| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGSVERKE dak3s~vær2ke, stundom da3gs~, l. ~vär2ke, äfv. (i sht i västra o. södra Sv.) 4~10, n.; best. -et; pl. -en (Skara stifts jordeb. 40 (1540), L. P. Gothus Mon. pac. 743 (1628) osv.) ((†) = G. I:s reg. 2: 233 (1525), Muræus Arndt 4: 93 (1648), 2 RARP 5: 707 (1726); (†) -er G. I:s reg. 3: 184 (1526), Tegel G. I 2: 285 (1622), SP 1779, s. 24); l. DAGSVERK ~vær2k l. ~vär2k, äfv. (i sht i västra o. södra Sv.) 4~1 (da`gsverk Weste), n.; best. -et; pl. =. Anm. Numera användes dagsverke särsk. i bet. 2, 3, dagsverk särsk. i bet. 1, 4 jämte dagsverke, hvilket brukas, då association med bet. 2 l. 3 föreligger.
1) = DAGSARBETE 2. Utföra sitt vanliga dagsverk. Hungrig mage gör dåligt dagsverke, ordspråksliknande uttr. Assaph och hans brödher .. (skulle) tiena in för Arcken altijdh, och hwar dagh j sitt daghs werck. 1 Krön. 16 (”17”): 37 (Bib. 1541). Lex. Linc. (1640; under absolvo). The sex Gudz Dagzwercke. Muræus Arndt 4: 93 (1648; om skapelsedagarna). Han gör ett heelt dagswärke at skrifwa ett bref. Columbus Ordesk. 61 (1678). At endast besöka 2 sjuka i London är ett helt dagsverk. Björnståhl Resa 2: 223 (1776). Denna dag var .. den hårdaste af alla; ty först och främst måste vi göra dubbla dagsverken, och sedan ville ingen ge mat. Tegnér 5: 131 (1817); jfr 2. Christi fattiga (dvs. klosterinvånarna), .. förrättade sitt heliga dagsverk under ett hårdt lefnadssätt. Strinnholm Hist. 4: 46 (1852). Efter slutadt dagsverk. Rydberg Ath. 283 (1859, 1866; uppl. 1876: dagsverke). Vid den tid (om morgonen), då omgifningen kom i rörelse, hade han (dvs. Reuterdahl) redan utfört ett godt dagsverk. Genberg 1: 135 (1872). Tidigt var man .. på benen (Oskarsdagen 1840) för att lägga sina undersåtliga känslor i dagen; och de, som äfven voro med på balen .., hade gjort ett styft dagsverke. Tegnér Farf. 220 (1900); jfr 2. — oeg. Siukdom är dödzens dagzwärkie .. (dvs.) Siukdomar arbeta dagligen til Kropsens ruin. Grubb 718 (1665); jfr 4. Friskt mod, mina bröder, vårt dagsvärke skall väl blifva lönt. Serenius Engl.-sw. dict. Iiii 2 a (1757; om strid). Först med den inbrytande natten slutades det blodiga dagsverket (dvs. slaget vid Lützen). Tegnér 4: 6 (1832).
2) [speciell anv. af 1] kroppsarbete som, vanl. mot en öfverenskommen dagspenning, under en dag utföres af en person, särsk. i fråga om gröfre arbete. Gå på dagsverke. Hopes oss (dvs. G. I) .. ath the godhemen borgarene (i Strängnäs) och almoghen j hæreden .. hielpa ther (dvs. vid byggandet af Sthms slott) noghen dagxwerkie tiil. G. I:s reg. 2: 233 (1525); jfr 3. Han (dvs. Erling herse) föresatte sina trälar dagsvärk. Peringskiöld Hkr 1: 395 (1697). SB 5: 1 (Lag 1734). Reparationer, .. (hvilka) icke annars, än genom Stadens arbets-fålk och dagsvärken kunna värckställas. Publ. handl. 2: 1291 (1736). (Sibirien), der hvarje dagsverke sommartiden betalas med 2 Rub. 50 kop. B:co. Castrén Res. 2: 380 (1848). År 1793 användes för gräfningen 1478 dagsverken. Englund Gedungsen 112 (1853). Grufbrytarens tid är ej indelad i dagsverken utan i skift. Uppf. b. 3: 137 (1873). 2 Mos. 5: 4 (öfv. 1904). jfr: En hästs dagsverke (kostar) halfparten mindre om hösten (än om våren). Linné Ungd. 2: 261 (1734). jfr äfv.: Under de 14 dagsverken maskinen varit i gång hafva dermed afmejats 86 tunnland och 5 kappland. Tidskr. f. landtm. 1900, s. 785. — jfr BÅTSMANS-, DRÄNG-, HJON-, HÄST-, KARL-, KVINNO-, KÖR-, LEGO-, MANS-, PLOG-, RÄFSE-, SKJUTS-, SKUR-, SLÅTTER-, SMÅ-, SÄDES-, TJÄNSTE-, ÖK-DAGSVERKE. — särsk. i uttr. arbeta på dagsverke (jfr 3 a), arbeta för dagspenning. Åtskilliga andra yrken i Augsburg framhålla såsom ”gammal sed, att ingen mästare eller gesäll bland dem arbetar på dagsverke”. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 274 (1897).
3) [speciell anv. af 2] i fråga om åkerbruks-, byggnads-, grufarbete m. m.: efter dag o. person beräknad arbetsprestation som redan under medeltiden utkräfdes af konungarna för uppförande af borgar o. fästen samt för kungsgårdarnas bruk o. längre fram blef en under jordeboksräntan inlagd, i regel endast från krono- o. skattehemman utgående regelbunden skatt, hvilken (i vissa fall) kunde utbytas mot penningafgifter o. numera gäldas med penningar; äfv. om dylikt arbete som någon (särsk. torpare) är skyldig att utföra på grund af enskild öfverenskommelse. Utgöra dagsverken. Gå på dagsverke. Alle the dagx werke szom ghaa wtaff dagxbergx sogen (dvs. socken). G. I:s reg. 3: 6 (1526). Ett torp Kollabodä renther tolff öre affradz peninger oc szex dagxwerke. Därs. 7: 395 (1531). Haffwe wij gunsteligen vnt och efftherlatidt, att the (dvs. klerkerna) måge beholle the dagswärcker, som hos för(benämn)de Landbönder falle pläge. Därs. 18: 634 (1547); jfr PRÄST-DAGSVERKE. Hwar Bonde (i Ryssland) moste göra fäm Dagzwerker til sin Huszbonde om wekun. Petreius Beskr. 5: 33 (1615). Att dagzwerken wore laga, heele och gille medh karl och häst. RARP 4: 436 (1650). Dhenne bem(äl)te Åke kom til mig på åkren, wiliandes göra dagzwerke .. tå körde iag honom bort aff åkren och tog intet mot hans dagzwerke. Växiö domk. arkiv 1676, s. 246. När dä wanckar nå godt för Tann, / Tråsz (dvs. minsann om) någon af osz (bönder) ska råka fram, / Men om dä wil några Dagzwärcke wanka, / Mä Massäcken på Ryggen ska Bonden dancka. Tidfördrijf A 3 a (c. 1695). Gårdz-Fogden, som med hvar ock en (torpare) måtte hålla Karfstock, skiär (om aftonen) up deras dagsvärcke, helt eller halft. Salander Gårdsf. 18 (1727). BB 26: 6 (Lag 1734). Fjorton dagsverken, hvaraf åtta med häst. Järta Kopparb. 180 (1822, 1826). Gå i dagsverke. Dalin (1850). Matmödrarna satte en ära i att utstyra sina drängar med .. mustiga matsäckar .., då de voro ute på körslor eller dagsverke. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 35 (1865). Egendomen .. är lättskött samt har öfver 1,000 fria (dvs. utan kostnad för jordägaren utgjorda) dagsvärk. GHT 1897, nr 247 B, s. 2. — jfr HERRGÅRDS-, HJÄLP(E)-, JORDEBOKS-, KRONO-, KUNGSGÅRDS-, MANTALS-, SKATTE-, VECKO-, ÖFVER-DAGSVERKE. — särsk.
a) i jämförelse för att beteckna, att ngt är mödosamt o. besvärligt l. utföres tvunget o. själlöst; i sht i uttr. på dagsverke (jfr 2 slutet). Spela kort, äta och dansa som på dagsverke. Atterbom Minnen 43 (1817). Nu börjar kontradansen … Herrarne hemta sina damer .. snart är allt i gång — dock ingen sådan surmulen gång, som vore den gjord på dagsverke. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 26 (1865).
b) mer l. mindre oeg. o. bildl. om det som är mödosamt o. besvärligt l. som utföres tvunget o. själlöst. Med Slägt förstår jag ej sådana närskylde, som antingen se på mitt rof, eller tro sig böra, två à tre gånger om året, gå i dagsverke hos mig. Tessin Bref 1: 257 (1753). Rollins historiska arbeten förtjena att kallas arbeten, och ändå hellre, hans historiska dagsverken. Leopold 5: 423 (1794). Man läser i dessa (engelska) resandes ansigten .., att de se Rom på dagsverke. Atterbom Minnen 299 (1818). Man hade .. gjort psalmer på dagsverke och afgifvit psalmboksförslag i följd af embetsuppdrag. Böttiger 5: 46 (1867, 1874). Vingtrött poesi, / gör nu dagsverk i / verklighetsexakt fotografi. Rydberg Dikt. 2: 15 (1891).
4) = DAGSARBETE 4. Vij .. haffva inthett medh någonn fåfengheligheett, tijdhenn förslithett, uthan .. ett themmeligt dagzvärcke förrättat. Oxenst. brefv. 5: 162 (1622). Derefter återstår för mig ännu ett drygt dagsverke med (undersökningen af) de Jenisejska .. Samojederne(s språk). Castrén Res. 2: 259 (1846). De hade ett dagsverk tungt och hårdt. Sturzen-Becker 4: 128 (1862). Åt detta sin andes käraste dagsverke (dvs. författandet af Divina Commedia) fick Dante likväl mer odeladt nu egna de få återstående åren af sitt lif. Böttiger i SAH 39: 228 (1864). Tankens trägna dagsverke i vettenskapens tjenst. Dens. 5: 6 (1867, 1874). — särsk. om en persons lifsarbete l. lifsgärning. När hon sitt dagsverck bort uhr trötta händer lade, / Man ingen mera qvar af hela ätten hade. J. G. Hallman Vitt. 179 (1734). Rummet snart är ledigt. / Må de blott oss unna, / Att vårt dagsverk sluta / Och i fred gå bort! Wallin Vitt. 1: 311 (1837). Strandberg 1: 366 (1862). (Gud) som genom sin förunderliga styrelse gjort detta arbete (dvs. utgifvandet af Sv:s gamla lagar) till mitt jordiska dagsverke. Schlyter ChrLL cxiv (1869). En af de svenska konstutöfvare, hvilkas namn var vidast kändt, har efter ett långt och ärligt dagsvärke skattat åt förgängelsen. GHT 1897, nr 265 A, s. 2.
5) [jfr t. tagwerk] (†) så mycket jord som en person kan plöja på en dag; plogland; jfr DAGS-PLÖJA. Ingen Borgare vthi Rom skulle vthi Åker och Jord mehra äga än til femhundradhe dagwerk. Schroderus Liv. 168 (1626; lat. jugera).
B (†): DAGSVERKE-PENNINGAR, se D.
C (†): DAGSVERKES-FOLK, -HAMPA, -KARL, -KORN, -LÄRFT, -PENNINGAR, -SKINN, -SKRIFVARE, -SMÖR, se D.
D: (3) DAGSVERKS-AFGIFT30~20 l. ~02. jfr -PENNINGAR 2. Domkyrkans (i Lund) ordinarie inkomster äro .. äcke- och dagsverksafgiften nära 1000 riksdaler. Brunius Metr. 530 (1836, 1854). —
(2, 3) -ARBETE~020, äfv. ~200. Botin Hem. 1: 76 (1755, 1789). Strinnholm Hist. 3: 572 (1848). För plogen, för dagsverksarbete och handaslöjder röjde han (dvs. Hedborn) alls ingen duglighet. Böttiger i SAH 49: 260 (1873). bildl.; jfr DAGSVERKE 3 b. (Barnen) få smak för vetenskaper, när deras lärdoms öfningar ej blifva trälsama och et dagsverksarbete. Kryger Led. stund. 1: 86 (1761). —
(2, 3) -BOK~2. bok afsedd för anteckning om fullgjorda dagsverken; jfr -FÖRTECKNING, -JOURNAL, -LISTA, -LÄNGD, -REGISTER, -RULLA. En åt (arbetslags-)förmannens vård anförtrodd dagsverksbok, i hvilken .. för hvarje dag de dagsverken .. upptecknas, som den af förmannen förda dagsverkslistan angifver. Tekn.-ekon. beskr. ö. stat. jernvägsb. 123 (1872). —
(2, 3) -BONDE~20. bonde som för den jord han innehar är skyldig att för jordägarens räkning utgöra ett visst antal dagsverken årligen; äfv. om bonde som tillfälligtvis är på dagsverke; jfr ARBETS-BONDE. Möller (1790). DA 1824, nr 123, s. 5. Svedelius Statsk. 2: 31 (1868). Schulthess (1885). —
(3) -BÖRDA~20. (Den polska allmogens) dagsverksbördor och pålagor voro dryga. Hjärne K. XII 127 (1902). —
-FOLK~2. (dagzuerkes- G. I:s reg. 16: 749 (1544)) om personer som förrätta dagsverken; jfr DAGSVERKAR-FOLK.
1) till 2.
a) daglönare. Åkare, Mätare, Sillpackare, dagzwercks folck. Sthms stadsord. 2: 116 (1696). (I en viss trakt af Hertfordshire) är den seden, at en Farmer ej håller mycket tjenstehjon, utan brukar altid dagsverks-folk. Kalm Resa 1: 191 (1753). Gunterberg Hjälpr. 1: 19 (1896).
b) om familj af dagsverkare, i sht om man o. hustru. I en .. by .. hände .. att ett dagsverksfolk tidigt gick till sitt arbete och kvarlemnade i hemmet endast en femårig gosse. AB 1890, nr 11, s. 4.
2) (†) till 3. Alt leegefolk, dagzuerkes folk och annat arbetes folk, som på samme (dvs. konungens) Slott eller gårder äre. G. I:s reg. 16: 749 (1544). Brahe Oec. 95 (1585). Växiö domk. akt. 1690, nr 138. —
(3) -FRIHET~20 l. ~02. frihet från utgörande af dagsverken. Full dagsverksfrihet (erbjöds åt godsets bönder) emot erläggande af högst 1 1/2 tunna spanmål på tunnlandet. G. Adlersparre i LBÄ 44—50: 108 (1801). —
(2, 3) -FÖRTECKNING~020. jfr -BOK. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 81 (i handl. fr. 1666). Regl. föreskr. ang. skogsstat. tj.-förvaltn. 1895, s. 12. —
(3) -GÄDDA~20. [fsv. dagsvärkis gädda] (fordom) gädda lämnad som lösen för dagsverken. Handl. Finl. kam. förh. 1: 11 (1530). —
(3) -HAMPA~20. (daxuerkes-) (fordom) hampa lämnad som lösen för dagsverken. Hist. handl. 11: 18 (1530). —
(3) -HEMMAN~20. hemman med skyldighet att utgöra dagsverken; jfr ARBETS-HEMMAN. Holmberg Bohusl. 3: 198 (1845). Feilitzen Tjenare 1: 46 (1890). —
(2) -HJON~2. person som brukar låta leja sig att utföra dagsverken, daglönare. Geijer I. 7: 265 (1829). Kindblad (1868). oeg. De dagsverkshjon, hvilka man vanligen träffar under (präst-)kappan. Törneros Bref 1: 250 (1827). —
(2, 3) -HUSTRU~20. (mindre br.) hustru som går på dagsverke; jfr -KVINNA. Almqvist Mål. 49 (1840). —
(3) -INRÄTTNING~020. jfr -ORDNING. I många provinser varar ännu den gamla dagsverks-inrättningen. Stiernstolpe Arndt 2: 77 (1807, 1814). —
(2, 3) -JOURNAL~02. jfr -BOK. Föreståndaren för Arbeten och Verkstäder (vid Långholmens fängelse) åligger .. Att föra arbets- och dagsverks-journal. SFS 1835, nr 20, s. 2. Smedman Kont. 4: 9 (1872, 1877). —
-KAMMARE~200. särsk. till 2: rum å (större) landtegendom i hvilket dagsverksfolket samlas till måltiderna o. äfv. för att arbeta; jfr -STUGA. C. E. Löfvenskiöld i Tidskr. f. byggn. 1859, s. 56. —
-KARL~2. (dagsverkes- Skråordn.) (numera mindre br.)
1) till 2: karl som mot dagspenning utför hvarjehanda gröfre arbete (såväl i stad som på landet); dagsverkare, daglönare, dagakarl. Skråordn. 333 (1574). Monge åthskillige handtwercken ähre der till (dvs. till skeppsbyggeri) nödige .. förutan dagzwerckz och försslekarlar. RARP 4: 622 (1651). Stadzens Dagzwärckz karlar. Förordn. om gators renh. 1703, § 2. Heldre som dagsverkskarl på landet jag önskade tjena / .. än att beherrska som drott de själades samtliga skaror. Johansson Hom. Od. 11: 489 (1844). Strandberg 3: 198 (1869).
2) till 3. Dagsverks-karlar, hvilka (i Essex) mäst äro det samma, som hos oss i Sverige Torpare. Kalm Resa 2: 24 (1756). —
(2) -KASSÖR~02. (förr) vid sjömiliskontoret anställd tjänsteman som hade att sköta utbetalningen för de af flottans timmermän o. handtverkare utförda dagsverkena. Sv:s krigs- o. civilcal. 1796, s. 70. Därs. 1797, s. 77. —
(3) -KORN~2. (dagsverkes-) (fordom) spannmål lämnad som lösen för dagsverken. Hist. handl. 11: 15 (1530). —
(2) -KOSTNAD~20. penningbelopp till hvilket utgifterna för de dagsverken som erfordras för ett visst arbete uppgå. Gynther Förf. 3: 8 (1852). Dagsverkskostnaden är i ett oerhördt stigande. Viborg 1857, nr 1, s. 2. Sv. mossk.-fören. tidskr. 1889, s. 130. —
(2, 3) -KVINNA~20. (mindre br.) jfr -HUSTRU. Möller (1785; under tagelöhnerin). Grefvinnan vandrade öfver de soliga ängarne med en härdighet, som skulle hedrat en dagsverkskvinna. Roos Skugg. 67 (1891). —
(2, 3) -LISTA~20. jfr -BOK. Dagsverkslista skall för hvarje månad af Vaktmästaren vid fängelset upprättas (för kontrollerande af de dagsverken som af korrektionsfångar utförts för enskilda personers räkning). SFS 1836, nr 43, s. 4. Instr. f. banmäst. v. stat. jernv. 1877, s. 9. SFS 1893, nr 53, s. 3. —
(3) -LÄRFT~2. (daxverkes-) (fordom) lärft lämnadt som lösen för dagsverken. G. I:s reg. 22: 421 (1551). —
1) (föga br.) till 2: penningar som förtjänas på dagsverke; daglön. Abrahamsson 454 (efter handl. fr. 1723).
2) (fordom) till 3: efter viss taxa utgående penningafgift som erlades i stället för de dagsverken ngn var skyldig att utgöra; jfr -AFGIFT. G. I:s reg. 4: 365 (1527). Därs. 7: 45 (1530). The Vthlagor som vthgå bör, Nämligen Städzle, Fodernöth, Dagzwerckz och Foringz (dvs. fodrings-)Penningar. Mandat 17 maj 1622, s. A 2 b. Gripsholms lähn .. betalar 15 eller 1600 Dal. Smt i dagsvärckspenningar. 2 RARP 4: 408 (1727). Rabenius Kam. § 318 (1825, 1832). Frälset har sedan år 1644 varit från dagsverkspenningarne befriadt. Linde Finansr. 271 (1887). —
(2) -PRIS~2. Dagsverkspris och hästlegor (äro) låga i orter utan näringar och rörelse. Järta Kopparb. 115 (1823, 1826). Ill. Sv. 2: 218 (1882, 1886). Arbetsgifvarne .. begagnade .. sitt inflytande i parlamentet till att på lagstiftningens väg fastslå dagsverkspriset. Boëthius Hist. läsn. 2: 376 (1898). —
-RAPPORT~02.
1) till 2. särsk. fångv. rapport öfver de dagsverken som under viss tid förrättats af fångarna i central fångvårdsanstalt (inom anstalten l. utom densamma för enskilda personers räkning). Dagsverksrapporter skola enligt fastställdt formulär månatligen .. från centrala fångvårdsanstalterna till Fångv.st. ingifvas. Fångv.-förf. 385 (1892; enligt cirkulär af 1849).
2) till 3. Byfogden .. / från grinden sig närmat med sin dagsvärksrapport. Jensen Mickiewicz Tadeusz 224 (1898). —
(2, 3) -RULLA~20. (förr) jfr -BOK. Dagsvärcksskrifvaren skall uti de författade dagsvärcks Rullorne, altid anteckna Arbetsfolcket till hvars och ens Namn, samt hvad en hvar niuter i daglön. Instr. 20 okt. 1736, § 3. —
(3) -RÄNTA~20. från skattehemman utgående skatt i form af dagsverken l. motsv. penningbelopp. Selling Läns kammarv. 40 (1802). Widmark Helsingl. 1: 391 (1860). Kindblad (1868). —
(3) -SKINN~2. (dagxwerkes- G. I:s reg.) (fordom) skinn lämnadt som lösen för dagsverken. Hist. handl. 11: 8 (1530). G. I:s reg. 7: 361 (1531). —
-SKRIFVARE~200. (dagzverckis- G. I:s reg.) (förr) särsk.
1) till 2: vid flottan o. vid städernas förvaltning anställd person med åliggande att föra räkenskap öfver använda dagsverken. Förordn. om gators renh. 1703, § 1. Uppå Stads Ingenieurens requisition, har Dagsvärcksskrifvaren, at till Gatuläggning, eller andra .. förrättningar, låta afföllja nödige Handtlangare. Instr. 20 okt. 1736, § 2. Regl. 20 aug. 1805, s. B 1 b.
2) till 3: skrifvare som skötte räkenskaperna öfver de dagsverken som utgjordes vid konungens slott o. gårdar. Dagzverckis schriffveren udi Upsale. G. I:s reg. 22: 251 (1551). —
(3) -SKYLDIGHET~200 l. ~102. Dagsverksskyldigheten till kronan. Odhner G. III 1: 354 (cit. fr. 1774). Rydberg Ath. 271 (1859, 1866). Landböndernas dagsverksskyldighet hade utbytts mot penningafgifter. Boëthius Hist. läsn. 2: 376 (1898). —
(3) -SMÖR~2. (daxuerkes- Handl. Finl. kam. förh. 1: 11 (1530). dagzuerkis- Thulin Mant. 81 (i handl. fr. 1572)) [fsv. dagsvärkis smör] (fordom) smör lämnadt ss. lösen för dagsverken. Stadge- eller dagsverkssmöret. Thulin Mant. 81 (1890). —
-STUGA~20. (i sht i vissa trakter) särsk. till 2; jfr -KAMMARE. Efter den gamla Inspectorens bortgång .. gick så mycket dess lustigare till nere i drängstugan, pigstugan och dagsverksstugan. Knorring Förhoppn. 3: 234 (1843). Statbyggnad, innehållande dagsverksstuga och 4 lägenheter. LAHT 1883, s. 4. PT 1901, nr 213, s. 1. —
(3) -TORP~2. till (större) jordegendom hörande torp hvars innehafvare är skyldig att årligen till egendomen utgöra ett visst antal dagsverken; jfr ARBETS-TORP. PT 1758, nr 9, s. 4. Holmberg Bohusl. 3: 325 (1845). PT 1900, nr 221, s. 1. —
(3) -TORPARE~200. innehafvare af dagsverkstorp. Salander Gårdsf. 207 (1727). PT 1900, nr 167, s. 4. —
Spalt D 159 band 6, 1906