| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOSTNAD kos3tnad2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) motsv. KOSTA, v.2 2: utgift som ngt medför l. som betingas av ngt; oftast i pl. Publika, enskilda, personliga kostnader. Oförutsedda, ökade kostnader. Förorsaka extra kostnad(er). Räkning å havda kostnader. Bära, bestrida kostnaden, kostnaderna. Jag fick ensam vidkännas de dryga kostnaderna. Han ser aldrig på kostnaderna, kostnaden. Vem svarar för kostnaden? Redigeringen av tidskriften drar större kostnad än som beräknats. Vi dela kostnaderna. Man ersatte honom hans kostnader. Kostnaderna l. kostnaden för, förr äv. på l. till ngt. Fasta kostnader, (i fackspr.) kostnader som äro oförändrade vid växande l. avtagande produktmängd, motsatt rörliga kostnader. Then oseyelige kosthnath och wtlegningh wij j thetta forlidtna kriigh .. hafft haffwom. G1R 2: 22 (1525). Kostnaderne på saltet, som man gifvit arbetarne när denne väg öpnades. Björnståhl Resa 5: 157 (1783). Kostnaden til den beslutna Krönings-Medaillen må af Riksens Ständers Banque bestridas. AdP 1800, s. 141. Kostnaden för jordens bortförande. Rothstein Byggn. 531 (1859). De behöfliga ämnena .. måste med betydande kostnader skaffas från aflägsna orter. EkonS 1: 203 (1891). Andra stora företag .. slukade ofantliga kostnader. De Geer Minn. 1: 113 (1892). För en ringa kostnad. SvD(A) 1916, nr 305, s. 11. HandInd. 841 (1927). — jfr ADMINISTRATIONS-, ANLÄGGNINGS-, ANNONS-, ARBETS-, ASSURANS-, BEGRAVNINGS-, BRÄNSLE-, DISTRIBUTIONS-, DRIFT-, EN-GÅNGS-, FLOTTNINGS-, FRAKT-, FRAMSTÄLLNINGS-, FÖRVALTNINGS-, KRIGS-, MER-, OM-, PRODUKTIONS-, RESE-, RÄTTEGÅNGS-, SJÄLV-, STÄMPEL-, TILLVÄRKNINGS-, UNDERHÅLLS-, ÅRS-KOSTNAD m. fl. — särsk.
a) (i fackspr.) i överförd anv., om arbete som kräves för genomförande l. framställning av ngt. 19Årh. V. 1: 125 (1922).
2) motsv. KOSTA, v.2 4, 6, om pängar som nedläggas l. nedlagts på ngt l. ngn l. som ges l. givits ut för ngt ändamål, utgift, utlägg; utom i fall då anslutning till 1 är möjlig (jfr b) o. i ssgr numera bl. i uttr. lägga ned l. nedlägga kostnader på ngt. Svart G1 95 (1561). Vattuledningarna voro .. gjorda med kåstnad och dristighet. Barchæus LandthHall. 17 (1773). (Tronpretendenten) lefver nu här (dvs. i Florens) med en kostnad, som öfverskjuter hans tillgångar. MoB 5: 53 (1783). Förlora arbete och kostnad. Lindfors (1815). De centrala myndigheterna lägga ner stora kostnader på främlingspropaganda. SvD(A) 1931, nr 200, s. 4. — jfr OM-, PÅ-KOSTNAD. — särsk.
a) (†) i uttr. göra l. göra sig l. anlägga l. använda (stor l. liten l. onödig o. d.) kostnad, göra (stora osv.) utgifter, lägga ned (mycket osv.) pängar (på ngt l. ngn). G1R 1: 137 (1523). All then kostnad som han i thy måle giordt hafuer. Lagförsl. 122 (c. 1609). Sahlstedt (1773). Min far .. ville .. göra .. en liten kostnad på sin Son. Wallmark Resa 3 (1819). Dalin (1852).
b) (fullt br.) i uttr. onödiga kostnader, äv. onödig (förr äv. fåfäng) kostnad, onödiga resp. gagnlösa utgifter; jfr 1. Linc. (1640). Dalin (1852).
3) (numera föga br.) motsv. KOSTA, v.2 5: bekostnad (se d. o. e); numera bl. (föga br.) i uttr. på (förr äv. genom) ngns l. kronans l. allmän o. d. kostnad. På sin eigen kostnett. G1R 28: 32 (1558). Genom allmän kostnad. LandtmFörordn. 86 (1747). Blifver någor siuk, eller eljest i Vår och Kronones tjenst skada får, han bör på Kronans kostnad läkas. PH 6: 3722 (1755). Kyrka med klockstapel (osv.) .. (skall) byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder. SFS 1899, nr 53, s. 1. — särsk. (†) i uttr. på l. med kostnad av ngt, på bekostnad av ngt; jfr BEKOSTNAD e γ. Mennander ÅmVetA 1766, s. 5. VetAH 1777, s. 10.
-FRÅGA, r. l. f. —
-SKÄL. Av kostnadsskäl. —
-ÖKNING.
Spalt K 2574 band 14, 1937