| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
-SKRED. (†) motsv. -skrida 2 a: överträdelse; äv. ungefär liktydigt med: övermått l. överdrift; jfr skred, sbst. 8 a. Rothovius 1Pred. C 1 a (1623). Om, genom nitet för ett tänkesätt, det han älskade äfven i dess öfverskred, han uppväckt sin Öfverhets misshag. 1SAH 3: 119 (1790, 1802). För öfwerskred och förbrytelser emot hwad .. här finnes föreslagit, äro .. lämpeliga böter utstakade. PH 15: 763 (1794). Schulthess (1885). —
-SKRIDA, -else, -ning.
1) (numera bl. mera tillf.) till II 3 c: (skridande (se skrida 1 a)) ta sig över l. passera (ngt); särsk. med avs. på dels landområde l. vatten(drag) o. d., dels gräns o. d. (jfr 2 a β); äv. (äv. mer l. mindre bildl.) med saksubj. (jfr skrida 1 c, 2 c). Effter bägge Cronorne Franckrijke och Swerige vthi Tydskland en foot behöllo, at the kunde wara widh handen, ther man the satte Gräntzerne öfwerskrijda wille. Brask Pufendorf Hist. 318 (1680). Eget är det förhållandet, att granen, som i Norige ej öfverskrider polkretsen, i svenska Lappland uppnår 68° br(eddgraden). Palmblad Norige 39 (1846). Emedlertid inträffade så stark köld, att man började hoppas kunna öfverskrida lilla Bält, som annars vanligtvis går öppen, på isen. Mankell Krigsm. 1: 259 (1865). Under .. istiden, öfverskreds Kinnekulle af det tusentals fot mäktiga istäcke, som då betäckte landet. PT 1901, nr 182 A, s. 3. (Det) finns inte .. orsak att utsätta alla personer och fordon, som överskrida gränsen, för en så noggrann granskning, att (osv.). FinT 1955, s. 167.
2) till II 3 c slutet γ′, med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt, i fråga om att ngn l. ngt går l. sträcker sig utöver l. bortom l. längre än detta; jfr skrida över 1 b o. -skriva 4.
a) om person (äv. om sak (se α, β)), med avs. på ngt begränsande l. hindrande: sätta sig över l. inte rätta sig efter l. ta hänsyn till; särsk. med avs. på dels befogenhet l. förbud l. befallning l. lag o. d. (ungefär liktydigt med: överträda l. bryta mot), dels anslag l. budget o. d. (se α), dels gräns (se β); äv. med avs. på tid (se γ); jfr -lasta 3 c, -löpa 5 c, -springa 3 c. Överskrida hastighetsbegränsningen. Styrelsen har överskridit sina befogenheter. Thet är en Menniskiostadga, som föruthan Synd kunde öfwerskrijdas. Schroderus Os. 1: 630 (1635). Om å ena sidan den verkställande magten bör kunna hindras att ej öfverskrida grundlagen, bör den (osv.). HH 25: 127 (1809). Det af förläggarne .. utlofvade omfånget af ungefär åtta häften (har) måst öfverskridas med 8 ark. Lundin o. Strindberg GSthm V (1882). särsk.
α) med avs. på tillgång l. anslag l. budget (i sht förr äv. stat (se stat, sbst.3 III 3)) o. d.: dra över l. övertrassera. Överskrida sin kredit, sina tillgångar. Altså will Kongl. Maij:t att RikzSkattmestaren och StaatsCommissarien samme Kongl. Maij:tz underskrefne staat och disposition uthi ingen måtto öfwerskrijda, uthan hålla sig dhetsamma för ett wist fundament och rättesnöre. CivInstr. 124 (1680). Efter att många byggprojekt överskridit budgeten drog den politiska ledningen i handbromsen. JönkP 2/3 2020, 2: 4.
β) med gräns (se gräns 2 c), förr äv. mål (se mål, sbst.3 1 e) ss. obj.; jfr 1 o. -stiga 1 slutet, -träda 3 o. passera III 1 c δ. Överskrida anständighetens gränser. Om Öfwerheten råkade öfwerskrijda sitt Embetes Måål, och påbudhe någet thet wore emot Gudh, at man .. må henne ey Lydhno stånda. Schroderus Os. III. 1: 358 (1635). (Tegeltillverkningen) gled långsamt mot gränsen till industri, men det vore oriktigt att tala om ett överskridande av denna gräns. SvGeogrÅb. 1944, s. 121.
γ) med avs. på tid(sgräns); i sht förr särsk. med avs. på ngns (i antal år angivna) ålder; jfr -gå 4 slutet δ. Serenius (1741). Skal .. sådant wara tillåtit, så wida de intet öfwerskridit sitt 50 ålders år. PH 3: 2342 (1746). Järnvägen är ansvarig för den förlust, rättsinnehafvaren kan hafva lidit till följd af leveransfristens öfverskridande. SFS 1908, nr 38, s. 29.
b) med tydlig anslutning till över II 8, om ngt sakligt, särsk. i fråga om mängd l. mått l. antal l. värde o. d.: gå (ut)över (se gå över 15) (ngt); vara större l. mer än, överstiga (se d. o. 3; jfr gå över 16); äv. närmande sig bet.: överträffa; äv. i fråga om utsträckning i tiden: vara längre än; äv. abs. Halterna av bly överskred de tillåtna. Slijke loflighe Dygder .. , som hans ålders mått wijdha wägna syntes öfwerskrijda. Schroderus Os. 1: 283 (1635). Så höga saker .. / Som wida öfwerskridt wårt giorde stoora hopp. Geisler Fägnet. B 1 b (1709). At efterse hwad til deras (dvs. kyrkors o. klosters) nödtorft behöfdes, samt bruka det som öfwerskredo til Riksens tjenst. Celsius G1 1: 338 (1746). Ingen förlofning må öfverskrida 6 veckor. SvMerc. 1764, s. 810. Mississippis flodområde: en ofantlig slätt, hvars höjd till största delen ej öfverskrider 4–600 fot. Palmblad LbGeogr. 52 (1851). Samtidigt överskrider den sammanlagda inkomsten för världens 3 rikaste personer det totala BNP för världens 49 fattigaste länder. Björk LycklDag. 16 (2012).
Avledn. (till -skrida 1, 2 (a)): överskridbar, adj. som kan överskridas; numera nästan bl. till 2, om ngt abstrakt. De högt liggande, med svårighet öfverskridbara territorierna. NDA 1866, nr 143, s. 3. Man är .. missnöjd med det ej överskridbara lönetaket som MTM-ackordet .. innebär. SvD 4/4 1974, s. 16. jfr o-överskridbar. —
-SKRIFT. [fsv. ivirskript; jfr mlt. överschrift, t. überschrift; åtm. delvis till -skriva o. skriva över]
1) motsv. -skriva 1, om kortare (förklarande l. förtydligande l. sammanfattande) text placerad över annan text l. över bild, äv. (numera bl. tillf.) överst på ngt utan annan text l. bild; äv. med mer l. mindre förbleknad rumslig bet. (se d, e); jfr ovan-skrift.
a) om sådan text på byggnadsverk l. minnesmärke o. d. (i sht förr om dels gravinskrift, dels texten på Kristi kors); jfr d o. titel, sbst.1 1. Tå screeff Pilatus en öffuerscrifft, och sette vppå corset, Och war så scriffuit, Jesus Nazarenus Judha konnung. Joh. 19: 19 (NT 1526; äv. i Bib. 1917; Bib. 1999: ett anslag). Man scriffuar .. j alla kirkior .. högt vtöffuer wijgdewatns kärillen, en titel eller öffuerscrifft. LPetri Wijgd. C 4 b (1538). Och brukas thet (dvs. epigrammet) mästadeeles i Veneriske saker, för öfwerskriffter til Begrafnings och ByggningsZierat och Prydnat, sampt til at berömma eller lasta någon ther medh. Arvidi 15 (1651). Jag kan öfverskriften på korset utantill. Blanche Våln. 67 (1847). En väldig .. port, vars överskrift han med möda dechiffrerade. Arbetet 28/3 1908, Bil. s. 11.
b) (numera bl. tillf.) om sådan (över bild placerad) text på dels vapen(sköld): valspråk l. devis (se devis, sbst.1 3 a), dels mynt: legend (se d. o. 4 a); jfr c. När Jesus merkte theres skalkheet, sadhe han .. Läter mich see myntet på skatpeningen, och the fingo hono(m) peninge(n), Och Jesu sadhe .. Hwars beläte och offuerscrifft är thetta? Mat. 22: 20 (NT 1526). Sweriges (vapen) medh tree gyllene Cronor och thenna öffuerskrifft: Arma Regni Sveciæ, Thz är, Sweriges Rijkes Wapn. Tempeus Messenius 77 (1612). På åtsidan är bilden och af öfverskriften är i behåll: .. tinoos. Hallenberg Myntcab. 44 (1804).
c) om sådan text överst på textsida l. över annan text (markerande början av (kapitel l. avsnitt o. d. i) bok l. tidning o. d.), ofta liktydigt med: rubrik (se d. o. 2), äv.: titel (se titel, sbst.1 3); äv. om sådan text överst på bildsida (jfr b); jfr d. Then boock, som han scriffuit haffuer .. haffuer then offuerscrifft och begynnelse som hon skulle wara scriffwen om the Esseer. OPetri 1: 476 (1528). Uti Chartans Öfwerskrift införe Landtmätaren med Latinsk stil allenast namnet på den afmätte egendomen. PH 8: 7376 (1766). När en svensk ser öfverskriften ”Från Paris” i en daglig tidning, så väntar han sig .. antingen politik eller sensationshistorier. Ödman VexlBild. 35 (1887, 1893). Överskriften till ett uppläggs första sida (i tomträttsbok) skall innehålla registerbeteckning på den fastighet, vari tomträtten upplåtits. SFS 1953, s. 1567. jfr kapitel-överskrift. särsk. (numera bl. tillf.) om inledning l. ingress i brev. G1R 11: 69 (1536). Jagh bekom den 11 Decembris här i Älbingen hans kärligha skriffvelsedublet, öffverschrifften daterat i Mäintz den 24 Septembris. OxBr. 3: 482 (1634). (Brevet) har ju .. alltid till utanskrift och vanligen till öfverskrift den persons titel och namn, till hvilken brefvet är riktadt. Cederschiöld Skriftspr. 119 (1897).
d) i bildl. anv. av a, c; särsk. (numera bl. tillf.) om benämning varunder ngt kan kategoriseras l. inrangeras, rubrik (se d. o. 4). Ty tu finner vti hwart och itt grääsz och blomster syn(n)erlige tekn, hwilka äre Gudz lefwande handskrift och öfwerskrift. Muræus Arndt 4: 27 (1648). Gud är tillstädes; .. det var .. den allmänna öfverskriften på hela .. (Linnés) naturforskning. TheolT 1869, s. 150.
e) [utvecklat ur a, b] (†) om kortare diktalster, särsk.: epigram. Till Dionisium, att han ställer någre disticha och öffverskriffter. G1R 26: 785 (1556). Man eger af Stjernhjelm äfven några Epigrammer eller Öfverskrifter, som han dem träffande kallar. Hammarsköld SvVitt. 1: 120 (1818).
2) (†) motsv. -skriva 2: överskrivning. Så wäl Skuldebrefwet, som Inteckningsbewiset, skall utan öfwerskrift eller radering innehålla noga och tydelig uppgift af de pantsatte fastigheterne. SPF 1817, s. 92. —
(II 8) -SKRIKA. (numera mindre br.) (med skrik l. rop) överrösta (ngn (l. ngt)) (jfr skrika över 2); förr äv. (med viss anslutning till över II 2 b) mer l. mindre liktydigt med: högljutt klandra, skälla ut; äv. bildl. Men ey bör någon överskrikas eller hotas med Fiscalen. 2RARP 4: 29 (1726). Äfwen i desza så mycket öfwerskrikna skrifter finnes blott ganska litet som kan stöta. Polyfem I. 38–39: 2 (1810). Mötets medlemmar öfverskreko hvarandra. Rydberg Ath. 187 (1859). En kuslig blandning av vanvett, storhetsmani, gemenhet, svaghet, som söker överskrika det egna mindervärdeskomplexet. DN(A) 6/12 1945, s. 22. —
-SKRIVA, -ning; -are (numera bl. tillf., Serenius Hhh 2 a (1734) osv.). [fsv. ivirskriva; jfr mlt. överschrīven, t. überschreiben] särsk.
1) till II 1, på textsida: skriva (ngt) över l. ovanför (text l. rad l. skrivtecken); i sht förr äv. ungefär liktydigt med: rubricera (text); numera i sht i p. pf.; jfr -teckna 1. Linc. Eeee 3 a (1640). I anseende hvartill inge ord uti Protocollet må emellan raderne öfverskrifvas, utan sättas i brädden af Protocollet och med något tekn insigneras. CivInstr. 426 (1776). En .. afhandling, hvilken Autor sålunda öfverskrifver: Begreppet om frihet, är nyckeln til förklarande af viljans autonomi. LBÄ 2–3: 110 (1797). I Nya testamentet (1526) infördes .. för första gången typerna ä och ö, dvs. ett a och o med ett överskrivet e. DN(A) 29/10 1953, s. 4.
2) till II 2 a: täcka ((helheten av) ngt) med skrift; särsk. (o. i sht) i fråga om att (i syfte att ändra l. radera innehållet) med ny skrift täcka äldre skrift; nästan bl. dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning (ofta konkret(are)) (jfr -skrift 2); i vissa språkprov svårt att skilja från 1; jfr skriva över 1. At han hadhe sett en tafla i et altar i en stadh uti Italien som var övverskrifvit medh Runor. Bureus Suml. 21 (c. 1600). Valsedlar med utstrukna eller öfverskrifna namn. NerAlleh. 1877, nr 7 B, s. 2. Hvarje .. öfverskrifning, utstrykning eller ändring å telegram-originalet bör vara vitsordad af telegrammets afsändare. SFS 1909, nr 52, s. 5. Ordmassor, ibland bokstavligen oläsliga när enstaka dikter blir bilder skapade av överskrivna textrader. AB 27/1 2021, s. 5.
3) till II 3 b: gm att skriva l. med tillhjälp av ngt skrivet föra l. flytta över (ngt).
a) (†) med avs. på sakförhållande l. omständighet o. d.: skriftligen l. brevledes meddela l. berätta om (för ngn (som befinner sig på annan plats)); äv. dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av om, dels abs.; jfr skriva över 2. LReg. 174 (1624). Därom jag medh första mehra particulariteter underdånigst skall öfverschrijffva. AOxenstierna 7: 446 (1632). Qvæstor reeser tijt först allena, och om han seer nödigt wara, att någon Professor ther wore, kan han tå öffwerskriffwa, och så fåår man see, hwilken man kan tijt förskicka. UUKonsP 3: 23 (1641). Höres föga nytt, utan löst taal, dät iag inte gärna öffverskriffver, mycket mindre troor. Ekeblad Bref 2: 6 (1656; rättat efter hskr.). Ludewig märkte oråd, och öfwerskref genast både saken och sin oskuld både til Berlin och Königsberg. SvMerc. 3: 1094 (1758).
b) med avs. på penningmedel l. ekonomiskt värde.
α) (†) med avs. på (summa) pengar: överföra (se d. o. 1 c α) (till ngn l. ngnstans hän); äv. med avs. på dels växel (jfr skriva över 3), dels produkt l. (handels)vara o. d. G1R 21: 272 (1550). Vij haffve förstått .. , att I haffve öffverschriffvett vår spannemåll till Hollandh. G1R 22: 147 (1551). Thervpå iagh haffuer latidt bettala 4000 pund, them Jagh her ifrå haffuer latidt öffuerschriffua thill Andårpen. HH XXXIII. 1: 177 (1561). Den växel, som I till Tyskland skullen öfverskrifva till Öfversten de la villes betalning. Hallenberg Hist. 1: 650 (i handl. fr. 1613). (I pungarna fanns) 100 ducater och 156 d:r k. m:t, hwilka woro öfwerschriffna till Jacob Pheiff. BtÅboH I. 9: 111 (1637).
β) med avs. på (laglig rätt till) egendom l. förmögenhet l. tillgångar o. d.: (gm skrivande i l. av köpehandling l. kontrakt o. d.) överlåta (på ngn), skriva över (se skriva över 4); äv. med avs. på person, särsk. (sport.) i fråga om spelarövergång; jfr skriva, v. 16 b. Hon försökte få lägenhetskontraktet överskrivet på sin son. Att han till honom öfverskrifvit sin fasta egendom. Upsala 11/7 1885, s. 3. Mina föräldrar är rika, en hel del pengar är redan överskrivna på mej, jag har så det räcker för livet ut. Guillou TjuvMarkn. 191 (2004). (Ishockeyspelaren) Emil Pettersson är överskriven på Modo men spelar klart säsongen med Timrå. SundsvT 1/2 2015, s. 37.
4) [sannol. gm påverkan av det till formen likartade -skrida] (mera tillf.) till II 3 c slutet γ′, utan (mera framträdande) tanke på skrivande: överskrida l. överstiga (ngt). Fall .. där tjänstemännens sammanlagda arbetstid uppgår till eller överskriver tolv timmar om dygnet. DN(A) 8/10 1916, s. 3.
5) till II 8; särsk. ss. vbalsbst. -ning, särsk. dels: överförskrivning, dels: överinskrivning; äv. konkretare. Överskrivning innebär att daghemmen tar emot fler barn än vad lokalerna är avsedda för. AB 4/12 1970, s. 20. Överskrivningar av antibiotika (är) vanligare bland nätläkare. BoråsTidn. 26/7 2019, s. 2. —
(II 7 a) -SKRIVARE, sbst.2 (sbst.1 se -skriva) (förr) (ss. titel för) skrivare (se d. o. 2 a) i överordnad ställning. Öffuerscriffuare på Cronebergz Sloot och thes Lään. PJAngermannus CChristierni A 2 a (1602). —
(II 1) -SKRUV.
1) övre l. överst placerad skruv; förr särsk. om övre osv. skruvpropp o. d. (jfr skruv, sbst.1 d α β’). På tuå flaskor äre öfuerskrufwarne borta. Karlson EBraheHem 64 (i handl. fr. c. 1672). När bojarne af vågen förts under sådana isstycken, torde de förras benägenhet att flyta eller höja sig åstadkommit, att öfverskrufvarne borrat eller skrufvat sig in i de öfverskjutande isstyckena. GHT 1900, nr 222 B, s. 2.
2) sport. vid slag l. kast l. spark i bollsport: skruv (se skruv, sbst.1 d δ) varvid den roterande bollens översida rör sig i slagets osv. riktning; särsk. i fråga om (bord)tennis (jfr topp-spinn). Serven slogs med skarp överskruv. SvD(A) 4/9 1926, s. 12. En iskall överskruv resulterade i att bollen störtdök bakom muren och seglade in i nätmaskorna. NorrtT 4/10 2017, s. 21. —
(II 2 a) -SKUDDA, äv. -SKYDDA, v.1, -ning. [jfr mlt. överschüdden, t. überschütten] (†) överhopa l. övergjuta (ngn (l. ngt)) (med ngt); äv. (o. i sht) bildl. (jfr -gjuta slutet); jfr skudda 3. Gudh offuerskyddar mich med sinne godheet. Psalt. 59: 11 (öv. 1536). Tager man .. (barn) medh sigh til Begrafnings, så skal man wijsa them, huru then döda Kroppen medh Jord öfwerskuddas. Schroderus Modersch. 142 (1642). Dertill synes Gud detta år riktigt öfverskudda vårt land med välsignelse i den växande grödan. SmålP 26/7 1890, s. 4. —
(II 2 a) -SKUGGA, -ning. skugga ((helheten av) ngt), hölja i skugga l. beskugga; särsk. i fråga om träd: överskärma; äv. (o. numera i sht) bildl. (se a, b); jfr -skygga 1. Weste (1807). Hennes långa mörka hår, upplossadt i lockiga vågor, öfverskuggar bådas anleten och skullror. Atterbom LÖ 2: 145 (1827). Tallen har svårt och oftast omöjligt att repa sig efter en långvarig öfverskuggning. Haller o. Julius 37 (1908). Ofta bestå dessa brunnar av en underbyggnad täckt av ett stort toppigt och överskuggande tak. Munthe IslamK 184 (1929). särsk.
a) i bildl. anv.: kasta sin skugga (se skugga, sbst. 12 b) över (ngt), förmörka l. fördystra (jfr skugga, v. I 8, 9); äv. närmande sig bet.: prägla; jfr -skygga 1 a. Svarta natten öfverskugge ditt dagsljus, och döden ditt lif! Leopold (SVS) I. 3. 1: 482 (c. 1810). En kväll .. byter jag tåg i Bramminge – med sitt av en svår järnvägsolycka ännu överskuggade namn. Holmström ResHoll. 9 (1915). Chateaubriands stora exempel överskuggade hela .. (V. Hugos) ungdom. BonnierLittH 4: 86 (1930).
b) med viss anslutning till över II 8 (c): ställa (ngt l. ngn) i skuggan (se skugga, sbst. 16 a) l. skymundan, undanskymma l. bortskymma; överglänsa l. överträffa; jfr a o. skugga, v. I 10, o. -rida 2 slutet, -skina 2, -skygga 1 b, -stråla 3. Grefvinnan Pipers tråkiga, stela och .. föga besökta hus öfverskuggades alldeles af grefvinnan Engeströms alltid öppna, briljanta och muntra salong. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 248 (1810). Det är .. bränslefrågan, som överskuggar allting annat vid planeringen för arbetsmarknaden. SocÅb. 1945, s. 186. Tävlingsmässigt överskuggades ”Varg-Olle” av Ove Fundin som tog fem VM-guld mellan 1956 och 1967. BlekLT 15/2 2021, s. 15. särsk. i p. pr. i adjektivisk anv. i uttr. allt (annat) överskuggande; äv. substantiverat; jfr -skygga 1 b slutet. En stor, allt öfverskuggande despotisms skydd och värn. GHT 28/12 1858, s. 3. I denna tid av nästan allt annat överskuggande intresse från det allmännas sida att vara storindustrien till lags. Lyberg GPprFalunDal. 1: 93 (1940). I den svenska självuppfattningen var modernitetssträvandena det allt överskuggande. Östling NazSensm. 41 (2008). —
(II 8) -SKULDSÄTTA~020, -ning. refl.: i alltför hög grad skuldsätta sig; i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Överskuldsatta hushåll, företag. AB 13/5 1843, s. 3. Att .. priserna för jordbruksfastigheter .. blivit ägnade att betunga jordbruket i form av överskuldsättning. DN(A) 29/1 1937, s. 11. Att man överskuldsätter sig och inte kan betala sina räkningar. SmålP 16/10 2014, s. A7. —
(II 7 a) -SKULT. (i sht om ä. förh. i Gbg) jfr skult, sbst.2 1. (Magistraten bestod av) En Öfwer-Skult, En Under-Skult, hwilka twenne skulle förrätta Executionen i Staden. Cederbourg BeskrGbg 152 (1739). —
(II 3 d β) -SKUMMA, -skumning. om (kärl för) vätska: skumma över; äv. (med anslutning till över II 2 a) tr.: gm att skumma över komma att täcka ((helheten av) ngt) med skum; äv. bildl. AB 24/3 1851, s. 2. Denna af hafvets rasande vågor ständigt öfverskummade eller åtminstone öfverstänkta holme. NDA 24/1 1860, s. 4. Det blir något märkvärdigt fyllt med fantasi som en verklig renässansbok, omöjlig att rubricera – och rikt och överskummande. OLevertin hos Söderhjelm Levertin 1: 270 (1889). (Tvättmedlet) är låglöddrande – ingen överskumning kan äventyra tvättresultatet eller skada maskinen. DN 20/10 1970, s. 15. —
(II 2 a) -SKYA. (i sin helhet) täcka (himlen l. solen) med skyar l. moln; särsk. dels i pass. övergående i deponentiell anv., dels (o. i sht) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: täckt av skyar, molnbetäckt l. mulen; jfr skya, v.1 Väderleken var den tjänligaste: hög himmel, men öfverskyad, så att solhetta ej besvärade. NVärmlT 19/7 1898, s. 2. Solen hade överskyats och försvunnit ur sikte. Norrskensfl. 1/4 1937, s. 5. Himlen hade blivit överskyad den sista halvtimmen. Edqvist Skugg. 67 (1958). —
-SKYDDA, v.2
1) (numera bl. ngn gg) till II 2 a: (gm att överhölja l. vara utbredd över) skydda l. värna (ngn l. ngt); förr särsk. i fråga om Guds beskydd; jfr -skygga 2. Gudh offuerskyddar mich med sinne godheet. Psalt. 59: 11 (öv. 1536). Den kungliga familjens loge, överskyddad af en baldakin i rödt och blått. ST 25/2 1890, s. 2.
2) till II 8: i onödigt l. alltför hög grad skydda (ngn l. ngt); särsk. liktydigt med: överbeskydda (ngn, i sht barn). På alla främmande marknader kunna britiske industriidkare täfla med Förenta staternas öfverskyddade fabrikanter. NerAlleh. 15/10 1890, s. 3. Överskydda ej barnen utan ge dem frihet att experimentera etc. DN(A) 6/8 1939, s. 11. —
1) (numera bl. ngn gg) skugga ((helheten av) ngn l. ngt), hölja i skugga, överskugga; äv. med mer l. mindre framträdande bibet. av dels (närmande sig 2) beskyddande (särsk.: skänka skugga åt (o. skydda mot solens hetta)), dels (närmande sig o. ibland utan klar avgränsning från 3) utbredning l. övertäckning; äv. bildl. (se a, b); jfr skygga, v.2 1, o. skygga över. En sky kom som öffuerskygde them. Mark. 9: 7 (NT 1526). Guds wingar öfwerskygga honom till swalka då solen bränner hans hufwud. Almqvist Arb. 11 (1839). De flesta träd hafva den egenskapen, att de kunna vexa huru tätt som heldst, blott de hafva fri åtgång till ljus och luft, samt icke öfverskyggas. Agardh o. Ljungberg III. 1: 349 (1857). Två kolossala bevingade cherubgestalter .. öfverskyggde arken derigenom, att de utbredde den ena vingen mot hvarandra och med den andra vingen berörde rummets vägg. Sydow Lübke 41 (1867). särsk.
a) bildl.: förmörka l. fördystra l. överskugga (se d. o. a) (ngt); äv.: sätta sin prägel på l. dominera; i vissa språkprov svårt att skilja från b. Et uselt lif, hwarest tusende förtretligheter öfwerskygga et enda nöje, liksom många tiocka måln bortgömma solen. Hoffman Förnöjs. 2 (1752). En tid, derunder Kyrkan öfverskyggde hela samhället. Wieselgren SvSkL 2: 122 (1834). Hur en kort tid, kanske ett år, kan komma att dominera ens tillvaro och överskygga allt som sedan händer. Barometern 1/9 2009, s. 22.
b) bildl., med anslutning till över II 8: ställa (ngt l. ngn) i skuggan l. skymundan, överskugga (se d. o. b); jfr a. Troones klarheet öffuerskygger gerningarnars wilfarelse. PPGothus Und. Bb 2 b (1590). Virginia Woolf hade insett att småsakerna på sätt och vis alltid överskyggar det verkligt betydelsefulla och att det är en grundorsak till att tillvaron är så trivial och därför så outhärdligt tragisk. Selander Pegas. 104 (1942, 1950). särsk. i p. pr. i adjektivisk anv., i uttr. allt överskyggande; jfr -skugga b slutet. DA 3/2 1847, s. 2. Den statliga eller nationella enhetens allt överskyggande betydelse. Tingsten KonsId. 181 (1939).
2) (numera bl. ngn gg, i sht i religiöst l. bibelpåverkat spr.) (gm att överhölja l. vara utbredd över) (be)skydda l. värna l. hägna (ngn l. ngt); förr särsk. ss. vbalsbst. -else: (be)skydd l. värn l. hägn (jfr skygd, sbst.1); i vissa språkprov utan klar avgränsning från 3; jfr 1 o. -skydda, v.2 1, o. skygga över. Then högstes krafft skall öffuerskyggia tigh. Luk. 1: 35 (NT 1526). Genom then helge Andas krafft oc öffuerskyggelse. Liturg. 48 a (1576). Huru och ägg kunna ansas, at the förutan Foglarnas öfwerskyggande, kasta goda ungar af sig. Broman Glys. 3: 345 (c. 1740). Hon tänkte sig, att hon, om hon ginge dit upp, åter skulle komma honom (dvs. Kristus) nära, känna sig öfverskyggad af hans kärlek och förstå hans afsikter med henne. Lagerlöf Jerus. 2: 97 (1902).
3) (†) breda l. sträcka ut sig över ((helheten av) ngn l. ngt), övertäcka l. överhölja; äv. bildl., särsk. liktydigt med dels: överskyla (ngt), dels: gripa l. överväldiga (ngn); jfr 1, 2. At ehuru mycket en menniskia til dät onda är gewågen, söker hon likwist sin lastfulla art med dän här emot sträwande dygd at öwerskygga. Hermelin DuFour C 4 a (1683). Der Bruden blir af Brudgummen förnögder / Och .. öfwerskygd med kiärlekens baner. Runius (SVS) 1: 276 (1713). En frimodighetsanda överskyggade ärkebiskopen, så att han under lektyren .. icke cacherade sin harm. 3SAH LII. 2: 512 (1792). I tältet slumrar älskarn nu, / Öfverskyggad af en zobelpels. Runeberg (SVS) IV. 2: 23 (1830). Billing Betr. 70 (1906). —
(II 2 a) -SKYLA, -an (†, Lind 1: 1885 (1749)), -else (†, Murbeck CatArb. 1: 597 (c. 1750), DN 27/1 1865, s. 4), -ning. [fsv. ivirskyla]
1) (numera bl. tillf.) övertäcka l. betäcka l. överhölja ((helheten av) ngt l. ngn) (särsk. i syfte att dölja l. skydda detta l. denna); ofta i förb. med prep.-uttr. inlett av med; äv. med subj. betecknande det som utgör det övertäckande osv. (jfr -hölja 1 a); äv. i bild (jfr 2); jfr skyla, v.2 I 1, o. skyla över 1. Tu offuerskyler tich med liws så som med en clädnat. Psalt. 104: 2 (öv. 1536). Bibelen äga the icke en gång; eller står han på hyllon öfwerskyld med damb. Swedberg SabbRo 1029 (1698, 1712). Klappur-sten .. öfwerskylde åkrarna här. Hülphers Dal. 145 (1762). Det är ett ädelt drag, som öfverskyler mången fläck på denne Furstes minne. 2SAH 17: 188 (1836). En man, som icke .. behöfver ständigt draga fram sina manschetter, för att öfverskyla det valspråk, han en gång låtit inbränna på sin handlof. Sturzen-Becker 1: 59 (1861).
2) i bildl. anv. av 1, med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt, i fråga om att dölja l. förringa betydelsen av l. överse med o. d. ngt oönskat l. klandervärt: skyla över (se skyla över 2); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med; jfr skyla, v.2 I 2 b, o. -hölja 2, -skjula, -skygga 3, -stryka 1 a β, -täcka b o. bemantla II. särsk.
a) dölja l. hemlighålla l. maskera (ngt). Ty elliest feller Gudh en hårdh doom om them som .. groffwa synder icke framkalla j liwset, när the medh gott samwet ey kunne dolde och öffwerskylte warda. Bullernæsius Lögn. 276 (1619). Då .. (skalden) öfverskyler det svaga i tankan med sökta och kalla prydnader. Höijer 4: 478 (1798). Minnestalaren har .. hamnat i ett snår av logiska motsägelser, som hans vältalighet ej mäktar överskyla. 3SAH LXV. 2: 81 (1955).
b) släta över (ngt); urskulda l. ursäkta (se ursäkta, v. 2); äv. närmande sig bet.: kompensera l. gottgöra; förr äv. med avs. på person. The som .. Blodskam begå, och medh intet Echtenskaps Nampn öfwerskylas skole. Schroderus Os. 1: 852 (1635). Oanständiga expressioner och sådan skrifart, som modestien intet kan tåla .. , wiljandes man sedan sådane oanständigheter öfwerskyla och förswara under en förment rätmätig retorsion. Schück VittA 4: 613 (i handl. fr. 1726). Den enväldige konungens kärleksfulla omvårdnad om kyrkan var en tillgång, som fick överskyla många brister. NordT 1931, s. 275. Jag har ingen lust vare sej att överskyla eller överdriva den motsättning som tidigt uppstått oss emellan. Wigforss Minn. 2: 296 (1951).
c) (numera bl. ngn gg) ha överseende l. fördrag med (ngt); äv. ungefär liktydigt med: förlåta (jfr ursäkta, v. 3); förr äv. utan obj., i uttr. överskyla med ngn, ha överseende med ngn. Salughe äro the som theras wrongheter äro förlatna, och theras synder äro offuerskyylta. Rom. 4: 7 (NT 1526; Bib. 1917: överskylda; Bib. 1999: utplånade). Bekenner fuller monge feel vara förelupne, men badh, at de motte medh en christelig kärlek öfverskyles. RP 7: 81 (1637). (Gud) undrager och öfwerskyler .. med dem (dvs. de trossvaga). Borg Luther 2: 31 (1753). Detta är ett dumt bref .. Det låter, som om jag vore bra egenkär, öfverskyl det, om du kan. VBenedictsson hos Lundegård Benedictsson 99 (1880). —
(II 2 a) -SKYMMA. [fsv. ivirskyma] (numera bl. mera tillf.) (undan- l. bort)skymma ((helheten av) ngt); äv. (o. numera i sht) bildl. (jfr skymma 1 f). Dernäst man släpade en korg / Der tusen flaskor rymdes, / Men hvilken under denna sorg / Af krusflor öfverskymdes. Stiernstolpe Blumauer 2: 35 (1814). Detta problem, som överskymmer alla mindre sådana. DN(A) 14/7 1923, s. 8. —
(II 3 b) -SKYNDA. (†) snabbt l. utan dröjsmål sända över (ngn l. ngt) (jfr skynda över 1); ngn gg äv. intr. (jfr skynda över 4). Att wii .. skulle nu stragz hafue öffuerskyndet Renholtt Engdes med sine Ryttare. SUFinlH 2: 90 (1604). ÖoL (1852; intr.). —
(II 2 c slutet) -SKÅDA, -else (†, Lind 1: 1579 (1749)), -ning (numera bl. ngn gg, AB 18/1 1831, s. 2, osv.); -are (tillf., Strindberg TjqvS 3: 126 (1887) osv.). [jfr t. überschauen] se l. skåda ut över ((helheten av) ngt (l. ngra)); överblicka; äv. (o. numera i sht) bildl., utan (mera framträdande) tanke på synförnimmelse (se slutet); särsk. (numera bl. ngn gg) ss. vbalsbst. -ning, förr äv. -else: överblick; jfr -se 1. Lind 1: 1579 (1749). Emedan han vanligtvis plägade sitta der och öfverskåda Rom. Atterbom Minn. 410 (1818). Vid bevakning, der ändamålet blott är nejdens fullständiga öfverskådning, kan kedjan vara helt gles och utsträckt. Hazelius Förel. 209 (1839). Den gamla kvinnan öfverskådade en lång stund dessa tillströmmande massor af människor. Lagerlöf KristLeg. 139 (1904). Omkörning må ske allenast, när körbanan kan fritt överskådas. SFS 1935, s. 640. särsk. bildl.: överblicka (se d. o. slutet) (ngt); särsk. med avs. på (händelseförloppet under viss) tid(speriod). (De blev) den äkta Universal-historiens fäder, öfverskådade hela menniskoslägtets öden. Broocman TyUnd. 2: 107 (1808). För att någorlunda kunna öfwerskåda dem (dvs. djuren) och tala om dem, har man .. indelat dem i arter och slägten. Holmström Ström NatLb. 1: 4 (1851). Räckvidden av Hjalmar Brantings insatser i svensk historia kan ännu icke överskådas. Höglund Branting 2: 510 (1929).
Avledn.: överskådbar, adj. (numera bl. mera tillf.) som kan överskådas, överskådlig; särsk. till slutet. Ett enda, i grunddragen öfverskådbart Factum. Atterbom PhilH 164 (1835). jfr o-överskådbar. överskådlig, se d. o. —
-SKÅDLIG. [till -skåda; jfr t. überschaulich] som (lätt) kan l. låter sig överskådas, översiktlig (se d. o. 1) l. överblickbar; särsk. (o. numera i sht) bildl. (se slutet); jfr översebar, överskådbar. Förr än de .. framryckte till slagtning på det öppna från alla sidor öfverskådliga fältet. Kolmodin Liv. 3: 253 (1832). Portmonnä .. innehållande ett stort, djupt och lätt överskådligt rum. KatalÅhlénHolm 1916–17, s. 226. jfr lätt-, o-, svår-överskådlig. särsk. bildl., motsv. -skåda slutet; särsk. dels om framställning l. disposition o. d.: som ger en överblick, dels om tid(speriod) (se slutet). Sammanbinda begreppen i öfverskådligt sammanhang till ett helt. Tegnér (WB) 10: 49 (c. 1830). En på en gång .. tillräcklig och öfverskådlig framställning af svenskans nutida ljudförhållanden. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. I (1885). En välplanerad text med en överskådlig och klar struktur. SkrivaBättre 44 (2014). jfr o-överskådlig. särsk. om tid(speriod); särsk. (o. i sht) i sådana uttr. som inom l. under l. i (en) överskådlig tid l. framtid, inom osv. den (fram)tid som är möjlig att överblicka. Engelska och franska regeringarna veta väl, att den oafkortade räntebetalningen endast är möjlig genom en sådan utsugning af Egypten, att det icke i en öfverskådlig tid skall kunna repa sig. NDA 12/4 1879, s. 2. Ett år är .. en lätt öfverskådlig period. 3SAH 14: 6 (1899). De ekonomiska förhållandena voro ej sådana, att partiet under överskådlig framtid kunde realiseras. Lewenhaupt MinnV 184 (1936). Dieselmotorn kommer inom överskådlig tid att vara den bästa motorn för lastbilar och bussar. GbgP 26/9 1994, s. 6.
Avledn.: överskådlighet, r. l. f. om förhållandet l. egenskapen att vara överskådlig, översiktlighet; särsk. (o. i sht) bildl. (se slutet). Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 128 (1880). I taktiskt afseende bör en ställning ega .. öfverskådlighet såväl inom sjelfva ställningen som framåt och åt flankerna. Tingsten AnvTakt. 96 (1887). Fri överskådlighet över landningsterrängen. Söderberg PrFlygl. 2: 52 (1939). särsk. bildl. l. till -skådlig slutet. Hammarsköld SvVitt. 2: 59 (1819). För överskådlighetens skull ta vi de olika råden och recepten i alfabetisk ordning. Holm AlltFläck. 40 (1946). Skiljetecknen ger den skriftliga framställningen klarhet och överskådlighet. PedT 1955, s. 39. —
(II 1) -SKÅP. övre l. överst l. hög(s)t upp anbragt skåp. Överskåp till garderober. En gam(m)almodig Biraus med öfwerskåp. BoupptVäxjö 1782. Köksvrån som består av diskbänk, spis och arbetsbänk. Alltsammans med överskåp ovanför. Bredow BaraInte 10 (2009). —
(II 1) -SKÄGG. [jfr d. overskæg] (numera mindre br.) mustasch. Tilsades Ryttare och Soldater at the intet skola hafa så longa öfwerskiegg. KulturbVg. 2: 35 (1725). ProvinstDalsl. 24/1 1975, s. 7. —
(II 1) -SKÄL, förr äv. -SKEL. vävn. skäls övre varplager; jfr skäl, sbst.4 2, o. -fack, -språng 1 o. under-skäl. UB 6: 434 (1874). Vid vävningen låter man florvarpen bilda överskäl. Varulex. Beklädn. 79 (1945). —
(II 7 a) -SKÄNK. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr skänk, sbst.1 1. Dalin ÅmVetA 1743, s. 28. Som .. (de) förut anmärkt, at Drotsen varit Öfver-Skänk vid de förre Konungars Hof. Schönberg Bref 1: 128 (1777). —
(II 1) -SKÄNKEL. (i sht i fackspr., särsk. ridk.) övre skänkel; särsk. om människas överben vid ridning (jfr skänkel 1 a); äv. om dels överben hos djur (jfr skänkel 1 b), dels övre del av sidstång i stångbetsel (jfr skänkel 2 f). Öfver- och underskänklarne (på tupp av Dominiqueras) äro tämligen korta. Möller Fjäderf. 16 (1885). Överskänklarna böra vara något utåtböjda, så att de icke klämma mot hästens huvud. RidI 1914, s. 45. Mitt vänsterben är amputerat precis ovanför knäleden. Där har jag en överskänkel, som jag nog använder (vid ridningen) fast jag inte tänker på det. SvD 21/8 2017, Näringsliv s. 17. —
-SKÄRA, -eri (se d. o.), -ing (†, Runius (SVS) 2: 269 (c. 1710), Auerbach (1916)), -ning; -are (se d. o.), -erska (tillf., PT 14/9 1842, s. 4, osv.). [fsv. ivirskära] särsk.
1) (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) till II (1,) 2 a, i fråga om appretering av textilier: (göra tilljämnad l. slät l. glansig gm att) (medelst sax l. maskin) avskära l. avklippa lugg på ((ylle)tyg l. kläde o. d.); äv. med avs. på lugg; förr äv. bildl., särsk. dels med avs. på person, dels (med anslutning till över II 8) ss. vbalsbst. -ing, ungefär liktydigt med: skrävel l. övermod (jfr -skärare slutet); jfr skära, v.2 1 d γ, o. skära över 2 o. ut-skära 5 b. OPetri Tb. 206 (1528). Hålt öfwerskiäringen / Din, uti tömmen. Runius (SVS) 2: 269 (c. 1710). Jag är skräddare, jag – det är ett olyckligt yrke! Hur man klipper till och öfverskär, så blir man slutligen klippt och öfverskuren sjelf. Blanche Föd. 9 (1846). För att gifva åt kläde en jemn yta och ett vackert utseende öfverskäres det, d. v. s. alla de små håren göras lika långa. TT 1872, s. 34. Då ett klädesplagg skulle vändas och den gamla luggen öfverskäras. Lundin StockhMinn. 1: 4 (1904). Överskärning sker medelst ett antal snedställda roterande knivar, som gå mot en vågrätt placerad fast kniv. Varulex. Beklädn. 86 (1945).
2) till II 3 c.
a) (i sht i fackspr.) i fråga om ngts utsträckning: gå l. sträcka sig (rakt l. tvärs) över l. genom (ngt), korsa (jfr skära, v.2 20 c); äv. dels (med bibet. av fördjupning l. nedsänkning) om spricka l. klyfta o. d.: bilda en fåra l. nedskärning genom (ngt) (jfr skära, v.2 20 a γ), dels (med anslutning till över II 2 a) mer l. mindre liktydigt med: överlappa l. överskjuta (förr äv. om träd, ungefär liktydigt med: överskärma); numera ofta ss. vbalsbst. -ning, äv. konkret(are); jfr skära över 4. Klyfter kunna ock öfverskära en gång och tillika föra den utur sin rätta strykning. Rinman 1: 450 (1788). Victoria Njansa .. , Nilens främsta källsjö .. belägen vid ekvatorn, som öfverskär dess norra del. 2NF 32: 249 (1921). (Eken) tål .. ej överskärning av mera snabbväxande och skuggivande trädslag. SvSkog. 475 (1928). Sprickan framgår från nordkanten av Sarvtjärn, passerar kvartsitåsen, varpå den överskär Gällsjön. SvGeogrÅb. 1940, s. 44. Målarens försök att åstadkomma djupverkan på sina motiv genom perspektivteckning och figurernas överskärningar. Rig 1964, s. 43.
b) (numera mindre br.) göra ett snitt över (o. därigm kapa) (ngt) (i dess helhet); avskära; äv. bildl., med avs. på ngt abstrakt, förr särsk. med indirekt personobj.: frånta l. beröva (ngn ngt); jfr skära över 1. Dela .. (hönan) på fölliande Wijs. 1. Låssa Halsen och giör 2. Öfwerskärandet på högra Wingen. TrenchierB 18 (1696). Dock, om jag hadde än så många fiender, så ber jag, at rätten mig ey öfverskiäres. 2RARP 4: 423 (1727). Med en skarp knif öfverskäres svålen (på skinkan) i ränder, 1½ ctm. breda, samt öfverrutas på samma sätt. Langlet Husm. 278 (1883). Redan har man, ej utan framgång, sökt behandla angina pectoris med överskärning av vissa nerver. Thunberg Livsförrättn. 100 (1924).
3) [efter eng. overcut] (†) till II 8, i fråga om biljardspel; jfr skära, v.2 17 a. Öfverskära en boll är, att så tachera en boll, att den löper förbi den blouse (dvs. hålet), hvari man ämnat göra den. HbiblSällsk. 2: 102 (1839). Hagdahl DBäst. 290 (1885).
Ssgr (till -skära 1; †): överskärs-maskin. överskärningsmaskin. Rug- och Öfverskärsmaskiner samt alla öfriga till färgeri hörande inventarier. ÖrebroT 18/3 1857, s. 132. Fädernesl. 4/9 1897, s. 4.
-SKÄRARE. [fsv. ivirskärare; till -skära] (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) motsv. -skära 1, om (l. ss. titel för) (mans)person som yrkesmässigt överskär tyg; förr äv. dels ss. tillnamn, dels bildl. (se slutet). SthmSkotteb. 3: 207 (1522). Jörenn øffuerschärer vpsadhe sit embethe och will här effter vthi sit borglighe stand sökia sinn födho med köpslagannde. 3SthmTb. 6: 111 (1606). Äfwen som Skuldfordrings-Mål emellan Fabriques- och Tjenstewerks-Idkare, såsom Färgare, Öfwerskärare, Walkare .. äger Hall-Rätten uptaga och såsom första Domstol afdöma. Hallordn. 2/4 1770, s. A 4 a. Överskärare. Sköter maskin vari ytfibrer skärs av vid eller på visst avstånd från tygyta. NordYrkesklassif. 115 (1978). särsk. (†) i bildl. anv. med anslutning till över II 8, ungefär liktydigt med dels: skrävlare, dels: överdängare (äv. om ngt sakligt). (Sv.) Öfverskärare .. (t.) einer, der aufschneidet, prahlt. Möller (1790, 1807). I vanliga arbeten är han ingen öfverskärare; men låt honom få styråran i hand, för att sätta utför forsen, och han är häruti en så fulländad mästare, att ingen överträffar honom. Fädernesl. 3/4 1861, s. 2. ”Ellida” .. var en vacker segelslup .. men just ingen öfverskärare med afseende å snabbhet. Lagus Pojk. 16 (1904). Cannelin (1939).
Ssgr (förr): överskärar-, äv. överskärare-disk. jfr disk, sbst.1 II 2 g, o. överskäreri-disk. Överskäraredisken är en brädskiva 5 alnar lång oc vid pass ½ aln bred. Denne disk måste vara väl stoppad med flåc eller skärull .. oc överdragen med dubbelt lärft. Nyrén KlädFabr. 256 (1783).
-flock. (†) skärflock; jfr flock, sbst.2 2, o. -skärar-ull. Carlström Spinnm. 74 (1832). Rugg- och Öfwerskärareflock uppköpas till högsta pris, äfwensom gamla Buteljer, i Cigarrboden wid Broddgatan. NorrkpgT 12/9 1860, s. 4.
-gesäll. BoupptSthm 1673, s. 1341 a. En Öfverskäraregesäll, med goda betyg och skicklighet i sitt yrke, kan, om han så åstundar, erhålla en fördelaktig plats vid ett större Öfverskäreri i en stad uti Södra Skåne. SD 10/9 1841, s. 4.
-lo. (†) jfr lo, sbst.2 1, o. -skärar-ull. (Lat.) Tomentum (sv.) offuerskerarelodh, eller annat ee hwad thz är som beredes til at haffuas j bolster. VarRerV 44 (1538). VocLib. avd. 38 (c. 1580).
-lön. jfr lön, sbst.1 2 (a). Item är giffuitt vdj öffuerskärarelönn for 10 alnar Skarlakann, hwar alin 1 Stüffuer. SjötågR 1546.
-maskin. överskärningsmaskin. En Öfwerskärare-machin, som drages med en hwef. Polhem Test. 124 (c. 1745).
-mästare. jfr mästare 10. PT 13/6 1837, s. 1. Ännu 1747 funnos självständigt verksamma överskäraremästare åtminstone i Stockholm och Borås. Sahlin SkånFärg. 66 (1928).
-sax. sax avsedd l. använd för överskärning; jfr överskärs-sax. BoupptSthm 20/3 1655. Överskärare-Saxen. Denna är et ofanteligen stort oc tungt verktyg, bestående af två blad, som doc sitta ihop i et stycke järn, nästan, som de vanliga fårklippare saxar. Nyrén KlädFabr. 257 (1783).
-ull. om ss. restprodukt vid överskärning bildad ull (se d. o. 2); jfr -skärar-flock, -skärar-lo o. skär-ull. TT 1884, s. 71. Efter tryckningen (av stofttapet) .. ströddes genom såll flock över de färgade ytorna. .. Detta flock utgjordes av överskärarull, som sönderhackats. Kulturen 1939, s. 58.
-ämbete(t). överskärares skråämbete. Skråordn. 130 (1571). 1740 uppger hallrätten i Stockholm, att det gamla överskärareämbetet var upplöst och till alla delar lagt under hall- och manufakturrätten. Kjellberg Ull 560 (1943). —
-SKÄRERI30~002, äv. 10104. [till -skära] (förr) motsv. -skära 1, om anläggning l. fabrik(savdelning) för överskärning; förr äv. abstrakt, om verksamheten att överskära (särsk. ss. förled i ssgr). 2BorgP 5: 290 (1734). Gryxbo .. , hwarest Ylle-Fabriquen i Falun har sin Klädes-Walk, Öfwerskäreri med Präszhus, samt Färgeri med Torkhus. Tuneld Geogr. 147 (1762).
Ssgr (†): överskäreri-disk. överskärardisk. Franska och Tyska Öfwerskäreri-Diskar med Machineri. DA 19/9 1825, s. 2.
-maskin. överskärningsmaskin. DA 13/10 1828, s. 1. Den tid .. då äfven öfverskärerimaskinerna, såsom tondöser m. fl. måste dragas för hand. NorrkpgT 1890, nr 89 A, s. 3. —
(II (1,) 2 a) -SKÄRMA, -ning. utgöra (ngt som erinrar om) en skärm över (ngt); särsk. (o. i sht, skogsv.) om träd: gm högre växt överskugga (annat träd) (o. därigm störa l. hindra dess tillväxt) (jfr -skära 2 a); äv.: anbringa skärm över (ngt) (med ngt); jfr skärma 3. DA 23/9 1831, s. 4. Att .. rotogräset, ohindradt af någon öfverskärmande gröda, får hemta ny kraft och sprida sig. LB 1: 192 (1899). Sädeskärra med hjulen överskärmade med huvar av träspjälor. Fatab. 1933, s. 298. Man måste vid utgallring av björkar komma ihåg att om de överskärmar unggranar dessa inte tål alltför hastig friställning. Sonesson BöndB 969 (1955). —
(II (1,) 2 a) -SKÄRNINGS-MASKIN. (numera företrädesvis om ä. förh.) maskin avsedd l. använd för överskärning (se -skära 1); jfr överskärar-maskin, överskäreri-maskin, överskärs-maskin. Hobsons öfverskärningsmachin består uti en ställning med sex hjul, hvilka på en gång omkringdrifvas medelst ett snöre utan ända och sätta lika många saxar i rörelse. Schwartz ÅrsbVetA 1824, s. 583. —
1) till II 2 a, om person: överösa l. övergjuta (ngn l. ngt) (med vatten l. annan vätska), hälla över (jfr -spola 1); äv. (o. numera i sht) mer l. mindre bildl., särsk. liktydigt med: utklassa (ngn), i sht förr äv.: skälla ut (ngn); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare (se särsk. slutet); jfr -sprita o. skölja över 2. Wåre Läkare försäkra, att meloner äro skadeliga, om de ej wäl kryddas .. , ock ätne öfwerskiöljas med ett eller annat godt glas win. Hof Underr. 174 (1766). Den störtsjö af ovett hvarmed han .. öfversköljes i tidningarna. Geijer Brev 383 (1841). Aqua infernalis benämnde holländarna det hudfrätande vatten, hvarmed de öfversköljdes af malajerna på Java, då de stormade dessas befästningar. NF 1: 928 (1876). Han gick och ilsknade till och en eftermiddag .. fick den länge magasinerade ilskan utlopp i följande översköljning: – Det är ni era leda kärringar, som ställt till ett helvete för mej. Johansson MödrFästm. 29 (1939). Brynäs översköljt av Leksand (i ishockeymatchen) – fick ändå en poäng. Arbetarbl. 3/1 2021, s. 20. särsk. ss. vbalsbst. -ning, om handlingen att i stärkande l. härdande syfte övergjuta kroppen med kallt vatten; äv. konkretare, mer l. mindre liktydigt med: kalldusch, i sht förr äv.: avrivning; särsk. i uttr. kall översköljning; jfr stört-bad 1. Spöslitning, öfversköljning med iskallt vatten, fängelse vid vatten och bröd, voro de medel hvarmed han sökte upprätthålla kyrkotukten. Geijer SvFolkH 2: 329 (1834). Kalla översköljningar i eller efter badet .. för att härda den späde böra icke användas. Jundell Barn. 2: 67 (1927). Efter svettningen följde översköljningar med allt kallare vatten. DN 27/2 1981, s. 24.
2) till II 2 a, 3 d β, om ngt flytande (särsk. dels våg l. vatten(samling) o. d., dels tårar): strömma l. skölja över (se skölja över 1) ((helheten av) ngn l. ngt); i sht förr särsk. med avs. på landområde o. d.: översvämma (se d. o. 1 b); äv. mer l. mindre bildl.; jfr -brusa, -slå, v. 2, -spola 2, -strömma 1. Then diupa Afgrundz Giööl som Jorden öfwerskålde. Spegel GW 87 (1685). Då .. Städer och byar, och öfwer 100000 menniskior blefwo öfwerskiölde. Isogæus Segersk. 115 (c. 1700). Hon stod och stred emot tårarne, som gång på gång ville öfverskölja dessa bruna ögon. Benedictsson Folkl. 17 (1887). Strömstaren stod vänd mot vågorna och blev gång på gång översköljd av dem. FoFl. 1949, s. 16. På sociala medier översköljs vi av intryck och stressas känslomässigt. GbgP 31/12 2020, s. 2. —
(II 8 d) -SKÖN. i högsta grad l. utomordentligt skön. Den öfwerschööna staden och förtrefflige spanske fästningen Antwerpen. Dahlberg Dagb. 160 (1667; uppl. 1912). Det Ulfdala, der Fin-konungens tre söner sågo på stranden de tre öfversköna söderns mör. 2VittAH 19: 137 (1843, 1850). —
(II 7 a) -SKÖTARE. (ss. titel för) skötare (särsk. inom mentalvården) i överordnad ställning; äv. (o. utom i skildring av ä. förh. numera nästan bl., i Finl.) om (l. ss. titel för) klinikföreståndare. Till uppsyningsman vid Nyköpings hospital .. har direktionen antagit öfverskötaren vid Lunds hospital och asyl Anders Andersson. NorrkpgT 13/3 1896, s. 2. Ordinarie tjänst som överskötare vid Ålands centralsjukhus. Hufvudstadsbl. 8/12 1996, s. 28. —
(II 7 a) -SKÖTERSKA. översjuksköterska. PT 5/1 1850, s. 2. För Falu lasarett anstäldes 1877, då nya lasarettet öppnades, den första skolade sjuksköterska, såsom öfversköterska, under det afdelningsköterskorna fortfarande antogos alldeles okunniga. Hygiea 1898, 1: 531. —
(II 1) -SLAF. överbädd l. överkoj; jfr -säng. DN 1905, nr 12820 A, s. 4. Rammakarn satt mysande i sin överslaf med benen i strumpfötterna dinglande ner. Lo-Johansson Sold. 111 (1959).
Spalt Ö 647 band 39, 2023