| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PISTOL pistω4l, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er (OxBr. 5: 9 (1612) osv.) ((†) -ar BtÅboH I. 6: 188 (1634), HFinlÖ 415 (1730)).
1) kort eldhandvapen avsett att hållas med en hand; nu nästan bl. (i fackspr. uteslutande) om dylika vapen med icke roterande magasin (motsatt: revolver); förr särsk. i fråga om kavalleriets beväpning; jfr PUFFERT. Skjuta med pistol. Tävla, duellera på pistol. OxBr. 5: 9 (1612). 1 par små Pistoler med räfflade pipor utan på samt halfspännare lås. HusgKamRSthm 1752—53, s. 1222. Dödsrop gny, pistoler knalla. Runeberg 2: 86 (1847). Pistoler äro lätta och korta eldvapen, ämnade att begagnas till häst. Jochnick Handgev. 52 (1854). SFS 1934, s. 599. — jfr FLINT-, HJUL-, HJULLÅS-, KAVALLERI-, MAUSER-, OFFICERS-, RYTTAR-PISTOL m. fl., ävensom KORK-, LEKSAKS-, LUFT-, NYCKEL-, VATTEN-PISTOL m. fl. — särsk.
a) mil. i vissa kommandoord o. d. vilka avse pistolens uttagande ur o. insättande i fodralet; numera bl. i uttr. pistol in. Högra Pistolen ut. BeskrExCav. 1695, s. 15. Sätter in Pistolen. Därs. 18. Pistol in! TrängRegl. 1940, s. 58.
b) (föga br.) i uttr. (lik)som skjuten ur en pistol, om person: som skjuten ur en kanon (jfr KANON, sbst.3 1 c α). (Han) kom .., liksom skjuten utur en pistol, .. bums in uti expeditionsrummet. Wingård Minn. 3: 106 (1846). Granlund Carlé OdågKrigsäv. 203 (1915).
2) i vissa utvidgade l. oeg. anv. av 1; särsk.
b) i sht sport. o. mil. om vissa för avgivande av ljud- l. ljussignaler avsedda redskap som till formen likna en pistol (i bet. 1); i sht ss. efterled i ssgr. Starterns pistol. Otter Officer 319 (1930). jfr LYS-, SIGNAL-, START-PISTOL.
c) sjömil. i spetsen av en torped inskruvad behållare med avfyringsanordning som vid torpedens anslag mot målet bringar huvudladdningen till detonation. KrigVAH 1885, s. 324.
d) (om ä. förh.) fys. i uttr. elektrisk pistol o. d., apparat bestående av ett rör innehållande knallgas som kan antändas med en elektrisk gnista o. därvid utskjuter en kula l. kork l. dyl. Berzelius Kemi 1: 106 (1808). Moll Fys. 3: 29 (1899).
e) mål. vid sprutmålning: mer l. mindre pistolliknande apparat med vilken färg sprutas på det föremål som skall målas. SvSlöjdFT 1931, Omsl. s. 14.
f) tekn. om vissa mer l. mindre pistolliknande apparater använda vid lödning l. metallisering o. d. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 552. jfr METALLISERINGS-PISTOL.
Anm. Vard. o. i folkligt spr. förekommer en form PIKSTOL pikstω4l. (pijkstol 1674. pixtol 1934) VDAkt. 1674, nr 143. Langlet Ung. 153 (1934).
-BESLAG. vap. beslag (se d. o. I 1 b α) på äldre pistoler med stock av trä; jfr -huva. LMil. 4: 1575 (1717). —
-BILA, r. l. f. (förr) vap. äntringsvapen utgörande en kombination av (flint)pistol o. bila. UB 6: 118 (1874). —
-FODRAL. särsk. mil. för en pistol (jämte magasin m. m.) avsett fodral l. hölster av läder (vanl. med anordningar för fastsättande i en livrem). SoldatinstrInf. 1944, s. 49. —
-HUVA. (förr) vap. vanl. kupigt ändbeslag på pistol med stock av trä. Lind (1749; under käpplein). —
-HÅLL. avstånd inom vilket värkan kan påräknas vid skjutning med pistol; (normalt) skotthåll vid pistolskjutning. Nordforss (1805). Hornborg Loew. 126 (1928). —
-HÖLSTER. (pistol- 1658 osv. pistole- 1611—1756) (numera icke i militärt fackspr.) pistolfodral; särsk. om vartdera av de två dylika fodral som förr ofta anbringades framtill på sadlar. KlädkamRSthm 1611 B, s. 23 a. En .. Sadel .. med därtil tjenliga .. Pistol-Hylster. LMil. 1: 34 (1680). Pistole-Hölster, et par, af Bokträd. PH 6: 4086 (1756). När det vil väl skjuta pistolhylstern. Rhodin Ordspr. 100 (1807). Alm VapnH 57 (1927).
-KAPPA. (pistol- 1686 osv. pistole- 1683—1756) (förr) överdrag (vanl. av tyg) till pistolhölster. LMil. 1: 324 (1683). Pistole-Kappor, af Kläde, at brukas vid Paraderingar, af lika färg med Eschabraquet. PH 6: 4086 (1756). SvT 1852, nr 163, s. 3. —
-KOLV.
2) vid bakre delen av kolvhalsen på vissa (jakt)gevär: nedåt utskjutande del som påminner om kolven på en pistol. Balck Idr. 2: 175 (1887). Alm VapnH 206 (1927). —
-KRUT. (pistol- 1747 osv. pistole- c. 1695—1735) (om ä. förh.) krut (med liten kornstorlek) avsett för enhandseldvapen. Grundell AnlArtill. 1: 20 (c. 1695). —
-LÅS. (pistol- 1625 osv. pistole- 1626—1687) jfr lås 2 a. LivrustkAktUtredn. 1: 289 (1625). Moberg Rid 73 (1941). särsk. (förr) om tändanordningen på en pistolliknande hållare för vaxstapel l. ljus; jfr pistol, sbst.1 2 g. FörordnUtrVar. 1734, s. A 4 b. Liusstake med pistollås vid. Wrangel TessPal. 33 (i handl. fr. 1735). —
-MAKARE. (pistol- 1634 osv. pistole- 1625—1646) (förr) hantvärkare som (bl. a.) bedrev tillvärkning av pistoler; särsk. i pl. best., om skrået. AOxenstierna 1: 342 (1625). Uppl. 1: 522 (cit. fr. 1668; pl. best.). SvVapSÅ 1926, s. 12 (1752).
-MAKERSKA. (†) hustru till l. änka efter en pistolmakare. Anna, pistelmakarska j Reuel. BtFinlH 3: 30 (1534). —
Ssg: pistolskjutnings-bana, r. l. f. mil. o. sport. jfr bana, sbst.1 3. SvD(A) 1921, nr 252, s. 12. —
-SKOTT. (pistol- 1738 osv. pistole- c. 1640—1709)
2) (numera bl. tillf.) = -håll. ManhaftLöjtn. 37 (1666). Et pistol-skott från stranden. Hasselquist Resa 518 (1752). Strinnholm Vas. 3: 145 (1823).
Ssgr: pistolskytte-förbund(et). Svenska pistolskytteförbundet, bildat 1936.
-SMED. (pistol- 1682 osv. pistols- 1759—1838) (om ä. förh.) hantvärkare som förfärdigade (o. reparerade) pistoler; särsk.: militär befattningshavare med uppgift att reparera pistolerna inom det förband han tillhörde. RARP 14: 176 (1682). Pistol-Smederne vid Cavallerie Regementerne. PH 2: 861 (1731). Gevärs- och pistolsmeder. AdrKalSthm 1940, s. 1537.
Ssgr: pistolsmeds-boställe. (förr) kam. o. mil. boställe för pistolsmed vid (indelt) truppförband. PT 1897, nr 227, s. 4.
-ämbete(t). (förr) pistolsmedernas skrå; äv. i ssgn klen- och pistolsmedsämbete(t). LivrustkAktUtredn. 1: 348 (1767). SvKulturb. 3—4: 121 (1930). —
-SNODD. mil. (läder)snodd fäst i kolven på en pistol o. bildande en ögla om bärarens hals. SoldatinstrInf. 1944, s. 49. —
-STOCK. (pistol- 1610 osv. pistole- 1606—1748) (om ä. förh.) trästock till (ryttar)pistol. LivrustkAktUtredn. 1: 283 (1606). —
-STRUMPA. (pistol- 1687 osv. pistole- 1684—1756) (om ä. förh.) vanl. löst skyddsfodral (oftast av ylle o. stundom med skinnskoning) som träddes över pistolen, innan denna fördes ned i hölstret vid sadeln. GenMRulla 1684, s. 292. Heidenstam Karol. 1: 80 (1897). —
-HÖLSTER, -KAPPA, se A. —
-KRUT, se A. —
-LOD, -LÅS, -MAKARE, -PATRON, -PIPA, -SKOTT, -STOCK, -STRUMPA, se A.
C (†): PISTOLS-SMED, se A.
Spalt P 963 band 20, 1953