| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄV vä4v, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) gm vävning framställt material, ofta liktydigt med: tyg; särsk. dels om i vävstol l. vävram o. d. framväxande tygstycke (se a), dels färdigvävt tygstycke ss. det tas l. har tagits ur vävstol o. d. (se b), dels om (del av) sådant tygstycke ss. material ingående i klädesplagg o. d. (se c); äv. dels oeg. (se d), dels bildl. (se e); äv. abstrakt, om handlingen att väva i enlighet med viss teknik, ss. senare led i ssgrna GOBELÄNG-, SNÄRJ-VÄV m. fl. särsk.
a) om i vävstol l. vävram o. d. gm bindning av varp- o. inslagstrådar framväxande produkt (jfr VÄVNAD 2), särsk. i uttr. väva ned en väv (se VÄVA NED); äv. om varp under uppsättning, särsk. i sådana uttr. som ränna upp väv (se RÄNNA UPP 1), sätta upp väv (se SÄTTA UPP I 9 a), varpa en väv (se VARPA, v.2). Aff .. Härfwilen nystas nystanet, och blifwer Wäff ther aff. Schroderus Comenius 499 (1639); möjl. till b. Hu sätter up Wäff ja hielper tee mä. Tidfördrijf A 2 a (c. 1695). Ofta wet den wäfwande icke hwaruti felet består, utan blott beklagar sig att wäfwen går snedt. Ekenmark Lb. 27 (1847). Björkman (1889; om uppbommad varp). En flicka .. börjar en väv, går fram och tillbaka och drar fram varpen. Nilsson FestdVard. 89 (1925).
b) färdigvävt tygstycke som (sitter kvar i l.) har tagits ur vävstol l. vävram o. d. (jfr VÄVNAD 2); särsk. i uttr. sälja väv, om leken sälja lärft (se LÄRFT 1 b). VarRerV 20 (1538). Kyrkoherdens dräng har gått ut at vända en väf, som låg på bleket. Kalm VgBah. 151 (1746). Härwid gifwes .. wid handen, det aska af ormbunke-gräs är ganska god, så wäl til wäfwars bykning, som til kläder. Warg 698 (1755). Väfvarne (sprang) med sina väfvar. Rydberg Vigg 15 (1875). I ”Sälja väv” firade Jon i Smörbyttan med sitt smittsamma flin en stor triumf. Spong Kråkn. 210 (1963). — jfr BLEK-, BOMULLS-, GOBELÄNG-, RÅ-, SPETS-, ULL-VÄV m. fl. — särsk. i sådana uttr. som klippa l. ta ned en väv, (klippa o. d. loss o.) ta ned färdig väv ur vävstol osv. (jfr KLIPPA NED resp. TAGA NED 1). Ja måtte heem och lychta min Wäff nee. Tidfördrijf A 2 b (c. 1695). Skyndar sig en .. mansperson att klippa ned väven och draga vävskeden av efsingarna, så ger det honom god hästlycka. FolklEtnSt. 2: 27 (1917). När tog Penelope ner sin väv ur stolen? Gyllensten Lotus 32 (1966).
c) om vävt material ingående i l. utgörande (del av) textilprodukt, särsk. dels klädesplagg, dels tavelduk; särsk. i uttr. flamsk väv (jfr FLAMSK, adj. 1 b); äv. (särsk. ss. senare led i ssgr) i fråga om annat vävt material; jfr VÄVNAD 2. Täkenn aff flamsk weffh. Fatab. 1907, s. 82 (c. 1546). Liljans Madam, / Har du skildrat, Bror, på väfven. Bellman (BellmS) 1: 123 (c. 1775, 1790). Sådan väf i den kjolen! Topelius Planet. 1: 59 (1889). Jag sträckte ut handen, lättade på väven och kikade ut. Strömholm Fält. 112 (1977). Serri fåtölj. Vändbar klädsel i två färger .. sits av bärande väv. Ikea 1992, s. 68. — jfr ASBEST-, DAMAST-, DEKORATIONS-, DRÄLLS-, EMBALLAGE-, FODER-, FROTTÉ-, GRIND-, KALKER-, LÄRFT-, METALL-, MÄSSINGS-, OLJE-, PAPPERS-, PLAST-, RESÅR-, SIDEN-, SPETS-, TAPET-, ULL-, UNDER-, VEPE-VÄV m. fl.
d) i oeg. anv., om ngt som till sin fysiska struktur mer l. mindre liknar l. påminner om väv; särsk. om hoptrasslade grenar l. växtdelar; jfr VÄVNAD 2 a. Den Capska mesen, hwars bo är en sammanhängande wäf af wäxtull med ett rör till ingång. Holmström Ström NatLb. 2: 107 (1852). Lyft på mossans mjuka väf. Wirsén Dikt. 47 (1876). En storbladig vattenväxt, som bildade en så tät väf, att den var .. ogenomtränglig för kanoten. Bovallius CentrAm. 379 (1887). Purpurnävans ymniga vävar / blomma av markens trogna blod. Karlfeldt FlBell. 61 (1918). — jfr ROSEN-, SPJÄL-, STEN-, STRUMP-VÄV. — särsk.
α) om nät framställt av vissa spindel- l. insektsarter. VarRerV 54 b (1579). Af Blad gör .. (silkesmasken) en Skatt; til thesz han toom och mager, / Inwicklat in-dör i sin wäf, och lijfwet stäcker. Stiernhielm Embl. (1644, 1668). Löf och gräs, på hwilkas blad .. både Yr- och Skrijdfää lagt sina egg, och them med en wäff öfwerhölgdt. Lindestolpe Matk. 13 (1714). Det goda är evigt, och det eviga bryter dödens bojor, såsom vore de en spindels väf. Svedelius SmSkr. 1: 4 (1844, 1872). (Larverna) spinna .. tillsammans en tunn väv särskilt i grenklykorna. Trägårdh Skogsins. 120 (1914). jfr LOCKE-, MASK-, SILKES-, SPINDEL-, SÄCK-VÄV.
β) (utom ss. senare led i ssgr numera mindre br.) vävnad (se d. o. 2 a slutet). När samma fibræ nerveæ eller alla de delar, som af deras tätare eller glesare wäf bestå, til hälften .. afskäres. Acrel Sår 12 (1745). Väf .. (dvs.) Det af celler bestående hinnaktiga förbindningsmedlet i växter. Dalin (1855). Auerbach (1916). jfr BEN-, BIND-, BROSK-, CELL-, DELNINGS-, EMALJ-, FETT-, GELÉ-, GRANULATIONS-, HÅL-, MUSKEL-, NERV-, SEN-, SLEM-, SÄCK-VÄV m. fl.
e) i mer l. mindre bildl. anv., om ngt som påminner om l. liknas vid en väv. Se dimmans väf i böljande fasoner. CVAStrandberg 5: 35 (1862). Knallen sönderslet den ljudlösa tystnadens väv omkring den ensamma stugan. Wägner ÅsaH 393 (1918). Till att bli den sortens apostel tror jag knappt jag har en millimeter tråd i min egen inre väv. Aronson Medalj. 72 (1935). Naturligtvis höll sig detta lyckliga samhälle med en bohem. Den hör ju till för att ge klang åt tavlan och färg åt väven. Zetterström VärldHj. 131 (1942). Framtidens ridå hängde ännu fördragen, bara ett runt titthål fanns i dess täta väv. Lo-Johansson Förf. 72 (1957). — jfr SOL-, STJÄRN-VÄV. — särsk. om helheten av mer l. mindre intrikata l. komplexa l. hoptrasslade samband o. d.; särsk. med bestämning inledd av prep. av, angivande vad helheten består av. Widekindi G2A 211 (c. 1676). Hvar fins det folk, som med en väf af myther / Ej om sin barndoms höga ledning skryter? Franzén Skald. 7: 28 (1840). För vår tids människor är naturen en väf af orsaker och verkningar. Rydberg DSkön. 243 (1889). En ofantligt invecklad väf af mekaniska processer. Rydberg Varia 48 (1890, 1894). Ett ansenligt stycke samhällshistoria, där de enskilda ödena ingår i det allmänna skeendets brokiga väv. 3SAH LXXXVIII. 2: 70 (1980). jfr HJÄRNE-VÄV. särsk.
α’) om helheten av de tilldragelser som inträffat under en människas liv; äv. om den väv av mänskliga öden som enligt nordisk mytologi tillverkas av nornorna. Achrelius Jos. B 4 a (1692). Stod jag om natten å gungande stäf, / Och den ensliga vågen röt; / Då hörde jag Nornorna virka sin väf, / I den storm genom rymden sköt. Geijer Skald. 9 (1811, 1835). Under allt mitt grubbel har jag vindat / Det mästa af min lefnads väf på bommen. FWulff i Finn 1903, s. 9. (Vi erfar) snart, huru hopplöst det för oss är att försöka följa trådarna i lifvets väf. Billing Betr. 350 (1907). Att Gud såg framsidan av väven som är människans liv, då när människan bara ser den orediga baksidan. Jörgensdotter BergDöttrar 82 (2009).
β’) i fråga om muntlig l. skriftlig framställning. Hwar enda stafwels’ (i dikten) han för helt fullkomlig prijsar. / Eij någon annans wäf moth eder gierning spijsar. Düben Boileau Skald. 10 (1721). Då Gregorius af Tours skall skrifva en nykter objektivt hållen historia, blir äfven denna till en väf, hvari ränning och inslag äro från olika världar. Rydberg KultFörel. 4: 143 (1887). Bildspråket i Kungarna på Salamis .. smyger sig som ett naturligt inslag i väfven af de uppträdandes tal. Söderhjelm Runebg 2: 475 (1906). Romanens spel med skandalromanens konventioner artar sig .. till en väv av litterära genrer och estetiska traditioner. SvD 26/4 1989, s. 14. jfr ORD-VÄV.
2) [jfr motsv. anv. i d., nor.] metonymiskt för: vävstol. GotlArk. 1931, s. 24 (1676). Väv med tillbehör. SkånD 25/2 1958, s. 13. — jfr FLAMSK-, UPPSTÅ-VÄV.
(1 c) -BAND. band av väv (jfr -remsa); äv. om (förstärkande) överdrag av väv på bokband, klotband (jfr band, sbst.1 16). Läkarebok för alla .. I starkt vävband. DN(A) 10/12 1914, s. 15. Effektivaste sättet att (stöld)märka är att använda personligen beställda vävband. SvD 26/8 1977, s. 16. —
(1 a, b) -BOM. vävn. bom (se bom, sbst.1 2 d) i vävstol; särsk. dels: varpbom, dels: tygbom; jfr -bult, -reve, -rulle, -trä. (T.) Garn-Baum .. (sv.) en wäf-bult eller wäfbom. Lind 1: 773 (1749). En reglerings-anstalt hvarigenom tyget, i mån som det väfves, upplindar sig på väfbommen. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 65. —
(1 c, d) -BOTTEN. (väv- 1785 osv. vävs- 1794) botten bestående av väv; särsk. (o. i sht) om sådan botten i säng; äv. om spetsbotten vars trådar korsar varandra vinkelrätt (o. bildar ett tätt, om väv påminnande mönster). Tältsäng med Wäfbottn. BoupptVäxjö 1785. Torkställningen .. på hvars slåer de med väfbottnar försedda torkollorna inskjutas. Fries Krutl. 42 (1869). Det går åt mera garn om nålhålen är tätt placerade .. eller om det ingår övervägande vävbottnar i spetsen. StSyHandarbB 140 (1972). —
(1 a, b) -BREDD. bredd på väv; äv. om maximal sådan bredd hos vävstol. Kårbredden fås, om väfbredden divideras med kårernas antal. Andersson Väfn. 93 (1880). En filtvävmaskin med 25 meters vävbredd .. Det blir världens hittills största vävstol. LD 1959, nr 188, s. 13. —
(1 a, b) -BULT. (†) varpbom (jfr bult, sbst.1 2); äv.: tygbom; äv. om vävrulle (jfr bult, sbst.1 8); jfr -bom. Lind 2: 219 (1738; om varpbom). Hennes far hade väft dessa präktiga väfbultar på sina lediga stunder och gifvit henne dem till konfirmationsgåfva. Arbetet 18/10 1888, s. 4. Björkman (1889; om tygbom). SAOL (1950). —
(1 b) -BUNT. hoprullat l. hopvikt stycke väv; jfr bunt, sbst. II 4, o. -packe, -rulle. Mången, som .. på Sala marknad köpt väfbuntar på god tro har egt föga skäl att prisa marknaden. AB 22/2 1836, s. 3. —
(1 c) -BUREN, p. adj. om plast: som vilar på (o. därigm förstärks av) väv, vävarmerad. Stigolon är vävburen plast och användes framför allt till .. barnkläder (m. m.). SvD(A) 24/8 1949, s. 11. —
(1 b) -FABRIK. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) jfr fabrik 4 o. textil-fabrik, väveri-fabrik. AB 18/1 1834, s. 1. Efter hvarandra (uppstod) Svaneholms och Viskafors väffabriker med tillsammans tusen väfstolar. Sundblad GBruk 350 (1888). —
(1 c) -INLÄGG~02 l. ~20. förstärkande inlägg av vävt material; särsk. i (föremål av) gummi l. guttaperka o. d. TT 1877, s. 66. Gummi-Battong med väfinlägg och lädersnöre. Bästa skydd mot rånare, ligapojkar o. dyl. SDS 17/2 1901, s. 4. Transportband av gummi med vävinlägg av polyamidsiden. SvD 18/2 1970, s. 16. —
(1 a, b) -KANT. kant på väv; särsk. (o. i sht) om stadkant; förr äv. om vävd (bandformig) spets (jfr kant, sbst. 8). I anledning af ett upkommit twifwelsmål, huruwida .. de så kallade Wäf-kanter .. wore at anse under samma Förbud (som mot silkes- o. trådspetsar) begripne; Har Hans Kongl. Maj:t .. täckts förklara, at ofwannämde Wäf-kanter, såsom en Wäfweri-wahra, icke kunna komma under namn af Spetsar. PH 8: 7295 (1766). Skytteln .. och vävspännaren, som håller ut vävkanterna, är sådana bruksföremål som har kunnat fungera som gåvor. Rig 1976, s. 15. —
(1 c) -KOPIST. (förr) person som (yrkesmässigt) kopierade ngt (i sht ritning l. karta o. d.) på väv. Som vävkopist erhåller ung Dam, 20–30 år, van vid kopiering av maskin- o. patentritningar, omedelbart eller senare plats. DN(A) 30/1 1935, s. 25. —
(1 c) -KULA. sjöt. om ss. varningstecken till sjöss avsett l. använt kulformigt föremål av väv. Fartyg .. (som) icke är manöverfärdigt, skall föra .. för om främsta mastens salning .. tre svarta bollar eller så kallade väfkulor, hvardera 60 centimeter i diameter. SFS 1885, nr 7, s. 3. —
(1 b) -LÄNGD. längd (se d. o. 6) l. våd av väv (jfr -räcka); äv. om vävs längd (se d. o. 1). Bommens utom väfstolen förlängda ena axeltapp har en skruf utan ända, som vänder en kuggtandad skifva, på hvilken väflängderna äro utmärkta med siffror. Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 12. Hur många vävlängder skulle de sedan ha att lägga ut på bleket? Lagerlöf Liljecr. 27 (1911). —
(1 b) -MÖNSTER, sbst.1 (sbst.2 se väva ssgr). (tecknat l. ristat o. d.) mönster bestående av korsande l. hopslingrade linjer o. d. vilket påminner om (trådar i) en väv. Frihandsteckning, såsom geometrisk ritning och figurteckning .. väfmönster samt ornaments-teckning. AB 8/1 1846, s. 1. På (bild)stenen är inristat ett vävmönster, skildrande de heliga tre konungar. Rig 1933, s. 209. —
(1 b) -PACKE, förr äv. -PACKA. (numera bl. mera tillf.) jfr packe a o. -bunt, -rulle. BoupptVäxjö 1775. Loft och bodar har di fulla me kläder och väfpackor. Rönnberg Brovakt. 144 (1904). —
(1 c) -PLAST. vävburen plast. Form 1953, Ann. s. 22. Ftalater är en grupp ämnen som används för att göra plaster .. mjuka och smidiga. De används i till exempel plastgolv, vävplast, plasttryck på kläder. SvD 29/8 2016, s. 7. —
(1 b) -PROV. bit av väv som utgör prov (se d. o. 5), tygprov; jfr vävnads-prov 1. QvinlHemsl. 51 (1880). Broderier, vävprover, tygbitar, i Ingas ateljé finns allt samlat. BoråsTidn. 18/3 2015, 2: 13. —
(1 c) -RAM, sbst.1 (sbst.2 se väva ssgr). med uppspänd väv försedd ram (avsedd för l. använd vid torkning). Det stelnade gjutgodset tages ur formen och lägges att torka på väframar. AB 4/8 1857, s. 3. —
(1 b, c) -REMSA. remsa av väv; särsk. till 1 c, om sådan remsa avsedd l. använd ss. prydnad(sföremål); jfr remsa, sbst. 1 (a), o. -band. 2 st Tryckte Wäf Remsor. BoupptVäxjö 1747. Tvenne rörliga cylindrar, omgifna af en väfremsa. Fries Krutl. 37 (1869). —
(1 b) -RULLE, förr äv. -RULLA. (väv- 1734 osv. väve- 1543) rulle för l. med väv (jfr rulle, sbst.3 3); förr äv. om varpbom (jfr rulle, sbst.3 1 a); jfr -bom, -bult, -bunt, -packe. Een hwith wäffne (sannol. fel för wäffue) rullo till heste giorder. HH 1: 27 (1543). (T.) Eine Rolle der Weber, (sv.) en wäf-rulle eller bult. Lind 1: 1282 (1749). —
(1 b) -RÄCKA. jfr räcka, sbst.1 II 1, o. -längd. Om penningar .. behöfvas, så måste hustrun försöka att få såldt sin väfräcka. Agardh o. Ljungberg II. 2: 242 (1856). De långa vävräckornas utbredande till blekning på gräsvall. SvSlöjdT 1930, s. 46. —
(1 a, b) -RÄNNING. (numera mindre br.) varp; jfr ränning 2 b. Helenius 530 (1838). FinSvStorOrdb. 189 (1968). —
(1 b) -SLAG. slag (se slag, sbst.2 1) av väv; jfr vävnads-art, vävnads-slag. PT 1884, nr 97 B, s. 2. Material, bindningar, mönstergivning m. m. för det speciella vävslaget studeras. Form 1946, s. 110. —
(1 c) -SPÄND, p. adj. överspänd med väv; i sht om innertak l. innervägg. (Rummen) ha en vänlig, älskvärd prägel med de små, brokiga kakelugnarna och de väfspända väggarna. NordT 1887, s. 524. —
(1 c) -SPÄNNING. abstrakt o. konkret(are); jfr -spänd. Undertecknad emottager beställningar af .. Lackeringar af alla slag, Väfspänningar å väggar och tak. BoråsTidn. 15/4 1856, s. 4. Vävspänning har utförts med gles och grov linneväv. Thurell VårdTrähus 140 (1975). —
(1 c) -STOMME. stomme (se stomme, sbst.2 1) av väv; förr äv. till 1 d β, om stomme av vävnad (se d. o. 2 a slutet). Cellul är det Elementar-Organ, hvilket .. eger en af cellul-ämne bildad väf-stomme. Wikström ÅrsbVetA 1849, s. 141. En brungul linoleummatta, med .. märken efter nötning så att vävstommen skymtar fram på ett par ställen. Gyllensten Huvudsk. 68 (1981). —
(1 b) -STRUKTUR. struktur (se d. o. 4 c, d) hos väv; äv.: för väv kännetecknande struktur. Form 1941, s. 178. En brun tapet med vävstruktur. ICAKurir. 1985, nr 42, s. 6. —
(1 b) -STUMP. (numera bl. mera tillf.) stump (se stump, sbst. 1, 2) av väv; jfr -stycke. 11 stumpar wäfbetar, som lades i en säck och 2 blå wäfstumpar. KKD 10: 133 (1708). Snö skönjes ej, annat än liksom litet linnegarnshärfvor och väfstumpar utlagda här och der till bleke på slätten. Törneros (SVS) 2: 185 (1827). —
(1 b) -STYCKE. (väv- 1837 osv. väve- 1658) stycke (se d. o. 1, 2) av väv; jfr -stump. GullbgDomb. 19/6 1658. På andra sidan av det tillpassade vävstycket hade leksandsmålaren .. målat .. kurbitser. Fatab. 1953, s. 27. —
(1 b) -SÖM. sömn. om sömnadsteknik (med inslag påminnande om vävning o.) vars resultat liknar väv. AB 24/1 1880, s. 3. Sannolikt var sömnaden något slag av s. k. vävsöm, vilken som bekant imiterar kypertens textur. Rig 1942, s. 132. —
(1 c) -TAK. tak bestående av väv; särsk. dels om yttertak på vagn o. d., dels om vävspänt innertak. Gips tak äro aldeles okände (i Rom) och wäftak mycket sällsynte. Palmstedt Res. 103 (c. 1780). Det smattrade som en hagelskur mot marken och mot väftaken på vagnarna. Zilliacus Indiankr. 157 (1898). —
(1 c) -TAPET. tapet (se d. o. 3) av l. liknande väv; äv. (om ä. förh.) om väggbonad av väv (jfr tapet 1 b). GT 1787, nr 61, s. 3. Et större och et mindre rum med Turkiska wäftapeter. 2SvKulturb. 1–2: 160 (1797). Brunt var inne på 1970-talet såväl på plastgolven som på matchande vävtapet på väggarna. Land 2017, nr 5, s. 34. —
(1 a, b) -TRÄ, äv. -TRÄD. (†) vävbom; särsk. dels: varpbom, dels: tygbom; jfr trä, sbst.1 2 a. (Han) hadhe en spetz j handenne såsom itt wäffträä. 1Krön. 11 (”12”): 23 (Bib. 1541). (Lat.) Liciatorium .. (sv.) Solfweträä, wäfträä, reffue ther warpen eller wäffuen wefwas vppå. Linc. Tt 5 a (1640). WoJ (1891). —
(1 a) -UPPSÄTTNING~020. om handlingen att sätta upp (se sätta upp I 9 a) en väv; äv. konkret(are). Ledning vid väfuppsättning och konstväfnad i hemmen kan .. erhållas. DN 1892, nr 8444 A, s. 4. Vävsnörena av tre olika kvaliteter behövs till en vävuppsättning. StSyHandarbB 192 (1972).
B (†): VÄVE-RULLE, -STYCKE, se A.
C (†): VÄVS-BOTTEN, se A.
Spalt V 2425 band 38, 2019