| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TYP ty4p, sbst., om sak r. l. m., om person m.//ig.; best. -en; pl. -er; förr äv. TYPUS, r. l. m. Anm. Ordet förekommer i ä. tid (ss. citatord) med genomgående lat. böjn. Bengtsson SvStilgjut. 135 (i handl. fr. 1641: typos, pl. ack.), Almquist InlHelSkr. 123 (1775: typi, pl. nom.).
I. ss. sbst.
1) om ngt (l. ngn) som tjänar l. tjänat ss. urbild l. förebild (se d. o. 3), mönster, modell; förr särsk.: likare; förr äv. dels: prägel, avbild, dels om (symbolisk) form l. gestalt vari ngt framträder; stundom (o. numera i sht) närmande sig l. övergående i 3. 2BorgP 3: 517 (1727). Ett konstv(erk) har artist(isk) sanning, när det eftertryckligen och träffande, efter en nat(urens) typus, uttrycker den bestämda tanke eller känsla, det skall uttrycka. Tegnér FilosEstetSkr. 325 (1808). Percennius skulle jag kunnat anse för en tämmelig Typus till Ericsson. Sjöberg (SVS) 2: 144 (1816). Att likasom .. (Jesus) i Cana förvandlat vatten i vin, så kan han äfven förvandla vinet till sitt blod, så att vi .. under brödets typ anamme hans lekamen och under vinets typ hans blod. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 2: 67 (1835). Typ el. Typus .. (dvs.) prägel, bild (på mynt). Andersson (1845). För att förse de stater, som antagit metersystemet, med ”rikslikare” (typer) .. inrättades år 1875 en Internationell byrå för mått och vikt. EkonS 1: 244 (1893). Parthenon är typen för ett utveckladt doriskt tempel. Hahr ArkitH 68 (1902). Ivanhoe .. var typen för en bra riddare, god och segerrik. DN 22 ⁄ 2 1994, s. A12. — jfr ELEKTRO-, PALEO-TYP m. fl. — särsk.
a) (i fackspr.) exemplar l. individ som tjänar ss. referens vid definitionen av specifik art av organism, särsk. om sådant exemplar osv. som utgjort underlag för den ursprungliga beskrivningen av viss art. TurHb. 13: 49 (1905). I (Riks)museets samlingar finns en lång rad av s k typer, exemplar av olika arter, som tjänat som grund för vetenskaplig artbeskrivning och därför är oumbärliga för taxonomisk identifikation. FoFl. 1975, s. 185.
b) (i fackspr.) om artefakt med för visst tidsskede l. folk karakteristisk utformning l. karakteristiskt utseende (utvald att tjäna ss. representant för ifrågavarande tidsskede osv.). En typ, som egentligen tillhör en äldre period, kan öfverleva denna. Montelius SvFornt. 28 (1874). Den till full vetenskaplighet utbildade archeologien .. sysselsätter sig .. med typerna d. v. s. med de föremål som fått en viss utpräglad gestalt. Hildebrand FörhistF 155 (1874). Får man genom .. daterbara utländska föremål, som hittas tillsammans med en inhemsk typ, hvars plats i utvecklingskedjan är bestämd genom det typologiska studiet, reda på det senares absoluta ålder, så eger man härigenom en hållpunkt för öfriga äldre eller yngre typers absoluta kronologi. 2NF 30: 533 (1920). — jfr FORNSAKS-, LED-TYP.
2) sammanfattande, om de kännetecken l. egenskaper som utmärker o. är gemensamma för l. utgör den bärande idén l. principen hos samtliga individer som konstituerar l. tillhör viss kategori l. grupp o. d.; äv. övergående i beteckning för kategorin l. gruppen o. d.; stundom liktydigt med: slag, sort (se d. o. 3); särsk. följt av prep.-uttr. inlett av prep. av betecknande det varav typen l. kategorin består (jfr a). 2SAH 12: 523 (1827). Icke ens England kan uppvisa en sådan mångfald af typer och exemplar (av anglosaxiska mynt) som Sverige. 2SAH 62: 67 (1885). Kolonnkapitäl af den mest olika form, från mycket ålderdomliga ända till dorismens senaste typer. Hahr ArkitH 45 (1902). Stridsfartygen särskiljas uti olika slag, klasser och typer (certer). LD 27 ⁄ 3 1908, s. 4. Skälby-korven .. är en ny typ och lämplig både som smörgåspålägg och till stekning. SvD(A) 4 ⁄ 3 1938, s. 11. Olika typer av spegelteleskop skiljer sig från varandra genom okularets placering. Bergholm Fys. 4: 41 (1957). De representerade med sina i Ryssland förvärvade pengar en ny typ av kapitalister. Ruin Spänningar 137 (1987). — jfr DJUR-, FARTYGS-, FEBER-, GRUND-, HUVUD-, MOLN-, NORMAL-, ORDBILDNINGS-, PELAR-, RUBRIK-, SAMHÄLLS-, SKO-, SPIS-, TERRÄNG-TYP m. fl. — särsk.
a) i förb. med prep. av o. med preciserande bestämning; särsk. i uttr. av sådan l. sådan typ, av sådan l. sådan sort l. modell; jfr b. Hon begav sig till gatan, där de bodde, gick förbi huset, ett ordinärt Östermalmshus av den äldre och enkla typen. Stiernstedt Liw. 218 (1925). Kassaskåpet var av den typ inbrottstjuvar brukade ta med sig på en skottkärra. Hedberg Bekänna 12 (1947). Kvalitetsviner av finare typ avsedda för mera fordrande köpare. Wieselgren Vinet 131 (1953). — jfr KOSTER-, LÖVÄNGS-, PILSNER-, SPORTVAGNS-, TALLRIKS-TYP m. fl. — särsk. med efterställd substantivisk bestämning, vanl. bestående av dels (i sht i systematisk sammanställning l. förteckning) siffra l. bokstav, dels typbeteckning; äv. dels i allmännare l. utvidgad anv., med exemplifierande bet.: liknande, i stil med, dels med bortfall av av. Han har diabetes typ 1. Oppositionen .. (hade) med ganska små förhoppningar sett mot riksdagen (1840–41), som den befarade skola bli af typen två stånd mot två. SvH IX. 1: 345 (1910). Artilleriet utgjordes av en 75 mm:s bergskanon typ Schneider. Tamm TjänstNegus 56 (1936). Ett dagjaktplan av typen Hawker Hunter. GotlAlleh. 17 ⁄ 6 1959, s. 1. Befolkningen består inte längre av olika familjer och släkter, utan av olika slags bestånd av individer, kategorier av typ ”löntagare”, ”bilister”, ”pensionärer”, och ”småbarn”. Ekosofi 184 (1983). Den nya tekniken .. kan .. leda till att personer av typ A – alltså ambitiösa resultatorienterade människor – utsätts för ännu en stressfaktor. SvD 21 ⁄ 5 1995, s. 24.
b) i fråga om människor; särsk. om grupp av människor med vissa gemensamma drag i kroppsbyggnad l. utseende l. egenskaper l. uppträdande o. d.; äv. i anv. motsv. a. Om .. (människan) flerstädes urartar från en viss typus, är denna grund jordisk, t. ex. klimatets verkan. Elgström o. Ingelgren 216 (1809). Choræus (var) magerlagd och mycket ljuslett, hade ett något kantigt och bredt ansikte, påminnande om den finska typen. 3SAH 9: 92 (1894). Han har begått ett misstag då han förmodar att ”förbrytarmänniskan” skulle utgöra en enhetlig typ. Kinberg LagSinnessj. 38 (1926). (Eva) var av den typ som alltid lockar män. Håret var rödbrunt, ögonen stora och obestämt blå och inne i dem fanns en skiftning i guld. Johnson Kommentar 23 (1929). — jfr BOND-, DALKULLE-, MÄNNISKO-, SKÄRKARLS-, SMÅSTADS-, SOCIAL-, STADS-TYP m. fl. — särsk. i förb. med gen. l. poss. pron.; särsk. i sådana uttr. som (inte) vara ngns typ, (inte) höra till den sortens människor (vars yttre l. inre egenskaper) ngn (dvs. en viss person) tycker om. Han (hade) arbete med att hålla ordning på oroliga element inom eget läger. Det var dels enstaka myterister av riksdagsmannen A. J. Christiernssons typ (osv.). Höglund Branting 1: 532 (1928). ”Hon är inte min typ”, skulle jag ha tänkt, om det uttrycket hade varit gängse på den tiden. Stark Skolp. 124 (1949). Paolo var inte hennes vanliga typ, men vem vet, hon hade kanske tröttnat på sin egen smak. Ingemarsson SmåCitr. 124 (2004).
c) (†) om (högre) grupp inom växt- l. djurriket. Utbilda sig organismerna i naturen efter bestämda typer, enskiltare som vi kalla arter, och allmännare som vi kalla slägten, familjer o. s. v., eller skulle .. nu en, nu en annan form uppstå? Agardh Vextsyst. 2 (1858). Läran om fyra olika djuriska grundformer – de sedermera s. k. ”typerna” –, nämligen ryggradsdjur, blötdjur, leddjur och stråldjur. 2NF 33: 842 (1922). — jfr KOLLEKTIV-, SAMLINGS-TYP m. fl.
d) (†) om enkel kemisk förening vilken behåller sin struktur vid substitution av atomer l. atomgrupper. Att det i den organiska kemien gifves vissa typer, som bibehålla sig, äfven fastän man i vätets ställe införer lika volumer chlor, brom eller iod. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 351. (Den typiska skolan) hade sina fyra typer, enligt hvilka alla enkla molekuler voro byggda. LVetA IV. 4: 104 (1909). Gerhardts typteori, enligt hvilken alla kemiska föreningar äro substitutionsprodukter af några få enkla typer, nämligen klorväte, HCl, vatten, H2O, och ammoniak, H3N. 2NF 27: 640 (1918).
e) (†) i fråga om social l. ekonomisk företeelse: om omständighet l. förhållande l. (med siffror uttryckt) mått som utgör den l. det mest typiska; särsk.: typvärde. EkonS 1: 2 (1891). Vetenskapens egen natur att söka lagar och normer uti företeelserna leder ovilkorligen till sträfvandet att finna det herskande måttet uti massorna, den statistiska typen. Fahlbeck StatTyp. 12 (1897). Typen eller det konstanta måttet framställes utaf massan .. genom relativa tal och medeltal. Typen kan uppfattas som det genom numerisk induktion funna storhetsbegreppet för företeelsen i fråga. 2LUÅ I. 14: nr 14, s. 40 (1918).
3) om ngn som företer för viss kategori l. grupp o. d. karakteristiska kännetecken l. egenskaper; ofta i förb. med karakteriserande bestämning; särsk. (o. då stundom med kvardröjande bet. av 1) om ngn som i hög grad företer l. utgör exempel på sådana kännetecken osv., representant, företrädare; särsk. i förb. med prep. för (förr äv. av); äv. i allmännare anv., närmande sig l. övergående i bet.: person (jfr slutet). Förtrolig bekantskap med det fransyska lifwet och med de personer, hwilka kunna betraktas såsom typer för de olika samhällsklaszerna, äro anmärkningswärda grunddrag i dialogerna. SKN 1841, s. 206. Sällan torde under något tidehvarf på en sådan plats (som Rom) hafva sammanträffat så lysande och hvar på sitt sätt karakteristiska typer, som Gustaf III, Josef II och Pius VI. Tegnér Armfelt 1: 111 (1883). Han är .. för mig typen af en äkta mänsklig professor, en akademiker, hos hvilken den välvillige, förbindlige gentlemannen och den mångsidigt lärde .. sammansmält i helgjutenhet och harmoni. Ahnfelt Minn. 2: 43 (1907). Han var själv en utpräglad lärd typ, som tillbragte hela sitt liv som en gammal student i ordets vackraste mening. Blanck NordRenäss. 68 (1911). Jag lärde .. känna byggnadsarbetarna, det var bra typer. Lo-Johansson Förf. 41 (1957). Man har alltid misstänkt att han är en elak typ under den milda fasaden. Arbetet 9 ⁄ 2 1995, s. 2. — jfr GENOMSNITTS-, INGENY-, MÖNSTER-, ORGANISATIONS-, SCHACK-, SLUGGER-, SOLDAT-, STUDENT-, TIDS-TYP m. fl. — särsk. (vard.) (ngt) nedsättande, om otrevlig l. besvärlig o. d. person. Mannen var en typ, förutvarande kapten med tapperhetsmedaljer från boerkriget, förutvarande protestant, men nu en katolik, som därtill utträtt ur armén som en protest mot England. Wester Hambro IrlStrövt. 49 (1921). Du vet förstås ingenting om de tre typerna i en svart cheva, som försökte skjuta mig i går natt. Östlund Cheyney BeskPill. 79 (1959). jfr DEGENERATIONS-, MEGÄRA-, PREUSSAR-, RÄNKSMIDAR-, SKUMRASK-, STREBER-TYP m. fl.
4) trycktyp; äv. i utvidgad anv. dels om (tryckt) bokstav l. skrivtecken, dels om bokstavstyp (se d. o. 1); i sht i pl. Möller (1790). Kännare .. inse, att det är möjligt att eftersätta och aftrycka Chinesiska Characterer med rörliga Typer, efter Europeiska sättet. Täubel Boktr. 1: 5 (1823). Redan 1706 hade Benzelius kommit så långt med sitt Ulfilas-arbete, att han begynte till sina vänner utsända en profsida, skuren i trä med Gotiska typer. 2SAH 58: 264 (1882). På var kappa hängde en prislapp med siffran 15 öre i typer så stora, att man kunnat läsa dem från planeten Mars. Carlsson MinB 14 (1912). Framställningen av .. typer för tryckning .. visas i källaren med handredskap och maskiner från Berlingska stilgjuteriet. Kulturen 1995, s. 23. — jfr BIBEL-, BOKTRYCKS-, FRAKTUR-, METALL-, MISSAL-, R-, RUBRIK-, SIFFER-, SKRIVMASKINS-, TEXT-TYP m. fl. — särsk. [med anslutning till l. elliptiskt för TYPOGRAF] (†) skämts., om typograf. SD(A) 1896, nr 232, s. 4. Som springpojke kom jag i förbindelse med typograferna .. man hälsade artigt på faktorn först, sedan stod jag många gånger och tittade på dessa stilplockarna. Jag hälsade artigt på typerna, när jag mötte dem på gatan. Typografminn. 14 (1952). Östergren (1964).
II. [sannol. utvecklat ur I 2 a slutet] närmande sig l. övergående i konjunktionell l. adverbiell anv., med exemplifierande innebörd: i stil med, såsom, till exempel, exempelvis. Den speciella bilfria gågatan (typ Västerlånggatan) betingas ju därav att de äldre stadskärnornas gator ej är lämpade för att tillgodose behoven för både bilar och gångtrafikanter. ViBiläg. 1962, nr 1, s. 15. Kändisveckotidningar typ Hänt i Veckan och Svensk Damtidning. DN 20 ⁄ 9 1989, s. 4. Det mesta som fått röda lappar är udda varor, typ svåra storlekar och utgående modeller. SDS 28 ⁄ 12 1994, s. C2. Jag tror alltid innerst inne att jag vet bäst. Typ om vi gick till domstol så skulle jag vinna. Expressen 30 ⁄ 12 2000, s. 18. — särsk. (starkt vard.) med försvagad bet., stundom mer l. mindre pleonastiskt, i friare satsadverbiell anv., ss. uttr. för obestämdhet l. vaghet, stundom liktydigt med: på sätt o. vis, så att säga, ungefär, liksom (se d. o. II 4). Det här är adressen till vår studio. Den är typ hemlig, så du vet det. Pohl o. Gieth Saknar 211 (1992). I min klass är det typ jag och två andra tjejer som .. (läser böcker). Kamratp. 1999, nr 6, s. 40.
(I 1) -ART. särsk. (i ä. fackspr.) om art vars namn legat till grund för det överordnade (släkt)namnet. Sundevall ÅrsbVetA 1840–42, s. 24. Calamagrostis calamagrostis (L.) Karst. .. är typarten i kollektivarten med samma namn. BotN 1900, s. 90. —
(I 2) -BESIKTIGA. särsk. med avs. på ett i en serie nytillverkade o. identiskt lika (motor)fordon: besiktiga för att säkerställa att bestämmelser för aktuell typ följs; jfr -godkänna, -prova. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och bilinspektionen typbesiktigar .. inte traktorer med mindre än de har av arbetarskyddsstyrelsen godtagna hytter eller ramar. LD 1960, nr 72, s. 6. —
(I 2) -BESIKTNING. jfr besiktning o. -besiktiga. Nu senast ha de sakkunniga tillkännagivit, att de ämna föreslå den individuella besiktningens slopande och ersättande av s. k. typbesiktning. Motorför. 1928, nr 11, s. 2. —
(I 1–3) -BESKRIVNING. beskrivning av de kännetecken l. egenskaper som utmärker viss typ; jfr -skildring. FoFl. 1946, s. 39. —
(I 1, 2) -BESTÄMMA, -ning. bestämma l. fastställa typ (för ngt l. ngn). SkrHVSamfLd 36: 190 (1943). Hällristningarnas pilbågar är, i de fall det går att typbestämma dem, ofta s k reflexa bågar. TurÅ 1990, s. 122. —
(I 2) -BETECKNING. särsk. konkret: beteckning (vanl. bestående av siffra l. bokstav) för typ (i sht av produkt l. material o. d.). TSvLärov. 1941, s. 365. Märkskylten under kaffebryggarens värmehäll ger viktig information. På Butlers skylt finns en typbeteckning, CMT 120. DN 14 ⁄ 7 1993, s. C12. —
(I 1, 2) -BILDANDE, p. adj. som bildar l. kan bilda en typ; särsk.: mönsterbildande. Lysander Faust 81 (1875). Typbildande för den engelska sengotiken .. blev det rikt utsirade koret (i katedralen i Gloucester) .. samt den med solfjädersvalv smyckade korsgången. BonnierLex. 6: 129 (1963). —
(I 1–4) -BILDNING. abstr. o. konkretare; särsk. till I 3. Mångfalden af karaktersbilder är i måleriet, jemförd med skulpturens sparsamma typbildning, nästan .. oändlig. Ljunggren Est. 2: 314 (1860). 2NF 27: 945 (1918; abstr.). Det var en av de mest fulländade typbildningar jag sett på teater och spelad med sådan intensitet, att (osv.). Laurin Minn. 3: 265 (1931). —
(I 1, 2) -BÅT. särsk. (numera bl. tillf.) till I 1: båt(modell) som framtagits för att vara (l. som tjänar ss.) förebild vid båttillverkning. Varfvets nykonstruerade typbåt, en lastångare om c:a 3,000 ton, har .. redan från början gjort en formlig succés. VFl. 1915, s. 51. —
(I 4) -CYLINDER. (†) på skrivmaskin: cylinder som uppbär trycktyp(er); jfr -arm. Fahlgrén Boktr. 124 (1853). Prover på teckentavlor för de utbytbara typcylindrarna till Mignon skrivapparater. Dædalus 1949, s. 24. —
(I 1) -DIKT. (numera bl. tillf.) dikt som är l. har blivit mönsterbildande för viss epok l. stil l. motivkrets o. d. De två typdikterna Vikingen och Odalbonden. Marcus GeijerL 61 (1909). —
(I 2) -EXEMPEL. exempel som tydligt utvisar typ; typiskt exempel (på ngt); jfr -fall o. skol-exempel. Ymer 1921, s. 196. Av ett par hundra undersökta större och mindre moränryggar utgöra de skildrade endast några typexempel. SvGeogrÅb. 1953, s. 115. Israel är ett typexempel på riskabelt resmål där efterfrågan varierar. SvD 6 ⁄ 9 1995, s. 2. —
(I 1, 2) -EXEMPLAR. särsk. (i fackspr.) till I 1 a; jfr exemplar, sbst. 3, o. original-exemplar. Boheman ÅrsbVetA 1855–56, s. 174. Djuren (i museisamlingen) voro ej tillräckligt skyddade för ljus, en del typexemplar för vissa däggdjursarter nästan fördärvade genom blekning. Jägerskiöld Upplevt 379 (1943). —
(I 2) -FALL. jfr fall, sbst. XII 4, o. -exempel. UNT 25 ⁄ 1 1933, s. 1. Genom att läsa exemplen för fyra typfall .. får du .. en vägledning i pensionsspardjungeln. SvD 3 ⁄ 12 1995, s. 40. —
-FORM.
1) (numera bl. tillf.) till I 1, 2: för viss typ utmärkande form l. skapnad l. gestaltning o. d. (Det) gifves .. vissa typ-former, hvilka naturforskarens takt och erfarenhet lätteligen igenfinner. BotN 1866, s. 133.
2) till I 4: form (se d. o. I 1) hos typ. Den typform, som möter oss i de äldsta tryckverken, är en spetsig gotisk .. hvilken hufvudsakligen användts till liturgiskt tryck. 2UB 10: 180 (1906). —
-GALLERI. till I 2, om samling av föremål av olika typ; äv. till I 3: persongalleri. Josephson Romant. 124 (1926). Ytterligheterna i .. (O. Rungs) böckers moderna typgalleri representeras av den aristokratiska övermänniskan och förbrytaren, den förfinade härskaren och ”Desertören”. Frederiksen ModDaLitt. 137 (1931). Om vertikal(sol)uren kunna sägas motsvara tornuren bland de mekaniska urens typgalleri, äro horisontal(sol)uren i viss utsträckning bordsurens motsvarigheter. Kulturen 1954, s. 19. —
(I 4) -GJUTNING. boktr. gjutning av trycktyp(er); jfr -gjutare. I äldre tider var boktryckarens och stilgjutarens yrken icke skiljda åt .. men numera är i regeln typgjutning ett från boktryckeri skiljdt yrke. Hasselquist Boktr. 5 (1905).
(I 2) -GODKÄNNA~020. om behörig myndighet: (efter provning l. kontroll) godkänna (ngt (med avs. på dess konstruktion l. beskaffenhet l. utförande o. d.)) ss. typ; särsk. ss. vbalsbst. -ande, särsk. konkret, om skriftlig försäkran om sådant godkännande (jfr -intyg). SFS 1960, s. 421. Planverket typgodkänner i princip alla anordningar och produkter som hittills prövats av byggnadsnämnderna. NTeknik 1970, nr 23, s. 22. Genom provning eller kontroll skall undersökas om mätare till sin typ uppfyller föreskrivna krav. Uppfyller mätare dessa krav, skall typgodkännande utfärdas. SFS 1981, s. 2579. —
(I 4) -GRAD. boktr. jfr grad, sbst.1 3 e, o. stil-grad. HantvB I. 5: 209 (1937). Tre av .. måttbeteckningarna – nonpareille, petit och cicero – används också som namn på typgrader, varmed menas bokstavsbildens storlek plus erforderligt tomrum omkring bilden. Poppius o. Jansson Journ. 77 (1959). —
(I 1 b, 2) -GRUPP. (numera bl. tillf.) grupp som utgörs av typer; jfr -samling, -serie. Hildebrand FörhistF 186 (1874). Under tidernas lopp har .. en hel del olika typer och typgrupper (av fångstredskap) utdifferentierat sig. Ekman NorrlJakt 2 (1910). —
(I 4) -HJUL. (förr) hjul som uppbar trycktyp(er) l. tecken; särsk. om sådant hjul i skrivmaskin; jfr -arm. UB 2: 429 (1873; i fråga om trycktelegraf). Hammond byggde sin (skriv)maskin på typhjulet. 2NF 25: 1201 (1917). —
(I 1, 2) -HUS. särsk. till I 2, om i serie projekterat (o. av standardelement tillverkat) (enfamiljs)hus. SvSlöjdFÅb. 1926, s. 36. Det individuellt projekterade huset .. kräver .. ett uppenbart detaljstudium, som typhuset redan lämnat bakom sig. LD 1958, nr 81, s. 12. —
(I 4) -HUVUD. huvud (se d. o. 6 i α); äv. [efter eng. typehead] om utbytbar kula med typer på skrivmaskin. Bengtsson SvStilgjut. 31 (1956). (Skrivmaskinen) IBM 72 har inga typarmar, ingen vagn. De är ersatta med en liten, lätt kula – ett typhuvud. SvD(A) 7 ⁄ 10 1965, s. 12. —
(I 4) -HÅLLARE. boktr. jfr hållare 3. Typhållare för anbringande af guldtryck på bokbinderiarbeten. PT 1892, nr 18 A, s. 1. —
(I 4) -HÖJD. boktr. om avståndet från en typs bildyta till dess bottenplan. Hasselquist Boktr. 31 (1905). —
(I 2) -INDELNING~020. indelning i typer. En typindelning för landets kommuner och en regionindelning. SvGeogrÅb. 1943, s. 221. —
(I 2) -INTYG~02 l. ~20. efter godkänd typbesiktning utfärdat intyg; jfr -godkänna. FFS 1930, s. 928. —
(I 2, 4) -KARAKTÄR. jfr karaktär 3; särsk. till I 4, sammanfattande, om de karakteristiska drag varmed en tryckstil framträder. Typkaraktären hos huset garanterar .. dess fortbestånd såsom begärligt föremål för köp. SvSlöjdFÅb. 1926, s. 44. År 1815 tillkom égyptienne, en jämntjock kraftig bokstavsform med raka klackar. Denna typkaraktär har efter hand moderniserats. NE 3: 137 (1990). —
(I 1, 2) -KATALOG. jfr katalog 2. Vid bearbetningen av .. typkatalogen över folksagorna gav bestämmandet av denna sagas skilda versioner mig mycken möda. Landsm. 1911, s. 757. —
(I 4) -KROPP. boktr. jfr kropp, sbst.1 4. Boktryckaren kan icke .. utan största besvär .. sätta en punkt under en bokstav, utan bokstav ock punkt måste gjutas tillsammans på en typkropp. Verd. 1888, s. 69. —
(I 1, 2) -LOKAL. (i fackspr.) särsk. till I 1 a: lokal (se lokal, sbst.1 1 d) där typexemplar anträffa(t)s l. insamla(t)s. Tilläggas bör, att .. (flodillern) först beskrefs af Linné från Finland .. hvilket land alltså är att betrakta som typlokal för arten. FoFl. 1919, s. 287. —
(I 1, 2) -LÄGENHET~002 l. ~200. lägenhet (se d. o. 10) som har uppförts l. valts ut för att representera viss typ. SvSlöjdFT 1924, s. 41. Månadshyran för en typlägenhet på 110 kvm sänktes från 13 750 kronor till 10 085 kronor. DN 6 ⁄ 12 1997, s. C2. —
(I 1, 2) -LÄRA. typologi (se d. o. 2); särsk. till I 2 b, om lära om personlighetstyper. Helt visst skall en gång den psykologiska typläran i hög grad vidga vår människokännedom. 2NF 30: 526 (1920). En Sifo-undersökning, som rutar in svenska folket efter någon kultursociologisk typlära. Expressen 1 ⁄ 9 1990, s. 2. —
(I 1, 2) -MÖBEL. [efter t. typenmöbel] om (serietillverkad) möbel av enhetlig typ, i sht i pl. SvSlöjdFT 1921, s. 11. På Liljevalchs i Stockholm 1917 .. visades typmöbler och bruksföremål för små hem, ”som gestaltas under trycket av ringa ekonomiska resurser”. DN 19 ⁄ 5 1987, s. 4. —
(I 2, 3) -NAMN. namn på typ (jfr -beteckning); ngn gg äv. om namn som är typiskt (inom viss sfär o. d.). Av poetiska typnamn från skönlitteraturen uppvisar Tegnér icke många. De få, som påträffas, tillhöra erotikens .. stämningssfär. Mjöberg Stilstud. 70 (1911). Vad betyder förkortningen i flygplanets typnamn? Expressen 10 ⁄ 5 1998, s. 62. —
(I 2) -ORD-LISTA. i dialektforskning använd frågelista omfattande (olika typer av) representativa ord för fastställande av i sht former o. böjningar i skilda dialekter. 2NF 10: 855 (1908). —
(I 2, 4) -PROV. särsk. handel. till I 2: prov (se d. o. 5) som visar en varas genomsnittliga kvalitet l. ungefärliga beskaffenhet l. utseende. Ett typ-prof representerar icke något bestämdt varuparti, utan angifver en varas ungefärliga utseende. Fliesberg HbKöpm. I. 1: 162 (1897). —
(I 2) -PROVA. jfr prova, v. 1, o. -besiktiga. Nu typprovar man strålkastare, men man kunde även införa föreskrifter och regler för kontroll av löpande produktion. NTeknik 1968, nr 8, s. 18. —
(I 2) -REGISTER. jfr register I 1. En industri med ett så omfattande typregister som en porslinsfabrik måste hålla modell- och dekorbeståndet inom vissa gränser. Form 1951, s. 7. —
(I 1, 2) -REN. (numera bl. tillf.) som innehåller l. omfattar endast en (genuin l. oblandad) typ. De nya eller renodlade sorter (av korn), som Sveriges utsädesförening spridt, göra .. anspråk på att vara typrena, d. v. s. innehålla blott en typ. LB 2: 308 (1900). —
(I 1–3) -RIK. (numera bl. tillf.) jfr rik, adj. 4 a δ. Särskildt anmärkningsvärda större förvärf äro: ingenjör A. Brudins typrika samling af stenåldersföremål; medeltidsföremål (osv.). 2NF 10: 905 (1908). —
(I 1–3) -RIKEDOM~002 l. ~200. (numera bl. tillf.) jfr rikedom 2 a γ. Servisernas omfattning och typrikedom fick ett framträdande reklamvärde. Form 1951, s. 5. —
(I 1, 2) -RITNING. ritning (se d. o. 3) som återger typen av l. för ngt; jfr princip-ritning 1. En arkitekt, som .. uppgjort typritningar till ålderdomshem, fattiggårdar, sinnessjukhus, barnhem m. fl. 2NF 27: 971 (1918). —
(I 1, 2) -SAMLING. jfr samla 1 h o. -grupp; särsk. till I 1 a, konkret. Några ax (tillvaratogs), hvilka nu inlagda i stora glasrör bilda grundplåten för en lärorik typsamling. UtsädT 1891, s. 129. —
(I 4) -SATS. boktr. jfr sats 1. 2NF 26: 1301 (1917). Sättmaskin .. (dvs.) maskin som på mekanisk väg .. åstadkommer färdiga typsatser och sålunda ersätter den mera tidsödande sättningen för hand. 2NF 28: 120 (1918). —
(I 1, 2, 4) -SERIE. jfr serie o. -grupp. VittAMB 1874, s. 181. De svenska pansarskeppen hava .. kommit att uppträda i en lucka i den konstlade typserie, som flottöverenskommelserna skapat. VFl. 1931, s. 154. —
(I 1–3) -SKILDRING. (numera bl. tillf.) jfr skildring 3, 4 o. -beskrivning; särsk. konkretare. PedT 1906, s. 430. Typskildringen kommer genom en sällsynt lycklig rollbesättning fullt till sin rätt. Skådebanan 1933, nr 2, s. 18. Att framställningen av medeltidens ekonomiska förhållanden placerats efter samma tidsålders övriga historia, kan möjligen ursäktas med att typskildringarna rör så lång tid. PedT 1944, s. 190. —
(I 2) -SKILLNAD. skillnad (se d. o. 16) mellan föremål l. företeelser o. d. med avs. på typ. När eros och agape här ställas vid sidan av varandra, sker detta för att få fram en typskillnad, ej en värdeskillnad. Nygren Kärlekst. 1: 170 (1930). —
(I 4) -SNITT. system av samhöriga trycktyper med gemensamma grunddrag i sin utformning (jfr snitt 6 o. stil-snitt); särsk. (o. utom i fackspr. numera i sht) om digitalt l. fotografiskt lagrat sådant system; jfr tecken-snitt. Han betjenade sig af ett egendomligt holländskt-gotiskt typsnitt med skarpa kanter. NF 2: 817 (1877). Dagens ordbehandlingsprogram har oftast många olika typsnitt och teckenstorlekar att välja mellan. ADBDig 94 (1992). —
-TECKNARE.
1) (numera bl. tillf.) till I 3, om konstnär l. författare som i sina verk avbildar l. skildrar typer. (Målarna) skildrade äfven Stockholmslif, Mörner var framför allt typtecknare. 2NF 27: 1091 (1918). Molièretraditionen fullföljdes av Regnard .. och vid hans sida stod en rad satiriska typtecknare och kvicka sedemålare. 3NF 7: 1031 (1927).
2) (förr) till I 4: person som (yrkesmässigt) formgav l. tecknade typsnitt. Bland .. franska typtecknare och gravörer märkas Garamond, Saulecque (m. fl.). 2UB 10: 182 (1906). —
(I 2–4) -TECKNING. särsk. (numera bl. tillf.) till I 3, konkretare; jfr teckning 5. Det (är) påtagligen icke figurteckningen eller ens typteckningen, Runeberg ställt som förnämsta ögonmärke i ”Fänrikarna”. Söderhjelm Runebg 2: 400 (1906). —
(I 1, 2) -TEORI. särsk.
1) log. o. mat. till I 2: teori i vilken föremål (se d. o. 3) o. deras språkliga uttryck (kan) indelas i en hierarki av typer. Wright Kaila MänsklKunsk. 157 (1939).
2) (†) till I 2 d, om teori för härledning av kemisk förening ur viss (enkel) typ. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 261. Ekbohrn (1936). —
(I 4) -TRYCK. (förr) tryckförfarande varvid trycktyper användes; äv. konkret, om resultatet. UB 7: 743 (1875). Vid festen förevisades gamla typtryck och bokalster. SD 28 ⁄ 11 1892, s. 4. —
(I 1, 2) -VARIANT. variant av typ. Det växlande byggnadssättet för resonanskroppen kan häntyda på förekomsten av lokaliserade typvarianter (av stråkharpor). Andersson Stråkh. 139 (1923). —
(I 2) -VÄRDE. om värde l. betydelse som ngt har ss. typbildande l. med hänsyn till sin typ; särsk. (statist.) i ett statistiskt material: det mätvärde som förekommer med högst frekvens. BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 161. För ett statistiskt material är typvärdet = det observerade värde som har den högsta frekvensen. Gamma BeskrStatist. 38 (1972). —
(I 2) -VÄXT. om växt som är karakteristisk för viss landskaps- l. mark- l. naturtyp. (Ljungen) är ”svältornas”, de fattiga hedmarkernas typväxt. Jändel Blmr 146 (1937).
1) särsk. (vard.) till I 3 slutet: otrevlig, uppblåst, mallig. Pappa och mamma tyckte .. att jag var lite typig, lite vulgär. SvD 4 ⁄ 12 1976, 2: 2. Kent Forsberg kan ju säga .. att Patrick Roy inte åkt med till OS om han inte blivit utnämnd till förstemålvakt direkt. Han kan säga det och få det att låta som om Roy är divig och typig. Expressen 15 ⁄ 2 1998, s. 10.
2) till I 4, ss. efterled i ssgr: som har l. utgörs av (så l. så många) typer l. tecken; jfr sexton-typig. —
TYPISK, se d. o.
Spalt T 3472 band 36, 2010