lärft | SAOB

Publicerad 1942

LÄRFT lær4ft, n. (OPetri Tb. 21 (1524; uppl. 1929) osv.) l. r. l. m. l. f. (TullbSthm 1539, s. 68 b, osv.); best. -et, ss. r. l. m. l. f. -en; pl. -er32 (Bennet Lin. A 3 b (1738) osv.), i bet. 2 b äv. -ar ((†) = (BoupptSthm 12/6 1675, Pasch ÅrsbVetA 1848—49, s. 10 (: lärften, pl. best.))).

Ordformer

(larefft 1560—1676. larfft 1558—1758. larufft 1680. leref(f)t(t) 1528—1737. ler(e)t(t) 1523—1594. lerf(f)t(t) 1539—1836. lerffuet 1630—1634. lerifft 1637—1650. ler(r)of(f)t 1546—1678. lerufft 1573—1622. leröft 1644. lärafft 1654. läreff 1563. läref(f)t 1523—1792. läret 1692—1839. lärevt 1534. lärf(f)t 1558 osv. lärf(f)vet(t) 1675—1704. lärif(f)t 1583—1675. lärigth 1535. lärit 1668—1782. lärof(f)t(t) 1526—1795. lär(r)uf(f)t 1540—1797. lärugtt 1540. lärvt 1915. läräfft 1672—1673. — i ssgr: laroffz- 1582. larufs- 1668. lerufs- 1668. lär- 1658—1674. lärfs- 1788. läris- 1764—1777. lärisz- 1668. lärtz- c. 1635)

Etymologi

[fsv. läript, -ift, -ept, -eft, -opt, -oft, -upt, -uft, -it m. fl. former, n., motsv. d. lærred, isl. lérept, nor. lereft; av ett icke anträffat līn-ript, linnetyg; till LIN o. isl. ript, f., tygstycke, feng. rift, n., kappa, gardin, slöja, till roten i RIVA, v.]

1) av lingarn vävt, slätt tyg, vanl. i tvåskaft; numera äv. om vävnader av annat vegetabiliskt textilmaterial, ss. hamp-, bomulls- o. blångarn. Raa lereth. G1R 1: 153 (1523); möjl. ssg. Patroner aff lärofftt till Feltt slangor. ArkliR 1555, avd. 6. Wil någon snart blekia sit Läroft hwitt han hafwe thet .. vt .. på blekeplatzen. IErici Colerus 1: 136 (c. 1645). Man (kan) af store Brännätzlor .. göra .. fijnt Lärfft, som kallas Nättelduuk. Bromelius Lup. 68 (1687). En karta, klistrad upp på lärft. Snoilsky 3: 135 (1883). Livstycke av röd hemvävd lärft. Mörner Bråv. 131 (1916). — jfr ARMÉ-, BANDAGE-, BATIST-, BLAGGARNS-, BOKBINDAR(E)-, BOLSTERVARS-, BOMULLS-, DAMAST-, DANZIGER-, DRÄLL-, DUBBEL-, FODER-, FYRSKAFTS-, GLANS-, GLANSK-, HAMP-, HANDDUKS-, HEDEN-, HOLLANDS-, HUS-, HÄLSINGE-, KALKER-, KATTUNS-, LAKANS-, LINNE-, RYSS-, RÅ-, SEGEL-, SILKES-, SKJORT-, STEN-, SÄCK-, TRYCK-LÄRFT m. fl. — särsk.

a) i uttr. blek l. vit som (ett) lärft o. d.; jfr BLEK, adj.1 2 f; stundom äv. blekna som (ett) lärft, bli mycket blek, bli blek som ett lik. Lagerström Bunyan 1: 185 (1727). Jag bleknar än som lärft, än rödnar jag som blod. Kolmodin QvSp. 1: 59 (1732). Almqvist Kap. 26 (1838). Hans ansikte (var) vitt som lärft. Hellström Malmros 102 (1931).

b) i uttr. sälja lärft, benämning på en lek i vilken en person går omkring och låtsas sälja tyg (som bjudes ut, mätes upp osv.). Landsm. 2: XX (1881). NordKult. 24: 56 (1933).

2) († utom i b) längd l. stycke av lärft (i bet. 1). ConsAcAboP 4: 106 (1672). 2 st tryckte lerfft att liggia öfwer Kistor. BoupptSthm 12/6 1675. Collan Kalev. 1: 190 (1864). — särsk.

a) om segel. Æneas lät uphisza / Sitt Lärfft. Achrelius Jos. B 1 a (1692).

b) (fullt br.) skrädd. = KANFAS I 2. Foder och lärftar samt andra tillbehör (till kostymer). DN(A) 1934, nr 279, s. 7.

Ssgr (till 1): LÄRFTS-, äv. LÄRFT-ARTAD, p. adj. (lärft-) Lärftartade väfnader. Andersson Väfn. 7 (1880). —

-BAND.

1) jfr band, sbst.1 29. BoupptSthm 11/12 1674.

2) bokb. om bokband. AHB 111: 50 (1882). —

-BINDA, r. l. f. VetAH 1777, s. 88. —

-BINDEL. BoupptSthm 1682, s. 10 b (1681). —

-BINDNING. (lärft-) vävn. om det vävsätt där väfttråden omväxlande går under o. över en varptråd. Andersson Väfn. 3 (1880). 2NF 3: 410 (1904). —

-BLEKE. (†) = -blekning. Synnerberg 1: 212 (1815). —

-BLEKNING. jfr bleka, v.3 1 c. EconA 1807, jan. s. 107. —

-BLOMMA, r. l. f. (lärft- 1823. lärfts- 1864—c. 1870) (i sht i södra Sv.) örten Saxifraga granulata Lin., stenbräcka. Aspegren BlekFl. 31 (1823). Fries Ordb. (c. 1870). —

-BLOMSTER. (föga br.) bot. = -blomma. Lyttkens Ogräs 68 (1885). —

-BOD. (numera mindre br.) vitvaruaffär; jfr -handel, -kramhandel. Stiernman Com. 2: 773 (1654). Cannelin (1921). —

-BOLSTERVAR~002. BoupptSthm 6/6 1671. —

-BORDDUK~02 l. ~20. ÖresundP 1848, nr 1, s. 4. —

-BORDKLÄDE. (†) = -bordduk. BoupptSthm 28/8 1674. —

-BULT. (†) jfr bult, sbst.1 8. BoupptSthm 20/8 1676. Schultze Ordb. 2539 (c. 1755). —

-BYXA. i sht i pl. Petreius Beskr. 2: 64 (1614). —

-DUK. KlädkamRSthm 1599 A, s. 55 b. —

-FABRIK. för tillvärkning av lärft. Synnerberg 1: 212 (1815). År 1756 nämnes Flors Lärftsfabrik redan såsom berömd. QLm. 3: 8 (1833). —

-FODER. jfr foder, sbst.2 4. BoupptSthm 6/7 1673. —

-FOTSOCK(A)~02(0). BoupptSthm 1673, s. 405 a. Örlogsmannen .. (bör) utrustas med .. Tu par lärfts fotsåckor. KrigVAH 1817, s. 18. —

-FÖNSTERGARDIN~0002. (numera bl. tillf.) BoupptSthm 1680, s. 84 a (1673). —

-FÖRKLÄDE~020 l. ~200. GullbgDomb. 8/3 1605. I sitt blåa lärftsförklä .. såg (han) ut för att vara en välbeställd bodbetjent. Blanche Bild. 3: 135 (1864). —

-GARDIN. BoupptSthm 18/1 1682. —

-GARN. (†) lingarn. GripshR 1546—47. DA 1793, nr 17, s. 3. —

-HALSDUK~02 l. ~20. BoupptSthm 1670, s. 39 (1669). —

-HALSKLÄDE. (†) = -halsduk. BoupptVäxjö 1753. Svensson SkånFolkdr. 328 (cit. fr. 1768). —

-HANDDUK~02 l. ~20. BoupptSthm 8/12 1682. —

-HANDEL. handel med lärft (o. andra vitvaror); äv. konkret, om (lokal för) affärsföretag som driver dylik handel; vitvaruaffär. Stiernman Com. 1: 716 (1619). ÖoL (1852). —

-HANDKLÄDE. (†) = -handduk. ArkliR 1564, avd. 24. BoupptSthm 8/3 1682. —

-HANDKRUS. (†) ärmkrås av lärft. BoupptSthm 28/2 1682. —

-HANDLARE. (numera bl. tillf.) person som driver lärftshandel. BoupptSthm 22/5 1668. —

-HATT. hatt l. huva av lärft. 3SthmTb. 1: 293 (1595). Rig 1923, s. 107. —

-HIMMEL. (i sht förr) sänghimmel l. baldakin l. päll av lärft. BoupptSthm 20/10 1682. Därs. 21/2 1687. —

-HUVA. jfr -hatt. BoupptSthm 24/7 1669. FoU 17: 369 (1790). —

-HÄTTA. jfr -hatt. Svensson SkånFolkdr. 336 (cit. fr. 1738). —

-KJOL l. -KJORTEL. jfr kjol 5. BoupptSthm 1/10 1669. —

-KLUT.

1) (†) lapp l. trasa av lärft. Gambla Lerfftsklutar. Hildebrand MagNat. 244 (1650).

2) (förr) klut (se d. o. 4) av lärft. Svensson SkånFolkdr. 336 (cit. fr. 1797). —

-KLÄDE. jfr kläde II 1. Ekblad 193 (1764). Om halsen hafva .. (lappkvinnorna) ett lärftskläde, eller bomullsduk. Zetterstedt SvLappm. 1: 229 (1822). —

-KLÄDER, pl. Freja 1873, s. 97. —

-KLÄNNING. 2Saml. 10: 10 (1637). —

-KOFTA. (i sht förr) BoupptRasbo 1758. —

-KOLT. Palmstedt Res. 99 (c. 1780). —

-KRAGE. BoupptSthm 1674, s. 15 b (1671). —

-KRAM. [jfr t. leinwandkram] (numera mindre br.) linnevaror, vitvaror. Schultze Ordb. 2415 (c. 1755). ÖoL (1852). —

-KRAMHANDEL~020. minuthandel med linnevaror o. andra tyger; äv. konkret, om (lokal för) affärsföretag som driver dylik handel; jfr -handel. En Man .., som lärt och tjent på Lärfts-Kramhandel. DA 1771, nr 36, s. 4. LoW (1911). Östergren (1932).

Ssg: lärftskramhandels-vara, r. l. f. (föga br.) SFS 1896, nr 28, s. 12. —

-KRAMHANDLARE~0200. (lärft- 1927. lärfts- 1799 osv.) person som driver lärftskramhandel. SthmStCal. 1799, s. 80. Hallström Händ. 119 (1927).

Ssg: lärftskramhandlare-societet. (förr) förening av lärftskramhandlare; i sht i sg. best. Snellman Gift. 1: 266 (1842). GHT 1894, nr 300 B, s. 1. —

-KRÄMARE. (numera knappast br.) = -kramhandlare. Linc. (1640; under lintearius). PH 4: 2892 (1749). Auerbach (1911).

Ssgr: lärftskrämar(e)-bod. (†) DA 1771, nr 59, s. 4. Heinrich (1828).

-handel. (†) Lind (1749).

-varor, pl. (†) BoupptSthm 14/4 1684. SP 1792, nr 240, s. 4. —

-KRÄMERI. (†) = -kramhandel. Lind (1749; under leinwand-kram). Heinrich (1828). —

-KRÄMERSKA. (†) kvinnlig lärftskramhandlare resp. hustru till l. änka efter lärftskramhandlare. BoupptSthm 31/1 1668. SvTyHlex. (1851, 1872). —

-LAKAN. (lärft- 1894. lärfts- 1553—1921) GripshInvent. 1553. Goda hemväfda Lärfts-Lakan. DA 1808, nr 4, Bih. s. 1. —

-LAPP, r. l. m. Warg 382 (1755). —

-LINNE. = -linntyg. BoupptVäxjö 1822. Freja 1873, s. 41. —

-LINNTYG~02 l. ~20. BoupptVäxjö 1847. —

-LIST. bård av lärft; jfr list, sbst.2 2. VgFmT I. 8—9: 88 (1554). —

-LISTA, f. (†) = -list. Fatab. 1907, s. 107 (1640). —

-LÅRFODER. (†) jfr lår-foder 1. BoupptSthm 15/8 1677. —

-MÖSSA. BoupptSthm 5/5 1673. —

-NATTMÖSSA~020. (förr) NorrlS 1—6: 330 (1617). —

-NÄSDUK~02 l. ~20. BoupptRasbo 1762. —

-PANNLIN. (†) pannbindel av lärft? Jungfruerna (i Jena) draga lärisz pannelijn på sigh, lijka som the skulle sörga. Bolinus Dagb. 32 (1668). —

-PARAPLY. (förr) DA 1793, nr 108, s. 4. BoupptVäxjö 1836. —

-PATRON, r. l. m. artill. (förr) kardus (se d. o. 1 a) av lärft. ArkliR 1555, avd. 6. Därs. 1559, avd. 3. —

-PÅSE. KlädkamRSthm 1675, s. 19. —

-RAND. (lärft- 1880. lärfts- 1828—1920) vävn. rand (i väv) framställd gm lärftsbindning. Ekenmark Dräll. 87 (1828). Rig 1920, s. 137. —

-ROCK. BoupptSthm 3/12 1674. —

-SAX. (lärft- 1847—1871. lärfts- 1847—1852) (†) avsedd att klippa tyg med. NVexjöBl. 1847, nr 52, s. 4. JernkA 1871, s. 77. —

-SERVETT. BoupptSthm 20/9 1684. —

-SKAFT. vävn. solv för linne- l. lärftsvävnad. GripshR 1547—48. —

-SKJORTA. TullbSthm 17/6 1569. —

-SLARVA, f. (lärft-) (†) lapp l. trasa av lärft. InventVada 1628. —

-SOCK(A). (förr) SamlFörfArméen 5: 437 (1809). —

-SPARLAKAN. (förr) BoupptSthm 9/2 1669. —

-SPIK. (förr) spik att fästa lärft o. annat tyg med vid trä o. d. MeddSlöjdF 1894, s. 82 (1654). —

-STIBLETT. (förr) ett slags (till munderingen hörande) damask av lärft. KrigVAT 1856, s. 376. —

-STOL. (numera knappast br.) = -vävstol. Törnsten Linnel. 5 (1787). —

-STOPP, r. l. m. sömn. stopp (på tyg) utförd på sådant sätt att den liknar lärftsbindning. Schallenfeld Met. 65 (1886). Lundin KvSlöjd 74 (1897). —

-STRUMPA. (förr) SthmStadsord. 1: 108 (1654). ÅgerupArk. Bouppt. 1743. —

-STYCKE. (lärft- 1745—1890. lärfts- 1586—1864) SthmTb. 23/4 1586. —

-STÖVLETT. (förr) = -stiblett. Bellman (BellmS) 5: 45 (1779). —

-SÄLJARE. (lärft-) (†) lärftskramhandlare. Helsingius (1587). —

-SÄRK. (i sht förr) SkrGbgJub. 6: 323 (1594). Svensson SkånFolkdr. 328 (cit. fr. 1718). —

-TAPET. (i sht förr) BoupptRasbo 1756. Målade lärftstapeter. SvKulturb. 7—8: 334 (1931). —

-TRYCKARE. (i fackspr.) jfr -tryckeri. PH 4: 2816 (1748). —

-TRYCKERI1004, äv. 3~002. inrättning för tryckning av färgade mönster på lärft. Celsius Alm. 1743, s. 33. Stråle RörstrH 6 (1879). —

-TRÅD. (lärft- 1880. lärfts- 1842 (: primalärftstrå’n)—1874) (†) linnetråd. ÖoL (1852). UB 6: 469 (1874). —

-TRÖJA. (lärft- 1594. lärfts- 1676—1788) (i sht förr) SkrGbgJub. 6: 332 (1594). —

-TYG. Freja 1873, s. 73. —

-TÄCKE. (i sht förr) ArvskifteSthm 13/4 1674. —

-VANTE. (i sht förr) BoupptRasbo 1756. —

-VAR, n. om kudd- l. bolstervar. GripshInvent. 1550. —

-VARA, r. l. f. i sht i pl. Wikforss 2: 57 (1804). —

-VÄV. (lärft- 1743. lärfts- 1668—1928) jfr -tyg. BoupptSthm 7/4 1668. —

-VÄVERI1004 l. 3~002. (numera föga br.) (yrkesmässig) vävning av lärft (o. andra linnevaror); äv. konkret, om lokal för dylik vävning; linnefabrik. RARP 16: 385 (1697). NF 3: 450 (1879). —

-VÄVERSKA. (i sht förr) Törnsten Linnel. 6 (1787). —

-VÄVNAD. (lärft- 1896—1918. lärfts- 1739—1917)

1) = -vävning. EconA 1807, jan. s. 77.

2) = -väv. PH 2: 1549 (1739). SFS 1918, s. 2344. —

-VÄVNING. (lärft- 1880. lärfts- 1760) BtVLand 2: 56 (1760). Andersson Väfn. 13 (1880). —

-VÄVSTOL~02 l. ~20. (lärft-) Andersson Väfn. 12 (1880). —

-ÄRM. särsk. om (lösa) ärmar av lärft, använda som skydd för kläderna. BoupptSthm 1680, s. 506 b (1679). —

-ÖRNGOTT~02 l. ~20. GripshInvent. 1550. —

-ÖVERDRAG~002 l. ~200.

1) om kuddöverdrag o. d. BoupptSthm 11/2 1674.

2) (i sht förr) boktr. på däckel. Lärftsöfverdragen äro förderfliga för typerna. Fahlgrén Boktr. 125 (1853). —

-ÖVERTÅG. (numera bl. i Finl.) = -överdrag 1. BoupptSthm 5/7 1678. BoupptVäxjö 1734.

Spalt L 1721 band 16, 1942

Webbansvarig