| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄRMA vær3ma2, förr äv. VARMA, v. -er, -de, -t, -d, förr äv. -ar, -ade, -ad (pr. sg. akt. -ar Phrygius HimLif. 89 (1615), CFDahlgren 2: 59 (1829; i rim); -er 1Kon. 1: 2 (Bib. 1541) osv. — pr. sg. pass. -as Wasenius NorrlBoskSk. 124 (1751), Duræus Naturk. 57 (1759); -es VarRerV 30 (1538) osv.; -s Runius (SVS) 1: 219 (1712) osv. — imper. värm Arvidi 132 (1651) osv.; warma Valleria Hush. 42 (c. 1710), Broocman Hush. 3: 34 (1736). — ipf. -ade Joh. 18: 18 (NT 1526); -de Joh. 18: 18 (Bib. 1541) osv. — sup. -t Fernander Theatr. 385 (1695) osv. — p. pf. -ad Job 31: 20 (Bib. 1541: wermat, m.), Münchenberg Scriver Får. 239 (1725); -d Linc. K 5 a (1640) osv.). vbalsbst. -AN (†, Kiellberg KonstnHandtv. Bag. 6 (1753)), -ANDE, -ELSE (†, Linc. Ii 1 b (1640), Lind 1: 1775 (1749)), -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (tillf., SvD(A) 17/5 1956, s. 14, osv.).
1) avge l. överföra värme till (ngt l. ngn); äv. dels: låta (ngt l. ngn) påverkas av värme l. utsättas för uppvärmning, dels: åstadkomma höjning av temperaturen hos (ngt l. ngn), göra varmare; stundom liktydigt med: ljumma; förr särsk. i uttr. veda och värma ngn l. ngt (se VEDA, v.1); äv. dels med utelämnat l. underförstått obj., dels intr. (se särsk. e). (Lat.) Caldarium (sv.) kätil som watn wermes vti eller lögobalya. VarRerV 30 (1538). Först warmar tu så wi slå Fönster op och Dörar / Seen kyler tu igen och osz baak Ugnen körer. Spegel GW 65 (1685). Uti Trelleborg, Regn och Scanör kamma de sin ull med enckla jernkammar, som warmas öfwer glöder. HTSkån. 2: 378 (1759). Staden har lof att vakna och elden i spisarne får tändas, icke för att värma kaffepannan, utan mjölk- eller vällingsgrytan. Strindberg SvFolk. 1: 338 (1882). Sjukrummens värmning åstadkommes medelst kaminer eller varmvattenrör. Palmberg Hels. 58 (1889). (Hon) kunde .. vaka nätterna igenom och värma stenar som hon stack in i en ullstrumpa och baddade flickans inflammerade bröst med. Aronson SångPolstj. 15 (1948). Han är där silverpopplarna susar … där eldarna lyser och värmer om natten … där det finns bröd som mättar hunger … och där han har sin fader konungen. Lindgren Mio 189 (1954). — jfr FÖR-, GENOM-VÄRMA o. MILT-VÄRMANDE samt CIRKULATIONS-, RUMS-VÄRMNING. — särsk.
a) med avs. på levande varelse l. kropp(sdel) l. blod o. d.; äv. dels med refl. obj. (se α), dels utan obj. (äv. opers.: bli varmt). Lät them sökia minom herra Konu(n)genom een pigho een jungfru som .. soffuer i hans fampn, och wermer min herra Konungen. 1Kon. 1: 2 (Bib. 1541). När menniskian haffuer fåt sigh maat, tå bliffua menniskiones ledhamoot tilpasz, och blodhet wermes. Ps. 1567, Kal. s. C 2 a. När kölden blef något stark .. sågos åtskillige bära krus med eld uti, för at varma händerne. Thunberg Resa 1: 63 (1788). Medan hon till sin obeskrifliga harm kände hur det bultade och brann i kinderna, så att det värmde ända ut i öronsnibbarne. Benedictsson Ber. 175 (1888). Kir sköljde bort det provencalska dammet, släckte min .. törst och värmde gott i Atlantkustens kyliga vindar. SvD 7/1 1975, s. 10. — särsk.
α) med refl. obj.: låta sig l. (del av) sin kropp bli varm(are); särsk. med bestämning inledd av prep. med l. vid l. i, angivande ngt som avger värme. Petrus .. satte sigh j bland tiänarena vidh eldhen och vermade sigh. Mark. 14: 54 (NT 1526). Ingen glödh skal bliffua ther man må werma sigh widh. Jes. 47: 14 (Bib. 1541). Ett ställe hwarest några sjuka lågo och wärmde sig i solen. Holmström Ström NatLb. 1: 112 (1851). Vi använda numera skogen ej blott .. till ved för att värma oss med. Bolin KemVerkst. 119 (1942). Hon sluter fingrarna kring glaset, som för att värma sig. Bredow BaraInte 320 (2009).
β) med avs. på tävlingshäst: (inför tävlingsstart) (låta) värma upp (se VÄRMA UPP a). (Hästen) visade redan i värmningen att han inte var riktigt bra för dagen. GbgP 16/12 1983, s. 47. När .. (travkusken) skulle värma V65-hästen Fighter Sund höll det på att ta en ända med förskräckelse. GbgP 29/6 1993, s. 23.
γ) utan obj., om (medicinsk) drog l. krydda: höja kroppstemperaturen l. åstadkomma en känsla av ökad kroppsvärme. Rute Olia .. warmar och torkar, therföre är hon myckit nyttigh för kåld flytelse. Månsson Åderlåt. 118 (1642). Roten är wärmande, magstärkande och drifwande, och brukas emot sjösjuka, swimning af dålig mage (osv.). Linderholm 2: 131 (1803).
δ) om äggläggande djur, med avs. på ägg: ruva. Linc. Ii 1 b (1640). (Ankor) gifwa sig ofta intet rådrum och ingen tjd at ligga och wärma sin egen ägg til ungar. Broman Glys. 3: 354 (c. 1740). Det är .. mestadels (tallbit)honan som värmer äggen. Rosenius SvFågl. 2: 102 (1922).
b) i fråga om solen: gm utstrålning överföra värme till (jorden l. människokropp o. d.); äv. utan obj. Solen .. är ett ståtelighit liws, som beprydher, vplyser och wärmar hela Werlden. Phrygius HimLif. 89 (1615). Solljusets delning i lysande och värmande strålar upptäcktes först af Herschel. Berzelius Kemi 1: 11 (1817). Kyla i vindarna, biter i kinderna, men cyklar hon i solen så värmer den fortfarande. Jörgensdotter BergDöttrar 20 (2009). — jfr SOL-VÄRMA o. SOL-VÄRMD samt SOL-VÄRMNING.
c) med avs. på mat l. dryck o. d.: (på nytt) låta bli varm; särsk. ss. vbalsbst. -ning, särsk. i sådana uttr. som stå på värmning, stå på spisen o. d. för uppvärmning l. varmhållning (förr äv. konkret, om uppvärmt kreatursfoder). Tagh en hoop Fåretungor, koka dem wäl, miöla them, och när the ähre spräkte vthi Pannan, lät them wärmas vthi een godh Soppa. Salé 18 (1664). Ingen värmegryta hade hon, i vilken hon kunde bereda värmning eller sörpa åt korna. Västerb. 1928, s. 92. Hanna gick på darrande ben in för att värma den kallnade middagsmaten. Fredriksson Anna 131 (1994). Potatiskastrullerna står på värmning i köket. Henschen SkuggBrott 161 (2004). — jfr PÅ-, SPRÖD-VÄRMA.
d) (i fackspr.) i fråga om teknisk l. kemisk o. d. process: (förbereda l. underlätta bearbetning l. behandling o. d. gm att) tillföra värme till (ngt); särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) med avs. på masugn l. smälthärd (äv. utan obj.), särsk. (o. i sht) ss. vbalsbst. -ning, särsk. konkretare, om (period av) sådan värmetillförsel föregående den egentliga smältningen. Att hvar och en (bergsman) får värma efter sin ringa lott. NoraskogArk. 4: 82 (1679). En flere veckors värmning, då ugnen under tiden rätt skötes .. medtager så högst obetydligt af kolförrådet, att (osv.). JernkA 1818, 2: 140. Ugnen hade varit värmd i 4 veckor innan påblåsningen. JernkA 1820, s. 37. Kattuntryckeri med värmning på annat sätt än genom ånga. Ahlström Eldsl. 473 (1879). Man skiljer vanligen mellan värmning och värmebehandling. Med värmning förstås en upphettning av gods för omedelbart därefter företagen bearbetning. SvTeknUppslB 2: 404 (1939). — jfr PLATIN-, PLÅT-, SKÄNK-VÄRMNING.
e) (†) intr., särsk. om växt(del) l. gödsel o. d.: utveckla värme (i samband med förmultning l. jäsning); äv. dels om drivbänk (med särskild tanke på innehållet), dels om lager i maskin o. d.: gå varm. Låter (driv)Bäncken .. stå 2 eller 3 Dagar, då tar han på att brinna och wärma. Rålamb 14: 20 (1690). Man (bör) ej förut rengöra det för löf, emedan (björk)fröet håller sig friare för värmning, om löfvet får ligga deribland till dess det skall sås. Ström Skogsh. 191 (1846). Värmer hylsan, sker sådant nästan alltid i detta lager. Frykholm Ångm. 263 (1881).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, särsk.: uppfylla (ngn (l. ngns hjärta l. själ l. sinne)) med en känsla av dels välbehag l. tillfredsställelse l. uppskattning, dels innerlighet l. övertygelse l. stimulans; äv. dels med refl. obj., dels utan obj.; i p. pr. äv. i adjektivisk anv. Kellgren (SVS) 4: 339 (1783). Näppeligen kunne vi vid begynnelsen af ett vigtigt arbete finna en större tanke att värma oss vid, än den som uttalas i det Johanneiska ordet: Genom Moses är lagen gifven. Rundgren Minn. 2: 134 (1871, 1883). Hans applåd skall vara tyst men mera värmande och uppmuntrande än en hel parketts. Strindberg Brev 1: 195 (1875). (Han) var just nu uppe hos mig och talade om dig ord, som värmde mitt hjerta. Rydberg Brev 3: 22 (1882). Det har varit det stora med Sernander, att han varit .. en brinnande själ, som kunnat tända andra sinnen för det, som värmt honom själv. Spångberg StMän. 3: 203 (1924). Det är sant att yttre framgång värmer för stunden, därför måste framgångsrika män och kvinnor ofta öka dosen av arbete och prestation. SvD 26/8 1995, s. 28. — jfr HJÄRTE-, SJÄLS-VÄRMANDE.
VÄRMA PÅ10 4. (på nytt) värma upp (mat l. dryck o. d.). Jag kokar mig lite kaffe själv eller värmer på om det finns kvar. Fridegård EnBlEd. 166 (1958). ”Ska jag värma på tevattnet?” sa den där Anna. Edelfelt Rit 101 (1991). —
VÄRMA UPP10 4, äv. OPP4. (från kallt tillstånd) värma (ngt); särsk. med avs. på dels (tidigare tillagad men avsvalnad) mat l. dryck, dels hus l. utrymme l. lokal o. d.; äv. dels med (refl.) personobj., dels utan obj. (se särsk. a). Sådan Soppa tienar intet til at wärmes vp igen. Salé 71 (1664). Lät oss prisa vinets Gud. / Vid det ropet / Rör på stopet, / Värm up ådror, blod och hud. Bellman (BellmS) 1: 165 (c. 1773, 1790). De förklarade, att vi .. borde värma upp oss litet .. de hade nyss i kakelugnen glödgat bränvin. Böttiger 6: 59 (c. 1875). Det kostar lika mycket att bara värma upp ugnen som att få kycklingen färdig i mikrovågsugnen. RådRön 1998, nr 10, Bil. s. 6. Annika berättade .. att du åkte till Gotland och värmde upp huset. DN 20/8 2006, s. 12. jfr uppvärma. särsk.
a) gm lätta l. mjuka rörelser l. enklare övningar o. d. förbereda ((del av) kroppen (l. ngn)) för (idrottslig) ansträngning; äv. i bildl. anv. (jfr b), med avs. på person, särsk.: fylla med förväntan l. välbehag l. trivsel (inför scenframträdande o. d.); äv. dels refl., dels utan obj. Lägg .. vikt på, att under första delen av loppet löpa lugnt och sansat. Kroppen skall då småningom värmas upp och icke hetsas. IdrB 4: 54 (1920). Han värmde upp sig med att åka kana en halvtimme före starten och sedan var han färdig att demonstrera fjolårsformen. SvD(A) 25/1 1937, s. 15. Man kanske kunde prata med .. (motståndarlagets) forwards litet före matchen så att de värmde upp mig med lösa skott. SvD(A) 30/8 1951, s. 18. Aldrig mer ska vi värma upp till kvällens teaterövning med vårt spegelprogram. Pohl o. Gieth Saknar 184 (1992). Spelarna tillåts att värma upp i 5 minuter före spelets början. IPCStSportlex. 128 (1995). En trumorkester från Damaskus värmde upp publiken före spelningen. GbgP 21/8 2016, s. 54.
b) i mer l. mindre bildl. anv. (med anslutning till värma, v. 2; jfr a), särsk. med avs. på hjärta l. sinne o. d.; äv. med avs. på ämne l. fråga för diskussion: aktualisera l. väcka till liv. Wärm vp mitt kalla Hierta medh tin Kärleeks Eeld. Preutz Kempis 547 (1675). Nordström fick ett särdeles godt tillfälle att på högsta ort värma upp frågan. ASScF 11: Minnestal 1: 74 (1880). Hermans ömhetsbetygelser hade bara för ett ögonblick bländat och värmt upp henne. Krusenstjerna Fatt. 2: 198 (1936).
(1 d) -REDE. (†) jfr rede, sbst.1 4, o. kolnings-rede. Vid Gåsborn utgjordes värmningsredet af 30 lass bruten malm. JernkA 1851, s. 8. JernkA 1852, s. 207. —
(1) -RÖR. (numera bl. tillf.) värmerör. Första månaden ledes någon men sparsam värme till kastet (dvs. drivhuset) genom värmningsrör. JournManuf. 1: 27 (1825). —
(1) -UGN. värmeugn. Värmningsugn (dvs.) ugn för värmning av material som skall undergå värmebehandling eller varmbearbetning. TNCPubl. 81: 77 (1984). jfr platin-värmningsugn.
1) (i sht i fackspr.) till 1 d, om person som värmer (upp) ngt, särsk. om person som yrkesmässigt sköter ugn l. handhar l. övervakar värmning (ingående ss. led i fabriksmässig förädling av råvara). En Värmare med sin dräng vällvärmde vanligen 3000 kil. på 12 timmar, som utgjorde ett skift. JernkA 1840, s. 201. Han hade stigit till värmare hos mäster Sjölin. Han värmde simpla dricksglas. Moberg Sold. 101 (1944). Värmare. Sköter ugnar för värmning av material för varmbearbetning; kontrollerar gas-, olje- och lufttillförsel med instrument. NordYrkesklassif. 124 (1978). jfr bak-, nagel-, stugu-, säng-värmare.
2) (utom ss. senare led i vissa ssgr i sht i fackspr.) apparat l. anordning för uppvärmning l. värmehållning; ss. senare led i ssgr äv. om värmande beklädnad. Ett stenkärl med handtag, en s. k. .. värmare, inom hvars runda, glacerade buk rymmas en mängd glödande kol. Nyblom Bild. 206 (1864). Sömn blir det sparsamt med trots att man har en värmare som håller temperaturen nere i båten på fem till åtta plusgrader. GbgP 31/1 1998, s. 40. jfr bröst-, dynamit-, fat-, fot-, hjärt-, kaffe-, knä-, liv-, mag-, mat-, motor-, mäsk-, puls-, rygg-, själa-, skulder-, skänk-, strålnings-, säng-, tallriks-, te-värmare m. fl.
3) (numera bl. tillf., vard.) om sup l. snaps l. jamare. Så snart öfversten lemnat rummet, öppnade herr Gåsevinge vägkost-skrinet och tog sig en liten värmare, för att kunna motstå morgonkylan. Runeberg (SVS) 7: 110 (1836). På isen var väl roligt, men kallt .. notgubbarne plägade derför allt emellan taga sig en styrkeklunk eller värmare. HLittSt. 3: 112 (1882). jfr hjärt-, mag-värmare. —
VÄRMERI104, n. till 1 c, om inrättning l. anordning (i restaurang l. storhushåll) för varmhållning av mat. SvD(A) 21/10 1934, s. 20. För restauranger producerar man en serie byggelement till självserveringsdiskar, såsom serveringskylar, värmerier, brickfack (osv.). TT 1965, s. 366.
Spalt V 2313 band 38, 2019