| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÄFFEN träf4en, r. l. m. (HSH 34: 106 (1627) osv.) ((†) n. Schück Wivallius 1: 51 (i handl. fr. 1629), OxBr. 8: 434 (1644)); i best. anv. utan slutartikel; pl. =; förr äv. TRÄFF, sbst.3, r. l. m.; pl. -ar.
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) om truppavdelningar ordnade i samma linje, stridslinje; särsk. om var o. en av två l. tre linjer bakom varandra, särsk. i förb. med främre (jfr 2) l. första, andra, tredje; förr äv.: sammandrabbning, strid; jfr TRÄFFNING, sbst.2 Då ehn hårdh treffen bleff. HSH 34: 106 (1627). Under det första träffen verkställer upslutningen, marcherar andra träffen i fullt traf i colonne. KrigsmSH 1798, s. 218. Den under Grekiska och Romerska krigskonstens lysande tider gällande grundsats, att krigshärarne till strid borde uppställas i flera träffen eller linier. 2VittAH 17: 376 (1839, 1846). Det ryska infanteriet ryckte ut från sitt läger och ställde upp i två träffen (omkring 21 000 man), med en tät gruppering och stöd av artilleri samt med kavalleri på flyglarna. NE 15: 199 (1994). — jfr FÖR-, RYTTERI-, INFANTERI-, STRIDS-TRÄFFEN.
2) i bildl. anv. av 1, i fråga om travtävling, särsk. i uttr. i främre träffen. Läget ser närmast hopplöst ut, då Pro Septimo är den typen av häst som helst vill vara med i främre träffen hela vägen. PiteåT 16 ⁄ 5 1986, s. 22.
-TAKTIK. jfr taktik 1. KrigVAH 1882, s. 34. Taktiskt sett nådde Erik XIV även en högre grad av smidighet. Hans träffentaktik kan t. o. m. principiellt sägas vara en föregångare till den nederländska. Seitz SvärdVärj. 14 (1955). —
-VIS, adv. (†) (med) var träffen för sig, träffen efter träffen, i träffen. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 58 (1880). Grupperingen till strid kan ske antingen flygelvis eller träffenvis. Tingsten FormTakt. 15 (1889).
Spalt T 2947 band 35, 2009