| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VARM var4m, adj. -are ((†) superl. -erst BOlavi 76 b (1578: thet warmerste); -est OMartini Läk. 31 (c. 1600: thett warmesta)); n. o. adv. -T.
1) som har l. håller en (förhållandevis) hög temperatur; äv.: som har osv. en temperatur vilken i jämförelse med dels kyla, dels hetta (kan) uppfattas ss. behaglig; särsk. motsatt: kall; stundom närmande sig bet. dels: het, dels: ljum; äv. i neutral anv., särsk. i uttr. så l. så många grader varm, så l. så många grader över noll grader C; äv. oeg.: som avger l. åstadkommer l. kvarhåller värme, värmande. VarRerV 22 (1538). Fåårhusett schall .. upteckiass medh gått warmpt taack .. med måssa, muldh och näfwer. Murenius AV 383 (1658). Varmare väl mångstäds lyser Solen, / Än hon lyser öfver Polen. Sjöberg (SVS) 1: 115 (1819). Basa .. (dvs.) lägga varmt omslag på en sjuk kroppsdel. Dahlgren Gl. 50 (1890). Den första luftballongen .. fylldes med varm rök från en halmeld. Herlin FysVard. 148 (1925). De gick ett litet stycke. Sanden låg varm och torr under deras fötter. Lo–Johansson Godnatt 401 (1933). Lavan (vid Etna) var även i ytan så varm, att gummisulor smälte i hettan, och ett par deltagare (i expeditionen) fingo uppleva, att skorna smälte under deras fötter. Ymer 1950, s. 251. Branden ska ha startat när det kom 190 grader varm olja på avgasröret. GT 16/11 2007, s. 10. — jfr FRÄS-, FUKT-, GENOM-, HALV-, HAND-, REKORD-, SPIS-VARM m. fl. — särsk.
a) i fråga om lufttemperatur l. väderleksförhållanden o. d.; särsk. i sådana opers. uttr. som det är l. blir varmt, det råder (tämligen) hög temperatur resp. temperaturen kommer att stiga; äv. i överförd anv. (jfr α, β), om tid(speriod). Den varma årstiden. Varma dagar i mars. Det kom en varm vindpust. När j see sunnan wädher blåsa, säyen j ath thet bliffuer warmt. Luk. 12: 55 (NT 1526). Sidst på nedandet utsår man hälst kornet, i synnerhet då wärma nätter infalla. SmålHembygdsb. 4: 29 (1749). Var det verkligen varmare för tjugo år se’n! Strindberg NRik. 1 (1882). Över mig var luften klar och varm. Ruin SjunknH 225 (1956). Varmt var det .. hela den där sommaren. TioHundar 134 (2009). — jfr SENSOMMAR-, SOLSKENS-, SÅD-, TORR-VARM m. fl. — särsk.
α) i överförd anv., om plats l. område l. trakt o. d. med tanke på där rådande klimat. Lufften (i Peru) är .. mächta föranderlig, i det under itt Clima äre belägne wärme, tempererade och kalla Ohrter. Amer. 40 (1675). Tranar äro här flyttings foglar ankomna ifrån the södre och wärma orter. Broman Glys. 3: 472 (c. 1740). Varma tempererade Zonen. Från 34–45° nordlig och sydlig bredd; medeltemperatur +12 till 17 °C. Thelaus Skog. 12 (1865). Jag har ett litet hus vid en strand i ett varmt land. Berg Fotogr. 91 (2006).
β) i fråga om temperaturen i ett slutet utrymme, särsk. om byggnad l. (bonings)rum o. d.; särsk. i uttr. hålla (ngt) varmt (jfr c); äv. övergående i bet.: uppvärmd. Then ene vill .. haffua en god varm stugu och lakan j seng. G1R 9: 318 (1534). En Sak tyckes jag Sakna .. Nemligen en Stor kakelungn som håller Varmt. CAEhrensvärd Brev 2: 51 (1795). Men lärkan slumrar än på tufva / hos maken i sitt varma bo. Tegnér (TegnS) 4: 44 (1824). Folkskollärarinnan .. hade begärt att skolrådet skulle gå i författning om att anlägga brunn, källare och en varm garderob i bostaden. VästerbK 1927, nr 155, s. 2.
b) om vatten: som värmts upp; äv. i överförd anv., om bad i sådant vatten; äv. om i naturen förekommande vatten: som har en jämförelsevis hög temperatur; förr äv. om plats l. anläggning för varmbad. VarRerV 30 (1538). (Vid) Brussa ligger ett .. berg .. Vthur samma berg flyther det warmbt wattn. KKD 3: 234 (1711). Varma Bad finnas i Europa några, uti Africa flera, men i det vidsträckta Asien de mästa. VetAH 1781, s. 78. Hon (hade) sköljt .. (burkarna) i två varma vatten. Wägner Norrt. 40 (1908). Se till att sova ordentligt. Ett varmt bad innan du lägger dig är ett bra sömnmedel. Expressen 13/8 1996, s. 12. — särsk. i uttr. varm källa, termalkälla, het källa (se HET, adj. 1 a); särsk. speciellare, om sådan källa vars vatten håller en temperatur som är lägre än människans normala kroppstemperatur men högre än lokal årsmedeltemperatur. Laugar vatn, en liten insjö, kring hvilken man ser en myckenhet varma, samt 8 sjudande källor. Troil Isl. 262 (1777). Varma källor, hvilkas temperatur stundom kan stiga till 50 à 90°. Bergstrand LbGeol. 36 (1868). NE (1996; speciellare). — jfr BAD-VARM.
c) om mat l. dryck: som serveras l. avnjuts efter tillagning gm kokning l. stekning o. d. (o. därpå följande avsvalning); äv.: uppvärmd; särsk. i uttr. hålla ngt varmt (jfr a β), se till att ngt behåller värmen (jfr HÅLLA, v.1 17 a); om mjölk äv.: spenvarm; äv. bildl., särsk. i uttr. få sina fiskar varma (se FISK, sbst.1 1 f). Til warmpt win för h: Chrestoff(e)r .. 1 stoop. VinkällRSthm (1580). (Pastejen) kan ätas både kall och warm. Warg 67 (1755). Moders-mjölken .. har, då den ännu är warm eller nyzs utmiölkad, en besynnerlig söt och lindrig luckt. PH 6: 3863 (1755). Fru Murius kom emot dem i tamburen, hon hade hållit te varmt åt dem. Stiernstedt Liw. 336 (1925). Vi började med att dricka punschen varm, men numera .. vill vi ha den kall, helst isad. Kulturen 1945, s. 44. — jfr KO-, SMÅ-, SPEN-VARM.
d) om järn (se d. o. 5): glödande, särsk. i sådana ordspråksliknande uttr. som smida medan järnet är varmt (se JÄRN 5 g γ).
e) om levande varelse l. kropp(sdel) l. blod o. d.: som har normal o. mer l. mindre konstant (o. behaglig) kroppstemperatur; äv.: som har (l. inger en känsla av) förhöjd (kropps)temperatur (orsakad av sjukdom l. hårt arbete l. kraftig (sinnes)rörelse o. d.); särsk. i förb. med prep. om (se OM, prep. I 1 c; äv. bildl. (se särsk. γ, δ)). Han (kunde) icke warda warm, än tå man holde honom medh klädher. 1Kon. 1: 1 (Bib. 1541). Si den Hästens varma länd / För den gyldne Slädan spänd. Bellman (BellmS) 1: 138 (c. 1775, 1790). Sandels han såg på den komne förströdt: / ”Bevars, ni är varm som en ugn.” Runeberg (SVS) V. 1: 80 (1848). Jag känner hur jag blir varm om kinderna. Bredow BaraInte 47 (2009). — jfr LIVS-, RODNADS-, SKAM-VARM m. fl. — särsk.
α) om blod; särsk. för att beteckna att ngn ännu är vid liv; äv. om tårar l. gråt; äv. mer l. mindre bildl. Iagh skall aldrig någentijdh vndfalla then gode Herre Konung Cristiern, så lenge en drope warmpt blodh är vti mitt hierta. Svart G1 22 (1561). Och ansåg för en plickt, i tårar utan tal, / .. (att) åt hans kalla Bild sin varma gråt förära. Bellman (BellmS) 19: 200 (1793). Varma tårar föllo från hans ögon ned i hennes ansikte. Lagerlöf Berl. 1: 113 (1891). Vid dessa högtider stänktes det varma blodet omkring på de blotande, på gudabilderna och på blothusets väggar. Bolin VFöda 27 (1933). — jfr BLOD-VARM.
β) om hand; äv. oeg., om handslag; särsk. i sådana uttr. som med varm hand (se HAND 7 c). Eurén Kotzebue Cora 51 (1794). Jag kan ej hjelpa det, ett fullt och varmt handtag, tar – mitt hjerta. Bremer Dagb. 35 (1843). Karins hand var fast och varm om min. Jörgensdotter BergDöttrar 227 (2009).
γ) i fråga om hjärta l. bröst (se d. o. 3); äv. (o. i sht) övergående i bildl. anv., särsk. för att beteckna hög grad av innerlighet l. uppriktighet l. välvillighet o. d., särsk. i sådana uttr. som ligga ngn varmt om hjärtat (se OM, prep. I 1 c β), bli l. känna sig varm om hjärtat, bli resp. vara uppfylld av positiva känslor l. föreställningar o. d.; i sht förr särsk. för att beteckna att ngn är (i hög grad) vid liv (särsk. i uttr. så länge hjärtat är varmt (se HJÄRTA I 1 c γ)). RA I. 1: 546 (1547). Hvad Barnets varma hjerta slår! / Och hvad det gladt sitt värk beprisar! Bellman (BellmS) 19: 197 (1793). Sina föreskrifter bar han med sig .. derföre glömde han dem ej, så länge hjertat slog varmt för pligten. Wallin Rel. 3: 364 (1830). Man kan ej läsa dessa uppsatser utan att bli varm om hjärtat i följd af den ungdomliga hänförelse som talar ur dem. Vasenius Samkänsl. 34 (1901). Mitt i all oro kände jag mig plötsligt varm om hjärtat. Anderson Brev. 387 (2004). — jfr HJÄRTE-VARM.
δ) i fråga om huvud l. öron; äv. övergående i bildl. anv., särsk. i sådana uttr. som få det varmt om öronen, betecknande att ngn hamnar i en brydsam situation o. därför fylls av oro l. förlägenhet l. bekymmer o. d., förr äv. i sådana uttr. som bli varm om huvudet, bli upptänd av irritation l. ilska o. d.; jfr HET 2 b. (Han hade) begynt at seija sigh wela ställa någhra studenter ihop med Vass(enius), som skulle giöra honom warm om hufwudet. ConsAcAboP 1: 505 (1651). Innan jag får mitt hus rätt regleradt .. lärer jag ännu bliwa mången gång tämmelig warm om hufwudet. Lagerström Holberg PolKannstöp. 59 (1729). Wi hafwa haft warmt om öronen med Ryssarna och slagits på ett dugtigt wis. JournLTh. 1812, nr 263, s. 2. Strindberg bar gärna någon huvudbonad, han ansåg att hans hjärna fungerade bättre när han var varm om huvudet. KvällsP 5/12 2001, s. 2. (De) som riskerar att få det varmt om öronen är den sittande regeringen. HbgD 24/11 2005, s. 19.
f) om maskin(del) l. verktyg o. d.; äv. i oeg. l. överförd anv., i fråga om teknisk l. kemisk o. d. process l. förfarande: som försiggår i värme l. under uppvärmning. Sjelfva färgningen (av träet) sker antingen på kall eller varm väg. Stöckel o. Thon 8 (1857). Valsningen sker efter engelskt mönster medels s. k. varma valsar. SDS 1908, nr 200, s. 5. jfr SINTER-, START-, SVETS-VARM. — särsk.
α) (förr) i fråga om smältning av tackjärn l. järnmalm, särsk. i uttr. varm gång l. gå varm(t), motsatt: kall gång resp. gå kallt (se KALL, adj. 1 k α); jfr β o. GÅNG I 9 b slutet. Gå varm. Tamm Smid. 43 (1830). Nödsatt tackjern och .. många tättor, låg och till murningen felfri ugn samt mycket bläster disponera till varm gång. JernkA 1863, s. 208.
g) om jord l. jordmån: som är lätt (se LÄTT, adj.2 3 b) l. lucker o. har en förhållandevis hög temperatur (o. på våren tidigt (torkar o.) värms upp). Ler-Mylla, är kall, bindande och sötaktig, sant nog både lätt-brukad och frucktsam; där emot är Klaper och Sand-Myllan lös och warm. HushBibl. 1755, s. 65. För att bli bra måste .. (rädisor) växa fort .. Till det krävs porös, varm jord och mycket vatten. DN 16/5 1993, s. C20.
h) om gödsel o. d.: som utvecklar värme (i samband med jäsning l. förmultning); äv. (med anslutning till a β) oeg., om drivbänk: som har värmande underlag (av multnande löv l. hästgödsel o. d.). Man plägar stundom indela drifbänkar i varma, halfvarma och kalla. HbTrädg. 1: 109 (1872). Ju mera brunnen .. (stallgödsel) är, dess mindre varm är den. Juhlin-Dannfelt 377 (1886).
i) om klädesplagg l. tyg l. skodon o. d.: som hjälper till att hålla kvar kroppens naturliga (o. behagliga) värme, värmande; äv. (med anslutning till e) i adverbiell anv., i sådana uttr. som vara varmt klädd. At tijn klädher warm äro. Job 37: 17 (Bib. 1541). Om man då, i stället för en kall och ovig klädbonad, antoge en drägt .. som .. gagnade oss, att vara mer eller mindre varmt klädde, allt efter luftens omskiften. Gustaf III 1: 231 (1778). Våra mjuka, varma och behagliga filtkängor. ST(A) 22/11 1924, s. 18. En kvinna med varm sovsäck blev min räddning på tåget. Berg Fotogr. 18 (2006).
j) i fråga om en av de fyra grundegenskaper som enl. ä. vetenskaplig uppfattning i olika sammansättning konstituerar alla levande väsens såväl som alla tings natur, ”komplexion” l. ”temperament” (se d. o. 1 b), motsatt: kall (se KALL, adj. 1 l); särsk. dels om person, dels om födoämne l. läkemedel o. d.; jfr HET 3. Aff thet elementet som öfwerhanden hafwer, kallas en Menniskia kall, warm, fuchtigh, eller torr. Palmchron SundhSp. C 6 b (1642). Honung .. Hans Natur är warm och torr uthi Ändan på then andra Grad. IErici Colerus 2: 117 (c. 1645). Först at Hwete är af en warm och limachtig egenskap, hafwande uti sig mera sötma och näring än all annor Spannmål, hwarföre den ock af de gamla är kallad Adel-Säd. HushBibl. 1755, s. 75. Egenskaperna voro: torr och fuktig, varm och kall. Genom att etern antog två och två av dessa egenskaper erhöllos de fyra elementerna jord, vatten, luft och eld. Bolin KemVerkst. 20 (1942).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; jfr 1 c, d, e α, γ, δ.
a) för att beteckna ngn ss. uppfylld l. präglad av känslor av innerlighet l. vänlighet l. kärlek o. dyl. l. av entusiasm l. intresse l. välvilja l. samtycke o. d.; äv. (i sht ss. attributiv bestämning): ivrig l. engagerad l. upptänd; äv. ss. adv. (se särsk. ι). Vi minns henne som varm och generös. Jach weet thina gerningar, ath tu är huarken kåll eller warm. Upp. 3: 15 (NT 1526). Allt, hwad som angick fäderneslandets upphjelpande .. gjorde honom brinnande, och han war i denna sak oförlikneligast warm. Nyrén Charakt. 110 (1780). Länge har jag warit en varm beundrare af Tegnér. JärtaBrefv. 1: 22 (1822). Jag är visserligen en varm anti-katolik, men jag (osv.). Wulff Petrarcab. 493 (1907). Riktigt varma människor är sällan särskilt intelligenta, eller intressanta. Jörgensdotter BergDöttrar 261 (2009). — jfr KÄNSLO-, LIVS-, MODERS-, OSKULDS-, TROS-VARM m. fl. — särsk.
α) om röst l. öga l. blick o. d. Ett par stora, dunkelblåa, varma ögon. Atterbom Minn. 35 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Särskildt på höjden gjorde sig den vackra varma mezzosopranstämman väl gällande. PT 1914, nr 245, s. 3. Blicken i hennes bruna ögon var varm och orolig. Stensdotter ArnesKiosk 112 (2004).
β) i fråga om själ l. lynne. Så sant en warmer siäl fins i däd warma blodet, / Så will iag (osv.). Börk Darius 699 (1688). Gubben .. förekom honom så hjertlig, mensklig och varm till lynnet, att han trifdes med en sådan man. Almqvist Mål. 62 (1840).
γ) om känsla l. önskan l. vilja o. d.: som är djupt känd, innerlig; äv. om inställning l. hållning o. d.: bejakande l. positiv; äv. i överförd anv., om ord l. yttrande l. handling: som vittnar om sådan känsla osv. l. inställning osv. En varm kram. Varm tacksamhet, tillgivenhet. Ett varmt välkomnande. Trummetaren kom .. medh svar, som vore hvarken kall eller varm. HH 20: 322 (c. 1640). Giör min andackt Gudligt warm, / förr än jag til bordet träder. Kolmodin Rök. 117 (1745). Jag vågar yttra min varma önskan. Ödmann StrFörs. 4: 363 (1822). (Han) hade tagit mod till sig och skulle redan i morgon i öppna, varma ord framställa sitt läge för sin herre. Cederschiöld Riehl. 1: 20 (1876). Han kände medlidande, men det var ingen varm medkänsla utan snarare en uträkning. Hedberg VackrTänd. 30 (1943). — jfr KÄRLEKS-, LIDELSE-VARM.
δ) om tanke(liv) l. intresse o. d.: levande l. engagerad. Cartesius, en man af et skapande snille och en varm inbillningsgåfva. VStyckUplKantPhilos. 15 (1798). Ledd af ett varmt intresse för naturen .. har Bjerkander författat en mängd uppsatser. Tullgren Skadeins. 2 (1906).
ε) om (stämning l. anda som präglar) förhållande l. förbindelse o. d. BEMalmström 7: 402 (1845). Tidig, sann och varm vänskap stiftades emellan honom och fröken Taubes mignonne. Almqvist Ekols. 1: 118 (1847). (Guds) barn .. äro i nära och warmt förhållande till Honom. Rosenius FaderVår 65 (1858).
ζ) (numera mindre br.) med bestämning inledd av prep. för, angivande ngt (l. ngn) man är entusiastisk inför l. anhängare av l. förkämpe för. Leopold (SVS) I. 2. 1: 161 (1790). Ingen i verlden kan vara mera varm för menniskorätt, än jag. Almqvist AmH 1: 65 (1840). (Jacobi) är varm för honom (dvs. Spinoza); men han kan inte stanna i hans lära. Larsson Spinoza 7 (1931).
η) i uttr. tala sig varm, tala med entusiasm l. inlevelse, särsk. i förb. med prep. för (se TALA, v. 1 b), i sht förr äv. i förb. med prep. om. De talade sig varma om sitt sträfsamma lif. Geijerstam LycklMänn. 75 (1899).
ϑ) i sådana uttr. som hålla ngn varm, hålla ngn sysselsatt, äv.: (i sht i fråga om meningsmotståndare l. fiende o. d.) hetsa l. hårt ansätta ngn; ngn gg äv. med sakligt subj.; förr särsk. i uttr. hålla ngn ryggen varm (se RYGG 1 h γ). AOxenstierna 5: 714 (1630). Hwarföre han begärte Bijstånd aff Herz Jacob, eller åth minstone, at han wille hålla Ryssarne warme, och icke sigh förhindra. Widekindi G2A 183 (c. 1676). Detta uppdrag håller mig warm några veckor. 3SAH XLVIII. 2: 176 (1842). I livligt minne stå ännu .. hans heta duster med A. P. Danielsson, som han särskilt lade an på att hålla varm. Spångberg StMän 3: 124 (1924).
ι) ss. adv.; förr särsk. dels i uttr. taga ngt varmt, ta ngt på allvar, dels i uttr. på det varmaste, innerligt. Grefvinnan De Geer ber jag hälsa på det varmaste. Wrangel BrinkmTegn. 238 (i handl. fr. 1830). Vid sista Jernkontorsriksdagen togs saken varmt, och det talades om en subskription af Sveriges bruksägare, för at inlösa Gellivare. Crusenstolpe Ställn. 12: 78 (1848). Om familjen är varmt katolsk .. (skickas en flicka) helst i en klosterskola. Ödman VårD 1: 167 (1887). Det finns olika aktivitets- och träningsleksaker ute i butikerna som jag varmt rekommenderar. Hellman Holmström KattBet. 27 (2009).
b) om person (jfr a): säker l. otvungen l. van l. väl insatt; särsk. (o. numera i sht, med kvardröjande bet. av 1 i) i uttr. vara l. bli varm i kläderna (se KLÄDE III d β). UrkFinlÖ I. 2: 98 (1597). Jag tycker han lärer blifva god nog (i kansliet), när han blifver väl warm. Bark Bref 2: 145 (1706). Knapt warm i sitt hus, började han i stillhet wärfwa folk och söka sig anhang. Kempe FabritiiL 20 (1762). Han (hade) knappt hunnit bli varm i sin nya ställning, förrän han utsattes för en frestelse. 2SAH 56: 51 (1879). — jfr HEM-, HUS-VARM.
c) (†) i fråga om kamp l. (ord)strid o. d.: häftig l. hetsig l. intensiv; särsk. i sådana uttr. som gå varmt till (jfr GÅ TILL 9 a, HET 4 e α). De Ryske köpmän såge att der blef någodh varmbdt, så väll af musketererne som stycken. OxBr. 5: 441 (1627). En krigs man, sluppen hem vr krigetz tusend faror, / .. / Med nöje talar om, hur striden warit warm. Kolmodin QvSp. 1: 313 (1732). Visserligen går der allt ännu varmt till vid disputationerna. Topelius Fält. 2: 48 (1856). Bååth GrStig. 159 (1889). — jfr SLAKTNINGS-VARM.
d) om skeende l. förhållande o. d.: som nyligen inträffat l. kommit till, färsk l. ny. Linc. K 4 d (1640). Man läste .. i Statstidningen så nyss skedda utnämningar, att de ännu voro helt varma. Leijonhufvud Minnesant. 228 (1840). I mera viltfattiga marker bör hunden .. ta an och följa ”varma” slag. Jakten 130 (1951).
e) (numera bl. tillf.) om gärning l. förehavande l. villkor o. d.: som (fortsatt) är av betydelse l. vikt l. intresse, aktuell o. intressant, angelägen. Huru lätt sker icke, att det varmaste företag .. måste, med alla sina ljusa utsigter, småningom lemnas utan framgång. 2SAH 7: 13 (1813). Jag har sökt hålla saken warm, om något extra-anslag åt honom. 3SAH XXXVII. 2: 114 (1842). (K. XII) har själf mer än en gång pekat på, hur viktigt det är att inte låta henne (dvs. lyckan) svalna, utan ta henne varm. Quennerstedt C12 2: 106 (1916).
f) i fråga om synintryck o. d., i sht färg(nyans): som ger ett intryck av värme, som har en mättad l. fyllig l. mustig kolorit; stundom övergående i bet.: livfull l. intensiv; jfr DJUP, adj. 9. SP 1792, nr 210, s. 3. Den varmaste färgen är orange, och dess kontrast, eller den blå, är kallast. Stål Byggn. 1: 129 (1834). Varma färger kallas de, hvilka hafva en aktiv karakter, verka lifvande, muntrande, t. o. m. oroligt; sådana äro rödt, orange och gult. NF 5: 591 (1882). Det gick liksom en varmare skiftning öfver hennes fina hy. Roos Skugg. 7 (1891). Bakgrunden var varmt gul, och från hela tavlan lyste det, som hade det varit ett extra fönster upptaget i väggen. Gustaf-Janson ÖvOnd. 45 (1957). — jfr DUNKEL-, FÄRG-VARM.
(1 b) -BAD. (varm- 1588 osv. varma- 1695–1769. varme- 1642–1648) om bad i varmt vatten; i sht förr äv. om plats l. lokal l. inrättning för sådant bad (jfr -badhus), förr äv.: termalkälla. Lælius Bünting Res. 2: 123 (1588). The heete Källor, som föhra up siudhande heett watn, warda kallade Therme och warmbadh. Forsius Phys. 150 (1611). Murarna till kryptan äro lemningar efter det varmbad sonen .. lät uppföra i fädernehemmet. Rydberg Sägn. 46 (1874). En bastu, ett varmbad eller hett fotbad sätter fart på fettcellerna. Mattsson Skön. 84 (1987). —
-BAD-HUS. lokal l. inrättning för varmbad. Ett warmbadhus kommer att anläggas i Helsingborg för 43,000 rdr. NerAlleh. 24/5 1871, s. 3. —
(1) -BAND. (†) varmt omslag l. förband; jfr band, sbst.1 5. VinkällRSthm 1565. Till thenn siucha drabanth till warmbandh som Anders båskera .. (anammade) Rensth win – 5 kr. VinkällRSthm 1584. —
(1 b) -BASSÄNG. varmvattenbassäng. Viktoriabadet i Southport har .. två varmbassänger för män. 2UB 1: 549 (1898). —
(1 f) -BEARBETA, -ning. bearbeta (ngt) i varmt tillstånd. Material, som efter .. utglödgning undergått vidare varmbearbetning. SFS 1916, s. 1077. Göten varmbearbetas .. i smedja eller valsverk. TurÅ 1957, s. 222. —
(1 e α) -BLOD. [elliptiskt för varmblodig häst] varmblodig (se d. o. 2) häst(ras), motsatt: kallblod. Kalmar 7/2 1914, s. 8. Varmbloden uttränga vår nordsvenska häst. SDS 1928, nr 51, s. 7. —
(1 e α) -BLODIG.
1) om djur: som har mer l. mindre (av omgivningen oberoende) konstant kroppstemperatur, motsatt: kallblodig (se d. o. 1). Hartman Naturk. 148 (1836). De varmblodiga landdjuren (har) fastare fett, fiskar och vissa valar däremot mera flytande (tran). Bolin OrgKem. 129 (1925).
2) om (individ tillhörande) ädel hästras: som utmärks gm finare kroppsbyggnad o. livligare temperament (o. som i sht används ss. tävlingshäst); jfr fullblodig, adj.2 1. Följande andra länders exempel vilja vi .. att s. k. kallblodiga och varmblodiga hästar må hållas särskilda hvar för sig. LAHT 1892, s. 221.
a) [med anslutning till varm 1 j] (†) om ”temperament”: varm. Det Choleriska Temperamentet (det varmblodiga) har stor receptivitet och stor reactionsförmåga. Boström 3: 576 (c. 1832). Hartelius Sjukgymn. 115 (1870).
b) om person: som har starka l. livliga känslor, temperamentsfull l. ivrig l. intensiv (se intensiv, adj. 2 b β); äv. i överförd anv. Min onkel var en mycket varmblodig man .. och rask i sina beslut. Backman Dickens Pickw. 2: 325 (1871). Två ytterst sköna skivor med drivkraftig och varmblodig nyjazz. GbgP 3/2 2004, s. 49. —
(2 f) -BLÅ. blå i en varm färgton, varmt blå; äv. bildl. Sommarmiddagstimmens djupa, solmättade och varmblå ro. Hansson Kås. 113 (1897). Öfver det hela en varmblå sommarhimmel. Ahrenberg Männ. 6: 292 (1914). —
-BLÅSA, -ning. (†) till 1 a: blåsa (se blåsa, v.2 12) varm luft; äv. till varm 1 f, tr., med avs. på tackjärn: blåsa (se blåsa, v.2 14) med varm bläster. Att det icke är utan skäl, som klagan uppstått öfver det varmblåsta tackjernets sämre beskaffenhet till stångjernssmide. JernkA 1843, s. 330. Om man .. varmblåser, så gör generatorns stora djup att nästan blott .. generatorsgas bildas, som blott ofullständigt eller alls icke kommer till nytta. TT 1894, K. s. 50. JernkA 1903, s. 121. —
(1 f) -BOCKA, -ning. tekn. bocka (ngt, i sht (ämne av) metall) under uppvärmning l. i uppvärmt tillstånd; särsk. (o. numera i sht) ss. vbalsbst. -ning. JernkA 1869, s. 108. Varmbockning (dvs.) formning av värmd skiva eller profilvara över dorn eller mall. TNCPubl. 84: 231 (1986). —
(1 a β) -BONA, -ing. med avs. på hus l. rum o. d.: vinterbona; jfr om-bona, v.2 1. I en varmbonad pråm ha arbetarne sin bostad. SD(L) 20/5 1897, s. 3. —
(2 f) -BRUN. brun i en varm färgnyans, varmt brun. Emellan de höga varmbruna klipporna .. sågo vi det hvitskummande oroliga hafvet. Ahrenberg Stud. 162 (1878). —
(1 f) -BRÄCKA, r. l. f. särsk. (†) bräcka (se bräcka, sbst.2 II 1 b) hos metall uppkommen i samband med avkylning. Så fort det sig göra låter, lösspettas formmassan i flaskorna så mycket som möjligt för att gjutgodset vid krympningen ej skall erhålla några så kallade varmbräckor. JernkA 1898, s. 246. —
(1 f) -BRÄCKT, p. adj. (i fackspr.) om metall: som i varmt tillstånd (vid smidning l. drivning o. d.) lätt får bräckor (se bräcka, sbst.2 II 1 b). Zink är en spröd metall .. och är ytterst varmbräckt. Ehrström Konsthantv. 24 (1924). —
(1 c) -BRÖD. [jfr fin. lämpimäisleipä] (i Finl.) nybakat bröd utgörande smakprov; jfr bak-, smak-bröd. De må komma; jag har här litet varmbröd för deras räkning. Topelius Vint. I. 2: 52 (1867, 1880). —
(1 (h)) -BÄNK. trädg. jfr strö-bänk. Hästgödseln blir i wanliga plant- eller warm-bänkar för Midsommaren fullbrunnen. Brauner Åker 59 (1752). Varmbänken (har) ett värmetillskott som kommer underifrån. Det kan man åstadkomma med olika metoder. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 533 (2004). —
(1 i) -FODRAD, p. adj. om klädesplagg l. skodon o. d.: som har värmande foder. Halvkänga .. Varmfodrad och med gummisula. Expressen 20/10 1959, s. 15. —
(1 f) -FORMNING. tekn. (metod för) formning av uppvärmt ämne (av i sht termoplast). SvD(A) 17/11 1967, s. 1. —
(1 a) -FRONT. meteorol. om gränsyta mellan en framträngande varm luftmassa o. en kallare som trängs undan. LAHT 1922, s. 635. Varmfronter passera vanligen Sverige antingen från väster mot öster eller från söder mot norr. FlygMotBibl. 4: 20 (1935). —
(1 (a)) -FUKTIG. varm o. fuktig; särsk. om luft l. väderlek l. klimat o. d. Till varmfuktiga omslag höra äfven grötar. Hallin Hels. 2: 847 (1885). Ön (Langkawi utanför Malaysia) är klädd med mörkgröna berg av lummig regnskog. Luften är varmfuktig men inte kvävande. Expressen 29/2 2004, s. 51. —
(1 f) -FÖRSILVRING. (förr) försilvring under upphettning; äv. konkret, om på sådant sätt åstadkommen yta; jfr eld-försilvring, rök-försilvring. Om arbetet skall få varmförsilfring, påstryker man .. ingredientierna dertill .. upphettar arbetet på en koleld till svag rödglödgning, afsläcker det i vatten och rengör det. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 151. Eneberg Karmarsch 2: 588 (1861). —
(1 f) -FÖRZINKA, -ning. tekn. förzinka (ngt) i varmt zinkbad; särsk. ss. vbalsbst. -ning; jfr -galvanisera. Vid överdragning av järnkonstruktioner med zink användes varmförzinkning. FFS 1930, s. 489. Låt det bli en regel att alla detaljer av stål – som utsättes för väder och vind – skall vara varmförzinkade. SvD 29/4 1976, s. 25. —
(1 f) -GALVANISERA, -ing. tekn. varmförzinka; särsk. ss. vbalsbst. -ing. 3UB 5: 139 (1926). Ofta överdrages trådens yta som skydd mot rost av ett lager av zink. Sker detta genom varmgalvanisering, minskas trådens hållfasthet med i medeltal 10%. Weinberg Sjömansk. 29 (1954). —
(2 f) -GRÖN. (varm- 1917 osv. varmt- 1900–1966) grön i en varm färgton (som drar mot gult), varmt grön. (Han) börjar trögt, mycket trögt, afbeta det varmtgröna, saftiga gräset. Lindqvist Dagsl. 2: 47 (1900). —
(2 f) -GUL. gul i en varm färgton, varmt gul. Välluktande, varmgula, saftfylda hjortron. FrLundagHelgonab. 1894, s. 85. —
(1) -GÅNG, sbst.1 (†) i kolmila, om gång l. kanal (avsedd för l. fylld med torr l. lättantändlig ved) ledande från milas centrum utåt mot dess bottens lägsta punkt. Svedelius Koln. 118 (1872). Varmgången är till för att elden lättare skall ta sig ned till milans lägre partier. SvSkog. 1326 (1928). —
(1 f β) -GÅNG, sbst.2 i sht tekn. om förhållandet att maskin(del) l. lager (se lager, sbst.3 4) o. dyl. gm friktion upphettas för starkt; äv. bildl. NF 6: 372 (1882). Om varmgången märkes i tid, kan man vanligen förhindra lagrens utsmältning eller iskärning genom att rikligt smörja lagret vid alla uppehåll, som lokomotivet gör. Lundberg Lok. 210 (1902). Själv flyr han dit bort, till datorernas fläktkylda lokaler, där han med svala rutiner kan lindra tankarnas varmgång. Pohl o. Gieth Saknar 117 (1992). —
(1) -GÖRA, -ing. (numera bl. tillf.) göra (ngt) varmt l. varmare, i sht i p. pf. l. p. pr. l. ss. vbalsbst. -ing. (Fr.) Calefaction .. (sv.) warmgiörande, wärmande. Möller 240 (1745). Ensamt i varmgöring, vtan all tillsats af betande ämnen, får yllet en vacker guldfärg (av klipplav). Westring SvLafv. 1: 320 (1805). Giraffrutor .. glaseras med varmgjord vaniljglasyr. Grafström Kond. 254 (1892). —
(2 a) -HJÄRTAD. som har ett varmt l. gott l. kärleksfullt hjärta l. sinne; som lätt känner medlidande l. förbarmande; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om ett varmt osv. hjärta l. sinne. Warer wärmhiertade emot en siukling. VDAkt. 1710, nr 23. Hon hade fått en man, som icke var grälsjuk, utan god och varmhjertad. Idun 1888, s. 67. Biskopens varmhjärtade tal väckte stor anklang. Fatab. 1955, s. 195. —
(2 a) -HJÄRTENHET~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) egenskapen l. förhållandet att vara varmhjärtad. Varmhjertenhet och genialitet förenades hos henne med en klar, genomträngande omdömeskraft. NF 20: 256 (1896). —
(1 a β) -HUS. växthus med uppvärmningssystem (jfr drivhus 1); förr äv. om (bostads)hus med (viss) isolering l. uppvärmningsmöjlighet. (Jag) bygger .. både uthus och varmhus. Nästa vinter .. skall visa, om väggarne af klufvet, smetadt timmer äro til bonings-hus för tunne. VetAH 1780, s. 214. I varmhus .. bör temperaturen ej understiga 14°, och för en del växter fordras omkr. 20°. 2NF 33: 482 (1922).
Ssg: varmhus-växt. Att största delen af de mer moderna och nya varmhusväxterna .. hafva sitt hem i Chile. Andersson Verldsoms. 1: 164 (1853). —
(1 a β) -HYRA. om (bostads)hyra innefattande avgift för uppvärmning (o. varmvatten), motsatt: kallhyra. GbgP 15/2 1982, s. 23. —
(1) -HÅLLA, -ning. (efter föregående uppvärmning) bibehålla temperaturen hos (ngt); särsk. med avs. på dels rum l. lokal o. d., dels mat l. dryck. Desze slags ugnar äro lämpelige med största förmon at warm-hålla stora wärkstäder och flere dylika stora rum. VetAH 1739, s. 78. Vid varmhållning av grönsaksrätter sker avsevärda förluster av speciellt vitamin C. ModStKokb. 22 (1983). —
(1 f) -HÅLLFASTHET~002, äv. ~200. (i fackspr.) hållfasthet gentemot mycket hög värme. De s. k. hiduminiumlegeringarna .. utmärka sig för .. god varmhållfasthet. HbVerkstTekn. 1: 292 (1944). —
(1 f) -HÄRD. (†) ässja; jfr värme-härd. Eldstad, som nyttjas för Jern- eller Ståls värmning .. Är vorden, fast orätt, kallad Varmhärd. Tilas Ordal. 6 (1767). Rinman 1: 342 (1788). —
(1 a β) -KAMMARE. (förr) kammare (se kammare, sbst.2 6) vari luft (avsedd för uppvärmning av (rum i) byggnad) värms upp; jfr värme-kammare. En s. k. varmkammare, i hvilken genom en murad kanal frisk luft införes och uppvärmes, för att sedermera medelst fläkt drifvas genom ett system af glaserade tegelrör till de olika lokalerna. TT 1871, s. 122. Sjukrummen uppvärmdes medelst varmluft från varmkammare i jordvåningen. Dædalus 1957, s. 140. —
(1 a β) -KANAL. (†) kanal varigenom värmebärande medium leds (för uppvärmning av (rum i) byggnad); jfr -rör. Formrummet .. uppvärmes genom en underjordisk varmkanal. TT 1875, s. 8. SFS 1903, Bih. nr 8, s. 30. —
(1 a β, h) -KOMPOST. ((isolerad) behållare för l. med) kompost bestående av organiskt köks- l. trädgårdsavfall. Varmkomposter i bostadsområdena för organiskt hushållsavfall kommer att utredas efter en fp-motion. GbgP 7/6 1989, s. 10. —
(1 c) -KORV. varm korv; särsk. (o. numera bl.) om sådan korv serverad i bröd tillsammans med senap l. ketchup. FinlSvFolkd. I A 1: 160 (1917). Jag åt varmkorv och sockervadd och åkte i karusellen. Rådström Mån. 91 (1989). —
(1 f) -KYP. (i fackspr.) upphettad kyp (se d. o. 2); äv. om kärl för färgning med sådan kyp (jfr kyp 1). Varmkyp .. göres af 4 del. indigo, 50 del. Wejde, 2 del. krapp och 2 del. pottaska. Berzelius Kemi 5: 697 (1828). Varmkyp .. (dvs.) Färgeriets största kärl, begagnat för blåfärgning med indigo. Sahlin SkånFärg. 212 (1928). —
(1 f) -KÖRA, -ning. låta (ngt, särsk. motor) vara igång tills normal arbetstemperatur uppnåtts; äv. oeg., särsk. med avs. på bil. Motorn är varmkörd. SoldUndFlygv. 1944, s. 123. En bilägare brukar få en massa goda råd om hur man skall starta och varmköra sin bil om vintern. LD 1958, nr 281, s. 11. —
(1 a) -LUFT. varm luft; särsk. dels: uppvärmd luft, dels (meteorol.) om luftmassa l. luftström som värmts upp o. stigit till högre luftskikt. Finland 16 (1893). Genom de alltmer sydliga cyklonbanorna har varmluft haft mindre och mindre möjligheter att nå in över isen. Ymer 1956, s. 66. Lockborste .. Blåser varmluft. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 303. Det är fyra grader kallt och eftersom jag precis har glömt vinterns fjärde par vantar på tåget försöker jag blåsa varmluft på mina bara händer. Expressen 23/3 2009, s. 10.
Ssgr: varmlufts-, äv. varmluft-aggregat. tekn. aggregat för uppvärmning av luft. SvTeknUppslB 1: 767 (1937).
-bad. (†) om typ av svett- l. bastubad; äv. om lokal l. inrättning för sådant bad. NerAlleh. 24/5 1871, s. 1. Lundin NSthm 141 (1888; om inrättning). De så kallade ång- eller varmluftsbaden .. hafva i det hela samma värkningar, som de varma vattenbaden. VerdS 111: 14 (1903). SAOL (1973).
-ballong. ballong (se d. o. 2) fylld med uppvärmd luft; jfr luft-ballong. KrigVAH 1886, s. 51. Varmluftsballonger manövreras genom att man reglerar temperaturen på luften i höljet med hjälp av en brännare, varigenom ballongen stiger eller sjunker. IPCStSportlex. 325 (1995).
-kamin. jfr kamin 2. SvD(A) 18/11 1916, s. 16. Varmluftskamin (dvs.) kamin som avger större delen av den producerade värmen via luft som cirkuleras i rummet. TNCPubl. 81: 71 (1984).
-kanal. kanal varigenom varmluft leds (för uppvärmning av (rum i) byggnad); jfr varm-kanal, värme-kanal. KrigVAH 1845, s. 63. Märkligt är det effektiva värmeledningssystemet i Glimmingehus från 1499. Där leda varmluftskanaler i muren upp från köket i källarvåningen till ovanför befintliga salar. SvFolket 3: 227 (1938).
-ledning. jfr ledning, sbst.2 2 a, o. -lufts-kanal. TT 1887, s. 132. Caldarium .. (dvs.) rum för varmbad i ett romerskt badhus, upphettat av varmluftsledning under golvet och försett med bassäng. NE 3: 531 (1990).
-maskin. (förr) maskin som drevs gm upphettning av luft (l. annan gas); jfr kalorikmaskin. GotlLT 1852, nr 46, s. 2. (John) Ericsson .. vistades .. i London, sysselsatt med sin varmluftmaskin. 2UB 9: 192 (1906).
-panna. tekn. SvByggkatal. 1955, s. 118. Varmluftspanna (dvs.) värmepanna i vilken förbränningskammarens väggar överför värme till luft som passerar genom pannan. TNCPubl. 89: 201 (1988).
-pistol. [efter eng. hot air gun] särsk. vid målningsarbete: pistolliknande redskap för avlägsnande av färgrester medelst varmluft. Varmluftspistolen fungerar som en förstärkt hårtork. SvD 27/4 1984, Weekend s. 10.
-ridå. [efter eng. hot air curtain] ridå (se d. o. 5) av varmluft (vid entré). GHT 15/9 1962, s. 15. Vid portarna till verkstäderna finns varmluftsridåer. NTeknik 1975, nr 16, s. 16.
-skepp. jfr luftskepp o. -lufts-ballong. Warmluftskeppet Erikson skall .. hemföra till fru Svea hennes nu namnkunnigaste son. Bremer Brev 3: 275 (1853).
-skåp. skåp uppvärmt medelst varmluft; särsk. (om ä. förh.) om sådant skåp avsett för varmbad (jfr bad-skåp). Alla .. (till en kallvattenkuranstalt) hörande bilagor, såsom ångskåp, warmluftsskåp, inpackningssäng (osv.). Jacobowsky Gustafsb. 167 (i handl. fr. 1872). De .. framställda (tänd)stickorna (neddoppas) i ett impregneringsbad .. och torkas sedan i varmluftsskåp. 2NF 30: 766 (1920).
-spruta. (i sht i fackspr., särsk. odontol.) instrument l. redskap för insprutning av varmluft. Mot sensitivt dentin .. är .. varmluftssprutan och skarpa instrument bäst. OdontT 1896, s. 198. Värmeledning med varmluftsprutor för vindrutan. SmnställnKrigsmat. 1: 176 (1942).
-system. I gamla hus kunna endast undantagsvis varmluftsystem (för värmeledning) införas. TT 1884, s. 38.
-tork. tekn. jfr tork 2 a. 3UB 8: 102 (1939). Varmluftstorkarna är .. konstruerade så att det är cirkulerande uppvärmd luft som bestryker torkgodset och upptar vattnet i sig. TT 1945, s. 417.
-ugn. ugn som värms upp medelst varmluft; särsk. (o. numera i sht) om ugn där varmluft bringas att cirkulera medelst fläkt. 2UB 4: 482 (1899). Flygt Verkan 40 (2004).
(1 f) -MANGEL. (elektrisk) mangel med uppvärmda valsar l. (numera i sht) uppvärmd mangelduk. DN(A) 29/11 1934, s. 23. —
(1 f) -MANGLA, -ing. mangla (ngt) i varmmangel. Kläderna bli alltid först nötta i mangelvecken. Vid varmmangling bortfaller denna risk. Varulex. Beklädn. 311 (1945). —
(1 c) -MAT. (numera bl. tillf.) varm mat(rätt). Jag (åt) middag, bestående af färska potäter och stekt gröt, annars ju en vanlig varmmat. Wallin Bref 12 (1840). —
(1 f) -MEJSEL. tekn. om mejsel avsedd för l. använd vid bearbetning av varm metall. Blott undantagsvis anlitar .. (smeden) varmmejseln för borthuggande af öfverflödigt material. 2UB 6: 107 (1904). —
(1 f) -NITA, -ning. tekn. nita (ngt) med upphettade nitnaglar; i sht ss. vbalsbst. -ning. JernkA 1889, s. 303. Varmnitning är den enda möjliga nitningsmetoden vid grövre konstruktioner. HBVerkstTekn. 1: 384 (1944). —
(1 (f)) -PRESSA, -ning. (i sht i fackspr.) pressa (ngt) l. gm pressning bearbeta l. bereda (ngt) under höjd temperatur l. efter upphettning; särsk. med avs. på olja. (Bomolja) begynner redan vid några grader öfver fryspunkten att afsätta stearin i form af hvita korn, den varmpressade likväl snarare och mer än den kallpressade. Berzelius Kemi 4: 309 (1827). Hornskedar utsågas ur hornplattor och varmpressas. 2NF 25: 934 (1917). —
(1 c) -REDNING. kok. varm redning (se d. o. 2 c). Man gör till de kokta grundsåserna en varmredning, vilken fransmännen kallar roux. StKokb. 439 (1940). —
(1 f) -RENA, -ing. (förr) med avs. på brännvin: rena gm fraktionerad destillation; i sht i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ing. Som varmrenadt bränvin är bolagens förnämsta handelsartikel, kan (osv.). BtRiksdP 1895, I. 2: nr 41, s. 42. Varmrening af brännvin, som gaf mycket finkelolja. KemT 1914, s. 39. —
(1 a β) -RUM. om isolerat (o. uppvärmt) utrymme i byggnad; särsk. (o. numera i sht) om uppvärmt rum i (bastu i) badanläggning. Emellan hwart Bräde (på nävertak) lämnas 1 twärfinger rum, deröfwer lägges måsza först och så lerbruk, om det är ämnat til warmrum. Brauner Bosk. 77 (1756). Stockholmarna (är) vana vid Centralbadets finska badstu, med dess fyra, olika tempererade varmrum. Lindqvist BakMoln. 117 (1911). —
(1 c) -RÄTT. varm maträtt l. anrättning; ofta liktydigt med: huvudrätt. Följande förmåner (beviljades) .. måltider à 15 öre för varmrätt i ett för utställningen inredt folkkök. Kalmar 28/8 1896, s. 3. En kypare råkar servera ett par glas konjak före varmrätten .. Åtal och böter följer det grova brottet. Zetterström Dag 155 (1946). Det bjöds .. (på) smörgåsbord med snaps och varmrätt. Järnvägsminn. 165 (1952). —
(2 f) -RÖD. (varm- 1900 osv. varmt- 1896–1966) röd i en varm färgnyans, varmt röd. Fröding Stänk 114 (1896). Klara blickade upp mot den varmröda stjärnan i köksfönstret. Wahlberg FrusLiv 324 (2003). —
(1 f) -RÖKA, -ning. röka (matvara) i varm rök l. vid hög värme; i sht i p. pf. l. ss. vbalsbst. -ning. Säkrast är .. att icke förtära fläsk .. såwida det icke är hårdt saltadt eller warmrökt. Berlin Lsb. 54 (1866). Vid varmrökning får temperaturen stiga till mellan 60º och 100º. Bolin VFöda 233 (1933). Exempel på fisk som varmröks är .. sill och strömming. ModStKokb. 234 (1983). —
(1) -RÖR. (numera mindre br.) jfr rör, sbst.3 3, o. -kanal o. värme-rör. JernkA 1843, s. 193. Ett .. förvaringsrum (med högst +16º) är nästan omöjligt att uppbringa i moderna lägenheter, ty varmrören går genom förvaringsrummen. StKokb. 609 (1940). —
(1 a β) -SKÅP. (†) skåp för varmhållning (i sht av matvaror); jfr värme-skåp. 2UB 1: 444 (1898). SD 21/3 1928, s. 4. —
(1) -SLIPNING. (förr) i fråga om framställning av trämassa: slipning (se slipa, v.2 2 e) under sparsam vattentillströmning varvid friktionsvärme utvecklas. TT 1900, Allm. s. 299. Dalslands första träsliperi tillkom under 1870-talet i Långed. Introduktionen av varmslipning innebar koncentration till större anläggningar. TurÅ 1981, s. 230. —
(1 f) -SMIDNING. (i fackspr.) smide av uppvärmt gods. Hos smidesjernet och stålet höjas genom varmsmidning såväl absolut styrka och spänstighet som tänjbarhet. Holmberg Artill. 3: Bih. 42 (1882). —
(1 a β) -STUGA. (varm- 1588 osv. varme- 1623) (numera mindre br.) isolerad (o. uppvärmd) stuga (se d. o. 1, 2); särsk.: värmestuga; förr särsk. om rum i anslutning till badbassäng för tvätt l. tvagning. Lælius Bünting Res. 2: 68 (1588). (Krigsmännen har) thenne longe feigde tijdhenn .. förswarett eder för Wthrickes fiender thett j hafue fått sithitt hemme j Warm stugun hosz eder hustru och barnn. UrkFinlÖ I. 1: 98 (1597). Varmstugorna för obligatorisk tvagning och afduschning med ljumt vatten före bruket af simbadet. TT 1898, Byggn. s. 129. (Hon) vill att staden skall räcka oss alla en hand, även vintertid. Fler varmstugor åt svenska folket. DN 6/12 1966, s. 14. —
(1) -TAK. (†) innertak (med isolering). Ytterst tillfrågades han, huru elden så hastigt kunde komma igenom warmtaket op i kalltaket. ConsAcAboP 3: 367 (1670). Västerb. 1933, s. 35. —
(1 a) -TEMPERERAD, p. adj. (i fackspr.) om klimat: (sådant som det) som råder i de varmare delarna av de tempererade zonerna; äv. i överförd anv.: som hör till l. utmärks av sådant klimat. Den tertiära perioden hade ett tropiskt eller åtminstone varmtempereradt klimat i vår verldsdel. Samtiden 1873, s. 491. Floran var tropisk och som subtropisk och varmtempererad nådde den vida längre mot norr än i nutiden. NaturvForsknRådÅb. 1949–50, s. 45. —
(1 f) -TORKA, -ning. (numera bl. tillf.) torka (ngt) (i ugn) gm tillförsel av värme. Sedermera inforslas torfgruset antingen i magasin eller direkt i en torkugn, varmtorkas och pressas i hydrauliska pressar till kulor. JernkA 1880, s. 565. —
(1 a β, f) -UGN. (numera bl. tillf.) värmeugn. Rothof 552 (1762). Maten stod färdig i varmugnen. Rönblom DödGryt. 43 (1957). —
(1 a β) -VAGN. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om med uppvärmningsanordning försedd järnvägsvagn för godstransport. Varmvagnar för ömtåligt gods å de blandade tågen. SD(L) 29/5 1894, s. 4. —
(1 f) -VALSA, -ning. tekn. med avs. på metall: valsa (se valsa, v.1) i uppvärmt tillstånd; i sht dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om sålunda valsad produkt l. valsat föremål, dels ss. vbalsbst. -ning. Plåtar, eller bruna, warmwalsade (stål)blad. SFS 1865, nr 10, s. 19. Till försöksmaterial valdes hårdt bessemerstål .. som varmvalsats till 14 x 15 mm. JernkA 1902, s. 172. Varmvalsning av bandstål. Dædalus 1940, Ann. s. 21. —
(1 f) -VALSVERK~02 l. ~20. tekn. jfr vals-verk 2. De vid varmvalsverken använda klippsaxarne hafva .. uppgiften att vika plåten för dubbelvalsningen. JernkA 1905, s. 563. —
(1 b) -VATTEN. varmt (i sht uppvärmt) vatten; särsk. dels om sådant vatten ss. medium vid uppvärmning (av byggnad l. lokal o. d.), dels om varmt kranvatten. Såsom nyheter torde böra omnämnas dels vattenbehållare för varmvatten af valsad stålplåt, dels (osv.). JernkA 1862, 1: 349. De i våra dagar mest använda uppvärmningssystemen äro med varmvatten och lågtrycksånga. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 56. De senaste årens borrningar efter varmvatten ha utsträckts. Ymer 1953, s. 166. Jag vrider på duschen och drar av mig kläderna medan varmvattnet sakta hittar fram till mitt badrum. Bredow BaraInte 44 (2009).
-bassäng. bassäng med varmt vatten; särsk. (o. numera i sht) om simbassäng med uppvärmt vatten; jfr varm-bassäng. Det är företrädesvis vid sågverk i övre Norrland som .. varmvattenbassänger förekomma (i timmermagasinen). HbSkogstekn. 434 (1922). Vid reumatisk sjukdom är träning i varmvattenbassäng ovärderligt. GbgP 2/11 2003, s. 13.
-beredare. (med gas l. elektricitet o. d. driven) apparat för beredning av varmvatten; jfr -vatten-apparat. En stor varmvattenberedare, som matar värmeelementen i byggnaden. SDS 27/8 1904, s. 3.
-fisk. fisk som lever i varmare vatten. (Vattentemperaturen) bestämmer gränsen .. åt norr för .. varmvattensfiskarna. Ekman NorrlJakt 307 (1910).
-kran. jfr kran 4 o. vatten-kran. (Kaffevatten) bör aldrig tagas ur varmvattenkranen. StKokb. 544 (1940).
-krus. krus (se krus, sbst.3 2) för l. med varmvatten för uppvärmning av bädd o. d. Cederschiöld Manh. 196 (1916). Hon kom hem förkyld .. Jag har skaffat henne varmvattenkrus. Stiernstedt Attentat 307 (1942).
-panna. tekn. panna (se panna, sbst.1 2) för uppvärmning av vatten. TT 1883, s. 71. Varmvattenpanna (dvs.) värmepanna utformad som tryckkärl, i vilken förbränningskammarens väggar överför värme till vatten som passerar genom pannan. TNCPubl. 89: 201 (1988).
-rör. jfr rör, sbst.3 3, o. vatten-rör 1. Vi anse att hvarje drifveri, afsedt för vinodling, bör i vårt klimat förses med värmeapparat (rökkanal eller varmvattenrör). HbTrädg. 4: 7 (1874).
-röta, -ning. (i sht förr) med avs. på lin o. d.: röta (se röta, v.3 1 a β α’) i varmt vatten; i sht ss. vbalsbst. -ning; jfr vatten-röta, v. Liedbeck KemTekn. 990 (1868). Varmvattenrötning är mycket tidsbesparande. Hallström Warburg Spinnb. 59 (1977).
-ström. särsk. (i fackspr.) i hav: strömmande flöde av varmt vatten; jfr ström, sbst. 2. Den del af varmvattenströmmen, som inkommit i Nordhafvet, uppnår .. sitt sista stridsfält med polarströmmens ismassor på mycket höga latituder. LAHT 1896, s. 163.
-uppvärmning. Almquist Häls. 329 (1895). Det bästa uppvärmningssystemet för bostäder .. torde vara varmvattenuppvärmning. Wirgin Häls. 1: 178 (1931). —
(2 f) -VIT. vit i en varm nyans (som drar mot gult l. rosa), varmt vit. Frosterus Jord. 139 (1930). Exempel på lysrörsfärger är dagsljus, vit, universalvit, varmvit (osv.). Sundblad o. Jacobsson Elkunsk. 46 (1976).
B (†): VARMA-BAD, se A.
C (†): VARME-BAD, -STUGA, se A.
D (†): VARMT-GRÖN, -RÖD, se A.
VARMNA, v. (numera bl. tillf.) bli varm(are). Då daglig erfarenhet visat, att skotten ur en varmnad Mörsare bli längre än i början (osv.). KrigVAH 1810, s. 25. Det varmnar alltmera, i hav och atmosfär. SvD(B) 14/1 1950, s. 7.
Spalt V 426 band 37, 2014