickor, som genom snörlif och andra modets tortyrmedel grundlägga årslånga lidanden. Langlet Husm. 916 (1884). Det var .. under medeltiden ett af de grymmaste tortyrmedel att med våld hälla vatten i magen på delinkventen. Schauman o. Christierson Gide 58 (1897). —
-METOD. jfr metod 1 o. -medel; äv. bildl. Rosén E14HNämnd 45 (1955). En modern tortyrmetod. Tio minuter i en telefonkö kan få den tålmodigaste människa att bryta ihop. DN 10 ⁄ 7 1994, s. A6. —
-OFFER. jfr offer 3 d γ. Ett internationellt behandlingscentrum för tortyroffer. GbgP 5 ⁄ 11 1982, s. 10. —
-PÅLE. (i sht om ä. förh.) om påle (se påle, sbst.2 1 b) vid vilken ngn binds o. torteras. Ashton-Wolfe Storstadsförbr. 11 (1928). —
-REDSKAP~02 l. ~20. jfr redskap 2, 3 b o. -instrument, -tång, -verktyg; äv. bildl. Almqvist Amor. XXXVII (1839). Det bullrande tortyrredskapet piano. Idun 1888, s. 17. Självföraktet är ett förträffligt tortyrredskap. Kihlman Pilgrimsf. 164 (1932). —
-SKADAD, p. adj. jfr skada, v. b. Röda Korsets center för tortyrskadade flyktingar. Expressen 6 ⁄ 5 1990, Söndagsbil. s. 2. —
-TÅNG. (numera bl. tillf., i sht om ä. förh.) jfr -redskap. Brunius Chesterton ManTorsd. 21 (1908). —
-VERKTYG~02 l. ~20. jfr -redskap; äv. bildl. Vi (såg) en mängd af Spanska tortyrverktyg. Bonde Sant 44 (i handl. fr. 1862). JernkA 1889, s. 31.
Spalt T 2136 band 35, 2006