slåtter | SAOB

Publicerad 1978

SLÅTTER slot4er, r. l. m. (VetAH 1747, s. 128, osv.) ((†) n. Envallsson Slått. 10 (1787)); best. -n (VetAH 1779, s. 111, osv.) ((†) -en VetAH 1747, s. 128; slåttren Alm(Ld) 1781, s. 40 (: gräs-slåttren)); pl. slåttrar; äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SLÅTER slå4ter, r. l. m.; best. -n; pl. -trar; l. SLÅTT slot4, sbst.2, r. l. f. l. m. (ÅngermDomb. 1629, fol. 18, osv.) ((†) n. ÅngermDomb. 28/10 1636, fol. 116 (: änge slot)); best. -en; pl. -ar (BB 19: 2 (Lag 1734) osv.) l. -er32 (HärnösDP 1661, s. 10, osv.); l. SLÅTTA slot3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.

Ordformer

(slates- i ssg 1641 (: slates swidia). slot 1629—1737. slott (-tth) 1642 (: myrslotten)—1913. slotta 1748—1887. slotte- i ssgr 1689 (: slottehösten)—1745 (: slottetiden). slotter 1764—1888. slotter- i ssgr 1679 (: slotterhagen)—1909 (: slottertak). slottes- i ssgr 1712 (: Slottesmyror)—1897 (: slotteslägenheter). slåt 1586 (: Slåtzval), 1646—1790. slåte- i ssgr 1619 (: slåtemosse)—1639 (: slåtekarl). slåter 1665 osv. slåter- i ssgr 1604 (: slåterandh) osv. slåtra- i ssgr 1663 (: slåtradagswerke)—1665 (: slåtrafolket). slåtre- i ssg 1728 (: slåtre kiär). slått 1555 (: nyslått) osv. slåtta 1686 osv. slåtta- i ssgr 1540 (: slåttadagh) osv. slåtte 1754. slåtte- i ssgr 1587 (: Slåttekarl)—1926 (: slåttebyxor). slåtten, sg. best. 1642 osv. slåtter 1741 osv. slåtter- i ssgr c. 1595 (: Slåttherööl) osv. slåttra- i ssg 1598 (: Slåttra Korn). slåttran, sg. best. 1845)

Etymologi

[fsv. -slat, -slata (i ssgrna aslat, f., aslata, slående in på grannens område vid slåtter), sv. dial. slåt, slått, slåtta, slåter, slåtter; jfr fvn. sláttr, m., slátta (nor. dial. slått, m., slåtter, melodi, slåtta, nyisl. sláttur, m., slag, slåtter, slátta, fär. sláttur, m., slag, melodi); till SLÅ, v.; formerna med -er torde vara utlösta ur vissa ssgr med slåtter- ss. förled (t. ex. SLÅTTER-FOLK, -KARL, -LAND, -TID, -ÖL), där -er- återgår på ändelsen -ar i gen. sg. av fsv. -slat (se ovan; jfr GIFTERMÅL, SKRIFTERMÅL); formerna slåtre-, slåt(t)ra- torde vara ombildningar av slåtter- (l. utgår möjl. från en urspr. gen. sg. -rar- uppkommen gm anslutning till ord med -tr- i stammen, t. ex. BLÄSTER); formen slåttran, sg. best., torde återge en dialektal form av slåttern, sg. best. — Jfr SLAKT, sbst.1, SLÅTERNÖT, -SLÅTT, SLÅTTA, v., SLÄTT, slåtter]

1) om handlingen l. verksamheten att (med lie l. slåttermaskin o. d.) avmeja gräs l. vallväxter o. d. (för att få hö, höslåtter); i sht i fråga om ä. förh. företrädesvis om avmejning av gräs på naturlig äng o. d., ängsslåtter o. d.; äv. konkretare, om enskilt tillfälle då sådan avmejning sker. Oringat Swijn giör ojämpn slåter. Grubb 651 (1665). Nu har man börjat slottern på kärr-ängarne. Skada att jag icke kan vara ute och räfsa samt tumla om med .. Bondtösorne i Höladorne. Lidén FörtrBr. 331 (1787). Åtskilliga (gräs)-rötter gåfvo från 12 till 13 1/2 ℔ gräs i en slåtter. QLm. 2: 6 (1833). Och nu går slottern så lustigt fram / På fädrens vis under stoj och glam. Sätherberg Blom. 2: 27 (1844). Slåttern är över, höet ladas. Upsala(A) 1938, nr 232, s. 10. Större delen av Norra Sveriges åkerareal, 66,8%, upptages av vall till slåtter. Ymer 1955, s. 5. — jfr EFTER-, GRÄS-, HÖ-, HÖST-, KÄRR-, MYR-, REN-, SAM-, SJÖ-, SKOGS-, STARR-, ÄNGS-SLÅTTER m. fl. o. GRÄS-, SKRABB-SLÅTT. — särsk.

a) i utvidgad anv., om avmejning l. avhuggning av aspskott o. d. på betesmark; i ssgn SKOTT-SLÅTTER.

b) mer l. mindre bildl.; särsk. betecknande förhållandet att en sjukdom vållar många människors död l. att döden skördar många människors liv; jfr SKÖRD, sbst. 6 b slutet. (Pesten) har nu på 2 eller 3 månader hållit en grufveligare slåtter, än om den efter vanligheten skulle framfarit jämnt alle desse 6 förledne åren. Björnståhl Resa 3: 100 (1778). Var blomma slås till hö / i liemannens slåtter — / all skönhet skall förgå, / ack, livet är en strid! Taube Bröll. 23 (1925).

2) om mark för slåtter (i bet. 1), slåttermark l. slåtteräng o. d. Jonn pederss i Sköffue klaghar At sin granne Mårten Hanson, hafuer slagit in vppå sin slot någet Höö. ÅngermDomb. 1629, fol. 18. I åkeren så väl som slåtteren har legat en stor myckenhet kulrig gråsten. VetAH 1747, s. 128. Ecke skall någon Höstetiden i Järdet eller Slåttran uppsläppa i Bete Med mindre än att Han Säger Sina Gårdboar Till. Rehnberg SmålBystämma 129 (i handl. fr. 1845; från Lenhovda). Lakärret var samfälld slåtter för hela byalaget. Suneson GGrund 69 (1926). Ymer 1945, s. 293. — jfr GRÄS-, MYR-, REN-, SJÖ-, SKOGS-, STARR-, UT-, ÄNGS-SLÅTTER m. fl. o. GRÄS-, NY-SLÅTT.

3) om (omgång av) gräs l. vallväxter o. d. som avmeja(t)s (l. skall avmejas) vid slåtter (i bet. 1). Itt ängia stycke, om 2 eller 3 lassa slåtta. VDAkt. 1686, nr 246. Kalk och aska på andra och tredje slåttern klöfver, hafva ej betalt kostnaden. EconA 1807, apr. s. 95. Nu har Schagerström, som derom blifvit vidtalad, låtit slå vår lilla lycka — Men det har kommit regn på slåttern. Geijer Brev 413 (1842). IllSvOrdb. (1955). — jfr EFTER-, HÖ-, RÖR-, SJÖ-SLÅTTER m. fl. o. ANNGÅNGS-SLÅTT.

4) om tid för slåtter (i bet. 1), slåttertid. Nu iagh reest omkringh och hållet Probstetingh emellan slåttan och skiörden. VDAkt. 1705, nr 334. Varje sommar i juli, mellan slåttern och höstanden, samlades betrodda män för att rensa Trosaån. Delblanc Homunc. 43 (1965). — jfr HÖ-SLÅTTER.

5) (†) om lek varvid deltagarna utför samma armrörelser som vid slåtter (i bet. 1); jfr SLÅTTER-KALAS 2. Arv 1947, s. 76 (i handl. fr. c. 1780).

Ssgr (i allm. till 1): A (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SLÅTT-AND, -GODS, -GRÖT, -HAGE, -HOLME, -KARL, -KULLA, -LAND, se D. —

-LOK. om bäck som rinner genom slåttermark. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 81 (i handl. fr. 1737). —

-LÄGENHET, -MAN, -MARK, -MYR, -REN, -STUGA, -STYCKE, -SVED, -SVEDJA, -TEG, -ÄGA, -ÖL, se D.

B: (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SLÅTTA-DAG, -TID, se D.

C: (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SLÅTTE-BYXOR, pl. [sv. dial. slåttabökser] (förr) tunna byxor (av ljus bomull l. ljust linne) använda av slåtterkarl. Suneson GGrund 86 (1926). —

-DAGSVERKE, -GODS, -GÄNGE, se D. —

-GÄRDE. om stycke slåttermark; jfr gärde 3. Boding ÅngermHush. 32 (1747). —

-HJÄLP, se D. —

-HÄGNE. (numera föga br.) om inhägnat stycke slåttermark; jfr hägne b. VDAkt. 1731, Syneprot. F III 7. —

(1, 3) -HÖST. om slåttern (o. inbärgningen av höet); jfr höst I, slåtter-arbete. VDAkt. 1689, nr 786. —

-JORD, -KARL, -LAND, -LÄGENHET, -MOSSE, -REN, -SVED, -TEG, -TID, se D.

D: SLÅTTER-ACKORD. ackord (se d. o. 1 c) avseende slåtter. Malmbgt 1894, nr 55, s. 4. —

-AND. (slått- 1640 osv. slåtter- 1604 osv. slåttes- 1883 osv.) (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) slåttertid; stundom äv.: slåtterarbete, slåtter. HOlai Alm. Progn. B 8 a (1604). Then torra och mycket warma wäderleken .. (gjorde) at Slottanden gick fort och lyckel(igen) för [sig]. Broman Glys. 1: 453 (1734). Ymer 1943, s. 178.

Ssgr (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): slåtterands- l. slåtterand-tid. slåttertid. ÅngermDomb. 27/11 1640, fol. 160 (: slotanztiddhen, sg. best.).

-vecka. slåttervecka. ArkNorrlHembygdsf. 1923, s. 58. —

-APPARAT. (mera tillf.) slåttermaskin. Sonesson BöndB 71 (1955). —

-ARBETARE~0200. person med uppgift att utföra slåtterarbete; jfr -karl 1. UNT 1918, nr 6948, s. 6. —

-ARBETE ~020. arbete med slåtter. SvLittFT 1836, sp. 681. —

-AREAL. areal avsedd l. använd l. lämplig för slåtter. MosskT 1891, s. 412. —

(1, 3) -AUKTION. (i sht förr) auktion på växande gräs l. vallväxter o. d. avsett (avsedda) för slåtter; jfr gröd-auktion. UNT 1925, nr 3943, s. 2. —

-BALK. (†) om lieskår vid slåtter med lie; jfr balk 4. Gadd Landtsk. 2: 424 (1775). —

-BLOMMA. [växten blommar under slåttertiden] bot. växten Parnassia palustris Lin.; jfr -blomster 1, -ört. HushJourn. 1779, okt. s. 13 (: slotterblomma).

Ssg: slåtterblom-släkte(t). bot. om släktet Parnassia Lin. ArkBot. II. 1: 49 (1904). —

-BLOMSTER.

1) (numera bl. i vissa trakter) slåtterblomma. Linné Fl. nr 252 (1745; från Uppl.).

2) (numera föga br.) slåttergubbe (se d. o. 2). Lyttkens Ogräs 20 (1885). Krook Handköpsben. 134 (1951). jfr: Slåtterblomster .. (är) ett namn, icke utmärkande någon viss växt, utan tillagdt många växter, som blomma vid slåttertiden, t.ex. Hvita Visiln (dvs. slåtterblomman), Hästfiblan m. fl. Fries Ordb. 112 (c. 1870); jfr 1. —

-BOD. bod (se bod, sbst.1 1) utgörande uppehållsort vid (ängs)slåtter på utmark. BotN 1854, s. 106 (om förh. i Norge). PT 1904, nr 164 A, s. 1 (från Överluleå socken). —

(1, 3) -BRUK. bruk av l. för l. ss. slåtter. Några till slåtterbruk nyttjade lövängar. BotN 1932, s. 206. Vid sidan av fäbod- och slåtterbruket ha fångsten och jakten (osv.). Ymer 1942, s. 427. —

-BRÄNNVIN. [sv. dial. slåttabrännvin] (i sht i vissa trakter) brännvin använt l. avsett att användas under slåtter. FoF 1926, s. 18 (om förh. c. 1885, från Hall.). —

-DAG. (slåtta- 1540 osv. slåtter- 1928 osv.) [fsv. slata dagher, slato dagher, slåttra dager] (arbets)dag ingående i slåttertid; jfr -vecka. SkaraStiftJordeb. 35 (1540; om slåtterdagsverke). Julbrödet sparades här och där ända .. till första slåtterdagen. Celander NordJul 1: 363 (1928). —

-DAGG. dagg fallen natten l. morgonen före slåtter. Dybeck Runa 1849, s. 34 (från Östergötl.). —

-DAGSVERKE~020. (slåtte- 1697 osv. slåtter- 1807 osv. slåttra- 1663) dagsverke bestående i slåtter. VDAkt. 1663, nr 294. —

-DAL. jfr -mark. Hülphers Norrl. 4: 364 (1779; från Ångermanl.). —

-DANS. vid slåtter(fest) anordnad dans; äv.: dans varvid slåtterarbete illustreras. Björkman (1889). Östergren (1941). —

-FEST. i samband med (i sht efter) slåtter anordnad fest (t. ex. ss. erkänsla för grannars slåtterhjälp; se -hjälp 1); äv. bildl. Sandström NatArb. 1: 103 (1908). När den mörknande hösten sin slåtterfest höll. Mörne ÖHavMars 91 (1939). —

-FIBLA l. -FIBBLA. [växterna blommar vid slåttertiden]

1) bot. (växt tillhörande) släktet Hypochoeris Lin.; företrädesvis om växten H. maculata Lin. (i sht förr äv. kallad fläckig l. allmän slåtterfibla; jfr -fivel, -gubbe 3, -kulla); äv. i uttr. glatt slåtterfibla, om växten Hypochoeris glabra Lin., åkerfibla. Fries BotUtfl. 3: 225 (1864; om släktet). Gosselman BlekFl. 134 (1865: Glatt). Thedenius FlUplSöderm. 348 (1871: Fläckig). Auerbach (1913: Allmän). Weimarck SkånFl. 654 (1963; om H. maculata). jfr äng-slåtterfibla.

2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) slåttergubbe (se d. o. 2). BonnierKL Suppl. (1929). FoF 1941, s. 60 (från Smål.).

Ssg (till -fibla 1): slåtterfible-, äv. slåtterfibla-släkte(t). (-la- 1935. -le- 1867 osv.) bot. om släktet Hypochoeris Lin. Nyman VäxtNatH 1: 67 (1867). —

-FIVEL. (numera bl. tillf.) växten Hypochoeris maculata Lin., slåtterfibla. NormFört. 13 (1894). Lyttkens Växtn. 119 (1904). —

-FLY. [fjärilarna uppträder under slåttertiden] entomol. särsk. i uttr. vitbrokigt slåtterfly, fjärilen Gonospileia mi Clerck; gulbrokigt slåtterfly, fjärilen Gonospileia glyphica Lin. Nordström VFjär. 2: 51 (1936: Vitbrokiga). DjurVärld 3: 340 (1963: Gulbrokiga). —

-FOLK. (slåtter- 1692 osv. slåttes- 1924 osv. slåttra- 1665) folk (se d. o. 5 b) med uppgift att förrätta slåtter; jfr -hjon, -karl 1, -lag. VDAkt. 1665, nr 413. —

-FÄBOD~02 l. ~20. jfr -bod. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 65. —

-FÄRDIG. om växtlighet l. slåttermark o. d.: färdig för slåtter. Lo-Johansson VagFrankr. 125 (1927; om hö). —

-GILLE. jfr gille 2 o. -fest; äv. dels om deltagarna, dels om den till gillet dukade måltiden. Möller (1807). JGOxenstierna 4: 322 (1815; om deltagarna). Uppe på gården voro Mor och pigorna i full fart att duka slåttergillet. RisebergaB 94 (1931). ÖgCorr. 1967, nr 154, s. 16. —

-GLÄNTA. jfr glänta, sbst.1 2 a, o. -mark. SvNat. 1934, s. 55. —

-GODS. (slått- c. 1770. slåtte- 1744. slåtter- 1775) (†) slåttermark. OfferdalKArk. N II 1, s. 90 (1744). Hülphers Norrl. 2: 212 (1775). —

-GRÄS.

1) vid slåtter slaget gräs, hö; gräs använt l. avsett l. lämpligt för slåtter. Lindfors (1824). De vanligaste slåttergräsen äro: timotej, hundäxing, ängssvingel, renlosta, knylhavre och italienskt rajgräs. 2SvUppslB 30: 954 (1954).

2) [gräset var förr ett viktigt slåttergräs (i bet. 1)] (numera föga br.) gräset Poa pratensis Lin., ängsgröe; jfr -gröe. Weste (1807). Dalin (1854). —

-GRÄS-FJÄRIL. [jfr -gräs; fjärilen uppträder under slåttertiden o. dess larver lever bl. a. på ängsgröe (jfr -gräs 2)] entomol. gräsfjärilen Epinephele jurtina Lin. 1Brehm III. 2: 86 (1876). —

-GRÖE. [gräsen är viktiga slåttergräs] (numera mindre br.) gräset Poa pratensis Lin., ängsgröe (jfr -gräs 2); äv. om höstgröe. Linné Fl. nr 76 (1745: Slåter-Gröe). Thedenius BihSkolherb. 80 (1868; om höstgröe). Östergren (1941). —

-GRÖT. (slått- c. 1730 osv. slåtter- 1928 osv.) (i vissa trakter) gröt serverad vid slåtter(fest); äv. om slåtterfest. Broman Glys. 3: 107 (c. 1730). I Folkare härad höll man vid Mikaelitiden i allmänhet sina s. k. slåttergrötar. FoF 1928, s. 140 (1926). —

-GUBBE.

1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = gubbe I 4; jfr hässje-gubbe. Vi 1951, nr 34, s. 12 (: slåttergobbar, pl.; från Hälsingl.).

2) [växten blommar vid slåttertiden; med avs. på senare leden jfr gubbe II 3 b] bot. i sg. l. pl., om växten Arnica montana Lin., hästfibla; jfr -blomster 2, -fibla 2 o. bur-man, sbst.1 1 b. Fries Ordb. 112 (c. 1870; i pl.). Weimarck SkånFl. 634 (1963; i sg.).

3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i pl., om växten Hypochoeris maculata Lin., slåtterfibla (se d. o. 1). Fries Ordb. 112 (c. 1870; i pl., från Västergötl.). —

-GÅNG. (†) om förhållandet att bönder hjälper varandra vid slåtter; jfr -hjälp 1. Möller (1790). Heinrich (1828). —

-GÄNGE. (slåtte- 1632 osv. slåtter- 1714 osv.) (i vissa trakter) jfr gänge 3 o. -gång. HammarkDomb. 22/11 1632. ÖgCorr. 1970, nr 2, Bil. s. 2 (om ä. förh.). —

-GÄSTABUD~102, äv. ~200. jfr -öl. SAOB G 1651 (1929). —

(1, 3) -HACK. lant. på fälten använd hackmaskin (fälthack) som i ett sammanhang slår, hackar o. lastar vallväxter; jfr -hacka, -hack-lastare o. hacka, sbst.1 2, samt -lastare. MaskinteknJordSk. 1950, s. 179 (i namnförslag). Sonesson BöndB 552 (1955). —

(1, 3) -HACKA. (tillf.) slåtterhack. DN(B) 1960, nr 104, Bil. s. 2. —

(1, 3) -HACK-LASTARE. [jfr -hack] lant. slåtterhack; jfr -lastare. MaskinteknJordSk. 1950, s. 179. —

-HAGE. (slått- 1638 osv. slåtter- 1679 osv.) jfr hage 2 a o. -mark. UpplDomb. 4: 49 (1638). —

-HJON. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr hjon 2 o. -folk. Schulthess (1885). —

-HJÄLP. (slåtte- 1775 osv. slåtter- 1776 osv.)

1) hjälp med slåtter; äv. mer l. mindre konkret, motsv. hjälp 1 d α, om person(er) som ger sådan hjälp. VDAkt. 1776, nr 342. Kors, har vi slåtterhjälpen här redan, sade hon och skyndade sig in igen. Sjödin StHjärt. 272 (1911).

2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om slåttergänge; jfr hjälp 2. KulturbVg. 2: 161 (1775). —

-HOLME. (slått- c. 1770 osv. slåttes- 1916 osv.) jfr -mark. NorrlS 1—6: 50 (c. 1770). —

-HUMP. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr hump, sbst.1 3, o. -mark. SLorS 1: 27 (1890). —

-HYDDA. jfr -bod. TurHb. 24: 156 (1920). —

(1, 2) -HÄVDA. (i sht i fackspr.) med avs. på äng o. d.: hävda (se d. o. 4) ss. slåttermark; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Fornv. 1947, s. 243. Selander LevLandsk. 321 (1955; i p. pf., om lövängar). —

(1, 2) -JORD. (slåtte- c. 1770 osv.) jfr jord 5 (b), 7 b, o. -mark. NorrlS 1—6: 49 (c. 1770). —

-KALAS.

1) jfr -fest. Envallsson Slått. 1 (1787).

2) i sg. best., om lek varvid deltagarna sitter i rad bakom varandra o. var o. en av dem i tur o. ordning ger den bakom- l. framförvarande en örfil med orden ”jag ska bjuda dig på slåtterkalas”; jfr slåtter 5. LandsmFrågel. 28: 41 (1930). Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 227 (1949). —

-KARL. (slått- 1627 osv. slåtte- 1587 osv. slåtter- 1640 osv.)

1) (tillfälligt anställd) karl (se d. o. 1 f) med uppgift att förrätta slåtter. Helsingius Ee 5 a (1587). RisebergaB 94 (1931).

2) [jfr sv. dial. (Gotl.) sletkarl; växten blommar vid slåttertiden] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Succisa pratensis Moench, ängsvädd. SvNat. 1934, s. 94 (från Gotl.). —

-KNIV. (mera tillf.) slåttermaskinskniv; äv. om slåttermaskin för traktor. TT 1945, s. 611 (för traktor). Martinson VägKlockrike 235 (1948). —

-KOJA. jfr -bod. TurÅ 1907, s. 90. —

-KROSS. lant. lantbruksmaskin utgörande en kombination av slåttermaskin o. stjälkkross (maskin för krossande av foderväxternas stjälkar). SIS 355002: 2 (1962). —

-KULLA. (slått- 1755 osv. slåtter- 1751 osv.) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i sg. l. pl., dels om växten Hypochoeris maculata Lin., slåtterfibla (se d. o. 1), dels om växten Geum rivale Lin. (som blommar vid slåttertiden), humleblomster. Hagström Jemtl. 43 (1751; i sg., om H. maculata). Linné Fl. nr 461 (1755; i pl.; om G. rivale; från Medelp.). —

-KÅTA. (om förh. i Lappl.) jfr -bod. Östergren 4: 48 (1931). —

-KÄRR. (slåtter- 1728 osv. slåttre- 1728) jfr -mark o. -myr. HdlÅgerupArk. 20/7 1728 (: slåtre kiär). —

-LAG. av slåtterarbetare bestående lag (se lag, sbst.3 14 c); förr äv.: slåtterfest (jfr lag, sbst.3 13 c). Reddes till ett slotterlag. Rosenfeldt Vitt. 241 (c. 1700). Slåtterlaget bestod av minst tre personer, två slåtterkarlar och en räfserska. SvKulturb. 5—6: 260 (1930). —

-LAND. (slått- 1647 osv. slåtte- 1770 osv. slåtter- 1766 osv. slåttes- 1868 osv.) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) slåttermark. ÅngermDomb. 1647, s. 81. SFS 1922, s. 1371 (om förh. i Norrb.). —

-LASTARE. i sht lant. maskin som utgör en kombination av slåttermaskin o. maskin för lastning; jfr -hack. TT 1945, s. 610. —

-LIE. ss. slåtterredskap använd l. avsedd lie. HushBibl. 1755, s. 165 (: slåtter-lja). —

-LÄGENHET~102, äv. ~200. (slått- 1826 osv. slåtte- c. 1770 osv. slåtter- 1824 osv. slåttes- 1780 osv.) (numera i sht i vissa trakter) slåtterjord, slåttermark; jfr -äga o. lägenhet 8. NorrlS 1—6: 38 (c. 1770). Ymer 1942, 1—2: 127 (om ä. förh. i Vilhelmina). —

-LÖN. lön för slåtterarbete. Holmberg 1: 836 (1795). —

-LÖRDAG~20, äv. ~02. (i vissa trakter) i sg. best., ss. benämning på den lördag i slåttertiden då Värnamo sommarmarknad hålles. DN 1971, nr 205, s. 16. —

-MAD. jfr -mark o. -myr. MosskT 1892, s. 506. —

-MAN. (slått- 1592 osv. slåtter- 1624 osv.) (numera i sht i vitter stil) jfr -karl 1 o. skörde-man. VadstÄTb. 161 (1592). —

-MARK. (slått- 1779 osv. slåtter- 1747 osv. slåttes- 1913 osv.) mark (i sht ängsmark; se mark, sbst.1 3 c) använd (l. avsedd) för slåtter. VetAH 1747, s. 129. De gamla tidernas naturliga slåttermarker (har) ersatts av åkerns vallar. TurÅ 1953, s. 31. —

-MARSCH. marsch avsedd att spelas vid slåtter(fest); jfr -visa. Geijerstam KBrandt 70 (1904). —

-MASKIN. för slåtter avsedd l. använd (av häst(ar) l. traktor o. d. dragen) maskin (vars viktigaste verkande del utgöres av en skärapparat bestående av en fingerstång mot vars fingrar knivarna på en fram- o. återgående knivstång avslår stråna); äv. bildl.; jfr -apparat o. skörde-maskin. SthmHushSällskHdl. 1861, s. 143. Möller Jordbr. 142 (1881). Lindegren Vint. 41 (1954; bildl.). Fatab. 1958, s. 199.

Ssgr: slåttermaskins-, äv. slåttermaskin-klinga. om knivstång på l. till slåttermaskin; jfr klinga, sbst.1 3 a. Schulze BöndSvFinl. 85 (1935).

-kniv. jfr kniv 2 o. slåtter-kniv. VaruhbTulltaxa 2: 585 (1932).

-surr. surr av slåttermaskin l. liknande sådant surr. Nattskärrans slåttermaskinssurr. Knöppel VildmBild. 60 (1916). —

-MOGEN. jfr -färdig. Collin SpelmHjVis. 12 (1902; om ängar). —

-MOGNAD. om förhållandet att gröda är slåttermogen. Arrhenius Jordbr. 3: 26 (1861). —

-MOSSE. (slåtte- 1619 osv.) jfr mosse, sbst.2, o. -mark. HammFackl. 1: 69 (cit. fr. 1619). —

-MYR. (slått- 1635 osv. slåtter- 1840 osv. slåttes- 1712 osv.) jfr -mark o. -kärr, -mad. ÅngermDomb. 16/12 1635, fol. 102 (: slotmyra). Det vanligaste slaget af ängar (i övre Norrl.) är .. de s. k. myrängarne eller slåttermyrarne. Hellström NorrlJordbr. 510 (1917). —

-OMRÅDE~020. (slåtter- 1939 osv. slåttes- 1953 osv.) jfr -mark. UNT 1939, nr 36, s. 12. —

-PUMPA. (†) om pumpan Cucurbita maxima Duch. (som i vissa länder yrkesmässigt odlas ss. foderväxt), jättepumpa. Arrhenius Jordbr. 3: 105 (1862). —

-RAD. (numera bl. tillf.) slåttersträng. Möller Jordbr. 142 (1881). —

-REDSKAP~02 l. ~20. Möller Jordbr. 142 (1881). —

-REN. (slått- 1737 osv. slåtte- c. 1770 osv.) jfr ren, sbst.2 1, o. -mark. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 81 (1737). —

-SKOG. jfr -mark. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 94. —

-SKÖRD. gm slåtter erhållen skörd (av vallväxter). Arrhenius Jordbr. 3: 179 (1861). —

-SLOG. (i vissa trakter) jfr slog 2. Nordlund Jäg. 128 (1914). —

-SLÄTING. (föga br.) slåtterslätskivling. Krok o. Almquist Fl. 2: 225 (1907). Därs. 233 (1932). —

-SLÄTSKIVLING~020. [svampen växer bl. a. på slåtterängar] bot. svampen Psilocybe fœnisecii (Pers. ex Fr.) Quél.; jfr -släting. Krok o. Almquist Fl. 2: 257 (1947). —

-STIG. stig ledande till slåtteräng o. d. TurHb. 24: 156 (1920). —

-STRÄNG. sträng bildad av gräs o. d. slaget i ett skår vid slåtter; jfr -rad o. hö-sträng. SvTyHlex. (1851). —

-STUGA. (slått- 1898 osv. slåtter- 1901 osv.) jfr -bod. PT 1898, nr 211, s. 4. —

-STYCKE. (slått- 1630 osv. slåtter- 1935 osv.) stycke slåttermark. ÅngermDomb. 19/11 1630, fol. 36. —

-SVED. (slått- 1644 osv. slåtte- 1645 osv.) (förr) jfr -svedja. ÅngermDomb. 9/5 1644, fol. 3. —

-SVEDJA. (slått- 1630 osv. slåttes- 1641 osv.) (förr) svedja (svedjat område) använd (använt) ss. slåttermark; jfr -sved. ÅngermDomb. 8/11 1630, fol. 34 (: slott suedie). —

-SÄTER. säter använd l. avsedd ss. uppehållsort under slåtter. Fatab. 1933, s. 203. —

-TAK. (mera tillf.) (urspr. vid slåtter använd) anordning för skydd mot regn, blåst o. d., vanl. bestående av ett på baksidan mot marken l. en låg vägg vilande snedtak, på framsidan uppburet av en slana vilande på stolpar. SkogsvT 1907, s. 348. —

-TALKO. (om förh. i Finl.) om förhållandet att l. sammankomsten då grannar hjälper varandra vid slåtterarbete med fri förtäring ss. ersättning (t. ex. i form av slåttergille); jfr -hjälp 1, 2, -öl. Hembygden (Hfors) 1910, s. 176 (: slåttertalkor, pl.). —

-TEG. (slått- 1636 osv. slåtte- 1647 osv.) (i sht i vissa trakter) jfr -mark. ÅngermDomb. 28/11 1636, fol. 120 (: slot teghar, pl.). —

-TID. (slåtta- 1741 osv. slåtte- 1745 osv. slåtter- 1662 osv.) (rätt l. lämplig) tid för slåtter, höbärgningstid (jfr slåtter 4 o. -and); i sg. best. l. obest. äv.: i l. under slåttertiden. VDP 1662, s. 419. Den giästen (dvs. penningen) .. / .. far rätt snart sin kos .. / Lijk gräset slåttertid. Granatenflycht Vitt. 305 (1698). Nu blommar ängarna (i Västerbottens fjällvärld), juli månad lider mot sitt slut och slåttertiden är inne. TurÅ 1949, s. 261. —

-TIMOTEJ. lant. för slåtter använd l. avsedd l. lämplig timotej; jfr -gräs 1. LAHT 1930, s. 519. —

-TÄVLAN. jfr -tävling. Björkman (1889). —

-TÄVLING. tävling i slåtter (med lie); jfr -tävlan. SvD(A) 1941, nr 173, s. 10. —

-UPPLÅTELSE~0200. (i sht i fackspr.). Kronans slåtterupplåtelser. Upsala(A) 1929, nr 73, s. 3. —

-VALL. (slåtter- 1752 osv. slåtts- 1586) i sht lant. vall avsedd l. använd för slåtter; numera i sht om sådan vall utgörande insådd åkerjord; jfr -mark. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 95 (1586: Slåtzval). Slåttervallarna (upptar) allt större andel av hela åkerarealen. LAHT 1954, s. 201.

Ssgr (i sht lant.): slåttervalls- l. slåttervall-art. särsk.: art av slåttervallväxt. SvVäxtförädl. 1: 498 (1951).

-typ. jfr -valls-art. LAHT 1930, s. 516. —

-VALLVÄXT. i sht lant. vallväxt avsedd för l. använd på slåttervallar; jfr -gräs 1, -växt. SvVäxtförädl. 1: 712 (1951). —

-VECKA. vecka (utgörande l.) ingående i slåttertid; jfr -ands-vecka. WoJ (1891). —

-VEKE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sidlänt äng avsedd l. använd för slåtter; jfr -mad, -äng. VDAkt. 1781, nr 113. —

-VISA. (melodi till) visa sjungen l. avsedd att sjungas under slåtter(tiden); jfr -marsch. Fiolen måste sjunga en slåttervisa för den gamle. Bergquist Sag. 86 (1925). —

-VÄDER. väder rådande under l. lämpligt för slåtter. Dalin (1854). Lundström Bojer Dyrend. 318 (1920). —

-VÄXT. jfr -gräs 1, -vall-växt. Arrhenius Jordbr. 3: 32 (1861; om klöverart). —

-YTA. jfr -mark. Ymer 1933, s. 55. —

-ÄGA. (slått- 1764 osv.) jfr -mark. NorrlArbL 86 (1764). —

-ÄNG. (slåtter- 1805 osv. slåttes- 1727 osv.) jfr -mark, -veke. Stridsberg Åkerbr. 37 (1727).

Ssgr: slåtterängs-areal. SvGeogrÅb. 1947, s. 86.

-hö. SvGeogrÅb. 1947, s. 86. —

-ÖL. (slått- c. 1670 osv. slåtter- c. 1595 osv.) öl drucket l. avsett att drickas vid (slåtter l.) slåtterfest (förr äv. i uttr. dricka slåtteröl, fira slåtterfest gm att dricka öl); företrädesvis i utvidgad anv., om slåtterfest l. slåttergille o. dyl. l. om grannars slåtterarbete vid slåtterhjälp (se d. o. 1), avslutat med slåtterfest ss. erkänsla för arbetet (jfr -talko). UpplDomb. 5: 196 (c. 1595: drucko). Allmogen här och flerestädes .., der de slåter-hielp behöfwa, utsättja sina slåteröhl altid på lördagarna. VDAkt. 1776, nr 342. Möller (1790; äv. om ölet). Till Olofsmäss .. skulle slåttern vara avslutad, och på kvällen efter dess sista dag hölls slåtterölet. Moberg SvH 2: 290 (1971).

Ssgr: slåtteröls-gäst. Johansson RödaHuv. 2—3: 59 (1917).

-kaka. (numera bl. tillf.) kaka äten l. avsedd att ätas vid slåtteröl. Weise 309 (1697).

-kväll. kväll då slåtteröl hålles. Keyland Allmogekost 1: 26 (1919).

-natt. jfr -öls-kväll. Johansson Jäg. 117 (1913). —

-ÖRT. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) slåtterblomma (äv. i uttr. vit slåtterört); äv. om slåtterblomsläktet. SvBot. nr 172 (1804). Liljeblad Fl. 175 (1816: Hvit). Dalin (1854; om släktet). Ahlman (1872).

E (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SLÅTTES-AND, -FOLK, -HOLME, -LAND, -LÄGENHET, -MARK, -MYR, se D. —

-NÄS. (om förh. i Norrl.) jfr näs 1, 2 o. slåtter-mark. FoF 1942, s. 128. —

-OMRÅDE, se D. —

(2) -RÖJNING. (om förh. i Norrl.) röjning för att åstadkomma slåttermark. Modin GTåsjö 205 (1916). —

-SVEDJA, -ÄNG, se D.

F (†): SLÅTTRA-DAGSVERKE, -FOLK, se D. —

(3) -KORN. korn (se d. o. 4) använt till foder (liksom slåtterväxter)? Härren (hade) läted Såå 2 t:r Korn .. och 4 schäpper haffre, dereffther bleff 5 Lass Korn och Något Slåttra Korn. HSH 32: 68 (1598).

G (†): SLÅTTRE-KÄRR, se D.

H (†): SLÅTTS-VALL, se D.

Spalt S 7139 band 28, 1978

Webbansvarig