| Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TAXA tak3sa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (FörordnPostwäs. 22 (1692: Post-Taxorne) osv.) ((†) -er (möjl. äv. att hänföra till sg. tax l. taxe) G1R 3: 201 (1526), HovförtärSthm 1765, s. 2641); förr äv. TAX, sbst.4, l. TAXE (i sht i bet. 2 a) r. l. m.? l. f.?; best. -en; pl. -ar (ConsAcAboP 4: 274 (1675), VDAkt. 1688, nr 91), äv. -er (se ovan); förr äv. TAXT, r. l. f.?
1) (†) föreskriven värdering l. taxering (som ligger till grund för efterföljande beskattning); särsk. i uttr. göra tax på ngt. Stiernman Riksd. 762 (1624). Entligen bevilljade de där till så vijda, att Presterskapet på ett åhr allenast boskapzskatten uthgifva vele effter den tax, som der på först gjort ähr. RP 4: 175 (1634). Frälsesmän ock de, som Wåre och Cronones enskylte tienare äre, måge effter en tilbörlig Tax på deras huus och gårdar gifwa antingen hwart åhr, eller en gång för alla en wisz penning, till att underhålla wacht och wårdh med. Schmedeman Just. 224 (1636). På thet icke något Miszförstånd .. öfwer sielfwa taxen och Wärderingen aff Godzet må vpwäxa. OrdnGräntsetull. 17 ⁄ 4 1646, s. A 4 a. Barckhusen Cotossichin 139 (1669). jfr: (Sv.) Taxa .. (lat.) æstimatio; taxatio; indicatura. Lindfors (1824).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) skatt (se d. o. 3) l. pålaga (se d. o. 1 a) l. avgift (i form av naturapersedlar l. i pengar) till kronan (l. annan överhet); jfr RÄNTA, sbst.1 1. Itt(e)m 10. dagenn Martij Anno .. (1540): annamades vtaff Olaff olsson och Lasse Andersson Ålderssmen(n) För kiötmanga(ra)na Taxann vtaff hela Embeth(et) p(ro) Anno .. (1539): Gutthenn Talg — 3 1/2 skeppundth. VaruhusR 1540. Till Boo Olszon, att han .. lather taxere then menighe man udi Västerårs och seden upbäre taxen effther mantaledt. G1R 26: 490 (1556). (J. III befaller) att alle the, som .. Plåtekopper af wåre undersåter bergsmän bekomme .. skole gifwe Osz udi Taxe af hwart Skeppund Plåthe kopper Fyre daler. Stiernman Com. 1: 359 (1590). Ingen tax är förandrat sedan anno 1630. RP 6: 556 (1636). Befrielser från skatten eller taxan beviljades flere gånger mot andra åtaganden såsom dagsverken eller gärder. Forssell Hist. II. 1: 93 (c. 1871, 1875). Afwa byamän brukade 3 stakagårdar (för laxfiske) .. Taxan var 5 (lispund) .. lax till kronan. NorrbHembSkr. 1: 211 (1928; om förh. på 1700-talet). — jfr BOLMANS-, JÄRN-, LAGMANS-, LÄNSMANS-, OXE-, SILVER-, SMÖR-TAXA m. fl. — särsk.
a) i fråga om förh. från reformationen o. fram till 1904, ofta i best. form taxen: årlig pålaga l. avgift på prästerskapet till kronan (urspr. ss. ersättning till kronan för befrielse från skyldighet att hålla borgläger). G1R 3: 201 (1526). (Kyrkoherden) skall .. årligen förplictig vara att göra oss aff för:ne prestegeld udij taxa tre t:or smör och 13 mk ört(ug)er. G1R 24: 100 (1553). Taxa, som var en gammal skatt, hvilken Prästerne betalte för sina boställen, samt därunder hörande hemman och lägenheter, att befrias från inqvartering af krigsfolk, hvadan denna utgift ömsom kallas Taxe penningar och ömsom Borglägers penningar. Hallenberg Hist. 1: 210 (1790). Taxen fixerades .. 1634 .. i penningevärde till 8 rdr, men har utgått på olika sätt, i oxar, smör, spanmål och andra persedlar. Linde Kam. 197 (1867). Taxan (för prästerna) utgick vanligen i pengar, men från Småland och Västergötland utdebiterades taxeoxar och från Mellansverige spannmål. Odén RikUppb. 275 (1955). — jfr BISKOPS-, KAPITELS-, PASTORAL-, PRÄST-TAXA.
b) (förr) officiellt dokument som angav (kronans) beslut om (viss nivå på) skatt (på viss vara) l. avgift för tull l. bropenning o. d.; särsk. i uttr. ordning och taxa (se ORDNING 3 b); jfr 3. Aller allmoge i Stederne skulle hielpa .. till effter then taxa som båtzmanspenningarne Påbiudas pläge. Gustaf II Adolf 313 (1629). Städerna .. (i de tidigare danska landskapen) åstunda högt att få en tryckt Ordning och Taxa (för tullen). HSH 6: 168 (1658). Kongl. May:tz Ordning och Taxa, Uppå Lille Tullens och Accijsens opbärande. OrdnLilleTull. 1687 (titel). Hwar och en som anländer till Stadens Bryggor och der in- eller utlastar Producter af hwad slag som helst, är skyldig att erlägga Bro-penningar efter upprättad Taxa. ReglBorgholm 29 ⁄ 10 1817, s. 7. I taxan på inrikes lanttullen 1756 uppräknades .. både enkla och dubbla pärlband av vax. Kulturen 1946, s. 57. — jfr LANDTULL-, SJÖTULL(S)-, SMÅTULL(S)-, SPANNMÅLS-, TULL-TAXA.
c) (†) i uttr. (ut)göra taxa l. utgöra i taxa, erlägga l. betala skatt. Vij Gustaff .. göre vetterligitt, att vij .. haffve skencht .. her Svante Sture .. femptije oxer udaff thenn taxe honom borde oss göre aff Leckie länn för thette åår femptije fyre. G1R 24: 401 (1554). (Borgarna) skole ware i vthlagerne liike med andre; ändoch the hafwe wåre friihetz bref, så skole the dog likwel hielpe till, när årlige taxen skall vthgöres. PrivFrihetsbrJönk. 55 (1588). Efftersch(reffn)e strömer, ähre Taxerat vtgiöra j tax till Cronan (osv.). ÅngermDomb. 12 ⁄ 2 1645, fol. 36.
d) (†) i uttr. lägga taxa på (ngn l. ngt), avkräva skatt för (ngt), skattebelägga (ngt). Effter inge(n) tax war .. på denn tidh pålagdh (osv.). 3SthmTb. 6: 227 (1607). (Istället för att ta varning) så lade de .. Taxor och utlagor på Manufacturerne. König LärdÖfn. 5: 80 (1747). Nordforss (1805; ngn). Närmaste följden af Engelska nationalskulden är den mängd af taxor, som äro lagda på nästan alla de första lefnadsbehofven, såsom malt, dricka, thé m. m. Forsell Stat. 372 (1845). Sundén (1891).
3) (officiellt l. av laglig myndighet) (efter värdering) fastställt l. åsatt pris l. värde l. bestämd avgift (för viss typ av vara l. (numera i sht) tjänst); (officiell) prissättning l. -stadga; äv. om enskilt sådant pris osv.; äv. om summa l. pris som vid enskilt tillfälle betalas (för viss tjänst) enligt viss taxa; äv. konkret, om (tryckt) förteckning l. lista över sådana priser osv.; jfr 2 b o. SATS 7, TARIFF. Betala efter l. enligt (gällande) taxa. Fast taxa. Enhetlig taxa. Hög, låg taxa. Höja, sänka taxan. Oeconomus templi begäradhe vetta tax eller kööp uppå Doomkyrkiones sädh som förytras skall 1632. Hall KultInt. 29 (i handl. fr. 1631). Om I vill, så vil iagh låta skicka eder dhen Taxan, som Comissariatet brukar här. Carl XII Bref 244 (1703). Förbrytelser emot Politie Författningarne, såsom angående .. lycktors upsättande .. Taxors öfwerträdande .. (m. m.) äger Öfwer-Ståthållaren, at .. handtera. FörordnPoliceFörb. 13 ⁄ 2 1776, s. A 3 b. (Kammarkollegium föreskrev) att prisen uti berörde Taxor och priskuranter .. skola endast i Riksmynt upptagas. SFS 1858, nr 4, s. 4. (Kungl. Maj:t har medgivit) att taxan 4 skall tillämpas för lotsleden Åhus-sjön vid Åhus i stället för taxan 3. SFS 1905, nr 11, s. 2. Negerrepresentanter (i sydstaterna i USA), som icke kunde läsa eller skriva, (sålde) sin röst enligt bestämd taxa. Almquist VärldH 9: 422 (1934). Höjda kommunala taxor. ÄgaSmåh. 129 (1988). — jfr APOTEKS-, ARVODES-, FLOTTNINGS-, GODS-, GRUND-, JÄRNVÄGS-, LOTS-, NATT-, PERSON-, POST-, SAMTALS-, SKJUTS-, SNITT-, SPANNMÅLS-TAXA m. fl. — särsk. (förr) om fastställt pris l. avgift för vara l. saluartikel; särsk. om av myndighet fastställd o. utfärdad förteckning över maximipriser (vilken användes för att uppskatta naturapersedlars marknadsvärde i pengar o. därmed kunde fungera ss. omräkningsnorm vid skatteuppbörd); särsk. i uttr. sätta taxa på ngt, prissätta ngt, slå fast l. fixera priset för ngt. RARP 2: 71 (1634). Befaltes .. att han skall låta taxera alla sine medicament aff medicis och effter samma taxa sällja ådt alle man sine vahrur. RP 6: 52 (1636). Ingen Taxa skal sättias på Wed, Kohl och Hö, som hit til Staden ankommer, utan sådant alt försäljas, eftersom Säljaren och Kiöparen kunna komma öfwerens om. PH 1: 685 (1727). Taxorne på bröd och kiött samt dricka har iag faststält för nästa månad. HH XXXII. 2: 18 (1783). Att pruta (på kansliavgifterna) .. voro som att pruta på Postpengar, eller Kringlan i Bagareboden, och alt hvad som har Taxa. Kellgren (SVS) 6: 343 (1794). Wid brödförsäljningen ware .. (bagarna) jemwäl pligtige att i pris och wigt rätta sig efter den hwarje månad .. utfärdade taxa, hwilken alltid bör i försäljningsbodarne finnas upspikad. Danckwardt SmndrFörf. 271 (1823). ÖoL (1852: Sätta taxa på). Jäfvert Skomod 24 (1938). — jfr KYNDELSMÄSSO-, KÖTT-, MARKEGÅNGS-, MEDICINAL-, MÅNADS-TAXA m. fl.
4) (†) om (årlig) avgift för lån, ränta. G1R 28: 45 (1558). Jagh Innger halstenns dotter .. kennes .. att iagh .. haffuer lånnt .. 100 marc .. och sölff 20 lodth, på enn årliig taxt hinde ther aff att giffue. Rääf Ydre 1: 323 (i handl. fr. 1575). Tå kom för rätte Ifuer Pouilsonn ifrån Lybke och talade Olof Siggesonn thill om nogonn gäll, och wille hafua interess af honom på samme gäll, endoch Olofs handskrift på ingenn interess eller tax förmäler. VadstÄTb. 172 (1593).
(2 a) -OXE. (tax- 1683—1782. taxe- 1573—1605) oxe erlagd l. avsedd att erläggas av präst ss. skatt; jfr taxe-smör. Riksb. (1573). Härtil kommer ock, at Pastor i Bexeda, den ende i Stiftet, är onererad med 2ne Taxoxar. VDAkt. 1782, nr 404. —
-PENGAR, se C. —
(2) -REST. (tax- 1633. taxt- 1637 (: taxtrestpanterna)) om obetald del av skatt; jfr rest, sbst.1 2 a. Förmantes och Borgerskapet om Cronones taxräst. BtÅboH I. 6: 121 (1633).
(2 a) -RIKSDALER. särsk. om riksdaler (se d. o. 1 b) ss. räkneenhet vid beskattning av prästerskapet. Prästerskapet här i orthen (har) måst betahla .. hwar TaxR(iks)d(ale)r medh 8 m(ark) S(ilver)m(yn)t. VDAkt. 1696, nr 231. —
(2) -ÖRE. (tax- 1541 (: taxöres pen(n)inger). taxe- 1634) sannol. om ngn (mindre) skatt. StädAkt. 1541, nr 21. Blef och dem till kläder, reesse och förtaringh bejakat 4 d(ale)r af huarie taxeöre her i staden. BtÅboH I. 6: 175 (1634).
Ssg: taxöres-penningar, pl. sannol. om pengar erlagda ss. ”taxöre”. StädAkt. 1541, nr 21. Under 1540—50-talen sönderfaller uppbörden i tvänne afdelningar. 1:o .. (Stockholms) medel .. 2:o. Kronans uppbörd, som redovisades af Kämnärerna: Hälften af Sakörena, Strömpenningarna .. och dertill de, till sin uppkomst och rätta betydelse för mig ej alla bekanta, men också särdeles obetydliga: Gatuöres-, Taxöres-, Pante-, Bränvins- .. Mestermanspenningar. Forssell Hist. II. 1: 74 (c. 1871, 1875).
B (numera bl. tillf., i Finl.): TAXA-BIL, se C. —
(2 a) -DRAGANDE, p. adj. (taxa- 1633. taxt- 1637) (†) skattdragande. BtÅboH I. 6: 196 (1633). BtÅboH I. 9: 84 (1637). —
-PENGAR, -POLITIK, -SMÖR, se C.
C (i allm. till 3): TAXE-AUTOMOBIL. (†) taxi; jfr -bil. Med taxeautomobil avses automobil i yrkesmässig trafik utom s.k. linjetrafik. SFS 1925, s. 771. SFS 1954, s. 608. —
-BERÄKNING. (tax- 1885. taxe- 1912 osv.) (grund för) beräkning av (enskilt) pris (för vara l. tjänst). NordT 1885, s. 354. Taxeberäkningen för månadsbiljetter å statens järnvägar. Motion i 2 kam. 1931, nr 236, s. 3. —
-BESTÄMMELSE. jfr bestämmelse 1 a β. WoJ 1891. (Det höga priset) är en följd av de nya taxebestämmelser som gör det mycket .. dyrt att skaffa telefon i fritidshus. DN 31 ⁄ 1 1987, s. 7. —
-BIL. (taxa- 1920. taxe- 1952) (†) taxi; jfr -automobil. Armfelt VildmPar. 24 (1920). SFS 1952, s. 1529. —
-BINDNING. (numera mindre br.) särsk. i fråga om system med fast prislista inom sjukvården; jfr binda, v. 16 d. SvD(A) 17 ⁄ 2 1961, s. 11. MotRiksd. 1979, nr 255, s. 5. —
-BUNDEN, p. adj. (numera mindre br.) jfr -bindning. SvLäkT 1935, s. 1372. Flera av våra taxebundna polikliniker och lasarettsmottagningar har otillräcklig kapacitet. AB 3 ⁄ 2 1964, s. 2. SAOL (1973). —
-BYRÅ. (förr) inom Kungl. järnvägsstyrelsen: byrå som handlade gods- o. persontaxor; jfr -väsende. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 27, s. 33. Östergren (1954). —
(2) -DALER. (†) daler erlagd l. avsedd att erläggas ss. skatt. Vij .. göre vetterligit, att vij .. upburitt haffve (bl. a.) taxe daler två, sacköris daler två. G1R 26: 361 (1556). —
-GLIDNING. särsk. i fråga om förh. inom privatsjukvården: (otillåten) ökning av taxa; jfr glida 3 b α. GbgP 1 ⁄ 6 1985, s. 48. —
-GRÄNS. särsk.: gräns mellan geografiska områden inom vilka olika taxor gäller. Östergren (cit. fr. 1915). —
(2) -GULD. (†) guld erlagt l. bestämt att erläggas i skatt. Vij .. göre vetterligit, att vij .. upburit haffve aff .. våre undersåter och borgere udi Vadstena .. taxegull pro anno .. 54 aff sexhundrede mark ortuger. G1R 25: 161 (1555). —
(2) -KAMMARE. (†) om kammare (se kammare, sbst.2 9 a) där varor värderas l. skatt uppbärs. Blef Innfört af Taxekam(m)eren i Stockhålm denn 10 augusti (två poster tyg). KlädkamRSthm 1599 A, s. 74 b. —
-KOMMITTÉ. BtRiksdP 1897, I. 2: nr 27, s. 130. Om inte andra frågor i taxekommittén förhalas så kan (förslaget snart) .. läggas fram. DN 20 ⁄ 11 1987, s. 34. —
-KONTOR. jfr kontor 7. Generalpoststyrelsens taxekontor .. handhar de med postverkets taxeväsen sammanhängande göromål. Döss o. Lannge 234 (1908). —
-LIGGARE. (förr) särsk.: liggare (se d. o. 7) med prisuppgifter som låg till grund för uträknandet av medicinaltaxan. SFS 1884, nr 61, s. 1. SAOL (1950). —
-NEDSÄTTNING~020. jfr nedsätta, v. 21, o. -sänkning. 2UB 10: 27 (1906). Statens järnvägar bör .. pröva .. taxenedsättningar i syfte att öka resandefrekvensen. MotRiksd. 1972, nr 1204, s. 2. —
-OMRÅDE~020. särsk. i fråga om telefonering: område (se d. o. 2) inom vilket viss taxa gäller; jfr -station, -zon. De delar av landet, till vilka rikstelefonnätet är utsträckt, indelas i taxeområden. SFS 1915, s. 1130. —
-OXE, se A. —
-PENGAR, förr äv. -PENNINGAR, pl. (tax- 1624—1668. taxa- 1542—1554. taxe- 1551 osv.) jfr penning I 7 b β.
1) (†) till 2: pengar erlagda l. bestämda att erläggas i skatt; särsk. till 2 a, om skatt erlagd l. bestämd att erläggas av prästerskapet (jfr borglägers-penningar). HFinlKamF 1: 56 (1542). Vij Gustaff .. göre vetterligit, att vij .. upburit haffve aff vår undersåte och borgere udi Jöneköping taxepenninger .. aff halff fempte hundrede mark ortuger. G1R 25: 180 (1555). Prästernas Taxe- och Boskaps Penningar effter Jordebokens Innehåld. LReg. 84 (1689). Möller (1807).
2) (numera bl. tillf.) till 3: pengar som betalas enl. viss taxa. Möller (1790, 1807). DN 7 ⁄ 4 1993, s. D4. —
-POLITIK. (taxa- 1994 osv. taxe- 1919 osv.) jfr politik, sbst. 3. UNT 5 ⁄ 6 1919, s. 5. Klok taxepolitik från järnvägens sida. SvGeogrÅb. 1930, s. 96. —
(2) -SILVER. (†) särsk. i fråga om lappskatt: silver erlagt l. bestämt att erläggas i skatt. G1R 26: 361 (1556). —
(2) -SMÖR. (taxa- 1541. taxe- 1556—1869) (†) smör erlagt l. bestämt att erläggas ss. skatt; jfr tax-oxe. VaruhusR 1541. (Michels änka har) utgjortt sedhan her Michel dödde Taxesmör .. 1 t(unn)o. Teitt Klag. 303 (1556). Forssell Hist. 1: Bil. 42 (1869). —
-STATION. telefonstation med utgångspunkt från vilken samtalstaxorna till andra stationer beräknas; jfr -område. SFS 1915, s. 1130. Inom varje taxeområde finnes en taxestation, vanl. den största stationen inom området. 2SvUppslB 28: 1197 (1954). SAOL (1973). —
-SYSTEM. system för (beräkning av) taxa. SvPostv. 200 (1924). Trots olikheterna i kommunernas taxesystem är skillnaderna mellan vad den enskilde till sist får betala marginella. GbgP 13 ⁄ 6 1997, s. 28. —
-SÄTTNING. handlingen att fastställa taxa för ngt; äv. konkretare, om fastställd taxa. Danckwardt SmndrFörf. 208 (1823). DN 22 ⁄ 5 1999, s. A4. —
-VÄSEN(DE). (numera föga br.) sammanfattande, om allt som har med (fastställande av) taxor att göra; särsk. i fråga om järnvägstaxor. GHT 14 ⁄ 11 1895, s. 2 (i fråga om järnvägstaxa). Östergren (1954). —
-ZON. (mera tillf.) jfr -område. (Systemet med biltullar) kan .. kombineras med ett signalsystem i bilen om vilken taxezon man kör i. DN 1 ⁄ 12 1995, s. D10. jfr resgods-taxezon. —
-ÖRE, se A.
D (†): TAXT-DRAGANDE, se B. —
-REST, se A.
TAXTERA, v. till 2: mot erläggande av avgift l. arrende o. d. förfoga över (ngt); äv. i uttr. taxtera ngt av ngn. Dee bönder som hafwa Taxterat Anundsiöö Elffueen, och der af böör göra taxt bådhe aff lax och åål. ÅngermDomb. 20 ⁄ 11 1641, fol. 182. Dee som samma fiskien hafwa taxterat aff wälb(orne) Pedher nilsson. ÅngermDomb. 20 ⁄ 11 1641, fol. 182.
Spalt T 557 band 34, 2003