| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRIN skri4n, n.; best. et; pl. = (TullbSthm 13/4 1581 (: Sömeskrin) osv.) ((†) -er TullbSthm 14/5 1578 (: Söm skrinner)).
(jämförelsevis liten) kistliknande låda (ofta av mer l. mindre dyrbar metall l. av ädelträ l. elfenben o. med rik utsmyckning) med (välvt l. platt, i allm. låsbart) lock, avsedd för förvaring av småsaker, penningar, smycken, dokument o. d.; jfr ARK, sbst.1 1, ASK, sbst.2, SCHATULL 1. Ett skrin av silver, koppar, tenn, trä. Ett snidat, lackerat, målat skrin. OPetri Tb. 14 (1524). Leuiternar löffte Herrans Arck nedher, och thet skrijnet som ther bredho widh lågh, ther the gyllene klenodier vthi woro. 1Sam. 6: 15 (Bib. 1541). Käre son Johan, skicke vij nu till tigh .. ett skrin, ther udi ähre sex skiorter, tre drögeldoker (dvs. handdukar), tre natmytzer och trij ermecläde. G1R 26: 635 (1556). I förleden jwle helgh .. blef hennes stufwa, kista och skrijn vpdirkade och af skrijnet vttagne 14 {marker} sölfr:mt. VRP 1662, s. 62. Ett Skrijn aff Lackwerk, inlagdt medh Perlemodh. Karlson EBraheHem 94 (i handl. fr. 1672). 1 Skrijn af Elpfenbehn med spehl ther uthi. BoupptSthm 1675, s. 1591 b. Som ett förseglat skrin var hennes sinne. Jensen StillStund. 26 (1920). Illa klädd var .. (godsägarinnan), fast hon säkert hade smycken för flera tusen i sina skrin. Martinson MötDikt. 54 (1950). Dessa otaliga små prydnadssaker överallt. .. Ett myller av silverdosor, porslinsfigurer .., skrin täckta av snäckor. Gustaf-Janson SommVind 13 (1970). jfr: Barnne skrinn — 1/2 dussenn. TullbSthm 12/8 1584 (om mindre skrin avsedda att användas av barn). — jfr ARBETS-, ARTIST-, AVLATS-, BOK-, BRUD-, BY-, CIGARR-, CIGARRETT-, DOKUMENT-, ELFENBENS-, FÄRG-, FÄSTMÖ-, GULD-, HANDSK-, HOSTIE-, JUVEL-, KAK-, KASSA-, KLENOD-, KLÄD-, KOPPAR-, KRYDD-, LACK-, LJUS-, MÅLAR-, MÄSSINGS-, NATT-, NIPPER-, OBLAT-, PENN-, PENNING-, PÄRL-, PÄRLEMOR-, RÖKELSE-, SAKRAMENTS-, SEKRET-, SILVER-, SKATT-, SKJUT-, SKORP-, SOCKER-, SY-, SÖM-, TE-, TOALETT-, TOBAKS-, TRÄ-SKRIN m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Man (skall) sky och vndfly allehonde Löst och Lättfärdigt selskap .. Ty är och itt gammalt ordspråck, Att blander man sigh i Mäsk, Tå blifuer mann lagt för Suijnn, Blandar man sigh i Gul, Så blif(ue)r man lagt vti Skrin. Brahe Oec. 28 (c. 1580; uppl. 1971); jfr c.
b) om (rikt utsmyckat) skrin (ofta av guld l. silver) vari kvarlevorna av l. relik(er) från helgon förvaras, relikskrin; jfr c. G1R 1: 191 (1524). Sancti Erics skrijn. OPetri Kr. 221 (c. 1540). Sedan jag vandrat under de höga valven (i Notre-Dame i Paris) och sett skrudar, heliga skrin och kärl, såg jag (osv.). Lagergren Minn. 2: 21 (1923). En relik / mår i sitt skrin bäst. Gullberg Terzin. 102 (1958). — jfr HELGEDOMS-, HELGON-, RELIK-SKRIN.
c) (numera bl. tillf.) om likkista; jfr a, b, e β. Runius (SVS) 1: 217 (1712). Kyss det hvita skrinet då, därnere vid de små fötterna, de små, små fötterna, som aldrig hunno trampa den syndiga jorden! Strindberg Kronbr. 85 (1902).
d) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om (jämförelsevis liten) kistliknande låda avsedd att medföras på resa, för förvaring av sådant som den l. de resande kunde behöva på resan; äv. om mer l. mindre lådliknande förvaringsrum på åkdon (jfr res-låda). Stiernman Com. 1: 842 (1622). Observeras; att underofficerarnes kistor nedtagas igenom ackterluckan, ock de återstående af Besättningens skrin enl(igt) förut gjord delning. ExFlott. § 36 (c. 1740). En Släda med Hennes Maÿ:sts Skrin och Skärm. HovförtärSthm 1758, s. 961. Lindfors (1824; på åkdon). 2SvKulturb. 1—2: 104 (1934; om vagnsskrin från ä. tid). — jfr FLASK-, KRONOFOGDE-, MAT-, MATSÄCKS-, POSTVAGNS-, RES-, SJÖ-, SLÄD-, VAGNS-SKRIN.
e) bildl.; särsk. med tanke på ett skrin ss. förvaringsplats för värdeföremål l. dyrbarheter. Mannen skal förmana och rådha sin Hustru til Gudhfruchtigheet, Barnen och Hwsfolcket til ett gott Exempel, thet är Husens rätte Pelare, Grunden til theras näring, och ett Skrin til all lycko ock wälsignelse. Leuchowius Zader 255 (1620). (Jag, dvs. betjänten) kan .. väl låta bära mig lite (i den beställda bärstolen) för ro skull? — Jag har aldrig i min’ dar proberat, huru man åker i et tåcke där skrin. Altén Fästm. 79 (1796). — särsk.
α) [möjl. urspr. om utlovad penninggåva som icke blir utbetalad utan lägges tillbaka i kassaskrinet] (ngt ålderdomligt) i uttr. (få) krypa, äv. stryka i skrinet (jfr β), med sakligt subj.: gå förlorad; icke komma till stånd l. förverkligas l. bli av, gå om intet l. i stöpet, skrinläggas o. d. Weste (1807: Stryka). Hela mitt arf, hela min egendom strök i skrinet. Dens. FörslSAOB (c. 1815). Nu får min vase (dvs. vasaorden) krypa i skrinet. Jolin Smädeskr. 40 (1863). Spanska planer på intervention i .. Portugal kröp i skrinet. Landberg Krig 61 (1958).
β) [jfr c] (ngt ålderdomligt) i uttr. krypa i skrinet (jfr α), med personsubj.: dö. Wigström Folkd. 2: 349 (1881). (F. V.) Thorsson hade sagt, det vore bra hårt att just nu krypa i skrinet. Inom en vecka blev det så. Wigforss Minn. 2: 221 (1951).
γ) [jfr t. im schreine seines herzens, nylat. in scrinio pectoris sui] (numera bl. tillf.) i uttr. i ngns hjärtas (förr äv. hjärtans) skrin, i ngns hjärta l. inre, inom ngn o. d. Påwan .. giffuer före, at han haffuer j sitt hiertans skrijn mera och bätre ting vppenbarat, än Christus siälff .. ordinerat haffuer. PErici Musæus 5: 174 a (1582). Ändoch .. (kalvinisterna) publicera lijdelige (dvs. acceptabla) Bekännelser .. så beholla the lijkwäl vthi sitt Hiertas Skrijn, then Calwiniske Surdeghen. Schroderus Os. III. 2: 71 (1635). Kolmodin Dufv. 278 (1734).
δ) [jfr motsv. anv. i sv. slangspr. (Friberg SvSlanglex. 37 (1964))] (vard.) (ngns) mage. (Hundvalpen) ska inte ha ben. .. Då får han ont i skrinet. Se 1970, nr 17, s. 74.
ε) om kvinna. Een drucken Qwinna är ett oläst Skrijn. Celsius Ordspr. 1: 696 (1708). Du ädela ros och förgyllande skrin. SamlSvSångst. 180 (1839; till flicka). Den tankekomplex, som under medeltiden mer än annat bidrog till .. Mariakultens stegring, var uppfattningen af madonnan som förvaringsrummet för gudamänniskan, ”det heliga skrinet” i högsta form. 2NF 17: 944 (1912).
ζ) [jfr dels δ, dels sv. dial. skrin, ansikte] (†) i uttr. falla på skrinet, falla pladask omkull. Runius (SVS) 2: 276 (1711).
-HANDTAG~02 l. ~20. (skrin- 1884 osv. skrine- 1685) handtag på l. till skrin. BoupptSthm 1685, s. 655 a, Bil. —
-JÄRN. tekn. redskap för drivning av metall, använt vid utsmyckning av skrin o. d. BoupptSthm 1685, s. 1431 b, Bil. TNCPubl. 16: 28 (1949). —
-LÄGGA, se d. o. —
-MAKARE. [jfr t. schreinmacher] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) tillverkare av skrin. Helsingius Ee 1 a (1587). Schultze Ordb. 4405 (c. 1755). —
-TALS. (†) i kvantitet l. mängd som motsvarar den kvantitet som ryms i ett l. flera skrin. Förr hade man swårt att smyga in utländningars tillwerkningar skrintals; sedan måtte man kunna föra in dem skepptals och wagntals. JournLTh. 1810, s. 691. —
B (†): SKRINE-HANDTAG, se A.
C (†): SKRINS-LOCK, -LÅS, se A.
Spalt S 4875 band 26, 1973