| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄN än4, konj.1 o. prep.
ss. underordnande konj., äv. (o. sannol. urspr.) inledande led som inte utgör bisats, för att ange skillnad vid jämförelse; äv. övergående i anv. ss. prep. (se 1 a δ).
1) i förb. med adj. l. adv. i komp. (förr äv. superl., se a γ): i förhållande till, jämfört med; i sht förr äv. i uttr. än som (se SOM, konj. osv. 8 a (α); jfr b), än trots (se TROTS, interj., prep. osv. II 2); jfr 4.
a) inledande icke satsformat led; jfr anm. under δ. Han är äldre än jag. Min vän har fått obehagliga brev, det ena värre än det andra. Hellre fly än illa fäkta. G1R 1: 7 (1521). Kremmare (som säljer avlat) göra större skadha j landet än the andra kremmare. OPetri 1: 220 (1527). Bättre Lijfflös, än ährelös. Grubb 903 (1665). Det väldiga Svithiods / Konunga-sal .. / Der .. / .. Skalder fordom / stämde opp sången / bättre än jag. Geijer Skald. 32 (1811, 1835). Ja, sju år är en lång tid, herre, längre än en människoålder ibland. Agrell Nordanfrån 184 (1898). I de flesta familjer ber och tjatar barnen ofta om fickpengar, mer fickpengar. Barnens kamrater tycks nästan alltid få mer än de själva. RådRön 1997, nr 8, s. 22. Få saker är roligare än att titta på gamla bilder. Berg Fotogr. 58 (2006). — särsk.
α) inledande ett jämförelseled vars huvudord är ett adj. l. adv. (l. indefinit pron.); särsk. i sådana uttr. som mer (i sht förr äv. mera) än mycket l. nog l. ofta l. sällan (se MER I 2 b (α–γ)), mindre än intet (se MINDRE I 2 a slutet); förr äv. i uttr. fler(a) än många (se FLER I 1 c), mer (l. mera) än få l. många l. merendels (se MER I 2 b δ). Flera av bröllopsgästerna sjunger hellre än bra. Framförandet gick bättre än väntat. RARP 1: 193 (1632). För min meer än stora Älländigheetz skull. VDAkt. 1676, nr 194. Den kraft, som i Norden fordras till att kunna förvärfva, är mer än tillräcklig för att också kunna försvara. Geijer Häfd. 48 (1825). Tadlat och fördömt av huvudparten var varje steg Bolle tog, det visste han grundligare än grundligt. Martinson VägKlockrike 49 (1948). Bättre än bäst kan man ju knappast bli. AB 6/10 1966, s. 33.
β) (†) i fråga om ålder l. levnadstid, i sådana uttr. som mindre l. ringare än så l. så länge. Den 8 i denna Månad, då Han om morgonen klockan 8 öfwerantwardade sin Siäl uti sin Skapares händer, sedan Han här lefwat uti 40½ år, mindre än 3 dagar. Rönbeck JGWeidman G 1 a (1750). Han afsomnade år 1712, d. 11 Junii kl. 10 om aftonen, 35 år ringare än 3 veckor gl. SommeliusSaml. B 2, s. 121 (c. 1770).
γ) (†) i förb. med superl. helst. RARP 4: 313 (1650). Om Klippenfelt rådt sig sjelf, hade han helst tagit den inre skärgården än hafsbandet på sin lott. Sparre Sjökad. 524 (1850).
δ) övergående i anv. ss. prep. Anm. Utvecklingen mot en prepositionell anv. beror sannol. på att det av än inledda ledet, då detta utgörs av en förkortad sats, är möjligt att uppfatta ss. en rektion. Endast fall som tydligt indikerar prepositionell anv. gm att objektsform av pron. används där utförd bisats skulle fordra subjektsform redovisas här. Jag lefwer .. så drucken af egna kärleken, som om jag ingen annan Gud hade än mig sjelf. Dalin Vitt. I. 1: 11 (1739). Bli mött / Af någon like vill Aurora dock, / Men af en like, skönare än henne. Atterbom LÖ 1: 194 (1824). Muraregesällen Ström stod dock ojemförligt högre än dem alla. Scholander 2: 283 (1880). I sin kärlek till jorden nådde han kanske längre än dem, som driva upp rekordskördar. Lindqvist Herr. 69 (1917). Jag ser mig själv som mycket snabbare än honom och starkare än honom. VestmLT 3/9 2016, 2: 30.
b) framför bisats inledd av att (se ATT, konj. 1 d) l. om (se OM, konj. osv. I 12 b), i sht förr äv. som (se SOM, konj. osv. 8 a β); äv. dels i förb. med pron. vad i rel.-sats som anger det ngt jämförs med (se VAD, pron. osv. I 2 c), dels (numera bl. ngn gg) i förb. med vilken (jfr VILKEN 3 d). Var det sjelfva grundvalen, än hvilken ingen annan kan läggas. Geijer UpplysnRel. 62 (1811). Inte ens Kaj Björk kan väl gärna tro att Sverker Åström, än vilken något lojalare knappast kan tänkas, manipulerar det ”tunga statsrådet” Sven Andersson. SvD 5/11 1974, s. 4.
c) inledande utförd bisats. OPetri 3: 524 (c. 1535). Jagh håller thet så före at ingen skönare helghons Exempel eller Legendebook j werldenne är, eller komma kan, än Psaltaren är. FörsprPsalt. (Bib. 1618). Gouverneuren war mer nådig emot dem, än de nånsin kunnat föreställa sig i en hednisk werld. Kempe FabritiiL 74 (1762). Mera vård har jag om den moraliska och religiösa renheten i din själ, än jag skulle tillåta dig besmittas af dylika kamrater .. yttrade modren. Wetterbergh Penning. 211 (1847). Rummet här var högre än det var bredt och långt. Ahrenberg Männ. 6: 266 (1914). Tiden är ju ofta knapp och ibland knappare än man ens kan ana. Jonasson Hundraår. 333 (2009). — särsk. (†) i hypotetisk jämförelse: än om l. ifall. I wete thet är the Swenskes sedh / Breff och segel the glädie sigh wedh. / Ther igenom wij mere winne wile / Än wij brukede både bösse och pijle. Svart Gensw. F 7 b (1558). Föd tig ährligen så godt tu kant. Tu har mera heder ther af, än tu såte med ondt samwete i stort ämbete. Scherping Cober 1: 372 (1734).
2) i vissa konjunktionella uttr., i förb. med omedelbart föregående komp. l. därmed likvärdigt ord. — särsk.
a) förr än (jfr 4 d), ibland äv. förr än som, förr äv. förr än såsom l. förr än att (se FÖRR, adv. osv. I 2 e, 3, 4), äv. sammanskrivet till konj. FÖRRÄN (se d. o. 1, 2); förr äv. i uttr. tillförne än (se TILLFÖRNE 2 b).
3) (numera bl. tillf.) föregånget av annat uttr. än komp. (l. superl.) angivande tillräcklig l. (alltför) stor mängd l. grad l. tillräckligt l. (alltför) stort antal o. d., mer l. mindre liktydigt med 1; förr äv. dels i förb. med heller i negerade uttr. (se HELLER, adv. I 1 d α), dels i fråga om jämförelse mellan olika led utan förekomst av någon sådan motsvarighet till komp. (se b). (Kristian II) haffwer nog omach sielffwer giöra en hielpa her sina. G1R 1: 33 (1521). Så mycken tillförningh, att ther wore till öffwerlöps änn folckett hade behoff. E14R 1561, s. 161 a. Til äfventyrs borde Sverige med de årligen gifne Fattighus penningar, kunna föda dubbelt så många Fattige, än som nu sker? Fischerström Tal 218 (1769). Fyra gånger så många kvinnor löper risk att få .. (skrumplever) än män, vilket sannolikt beror på hormoniella skillnader. SvD 28/7 1976, s. 7. — särsk.
a) (†) i förb. än att, inledande bisats vars överordnade sats innehåller (allt)för l. motsv., mer l. mindre liktydigt med: för att (se FÖR, prep. osv. I 25 e). De begrep om ära, som nu förtiden inpreglas människorna .. äro altför egennyttiga, än at wåre Lagstiftare kunna wänta deraf den nitälskan, som hos de gammla understödde Lagen mer än alla band. SvMerc. 1761, s. 218. Min flicka var för öm och vår kärlek mera brinnande, än att vi skulle samtala om den. Livijn 1: 283 (1817). Så var denna slägtangelägenhet af alltför mycken vigt, än att dess afgörande bordt få bero af en enda persons godtfinnande. Nordström Samh. 2: 14 (1840).
b) (†) vid jämförelse mellan led som båda saknar uttr. som kan sägas motsvara en komp., för att uttrycka att innehållet i det första (hypotetiska) jämförelseledet föredras framför innehållet i det efterföljande (av än inledda) ledet, mer l. mindre liktydigt med: i stället för l. hellre än (att). Hielpe migh gudh hädhan än liggia här ensammen och bitas medh them. Annerstedt UUH Bih. 1: 177 (1621). Huru lycksalig wore tu, om tu här dömdes och vnderginge straff .. än Gud skulle på yttersta dage(n) döma och fördöma tig. Swedberg Dödst. 407 (1711). Men huvudsaken är väl att något göres i bygderna för minnenas tillvaratagande, än att, såsom nu, så gott som ingenting märkbart göres. Hembygden(Hfors) 1910, s. 119.
4) i förb. med negation l. annat inskränkande uttr. l. i frågesats, vanl. för att uttrycka att det som anges efter än är det mest l. enda tillämpliga l. giltiga i den givna situationen; särsk. mer l. mindre liktydigt med: med undantag av, utom; särsk. med (åtm. för nutida språkkänsla) underförstått l. utelämnat annan l. mer l. mindre l. dyl., förr särsk. i uttr. ingen än l. intet än (se INGEN 3 b resp. 4 b); i sht förr äv. i uttr. (allt) än som (se SOM, konj. osv. 8 a) l. än såsom (se SÅSOM I 1 a β γ’); förr äv. i sådana uttr. som icke l. aldrig o. d. oftare än (se OFTA I 1 e), inte vidare än (se VIDARE I 1 a); äv. i anv. som motsvarar 1 (a–c). Sa(m)ma dag war ffogden och mene raad(et) offu(er) eens at man skal eÿ køpa t(ønno) lax och t(ønno) traan æn til viij (mark). OPetri Tb. 22 (1524). Det är sant, swarade Mentor, at Konungen icke är Konung, än allenast derföre at han skal hafwa omsorg för sina Undersåtare. Ehrenadler Tel. 993 (1723). Hvem har då Jag, med hvilken Jag kan umgås? / Än med de väsen Jag Sjelf gjort. JGOxenstierna 4: 277 (1815). Jag vill inte framhålla några särskilda spelare, än de jag har sagt. SmålP 24/5 1973, s. 2. — särsk.
a) i förb. med annan l. andra ord bildade till detta ord l. med detta ord ss. förled; särsk. i sådana uttr. som inte annat än jag kan se (jfr ANNAN VII 1 f), inte (kunna) annat än, endast, bara (kunna) (jfr ANNAN VII), föga annorlunda än (se ANNORLUNDA b), förr äv. icke annars än (se ANNARS I 2); i sht förr äv. i sådana uttr. som annat än som, annat än (jfr SOM, konj. osv. 8 a). Ath annerledes bruka messona än som Christus henne insatte .. thet är jtt farlighit misbruck. OPetri 1: 177 (1527). At wijsheten kommer aff ingo andro, än aff Gudhi. FörsprVish. BBb 3 b (Bib. 1541). Ath di haffua honnom jnthith thill ath beskylla, annath ehn som ähre och gotth. TbLödöse 108 (1589). Annedt ähr mig ovetterligtt, ähn att Baneren hafver besatt Magdeburg. AOxenstierna 7: 11 (1632). Påfven kunde på sådana skiäl .. ej annat, än införa Erik bland Helgonens antal och förklara honom för Svea-Rikes Patron. Dalin Hist. 2: 116 (1750). Jan gjorde nästan ingenting annat än spelade fiol. Lagerlöf Troll 1: 55 (1915). Sen kom det ett mycket bestämt uttryck kring hennes barnsliga mun och hon sa: – Inte annat än jag kan se, så fuskar dom med mjölken på Skämmarvik. Gustaf-Janson ÖvOnd. 69 (1957).
b) i förb. med mindre (jfr c); särsk. i sådana uttr. som ej mindre .. än, både .. och (jfr MINDRE II d β), ingen l. ingenting mindre än (se MINDRE I 2 b), inte mindre än för att beteckna en angiven mängd ss. jämförelsevis stor; förr äv. i sådana uttr. som icke mindre kunna (göra) än, icke kunna (med) mindre än (se MINDRE I 2 c); förr äv., med utelämnat att, i uttr. ingen kan neka mindre än (ngt förhåller sig så l. så), ingen kan neka till att (ngt osv.). RARP 2: 187 (1635). Ingen kan neka mindre än(n) Hr Pål, thess wärr, är till brän(n)ewinssupande alt för mycket benägen. VDAkt. 1723, nr 175. Myndlingarnes rätt bevakas af, ej mindre Lagligen tillförordnad förmyndare LazarettsWaktmästaren P: Holmqwist, än myndlingarnes närmaste Möderne skyldeman, Stadsfogden G, Carlsson. ArvskifteVäxjö 1839. Transporten var uppenbart militär, och allt skulle lastas om till inte mindre än tre fartyg. Jonasson Hundraår. 250 (2009).
c) i förb. med fler l. mer; särsk. i uttr. inte l. inga l. aldrig fler l. mer än, inte l. aldrig överstigande, endast, uteslutande; äv. i sådana uttr. som varken mer eller mindre än, ingenting mer eller mindre än (se MER I 1 a δ). Och kallade the sigh i samma breff Rikesens Rådh i Swerige, endoch breffuet inge flere förmelte än the tre. Svart G1 20 (1561). Och ligger forbemelde ålefisket jcke mere jnn enn fierding weghz ifrann Kongl. Maij:tz gård. BtFinlH 4: 360 (1568). Sedan föllie på wisse förordnadhe bäncker .. Ridderskappet och Adelen .. , därnäst Frijherrarne, hwar effter som de ähre kompne i dedh ståndet till, doch icke flere ähn een aff hwar slächt. RA II. 2: 85 (1617). Vår Ulla låg i sängen och sof / Med handen under öra, / Och ingen mer än Krögarn fick lof, / På nyckelhålet röra. Bellman (BellmS) 1: 105 (c. 1775, 1790). Jag är då inte mer än 25. Wägner Norrt. 3 (1908). Hon följer honom till källaren, upp ur källaren, ner, upp, ner. Aldrig mer än ett steg bakom. TioHundar 101 (2009).
d) (numera mindre br.) i uttr. som betecknar att ngt äger rum så snart ngt annat skett, dels i uttr. knappt .. än, knappt .. förrän (se d. o. 1 b), dels i sådana uttr. som icke förr .. än (se FÖRR, adv. osv. I 2 c). Knapt hade jag satt fot på Europeisk botten, än mine öron voro fulle af all den härlighet, lekar och nöjen, som dagar och nätter intagit alla sinnen. Agrell Maroco 1: 509 (1791, 1796). Men Lisa Maja Wennervik smög efter, och inte förr voro .. (gässen) alla inne i gåskätten, än hon stängde till dörrn om dem. Lagerlöf Mårb. 81 (1922).
Spalt Ä 202 band 39, 2023