| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MÖTE mø3te2, n.; best. -et; pl. -en ((†) = (OMartini Bew. G 1 a (1604), RARP 6: 132 (1657)); -er RA I. 1: 394 (1544), Brask Pufendorf Hist. 398 (1680)).
1) om förhållandet att ngn l. ngt möter ngn l. ngt; sammanträffande; äv. bildl.; förr stundom med objektiv genitiv; jfr MÖTA I 1. Lind (1738). Qvinfolks möte är ondt. Fernow Värmel. 258 (1773); jfr a. (Att Darwins) första möte med denna vetenskap (dvs. geologien) hade .. alstrat den föresats hos honom att (osv.). Quennerstedt Agnost. 6 (1888). För att undvika onödiga möten (gingo de längs kajerna). Siwertz JoDr. 273 (1928). — jfr KONSONANT-, KÄRING-, VOKAL-MÖTE m. fl. — särsk.
a) i sådana uttr. som gott, lyckligt, dåligt, ont möte, om möte som (enl. folktron) kan medföra lycka, tur resp. olycka osv.; äv. övergående i konkret anv., om person l. djur vars mötande anses båda lycka osv. Tack, sköna nymf! Du är ett lyckligt möte. Atterbom LÖ 1: 223 (1824). Hyltén-Cavallius Vär. 1: 377 (1864: ondt). (Bland jägare o. sjöfarande) spela goda och dåliga möten en framstående rol. SvFmT 10: 326 (1899). Ekorren är ett dåligt möte. Därs.
b) (†) i uttr. göra ngt möte l. göra möte med ngt, möta, träffa på ngt; äv. enbart göra möte, mötas. Vår kärlek giorde först med (dvs. medelst) tysta blickar möte. Kolmodin QvSp. 2: 204 (1750); jfr 2 b. Utanför dess (dvs. barndomens underlands) port / möte sen vi gjort / med en poesi, som lifvets tyngd försport. Rydberg Dikt. 2: 15 (1888, 1891). — särsk.
α) ställas inför l. trotsa (svårigheter o. d.), möta (se d. o. I 1 b γ). Den (som) .. / Mot Kulan satt sitt Bröst: och Eld och udd giordt möte. Frese HieltBer. 2 (1728). Lidner (SVS) 2: 293 (1784).
β) visa sig för (ngns öga), möta (se d. o. I 1 b δ). I dessa nakna Bergs, och vilda Skogars sköte, / Hvad skön förtrollning gör mit häpna Öga möte? Thorild (SVS) 1: 140 (1787).
c) övergående i konkret anv.
α) (mindre br.) om person l. djur som ngn möter (under vandring o. d.); jfr a. Wallenius Proj. F 5 b (1682). När Karl (XI) kom hem från sina ridderliga öfningar var alltid hon hans käraste möte. Afzelius Sag. X. 1: 7 (1864). Hvad renen beträffar, så är han på Spetsbergen ett ingalunda ovanligt möte i de s. k. ”rendalarna”. Quennerstedt StrSkr. 1: 32 (1919).
β) (†) mötesplats; föreningspunkt. Gjörwell (o. Bergklint) Sam. 214 (1775). Tvär-rebbor, som med grof spik häftades under alla möten i bjelkarne. VDAkt. 1790, nr 542. jfr VÄG-MÖTE.
2) med avsikt åstadkommet l. i förväg överenskommet sammanträffande mellan två l. flera personer. Stämma (förr äv. lägga l. sätta) möte med ngn, komma överens med ngn om att träffas; förr äv. stämma ngn till möte l. stämma ngn (sig) till mötes, kalla ngn till ett sammanträffande. De hade stämt möte utanför domkyrkan, dvs. kommit överens om att mötas utanför domkyrkan. G1R 2: 29 (1525). SUFinlH 1: 9 (1600: lagt). (Neri jarl) stemmer .. K. Haralld .. sig til möthes. Verelius Gothr. 42 (1664). Iag har satt möte hos Er med en karl. VRP 27/11 1736. Tabor, der Messias / Stämt till möte Moses och Elias. Valerius 2: 245 (1839). Då jag .. smög bakgatorna till det första mötet. Wägner Norrt. 1 (1908). Siwertz Sel. 2: 140 (1920). — jfr LÄDER-, LÄS-MÖTE. — särsk.
a) (†) med objektiv genitiv. Atterbom Minnest. 2: 325 (1824). Till Konungens möte stod på bryggan hertig Karl. Fryxell Ber. 4: 165 (1830). Sätherberg Blom. 2: 17 (1844).
b) (†) i uttr. göra möte med ngn l. göra ngn möte, möta ngn enl. överenskommelse, ha ett sammanträffande (med ngn), träffa ngn. Runius (SVS) 1: 160 (c. 1705). I hvita andeskruden / Hon (dvs. bruden) snart skall möte med sin brudgum göra. Stagnelius (SVS) 1: 23 (1814). Ja, din Emma skall hvar qväll / göra, vid det tysta tjäll, / dig och hjorden möte. Ling Kärl. 8 (1816).
c) i uttr. stämma möte (jfr ovan) i allmännare anv., med pluralt l. kollektivt personsubj.: samlas, komma tillsammans; församlas; äv. bildl., om sak. SKN 1844, s. 79. Piehl Egypt. 10 (1896; om sak). Det har sagts att på Djurgården stämde på sjuttitalet alla samhällsklasser möte. Linder Tid. 147 (1924).
d) (i sht i vitter stil) i fråga om strid o. d. Prytz G1 C 4 b (1621). Så stöta folken hop i blodigt möte. Rydberg Dikt. 1: 200 (1877, 1882). KKD 7: V (1912).
e) idrott. om tävlan mellan (lag av) idrottsmän; match; ”strid”; jfr MÖTA I 2 d α. Mötet mellan dessa lag kommer säkert att bli en god ”final” i klassen. IdrBl. 1924, nr 80, s. 10.
3) i vissa från 1 o. 2 utgående prepositionsuttr. med mångskiftande anv., ofta med försvagad bet.
a) i uttr. i möte l. mötes.
α) (numera mindre br.) gå o. d. ngn l. ngt i möte (förr äv. mötes), gå ngn osv. till mötes, gå emot ngn; äv. sända ngn ngt i möte, sända ngt emot ngn. Phrygius MRosengren C 1 a (1608). Skynda glad din Far i möte. Kellgren (SVS) 2: 102 (1780). Rörd af all den hjertlighet, som strömmade honom i möte. Wieselgren Hvirfl. 2: 3 (1891). (En molnbank) sände oss en kall, fuktig bris i möte. Taube BöljBlå 9 (1920).
β) i uttr. vara ngn i möte, vara ngn till mötes; numera bl. ngn gg bildl., om tillmötesgående. Då Kejsar Napoleon ankom till Willna voro stadens Embetsmän honom i möte. VexiöBl. 1812, nr 34, s. 3. (Hon) var den älskades åtrå i möte. Fröding Stänk 109 (1896; rimmande med sköte).
γ) [jfr d. komme i møde med nogen] (i vissa trakter) i uttr. komma i möte (stundom mötes) med ngn l. ngt, händelsevis råka möta ngn l. ngt; möta (se MÖTA I 1). När (bonden som körde ett lass säd till Visby) kom på vägen vid Levanders i Lye, kom han i mötes med ett liktåg. Landsm. 6: cxxxii (1888). Om en stund kom han i möte med en hög och stor kvinna. Lagerlöf Holg. 2: 147 (1907). Dens. Troll 2: 22 (1921).
b) [fsv. til mötis l. möta] i uttr. till mötes, stundom (i sht i vitter stil) till möte.
α) i förbindelse med rörelseverb l. med verb med likvärdig anv.: i sådan riktning att ngn (l. ngt) i vänskaplig l. fientlig avsikt nalkas (o. sammanträffar med) (ngn l. ngt); emot (se d. o. I 1 b α). Gå, komma ngn till mötes, förr äv. komma o. d. till mötes med ngn. Ther kom Lasse Olson till mötes medh them (dvs. fienderna), och stodh ther een skarp törning een long stund. Svart G1 30 (1561). (Heidrek lade till vid hamnen). Kom tå alt folket honom till mötes, och tillagades tå itt stort gestebod. Verelius Herv. 129 (1672; isl. orig.: gieck .. a moti). Vi gå ett nytt tidehvarf till mötes. Almqvist Monogr. 339 (1839, 1845). (En) varm våg av vänskap som slår dig till mötes. Hallström Händ. 99 (1927). Ps. 1937, 352: 6 (: till möte; i rimställning). — särsk. bildl., i fråga om eftergifter; i uttr. gå (äv. komma) ngn l. ngns önskan o. d. till mötes, göra ngn till viljes resp. villfara ngns önskan osv., tillmötesgå ngn resp. ngns önskan osv. Vår .. föresatts, at gå .. (undersåtarnas) underdåniga önskan til mötes uti alt, som (osv.). PH 14: 61 (1787). Att han erbjöd sig gå Rosenschöld till mötes med upplysningar i ämnet. Cronholm Bref 147 (1865). Sylwan SvLit. 164 (1903: kom). Schück VittA 4: 48 (1935).
β) i förb. med verb som beteckna befintlighet.
α’) i uttr. vara, förr äv. stå ngn (ngnstädes) till mötes, stundom till möte, vara (ngnstädes) för att möta (mottaga) ngn; vara emot ngn (ngnstädes); möta (mottaga) ngn. (I Hälsingborg) var .. Hedevig Eleonora Henne (dvs. Ulrika Eleonora) med ett ansenligit följe til mötes. Nordberg C12 1: 2 (1740). När han såg Katrina stå honom till mötes på golfvet. Almqvist Grimst. 21 (1839). Cronholm Bref 59 (1865: till möte). Östergren (1932).
β’) (†) i uttr. vara till möte(s) med ngn, ha en sammankomst med ngn. G1R 1: 183 (1524). Dhe Pålniske Commissarier som .. hafwe medh .. K. M:tz fullmechtige warit till möthes. Stiernman Riksd. 746 (1621).
γ’) (†) i det bildl. uttr. till mötes med ngt, liksom ngt. Till mötes med den (dvs. en förut beskriven förfallen stuga) war sochna stugan och förrutten. VDAkt. 1698, nr 153.
4) (†) i uttr. få möte, få bemötande; äv., i fråga om ordväxling: få svar på tal. Hans Räff bijter intet min Gåås .. (dvs.) Hans list skal fulle få mööthe. Grubb 310 (1665). Dens. 313 (i fråga om ordväxling).
5) (i förväg bestämd l. kungjord) sammankomst (för rådplägning l. överläggning l. underhandling o. d.) mellan ett antal kallade l. på visst sätt utsedda (l. självskrivna) personer; sammanträde; konferens; kongress; äv. om sammanfattningen av deltagarna i ett dylikt möte. Uppsala möte, kyrkomötet i Uppsala 1593. G1R 1: 159 (1523). Talede iagh medh R[ikesens] Rådh åm ett mötte, såm ske skulle medh presterskappet åm enighett i religionen. Carl IX Cal. 85 (1593). De Möten, der Rikets almänna välfärd skulle besörjas. Schönberg Bref 1: 208 (1778; om förh. under Sv:s storhetstid). Till urtima möte sammanträder landstinget endast i de fall, att (osv.). SFS 1924, s. 555. — jfr ADELS-, BISKOPS-, FILOLOG-, GEOGRAF-, GRÄNS-, GYMNASIST-, HERRE-, JURIST-, KAMRAT-, KARDINALS-, KONUNGA-, KYRKO-, KÅR-, LANDE-, LANDS-, LANDSHÖVDINGE-, LANDSKAPS-, LANDSORTS-, LANTBRUKS-, LOGE-, LÄKAR(E)-, LÄRAR(E)-, NATURFORSKAR(E)-, PROST-, PRÄST-, STUDENT-, TEKNOLOG-MÖTE m. fl.
6) [utvecklat ur 5] offentlig sammankomst (ofta utomhus samt med tal, sång o. musik o. d.) vanl. med politiskt l. religiöst syfte; äv. om sammanfattningen av deltagarna i ett dylikt möte. Mötet beslöt att tillsätta en kommitté för fortsatt utredning av frågan. Borgerskapet skal (i pesttider) förhållit warda, at flyy all Möthen, Samqwem och Convent. Carolstadius Pest. C 1 b (1620). Förslagets motståndare utlyste ett möte å hotell Fenix. De Geer Minn. 2: 3 (1892). Offentligt möte med föredrag av Kata Dalström över ämnet ”Ljus över landet”. 1NJA 1914, s. 350. Elias Bååt .. skulle till Morshyttan och tala på ett möte, som Guds barn .. sökt anordna som motvikt mot de ogudaktigas fylleri och dans. Johansson SmedBrukspatr. 48 (1933). — jfr ARMÉ-, BIBEL-, BÖNE-, DEMONSTRATIONS-, DISKUSSIONS-, EFTER-, FOLK-, FRÄLSNINGS-, HALLELUJA-, HELGELSE-, HÖGER-, JUBEL-, VAL-, VÄCKELSE-MÖTE m. fl.
7) urspr. o. eg., i fråga om förh. under indelningsvärkets tid: sammandragning på bestämd plats under viss tid av (till ett visst regemente o. d. hörande) trupper för vapenövning; äv.: förrättning för antagande av rekryter o. remonter till de indelta trupperna; i fråga om senare förh. särsk. om repetitionsövning. LMil. 1: 35 (1680). Soldater återkommo från mötet. NorrlS 1—6: 95 (1798). At ingen borde från Universiteten genast få befordras til Officer, utan at först hafva tjent minst ett år och helst gjort 2:ne Möten såsom verklig Under Officer. KrigVAH 1824, s. 47. IllMilRevy 1898, s. 94. — jfr BATALJONS-, BEFÄLS-, BESIKTNINGS-, BEVÄRINGS-, DRILLE-, HÄSTE-, KOMPANI-, KYRKO-, KYRKVALLS-, KÅR-, REGEMENTS-, REKRYT-, REMONT-, ÖVNINGS-MÖTE m. fl.
-AVGIFT~20 l. ~02.
1) till 5, om avgift som mötesdeltagare erlägger för rätten att deltaga i ett möte. TT 1885, s. 142 (vid teknologmöte).
2) (förr) kam. till 7, om avgift som erlades till kronan (av rusthållare l. enskilda deltagare i mötet) för truppernas underhåll under ett möte. PH 6: 4137 (1756). —
(5) -BERÄTTELSE. (tryckt) redogörelse för ett mötes fortgång o. beslut. SAOL (1900). Fatab. 1933, s. 282. —
(5, 6) -BESLUT. beslut som fattas på ett möte (ss. uttryck för majoritetens önskemål). RP 8: 494 (1641). —
(2) -BOK; pl. -böcker. särsk. om vid utställning, kongress o. d. framlagd bok vari besökarna kunna anteckna vem de önska träffa resp. var de kunna träffas; ”träffbok”. Östergren (1932). —
(7) -FÖRNÖDENHETER~01020, pl. (förr) kam. om livsmedel o. d. som behövdes vid (regements)möte. KrigVAT 1842, s. 20. —
-GÅ. [till uttr. gå (ngn) till mötes (se möte 3 b α slutet)] (tillf.) i uttr. mötesgå ngns förslag, tillmötesgå ngns förslag. Strindberg NSvÖ 2: 18 (1906). —
-GÅRD. [åsyftande att spelaren skall möta boll som studsat i denna ruta; jfr möta I 2 d β] (†) i tennis: sörvruta. Balck Idr. 1: 167 (1886). 2NF 3: 1024 (1905). —
(7) -KOST. (förr) kam. understöd i form av proviant som rote(hållaren) lämnade åt indelt soldat under möten, mönstringar o. kommenderingar; äv. om avgift som erlades (till kronan) i st. för dylikt understöd. PH 8: 302 (1766). KrigVAT 1850, s. 510. —
-LINJE. (†) i tennis: linje som bakåt begränsar ”mötesgården”, sörvlinje. Balck Idr. 1: 163 (1886). Wilson Spelb. 458 (1888). —
(5) -MÄRKE. igenkänningsmärke (avsett att fästas på rockuppslag o. d.) för deltagarna i ett möte (kongress). BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 326. —
(7) -PASSEVOLANS. (förr) kam. avgift (i pängar l. in natura) som erlades till kronan av rust- o. rotehållare mot befrielse från skyldigheten att underhålla det indelta manskapet under möten. Kongl. Maj:ts .. Skrifvelse, rörande Mötes-Passevolancen med Rotarne i Westmanlands Län. (1813; titel). KrigscollCircMötPassevol. 5/6 1819, s. 11.
Ssgr (kam.): mötespassevolans-avgift. (förr) mötespassevolans. KSkrifvMötPassevolAfg. 12/2 1813, § 4.
-fond. fond bildad av besparingar från mötespassevolansmedel; särsk. i uttr. förenade mötespassevolansfonden, benämning på en dylik fond uppkommen gm sammanslagning (1844) av ett antal äldre dylika fonder. Mötes-Passevolance-Fonderne. BtRStP 1834, IV. 1: nr 22, s. 46 (rubrik). BtRiksdP 1904, I. 1: nr 47, s. 11.
-kassa. mötespassevolansfond; särsk. i uttr. förenade mötespassevolanskassornas fond, förenade mötespassevolansfonden. BtRStP 1828—29, IV. 2: nr 72, s. 58. SFS 1932, s. 86.
-PLATS. särsk.
1) till 1: plats (ofta särskilt iordningställd gm breddning av väg, anläggande av dubbelspår vid enkelspårig järnväg o. d.) för underlättande l. möjliggörande av möte mellan fordon, järnvägståg o. d. SPF 1858—59, s. 95 (i kanal). Vexel- och säkerhetsanordningar vid (järnvägs-)stationer och mötesplatser. SFS 1900, Bih. nr 44, s. 13.
2) till 2: plats där två l. flera personer enl. överenskommelse mötas; plats där några stämt möte. Widekindi KrijgH 868 (1671). Åland, som blifvit utsedd till mötesplats för de Svenska och Ryska underhandlarne (år 1718). Malmström Hist. 1: 50 (1855).
3) (förr) mil. till 7: förläggnings- o. övningsplats för de indelta truppförbanden. PH 1: 753 (1728). —
(5) -PROGRAM. om program vid förenings årsmöte o. d.; äv. konkret, om programblad för dylikt möte. Norrl. 2: 15 (1906). —
-PUNKT. särsk.
1) (i sht i fackspr.) till 1, om punkt där två l. flera kroppar l. ytor l. linjer beröra varandra; beröringspunkt. Möller (1790). TT 1889, s. 137.
(5, 6) -RESOLUTION. resolution som antages vid ett möte. —
(7) -RULLA, r. l. f. (förr) mil. förteckning över vid möte närvarande personal, dess persedlar m. m. LMil. 1: 482 (1684). —
(7) -SEDEL. (†) skriftlig order till de indelta krigsmännen att inställa sig till möte. LMil. 1: 72 (1680). Därs. 4: 1140 (1698). —
(7) -SKJUTS. särsk. (förr) kam. om rotehållares skyldighet att skaffa soldaten skjuts till mötet. AdP 1786, s. 54. —
(6) -SKYDD. om skydd enl. strafflagen mot försök att hindra l. att störa offentlig sammankomst. SvUppslB Tilläggsb. 1215 (1937). —
(1) -SPÅR. spåranordning vid (enkelspårig) järnväg l. spårväg o. d. som möjliggör möte av tåg osv. BtRiksdP 1884, I. 1: nr 26, s. 11. —
-STÄLLE. (möte- 1734—c. 1755. mötes- 1671 osv.)
-TID. (möte- 1786. mötes- 1766 osv.) särsk. (förr) mil. till 7: fastställd tid för möte. PH 8: 296 (1766). —
Spalt M 2162 band 17, 1945