Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PAPP pap4, sbst.3, r. l. m. (Weste (1807) osv.), äv. n. (Annerstedt UUH Bih. 2: 211 (i handl. fr. 1680), LindbladHb. 11: 36 (1925), Östergren (1934)); best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(paff 1680—1916. pap 1660—1686. papp 1647 osv.)
Etymologi
[jfr ä. d. pappe, d. pap; av t. pappe; eg. samma ord som PAPP, sbst.2, o. urspr. om den grötaktiga massa varav papp o. papper framställes]
av pappersmassa l. gm hopklistring l. hoplimning av flera pappersark framställt material tjockare o. styvare än papper (i regel 0,5—1,5 mm, stundom ända till 10 mm tjockt); ngn gg om stycke l. skiva av papp. RP 12: 91 (1647). 1 Contterfeÿ af .. Konungh Gustaff Adolph af Pap giort och medh rött wax öfwerdragit. HusgKamRSthm 1660—73 A, s. 654. 4 små Liusplåtar af Pap. Roth Kägleh. 29 (i handl. fr. 1686). På eftermiddagen ref jag kvicksilfver, tenn, svafvel och klorammonium på ett papp. Strindberg Inf. 84 (1897). I flertalet länders tulltaxor behandlas som papp en produkt, som väger från 350 g och uppåt per kvm, och som papper vad som ligger under denna vikt. Anstrin PapperMassa 98 (1934). — jfr ASBEST-, ASFALT-, BOKBINDAR-, FORM-, FÖRHYDNINGS-, GLANS-, GOLV-, GRÅ-, GRÅLUMP-, ISOLERINGS-, KARTONG-, KONSTLÄDER(S)-, KRAFT-, LUMP-, LÄDER-, MATRIS-, MATT-, MÅLAR-, PERGAMENT-, SPÄNN-, STEN-, TAK-, TJÄR-PAPP m. fl.
Ssgr: A: PAPP-ARBETARE~0200. person som gör papparbeten. NJournD 1858, s. 141. —
-ARBETE~020. tillvärkning av föremål av papp; vanl. konkret, om dylikt föremål. ConvLex. 7: 806 (1837). SFS 1906, nr 38, s. 34. —
-ARBETERSKA~0200. kvinnlig papparbetare. Schulthess (1885). —
-ARK, n. (i fackspr.) jfr ark, sbst.2 UB 1: 470 (1873). —
-ASK, r. l. m. jfr ask, sbst.2 LandTullTaxa 1776, s. 116. Krusenstjerna Pahlen 1: 238 (1930). —
-BAND. bokb. Möller 2: 558 (1785). Gesällböcker (roro) .. inbundna i starkt pappband. Ambrosiani SvSkråämb. 14 (1920). —
-BIT. jfr bit 2, 3. HovförtärSthm 1773, s. 3604. —
-BRUK. jfr -fabrik. 2UB 8: 190 (1900). —
-BURK. jfr burk 1. —
-DOCKA. jfr docka, sbst.1 2 a. —
-DOSA. (papp- 1756—1921. papps- 1788) PH 6: 4383 (1756). —
-EMBALLAGE. —
-FABRIK. Dalin FrSvLex. 1: 180 (1842). —
-FABRIKANT. Åkerman KemTechn. 2: 123 (1832). —
-FABRIKATION. NordPappersT 1885, s. 302. —
-FIGUR. jfr figur 5. Schulthess (1885). —
-FODRAL. Måndagen den 8 dennes förlorades ett par Förstorings-Glasögon i Pappfodral. DA 1824, nr 59, s. 7. —
-FRAMSTÄLLNING~020. jfr framställning II. LD 1948, nr 78, s. 6. —
-GUBBE. jfr -figur. Pappgubbar i en skjutbana. Sjöberg Kvart. 456 (1924). —
-HYLSA. jfr hylsa, sbst. 1. Holmberg Artill. 2: 140 (1882). —
-KARTONG. jfr kartong 2. LAHT 1910, s. 99. En portion glass i en liten pappkartong. Bengtsson Linklater JuanAmer. 176 (1931). —
-KNIV. för skärning i papp. Berg Handarb. 194 (1874). —
-LIKNANDE, p. adj. 3NF 13: 475 (1930). —
-LÅDA, r. l. f. jfr låda, sbst.1 1. PH 6: 4383 (1756). —
-MASKIN. maskin vari pappmassa (trämassa) urvattnas o. pressas samt formas till ark (skivor); jfr pappers-maskin. TT 1871, s. 61. —
-MASSA. massa varav papp framställes; jfr pappers-massa. Liedbeck KemTekn. 478 (1866). Pappmassan är vanl. ej så fint malen, som pappersmassan. Keyser Kemien 3: 80 (1876). —
-PÄRM. bokb. Björkman (1889). SvSlöjdFT 1910, nr 1, s. 40. —
-REMSA. Hagdahl Fråga 222 (1883). —
-RYGG. bokb. Key Amatörbokb. 64 (1916). —
-SAX. (i fackspr., särsk. bokb.) sax för klippning l. skärning av papp; pappskärningsmaskin. NordPappersT 1885, s. 20. Ambrosiani NordMBokhandtv. 25 (1916). —
-SKIVA, r. l. f. Weste (1807). —
-SKÄRM. Almqvist Smar. 264 (1845). —
-SKÄRNINGSMASKIN. Permpapperets sönderskärning i det önskade formatet (vid inbindning av böcker) sker .. på en pappskärningsmaskin. UB 6: 520 (1874). —
-SLAG. pappsort. Kjellin 835 (1927). —
-SLÖJD. slöjd vid vilken papparbeten förfärdigas; särsk. om dylik slöjd ss. undervisningsämne i vissa skolor. Sthm 1: 323 (1897).
Ssg: pappslöjds-kurs. jfr kurs 7. —
-SORT. Guskade pappsorter. SFS 1911, nr 75, s. 30. —
-SPIK. spik (med platt huvud) för spikning i papp. SundsvP 1886, nr 60, s. 3. —
-SPÄND, p. adj. byggn. om vägg o. d.: varpå papp spänts. Väggar böra (till skydd mot väggohyra) vara putsade i stället för pappspända. UNT 1933, nr 82, s. 7. —
-SPÄNNING. byggn. konkret; jfr -spänd. Till pappspänning i tak användes i regel tunn förhydningspapp. Bildmark Entrepr. 198 (1921). —
-STYCKE. pappbit. Hirn Barnlek 227 (1916). —
-SULA, r. l. f. (att inläggas) i skodon. SvD(A) 1918, nr 332, s. 11. —
-TAK. byggn. av asfaltpapp, tjärpapp o. d. bestående (yttre) taktäckning; äv. om papp som spänts på innertak; jfr -spänning. LAHT 1894, s. 96. TLandtm. 1897, s. 286. (De) höllo på att spänna papptak, måla och tapetsera. Schulze KanadPrär. 92 (1931). Spåntaken ruggade i värmen och papptaken droppade tjära. Nilsson HistFärs 118 (1940). —
-TALLRIK. BoupptVäxjö 1896. —
-TILLVÄRKNING~020. Schulthess (1885). SvPappersT 1946, nr 2, s. 49. —
-TUNN. (mera tillf.) tunn som papp. Papptunna, stora, runda kakor. Beyel Turk. 52 (1918). —
-TÄCKT, p. adj. (i sht i fackspr.) täckt med papp. Papptäckt reveteradt trähus. PT 1897, nr 58 B, s. 2. —
-ÄGG, n. påskägg o. d. av papp. LD 1948, nr 66, s. 3.
B (†): PAPPS-DOSA, se A.

 

Spalt P 180 band 19, 1952

Webbansvarig