| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PERSEDEL pærse4del l. pär-, r. l. m. l. f. ((†) n. BtFinlH 3: 280 (1552)); best. -deln (HC11H 15: 14 (1662) osv.) ((†) -delen RARP 7: 223 (1660), GbgMag. 1759, s. 21; -dlen RARP 7: 223 (1660), Widegren (1788)); pl. -dlar (Tegel E14 63 (1612) osv.) ((†) -delar VadaPrästgInvent. 28/4 1628; -dler BtÅboH I. 10: 24 (1581), Dalin Hist. III. 1: 339 (1761; om ä. förh.)); förr äv. PARSEL l. PARTSEL l. PERSEL, r. l. m. l. f.; best. -en (Petreius Beskr. 1: 82 (1614), BtÅboH I. 10: 180 (1689)); pl. -ar (BtFinlH 4: 445 (1570), ConsAcAboP 4: 90 (1672)) l. -er (G1R 1: 83 (1523), 2RA 1: 84 (1720)); förr äv. PERSEGLAR o. PARTSELOR, sbst. pl. Anm. En plural -en har anträffats i G1R 4: 446 (1527: parcelen; lt. orig.: parcelenn) o. VgFmT II. 6—7: 119 (1587: partzelen).
1) (nästan bl. om ä. förh.) om vissa slag av materiella (ekonomiskt mer l. mindre betydelsefulla) nyttigheter; särsk.: (slag av) vara l. förnödenhet l. livsmedel l. (i handeln förd) artikel; varuslag; stundom med bet. på olika sätt modifierad o. preciserad alltefter de företeelser (säd, boskap, ädel metall, ved osv.) varom det är fråga; i sht i pl. Eptter(skriv)ne partzeler, som [äre] gull, Siilffuer, perlor .. och skarlakenn. G1R 1: 83 (1523). At vij .. haffve giffvit .. Jören Jonsson til sit bröllop .. thesse epterscriffne perseler, som är rog 4 pund, malt 6 pund. Därs. 24: 138 (1553); jfr 2. Därs. 28: 3 (1558; om hampa). Alla Tatare som ther om kring .. boo, äre på then partzelen (dvs. boskap) noghsampt rijke. Petreius Beskr. 1: 82 (1614). Genom mindre veds intagande uti ett skepp erhåller man ett större utryme för vatten och andra persedlar. VetAH 1806, s. 95. Åmark Spannm. 47 (1915; om ä. förh.). — jfr ARKLI-, DRYCKS-, FETALIE-, FURAGE-, FÖRBRUKNINGS-, HÖKERI-, LACKAGE-, LYSNINGS-, MAGASINS-, MAT-, PROVIANT-, SLAKTERI-, TRÄDGÅRDS-, VIKTUALIE-PERSEDEL m. fl., ävensom BYGGNINGS-PARTSEL. — särsk.
a) (†) om malmsort. Szå må och till the store Partzeler, wäl insummeres thet Sölff effter the små Partzeler, szom är Klapur, Grant wask och annadt szådant. G1R 16: 32 (1544).
b) (†) med inbegrepp av arbetsfolk. Synnerligen är ther stoor nödh um för(skriv)ne partzeler, som är arbetesfolck, kabelgarnn och fettalie. G1R 22: 229 (1551).
c) (†) om l. med inbegrepp av pängar; jfr 3 b. Thesze effterscriffne per Seglar, Gull, Sölff och pänninger .. först Gull, Rossenobbel XXX (osv.). Wallquist EcclSaml. 1—4: 223 (1541). KOF II. 1: 203 (1659).
d) (†) i sådana uttr. som i alla l. åtskilliga persedlar, av alla resp. flera (varu)slag o. d., i den l. den persedeln, av (l. i fråga om) det l. det (varu)slaget o. d.; jfr 5 b. RA I. 1: 492 (1546). (Vi) biude eder .., att I .. late komme .. til Vijborg then meste fetalie utti alle partzeler, som I kunne åstadkomme. G1R 24: 435 (1554). Schmedeman Just. 1551 (1699). jfr: Såsom Job i alle Pertzelar fick dubbelt igen, så (osv.). PJAngermannus Vthl. D 2 b (1623).
e) (†) i uttr. till så l. så många persedlar, av så l. så många slag. Krydder til 30 pertzeler. TullbSthm 21/5 1577 (jfr 2).
2) [specialanv. av 1] (†) om matvaror o. d. med särskild tanke på den föda som beredes därav; ämne som är avsett att utgöra en del av l. att ingå i en maträtt (äv. i ett läkemedel l. en liknande blandning), ingrediens; äv. om (ämnen använda som) läkemedel o. d.; i sht i pl. Gör .. plåster aff förnemda partzeler. BOlavi 175 a (1578). Smält Talgen och blanda the andra Perszelar (dvs. kornmjöl o. inkråmet av en semla m. m.) ther vthi. IErici Colerus 159 (c. 1645). Bekommit föl- (jande) Persedler .. hwetebröd .. Råug brön .. Ägg .. Miölck .. Smör .. Salt. HovförtärSthm 1688 A, s. 869; jfr 1. 3 dygns torrföda af sådana persedlar, som ej äro underkastade förskämning. KrigVAH 1825, s. 27. — särsk. i uttr. kandicerade persedlar, sötsaker o. d.; gröna persedlar, grönsaker. Vtaf Conditoriet .. Candicerade partzeller. HovförtärSthm 1649, s. 418. (Från) Drottningholms Trägårdh .. gröna pertzedler. Därs. 1727, s. 5. Därs. 1770, s. 3642.
3) [specialanv. av 1] kam. nyttighet l. vara l. förnödenhet (äv. tjänst) o. d. presterad ss. skatt l. arrende (äv. lön) l. dyl.; (skatt osv. i form av) naturaprestation; äv. abstraktare, om det slag av prestation osv. vartill det erlagda hör; utom om ä. förh. numera bl. om dylika nyttigheter som lösas med pängar enligt markegångstaxan; i fråga om ä. förh. äv. om en i pängar utgående skatt o. d. som ersatte en naturaprestation; i sht i pl. G1R 22: 339 (1551). Thesse effterschrefne pertzeler, som äre skatte, afradz, fodernötz, städzlepenningar. RA II. 1: 234 (1612). (Vissa präster) hafva mökit små gieldh och prestaheman, och skola dok i alt vara androm like, ehvadh utgiöras skall i en och annan perzell. OxBr. 12: 180 (1616). Bland de olika persedlarne (i Hammarkind på 1540-talet) märkas ”sommarkopenningar” .. ”medföljespenningar” .. samt, utom smör .. och dagsverken, även .. hö .. och näver. Almquist CivLokalförv. 1: 329 (1917). MarkegTaxa MhusL 1940, s. 1. jfr (†): Efftther böndherne haffue platt inghenn tingh inffört wdoff samma ffodringh (dvs. foder l. utfodring), icke till itt parttzell. BtFinlH 3: 280 (1552). — jfr FÄRSKMATS-, FÖRVANDLINGS-, GÄRDE-, HEMKALLS-, HUVUDRÄNTE-, JORDEBOKS-, JÄRNSKATTS-, KRONO-, KRONOTIONDE-, LANDSKYLDS-, LÖNE-, MARKEGÅNGS-, NATURA-, RÄNTE-, SKATTE-PERSEDEL m. fl. — särsk.
a) i direkt uttryckt l. underförstådd motsats till: reda pängar; förr särsk. i sådana uttr. som (ut)i (själva) persedeln, i (själva) persedlar(na) o. d., ”in natura” (jfr NATURA-). Presterskapetz giärd antingen i perzeler el:r peng:r. RA II. 2: 174 (1617). At halfparten (av rågen) gifwes i pertzelen, nembl. 4 tunnor, och för dhe andre 4 tunnor lefwereras 12 D:r SölfwerMynt. RARP 6: 221 (1657). Croneskatte weden .. (skall) så här efter som härtils utgöras i sielfwa persedelen. Bergv. 1: 240 (1666). SFS 1932, s. 347.
b) (†) om l. med inbegrepp av pängar; jfr 1 c. HB 2: 196 (1586). jfr Stiernhielm (SVS) 3: 199 (1658) o. Heckscher SvEkonH 1: 638 (1936).
c) (†) i uttr. vissa l. ovissa persedlar (jfr 4 slutet), om (förnödenheter o. tjänster presterade som) stående resp. tillfälliga naturaskatter l. avgifter; äv. om pänninggärder ersättande dylika skatter (jfr OVISS 7 a). G1R 21: 255 (1550). Prästen på Collensö ähr frij för alle giärder och ovisse pertzeler. VgFmT II. 1: 79 (1613). Owissa perzedlar, som ähre lijkstolar, offer etc. VDAkt. 1652, nr 107. Hallenberg Hist. 4: 498 (1794; efter handl. fr. 1616). jfr G1R 16: 541 (1544).
d) (†) i uttr. komma ngt uti persedlars vis, bringa reda i ngt gm att uppdela det i omsorgsfullt bokförda (skatte)persedlar; jfr 4, ävensom PERSEDEL-VIS. Hafver jag .. (Sveriges) regemente (dvs. ekonomiska förvaltning) kommit i partzelers vijs, hvilke partzeler till mång hundrade äro. HH 20: 131 (c. 1565).
e) (†) möjl. om naturaförmån. En legodrängs lön var (på 1730-talet) 10 till 12 (dale)r s:mt utom Persedlar. VDAkt. 1779, nr 385; jfr 5.
4) [utvecklat ur (1 o.) 3] (†) i fråga om räkenskaper o. d., närmande sig l. övergående i bet.: (inkomst- resp. utgifts)post; inkomst l. utgift; rubrik, titel. CivInstr. 2 (1541). Amballeringh, dragarepenningar, förähringar, och andre sådana Partzeler Belöpa sigh (till en viss summa). KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 15. Dät må wara en så .. actsam cassör som han will, .. mången gång glömer (han dock) små persedlar upföra. Rudbeck Bref 215 (1685). — särsk. i uttr. ovissa persedlar (jfr 3 c), om tvivelaktiga poster i ett skuldebrev o. d.; närmande sig bet.: tvivelaktiga o. ovissa fordringar. SkrGbgJub. 6: 11 (1587). Ehr .. effterlåthett the fattige .. 23 daler, som är owisse partzeler, och weeth man icke, om man deth bekomme kan. Därs. 80.
5) sak, ting, föremål; i pl. ofta: ägodelar, tillhörigheter, gods, bohag; äv. liktydigt med dels: husgeråd, dels: inventarier; i ä. språkpr. ofta svårt l. omöjligt att skilja från 1; utom med prägel av fackspr. numera i sht i a l. i anv. som kunna uppfattas som oeg. anv. av a. G1R 19: 342 (1548). Någre partzeler .. såsom war någre senger, glas och annedt mere. HH XIII. 1: 133 (1564). Kruker .. kniffwer .. Mortell .. Öfwerskrefne pärsseler (kvitteras). HovförtärSthm 1655, s. 332. Följande persedlar blefvo .. bortstulne .. En stor förgylt Kalk (osv.). PH 5: 2964 (1750). Jag gaf honom i betalning en persedel utaf alla de varor, som vi hade om bord. Landell Bligh 153 (1795). Smedman Kont. 3: 4 (1872). Lindström Leksaksb. 98 (1931). — jfr AMMUNITIONS-, ANSPANNS-, ARKLI-, ARTILLERI-, BOHAGS-, DANAARVS-, FÖRVARINGS-, HUS-, HUSGERÅDS-, HUSHÅLLS-, INVENTARIE-, JÄRN-, KLARGÖRINGS-, KOPPAR-, LÖSÖRE-, MÄSSINGS-PERSEDEL m. fl. — särsk.
a) föremål tillhörande (l. avsett att ingå i) ngns beklädnad l. utrustning o. d.; klädesplagg, utrustningsdetalj (för person l. kollektiv); särsk. om materiel (i sht klädesplagg, kokkärl, remtyg o. d.) utlämnad till soldater (äv. till polismän, brandmän o. d.). LMil. 1: 102 (1681). Dee små pertzedlar .. som på Genneral Munstring war befallat att anskaffa Nembl: Tält, kogekittel, wäskor, hooftyg (osv.). GenMRulla 1687, s. 816 (1688). At den Soldat, som leges, skal få .. följande Persedlar, neml. en Vallmars-Råck och Väst .., et par Vallmars-Byxor .., en skiorta. PH 2: 1016 (1733). Åtskillige Persedlar til en fullkommlig Fruntimmers Habit. Modée HåkSmulgr. 94 (1738). KrigVAH 1805, s. 118 (om vapen). Halsduk och nattkappa voro för .. (skolpojken) okända persedlar. CFDahlgren 4: 126 (1831). SFS 1934, s. 373. jfr (†): Sängekleder bestående i 9 Pertzeler. ArvskifteSthm 4/11 1659. jfr BEKLÄDNADS-, BEKLÄDNINGS-, BEVÄPNINGS-, GEVÄRS-, KLÄDES-, KOMMISS-, KRONOBEKLÄDNADS-, LINNE-, MUNDERINGS-, RID-, UNIFORMS-, UTREDNINGS-PERSEDEL m. fl.
b) (†) i vissa uttr. inledda av prep. (ut)i (jfr 1 d, 3 d). Then som insätter (bör) taga ett skrifteligit bewijs aff .. (den som tar emot sakerna till förvaring), huru myckit och uti hwadh parseler eller stycker thet är. Lagförsl. 422 (c. 1606; jfr 1). särsk. i uttr. i alla persedlar, sak för sak, med specificering av varje sak. Cnuut Andersons .. breff och segell, vti hwilke förmeltes i alla partzeler alt hwadh Daleiunkaren iffrå then gode herre stolet hade. Svart G1 112 (1561; jfr 1, 2). Af (domkyrkans tillhörigheter skall) itt wist register i alla pertzeler läggias i sacristijan till förwaringh. Rudbeckius Kyrkiost. 39 (c. 1635).
6) [bet. möjl. utvecklad gm anslutning till PERSON 2; jfr dock KOLLI 2, MÖBEL 4 b, INVENTARIUM 5 slutet] (vard.) vanl. mer l. mindre nedsättande, i oeg. anv., om person; särsk.: gynnare (se d. o. 2), kurre, individ (se d. o. 1 a α); förr ofta med utpräglat föraktfull innebörd: kanalje, ”ful fisk”, (utsvävande) sälle o. d. Lagerström Tart. 97 (1730). Han har varit .. en vidlyftig persedel. Lagerbring HistLit. 360 (1748). Min Far hade uti sin tienst en Kusk en liderlig pärsedel. Säfström Banquer. A 3 a (1753). Hälsa Sjöberg tusenfalt. Hvad gör den persedeln? 2Saml. 33: 206 (1795). Den der han var den näsvisaste persedel, jag någonsin varit ute för. Livijn 1: 37 (c. 1806). Allasammans godhjertade .. och vänliga persedlar. Atterbom Minn. 550 (1819). Man ser helst att slika persedlar (som nazistledaren) förekomma på så stort avstånd från statschefen som möjligt. DN 1942, nr 319, s. 3. — särsk. i utvidgad anv., om djur. En hummer är .. en ettrig persedel, pigg på slagsmål. Barthel Sill 164 (1929).
1) till 1 (l. 4): räkenskapsbok vari varuslagen voro uppdelade i kolumner, som kunde summeras var för sig; jfr persedel-vis. KlädkamRSthm 1630 C, Frampärmen.
2) till 5 a. Vid värfvad trupp .. (föres bl. a.) En .. Persedel-bok, hvaruti uppföras de munderings- och utrednings- m. fl. persedlar, som hvarje karl har ute i bruk vid kompaniet. TjReglArm. 1858, 1: 212. —
(1, 4) -EXTRAKT. (-sedel- 1679—1839. -sedle- 1817) (om ä. förh.) kam. redovisning för olika (under viss tid, vanl. ett år, inköpta l. förtullade o. d.) varuslag, vilken utgjorde ett sammandrag av andra (utförligare l. på avvikande sätt uppställda) räkenskaper. KlädkamRSthm 1673, Frampärmen (1679). SPF 1839, s. 135. HandStat. 1637—1737 XXIII (1938). —
(5) -FÖRRÅD. SamlFörfArméen 5: 26 (1867; efter handl. fr. 1815). SvPostv. 26 (1924; vid postvärket). —
(5) -FÖRSLAG. (†) särsk. kam. o. mil. redogörelse för l. översikt l. förteckning över befintliga persedlar (vid ett förband, äv. ett fängelse o. d.); jfr förslag, sbst.3 3. SamlFörfArméen 5: 414 (1867; efter handl. fr. 1836). SFS 1881, Bih. nr 36, s. 13. FångvFörf. 200 (1892; enl. cirkulär 1846). —
(3) -JORDEBOK~102. (-sedel- 1723 osv. -sedle- 1734—1817) (om ä. förh.) kam. jordebok vari bl. a. infördes utförliga uppgifter om fastigheternas avkastning o. skattepersedlar av olika slag, ”specialjordebok”, ”liggare”; motsatt: extrakt-jordebok. 2RA 1: 660 (1723). TjReglArm. 1858, 1: 85. NF 7: 1322 (1884). —
(3) -JÄRN. (-sedel- 1735 osv. -sedle- 1668—1882) (om ä. förh. i vissa trakter) järn lämnat (av hemman) som skattebetalning; jfr tionde-järn. NoraskogArk. 5: 226 (1668). Hultin BergshFinl. 3 (1896).
Ssgr (om ä. förh.): persedeljärns-kontrakt(et). om en mellan kronan o. Bergslagen 1664 ingången överenskommelse som innebar att hemmanen i Bergslagen skulle betala sin skatt med persedeljärn. Johansson Noraskog 1: 196 (1875). Därs. 2: 405 (1882).
(5 a) -KORT, n. mil. papper med tryckta kolumner, där en soldat kan göra anteckningar om vilka persedlar han mottagit. SoldatinstrInf. 1938, s. 52. —
(5 a) -MÖNSTRING. mil. vid ett helt förband samtidigt genomförd kontroll(räkning) av de till förbandet(s personal) utlämnade persedlarna; numera bl. om förh. under beredskaps- l. krigstillstånd o. d. KrigVAT 1846, s. 665. —
(5 a) -PÅSE. mil. tygpåse (avsedd att fraktas på trossen o.) innehållande (l. ämnad för) persedlar som soldaten icke har i ryggsäcken (ränseln) l. bär med sig på annat sätt. SoldatinstrIntend. 1920, s. 112. InfRegl. 1939, 2: 139. —
(5) -REDOGÖRELSE~10200. i sht mil. redogörelse (som insändes till högre myndighet, särsk. efter persedelmönstring) för vid ett förband resp. vid ett militärsjukhus o. d. befintliga persedlar; förr äv. om reversal över persedlar. Westee (1842). SamlFörfArméen 5: 60 (1867; efter handl. fr. 1841; om reversal). SFS 1911, Bih. nr 65, s. 12. —
(3) -RÄNTA, r. l. f. (-sedel- 1789 osv. -sedle- 1694—1851) (om ä. förh.) kam. i varor (l. arbete o. d.) utgående (grund)skatt l. ränta; naturaskatt; motsatt: pänningränta. LMil. 3: 452 (1694). Att enär det i räntan ingående beloppet hö utgjorde en sådan persedelränta, som borde af räntegifvare lösas med penningar (så osv.). BtRiksdP 1879, I. 1: nr 24, s. 2. Därs. 1890, 7Hufvudtit. s. 42. —
(3) -TACKJÄRN~02 l. ~20. (-sedel- 1825 osv. -sedle- 1826) (om ä. förh.) kam. jfr -järn. SFS 1825, s. 122. —
(5 a) -UPPBÖRD~02 l. ~20. (-sedel- 1850 osv. -sedle- 1825) i sht mil. o. med. (ansvar för o. vård om) samling l. lager av persedlar; (omhänderhavande av o.) redovisning(sskyldighet) för persedlar. FörvaltReglFl. 1825, s. 83. Vid de regementen, der regementsqvarter-mästaren ännu bibehåller persedel-uppbörd .. har (osv.). TjReglArm. 1858, 1: 104. (Den i sjukhusets förråd förvarade) Persedeluppbörden .. skall vid hvarje års slut inventeras. SFS 1878, Bih. nr 44, s. 14. Därs. 1918, s. 3102. —
(5) -UPPLAG~02. särsk. (numera bl. tillf.) mil. jfr -förråd. KrigVAT 1835, s. 36. SFS 1881, nr 59, s. 49. —
(1, 3, 4) -VIS, sbst. n. o. adv. (-sedel- 1816. -sedla- c. 1600. -sedle- 1541—1737. -sedler- 1668) (†)
1) ss. sbst., i uttr. (ut)i persedelvis, = 2; jfr persedel 3 d. VaruhusR 1541. Ändoch thu icke haffver åttskildt i partzelevijss, aff hvem samme spannemåle upburin ähr. G1R 20: 48 (1549). ConsAcAboP 3: 273 (1668).
2) ss. adv.: i l. med angivande av l. med uppdelning på olika slag av varor l. förnödenheter (äv. inventarier) o. d., vara för vara, persedel för persedel o. d.; äv. allmännare: med uppdelning l. specificering, specificerat. HFinlKamF 1: 42 (1542). Wij wele haffwe samme ränther partzelewijss och icke Summariewijs, som j thet nu (i registret) stältt haffwe. G1R 15: 481 (1543). Om ägendommen i boet persedlewijs delas skulle (mellan barnen). VDAkt. 1737, nr 53. KrigVAH 1816, s. 197. —
(5 a) -VÅRD. mil. rengöring, smörjning, lagning o. annan vård av persedlar. KrigVAT 1846, s. 667. Dagu(nder)-off(icer) åligger att .. handha den inre tjänsten (rykt .. persedelvård, matuppställningar m. m.). ArtillRegl. 1940, 2: 219.
B (†): PERSEDLA-VIS, se A.
C (†): PERSEDLE-BOK, -EXTRAKT, -JORDEBOK, -JÄRN, se A. —
(1, 3) -REGISTER. förteckning över olika (slag av) varor l. förnödenheter (särsk. uppburna som skatt). VaruhusR 1540. G1R 28: 426 (1558). —
-RÄNTA, -TACKJÄRN, -UPPBÖRD, se A. —
-VIS, se A.
D (†): PERSEDLER-VIS, se A.
Spalt P 689 band 20, 1952