| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YLLE yl3e2, n.; best. -et; pl. (tillf., om olika slag l. plagg av ylle) -en.
1) ss. ämnesnamn: (garn l.) tyg av för ändamålet beredd (får)ull; särsk. med tanke på sådant tyg ss. särskilt värmande l. jämförelsevis grovt; särsk. i förb. med prep. (ut)av; äv. oeg., om syntetiskt material som (efter)liknar sådant (garn l.) tyg, särsk. i ssgn SYNTET-YLLE; ngn gg äv. i individuell anv., särsk. om plagg av ylle. Ylle värmer också när det är blött. Tjockt, varmt, stickigt ylle. Barn Ärmar vdaff yllenn – 3 dussin. TullbSthm 14/5 1578. Vll och bomull .. spinnes aff vllspinnerskan, sedan wirkas hon, och Skotspolen går in i yllet. Schroderus Comenius 503 (1639). Dock warder .. (tjänsteflickor) icke betagit, at bruka hwad de sielfwe .. af ylle och linne bewisligen tilwärka. PH 2: 953 (1732). Wäfwa allehanda slags slät wäf af Ylle och Linne. PH 5: 3423 (1752). Då rådde jag honom att bära ylle närmast och lofvade att min hustru skulle sända honom en stickad väst. OoB 1896, s. 319. Nu kasta de af sig bahytter och yllen / och släta den skrynklade tyllen. Almquist LycklL 89 (1904). Är det ylle? Vad menar direktörn? Er dräkt. Är den av ylle? Jörgensdotter BergDöttrar 176 (2009). — jfr HALV-, HEL-, STICK-, STRAMALJ-YLLE.
2) [eg. bildl. anv. av 1] (†) om (art av) algsläktet Ectocarpus Lyngb., brunslickar, l. om trådslick (som tidigare förts till detta släkte). Giötzlen som tages utur Hafwet war af fyra slag, nemligen Hauter, Tang, Kräkel och Ylle. Linné Gothl. 201 (1745). Lundell (1893).
B: YLLE-APPRETERING. textiltekn. Ullens formbarhet har fått vidsträckt användning inom ylleappreteringen (fixering, bränning, pressning, dekatering). HantvB I. 8. 1: 114 (1939). —
-ARBETARE. (numera bl. tillf., i sht om ä. förh.) Förutan desse hafwa ock åtskillige andre yllearbetare och handtwärckare inkommit uti riket. 2BorgP 7: 714 (1741). —
-ATLAS. (numera bl. tillf.) jfr atlas, sbst.5 2, o. -tyg o. kalmink 1. Ylleatlas, enfärgadt, randigt och blommigt helylletyg som väfves i England. Almström Handelsv. 479 (1845). —
-BAND. jfr band, sbst.1 29, o. -pometken o. ull-band 2, ullen-band. En Fabriqve af åtskillige Sorter Ylle- och Linne band. Gjöding Kongsh. 153 (1754). —
-BLANDAD, p. adj. om tyg: som har inslag (se d. o. 2) av ylle; äv. substantiverat i n. sg. En toalett i ljusbrunt siden och ylleblandadt. AB 19/9 1881, s. 3. Ylleblandad trikå. KatalÅhlénHolm 1916, nr 37, s. 64. —
-BLOND. (numera bl. tillf.) jfr blond, sbst.1, o. -spets; i sht i pl. Modernaste Band, Spetsar, Ylleblonder, m. m. GHT 19/10 1850, s. 4. —
-BLUS. jfr -plagg. Den värdige mannen .. vandrade der i djupaste negligé, till hälften dold af en kort ylleblouse eller liftröja. Snellman Tyskl. 7 (1842). —
-BRODERI. broderi med yllegarn; äv. konkret(are). Wida benkläder, prydda med yllebroderier af åtskilliga färgor. PT 13/9 1832, s. 2. Den skånska textilslöjden (lever) kvar i våra dagar. Som .. yllebroderi. TurÅ 1988, s. 123. —
-BYXA. byxa av ylle; särsk. om sådan (lång) underbyxa; i sht i pl.; jfr ull-byxa. SD 12/9 1839, s. 5. Att aldrig Viveka vill knäppa kappan ordentligt! Du har väl yllebyxorna på dig? Krusenstjerna Fatt. 3: 106 (1937). —
-CHEVIOT. (numera bl. tillf.) cheviot (se d. o. 2); jfr -tyg. Till 25 öre aln bortslumpas ett parti Yllecheviot till Klädningar. DN 22/1 1884, s. 4. —
-DAMAST, förr äv. -DAMASK. jfr -tyg o. ullen-damast. 1 Blå och Guhl Himmell med et rundt bordtäckie af Sijden och Ylle Damask. BoupptSthm 3/7 1686. En ohygglig hörnsoffa samt en mängd fåtöljer och taburetter, alltihop klätt med gulblommig ylledamast och skyddat av vita överdrag. SErikÅb. 1954, s. 86. —
-DRÄKT. jfr -plagg. Det enda, som hos henne väckte någon motvilja, är den gråa ylledrägt, som hon skall nödgas bära. AB 20/1 1841, s. 2. —
-DUK. duk (se särsk. d. o. 2) av ylle; jfr ull-duk. Kamferolja .. Gnides wäl in med warm hand, och lägges warm ylleduk öfwer (det sjuka stället). Darelli Sockenapot. 62 (1760). —
-FABRIK. fabrik för ylletillverkning; jfr -manufaktur, -verk 2, -väveri o. ull-fabrik. Detta .. förslag till tröjeväfveriernes och yllefabriquernes bibehållande. 2RA 2: 388 (1727). Tabergs yllefabriks möbeltyger stod som helt föredömliga. Form 1947, s. 82. —
-FABRIKANT. jfr -fabrikör. SP 17/9 1829, s. 3. Under bolagets tid verkade i staden ett 30-tal yllefabrikanter, av vilka blott tre förfogade över egna valkanläggningar. Helmfrid Holmen. 228 (1954). —
-FILT. jfr filt, sbst.1 1, 2, o. -pläd, -tyg o. ull-filt. En Yllefilt med röda twärränder wid ändarne. GT 1791, nr 83, s. 4. Dam- och Barnhattar af Filt. Af engelsk prima yllefilt i olika färger Kr. 7.50. PriskurLeja 1895–96, s. 3. —
-FLAGGDUK~02 l. ~20. flaggduk (se särsk. d. o. 1) av ylle. Flaggor af yppersta ylleflaggduk. NorrbP 2/7 1894, s. 4. —
-FLOCK. särsk. (i sht förr) = plock-ull (jfr flock, sbst.2 2, o. ull-flock). Ylleflåck .. , som blir när kläden .. öfwerskäras, tjänar i stället för dun til ståppning i sängkläder. Rothof 678 (1762). —
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. En ordinair Klädes- eller Ylle-Klädning med ylle-foder. KungörMansFruntKläd. 23/3 1778, s. 3. —
-FRANS. jfr frans, sbst.1 1, o. ull-frans, ullen-frans. 1. brunt Rask Sparlakan medh ylle Frantzar. BoupptSthm 1681, s. 393 b. —
-FÄRGARE. (i sht i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) idkar yllefärgning; jfr ull-färgare. Serenius N 4 b (1734). —
-FÄRGERI30~002, äv. 10104. (i sht i skildring av ä. förh.) färgeri för yllefärgning. Ett ylle färgerij, hwarest alla de ylle wahror, som wid manufacturiet tilwärkas, försäljes. VgFmT I. 6–7: 62 (1755). —
-FÄRGNING. färgning (se färga, v.1 2) av ylle; jfr ull-färgning. (Att) skilnad emellan silkes, kläde, ylle- och linne-färgning skulle framdeles utstakas. Calonius 4: 199 (1797). —
-FÖRKLÄDE~020. (i sht förr) jfr -plagg. 2 st. nya mörkblå randiga ylleförkläden. FahluWBl. 1798, nr 41, s. 4. —
-GARN. ullgarn. VetAH 1767, s. 142. Ylle-garns utförsel är förbuden vid samma straff, som utförsel af ull. LBÄ 23–24: 113 (1799). —
-GAS. textil. jfr gas, sbst.2, o. -tyg. Af nyheter är ingenting enklare och mindre kostsamt än en liten mössa af ylle-gaze garnerad i pannan med en snibb à la Marie Stuart. KonstNyhMag. 3: 39 (1820). —
-GEORGETT. textil. jfr -tyg. SvD(A) 29/1 1928, s. 14. Den klänning, som nu skall beskrivas, är tänkt i ljusbeige yllegeorgette, vilket är ett fast och lättarbetat material. MärthaskolHb. 51 (1941). —
-GODS. (numera bl. mera tillf.) gods (se d. o. 3) av ylle; i sht i fråga om yllefärgning. Om yllegods afkokas med 1/4 blå vitriol i 2 timar, sköljes och utkokas med 1/4 gall i 1 3/4 tima, blir det gulbrunt. Scheffer ChemFörel. 437 (c. 1750). —
-HALSDUK~02 l. ~20. jfr -plagg. DA 4/9 1778, s. 4. Söndagen den 24 dennes förlorades uti wästra Slottshwalfwet en stickad grön Ylle-Halsduk. DA 1808, nr 23, s. 7. —
-INDUSTRI. industri som idkar ylletillverkning. Ylle-industrien bland hemmansägarne i Halland leder sjelfmant uppmärksamheten på denna provins. QLm. 3: 46 (1833). —
-INSLAG~02 l. ~20. särsk. (vävn.): inslag (se d. o. 2) av ylle; jfr ull-inslag. Serenius Ii 2 b (1734). Bottenväven utföres alltid med två skaft och blir, då ylleinslag hårt tillslås på gles varp, ripsartad. SvSlöjdFT 1923, s. 43. —
-JAVA. textil. jfr java 2 o. -tyg. Sängtäcket är af ljusblå ylle-Java med silkesbroderier. GbgP 1/10 1881, s. 1. —
-JERSEY. [senare leden efter namnet på ö i Engelska kanalen där tillverkningen inleddes] textil. jersey (dvs. ett slags stickat töjbart tyg) av ylle. Drägten består af en hvit ylle-jersey med vida ärmar (m. m.). SD 12/10 1895, s. 5. —
-JUMPER. jfr -plagg. Nästa modell presenterar en typisk stickad yllejumper, citrongul med svarta öglefransar. SvD(A) 8/8 1920, Bil. s. 4. —
-KALSONG. jfr -plagg; i sht i pl.; särsk. med tanke på yllet ss. särskilt värmande. SD 1/11 1835, s. 4. Männen på kommandobryggan är riddarna av vargskinnspälsar och yllekalsonger. TurÅ 1955, s. 233. —
-KAMLOTT. (numera bl. tillf.) kamlott (av rent ylle); jfr ullen-kamlott. BoupptSthm 1681, s. 1097 b. Den gamla borgerliga drägten af Ylle-kamlott, godt Kläde och Skarlakan. Sandels PVetA 1782, s. 38. —
-KAPPA. jfr -plagg o. ull-kappa. IT 1783, nr 24, s. 2. Och det der .. fruntimret i den rutiga yllekappan, hvem kan hon vara? Topelius (SLS) 7: 366 (1856). —
-KJOL, äv. (o. utom om ä. förh. numera bl. arkaiserande l. bygdemålsfärgat) -KJORTEL. särsk.: kjol av ylle (jfr kjol 5). En randig Ylle-Kjortel är .. bortstulen. DA 1771, nr 178, s. 4. Jag trodde nog .. att jag (i 50-årsåldern) skulle ha en skotskrutig yllekjol på mig och fasta tider. Livet40Ocens. 30 (2009). —
-KLÄDE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) kläde (se d. o. II 1) i ylle; ylletyg; jfr kläde I 1 o. ull-kläde. VarRerV C 5 b (1579). Yllekläde till Underkjolar. PriskurCronquist 1898, s. 39. —
-KLÄDER, pl. jfr kläde III o. -plagg o. ull-kläder. At Flickorne sjelfwe sydt sina lintyg och ylle-kläder. GbgAlleh. 1775, nr 86, s. 1. —
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. klänning av ylle; förr äv. motsv. klänning 1; jfr ull-klänning. En ordinair Klädes- eller Ylle-Klädning med ylle-foder. KungörMansFruntKläd. 23/3 1778, s. 3. Sömmerskan, som brukade sy deras hemmavävda ylleklänningar, skulle väl också komma. Lagerlöf Holg. 2: 416 (1907). —
-KOFTA. kofta (se d. o. 4) av ylle; förr äv. motsv. kofta 3. Han befallte henne att utbyta sina dyrbara kläder mot en grof yllekofta. DA 26/2 1839, s. 2. På mitt gammaldags lilla förlag, med sedesamma kontorsflickor i yllekoftor och där ingen hets rådde .. lämnade jag upp manuskriptet till en stridsskrift. Lo-Johansson Förf. 71 (1957). —
-KOSTYM. jfr kostym 4 (c) o. -plagg. BoråsTidn. 14/8 1877, s. 1. Enbart det att den i vanliga fall aldrig tvättas är ett allvarligt minus i yllekostymens värde. Form 1943, s. 36. —
-KREPONG. (numera mindre br.) jfr -tyg. Nordencrantz Arc. 254 (1730). Halsduk .. af svenskt svart yllekrepon. Heidenstam Karol. 1: 80 (1897). —
-KRÄPP. jfr kräpp, sbst.2 1, o. -tyg. NorrkpgT 22/12 1838, s. 3. En modell af fin yllecrêpe i matt elfenbensfärg. Freja 1880, s. 35. —
-LAKAN. (i sht förr) jfr lakan 2. At de gå i grå råckar, bära hårduks skjortor, ligga på ylle-lakan .. tacke dem djäfwulen före. Borg Luther 2: 324 (1753). —
-LAPP. jfr lapp, sbst.3 1, o. -klut. De å glöd lagde Ylle lappar, som med sin rök förtaga Caffe-lukten. Posten 1768, s. 77. —
-LUMP. jfr lump, sbst.2 1, o. -lumpor. Af yllelump göres endast grått papper. Berlin Lsb. 213 (1852). —
-LUMPOR, pl. (numera bl. tillf.) särsk.: yllelump (särsk. (om ä. förh.) om sådan använd i gödsel). Gödsel-ämnen ifrån diur-riket .. 2:0 Skinlappar, horn, klöfwar, ylle-lumpor, hår och alla de afskaf, som kunna samlas hos garfware, skinn- och läder-arbetare. Gadd Landtsk. 3: 189 (1777). —
-LUVA. jfr -mössa, -plagg. På den kalkrappade väggen hängde en yllelufva. NerAlleh. 10/12 1877, s. 4. —
-MANTEL. (i sht förr) jfr -plagg. PoetK 1820, s. 51. Vid upptagning av torv i en mosse vid Gerum kom i dagen en yllemantel, som vid undersökning befunnits härröra från äldre bronsåldern. Collin GVävn. 72 (1928). —
-MANUFAKTUR. (förr) manufaktur (se d. o. 2) som idkar ylletillverkning; äv. dels: yllemanufakturi (jfr manufaktur 3), dels: manufakturvara av ylle (jfr manufaktur 4); jfr -fabrik o. yllevävnads-manufaktur o. ull-manufaktur. Stråle AlingsåsMan. 61 (i handl. fr. 1724). Om Ylle Manufacturers tilwärkande. Nordencrantz Arc. 26 (1730). Redan på 1200-talet omtalas valkkvarnar och yllemanufakturer i trakten (av Manchester). 2NF 17: 719 (1912). Vid undersökningen av manufakturernas kvantitativa utveckling uppehåller sig prof. Heckscher särskilt vid den betydelsefullaste grenen, yllemanufakturen. Rig 1950, s. 72.
-MANUFAKTURI. (förr) industriell anläggning för yllemanufaktur; jfr -manufaktur, -manufaktur-verk, -spinneri 2. Nordencrantz Arc. 109 (1730). Den vid deras yllemanufaktori i Stockholm tillverkade flaggduken. 2RA 3: 614 (1734). —
-MATTA. jfr ull-matta. DA 3/10 1816, s. 7. Som han var utstyrd borde han hålla sig inomhus i sobra salonger där golven var täckta av tjocka yllemattor. Östergren SistCig. 152 (2009). —
-MOARÉ. textil. jfr -tyg. Nyss hemkomna moderna varor: Alla sorter Paramattor, Madonnas & Ylle-Moaré (m. m.). NVärmlT 21/4 1852, s. 4. —
-MUSLIN. jfr -tyg. QLm. 1: 80 (1833). Bruden bar en tvådelad klänning i yllemuslin och slöja och metallkrona. Kulturen 1993, s. 123.
Ssg: yllemuslin- l. yllemuslins-klänning. Hvit ylle-muslins-klädning med en bred falbolan. MagKonst 1839, s. 112. —
-MÖSSA. jfr -luva, -plagg o. ull-mössa. SP 7/5 1827, s. 4. Man löser 2 d. fint krossadt socker utan värme uti 1 d. af vattnet och silar genom yllemössa. Nyblæus Pharm. 199 (1846). Blå eller röda yllemössor äro särdeles lämplige vid arbete på däck under segel, ty hattarne gå lätt öfverbord. Oxenstierna Vanderdecken 67 (1865). —
-PERSEDEL. jfr persedel 5 a o. -plagg. De vid Arméns förråder emottagne ylle-, linne-, läder- och metall-persedlar. KrigVAT 1833, nr 10, s. 10. —
-PLAGG. plagg tillverkat av ylle; jfr -blus, -byxa, -dräkt, -echarpe, -förkläde, -halsduk, -handske, -jumper, -kalott, -kalsong, -kappa, -kjol, -kläder, -klänning, -kofta, -kostym, -luva, -mantel, -mössa, -persedel, -rock, -scarf, -sjal, -sjalett, -skjorta, -skärp, -socka, -strumpa, -tröja, -vante, -vara, -väst. Endast swaga och sjukliga personer böra närmast kroppen bära ylleplagg. GbgAlleh. 11/6 1834, s. 3. —
-RIPS, förr äv. -REPS. jfr -tyg. Ylle-reps, enfärgadt i alla kulörer, men vackrast i mörk carmosin. NJournD 1855, s. 61. —
-ROCK. jfr rock, sbst.2 1, o. -plagg o. ull-rock. Carlstedt Her. 1: 186 (1832). Han böjde sej ovigt i den trånga yllerocken. Sandgren Förklar. 115 (1960). —
-RYA. jfr rya, sbst.4 1, o. -tyg o. ull-rya. En ny hemwäfwen ylle rya rosig 72 dlr, en sämre 42 dlr. Sylwan Ryor 40 (cit. fr. 1760). —
-SAMMET. jfr -tyg. Lind 1: 473 (1749). Förutom schagg förekommer åtskilliga andra slag af hit hörande yllesammet, vare sig med uppstående eller liggande hår, eller med vexlande skurna och ouppskurna partier. Andersson Väfn. 123 (1880). —
-SCARF l. -SKARF, förr äv. -SKARV. jfr -plagg. SvD(A) 1913, nr 347 A, s. 7. (Slipsen) doldes av en .. mörkblå yllescarf, dessutom var vindrockens slag uppfällda och igenknäppta. Johnson GrKrilon 22 (1941). —
-SCHAGG. (i sht i skildring av ä. förh.) jfr -tyg. Här war en Ylle och Linne Fabrik .. bestående af: .. 2:ne Stolar til ylle Schagger. SvSaml. 1: 5 (1756). —
-SJAL l. -SCHAL, förr äv. -SHAWL. jfr -plagg. En grön Ylle-Chawl förlorades emellan Holländaregatan och Roslags-Tullen. DA 10/7 1804, s. 10. —
-SKJORTA. jfr -plagg o. ull-skjorta, ullen-skjorta, yllen-skjorta. Lind 1: 1837 (1749). Närmast kroppen bör man helst begagna en tunnare ylleskjorta, som bör vara rymligt tilltagen. Balck Idr. 2: 363 (1887). —
-SKÄRP. särsk. (om ä. förh.) motsv. skärp, sbst.1 1 slutet; jfr -plagg. 1 grönt ylleskärp. BoupptVäxjö 1838. —
-SOCKA. jfr -plagg o. ull-socka. Najaden 1851, nr 100, s. 4. Låt barnet redan från början få små yllesockor på sig. Idun 1888, s. 106. —
1) (numera bl. tillf.) yllespinning; särsk. konkretare, om metod för sådan. Lyceum I. 1: 146 (1810).
2) spinneri (se d. o. 2) för ylletillverkning; jfr -manufakturi. Talaren visste icke att så store yllespinnerier funnos. DA 19/1 1841, s. 3. —
-SPINNING. spinnande av yllegarn; jfr -spinneri 1, -spånad o. ull-spinning. Ylle- och Linnegarns-Spinningens befrämjande här inrikes. Oelreich 741 (1755); möjl. ssg till ylle-garn. Yllespinningen fortlefver ännu som husslöjd. UB 6: 404 (1874). —
-SPÅNAD. yllespinning; ngn gg äv. konkret, om yllegarn (jfr spånad 2); jfr ull-spånad. Den år 1741. til Ylle-spånadens befordran giorde författning. PH 3: 2075 (1743). Möller (1807; konkret). —
-STICKNING. stickning (se sticka, v.2 5) med yllegarn. Nådendal, bekant för dess yllestickning. Palmblad LbGeogr. 3: 143 (1840). —
-STOFF, förr äv. -STOFT, sbst.1 (numera bl. tillf.) ylletyg (av hög kvalitet); jfr stoff, sbst.1 2, stoft, sbst.2 Uti Westerwik hafwer Rådman Reinhold Appiarius & Compagn. en Fabrique för Ylle Stoffer. Celsius Alm. 1743, s. 32.
Ssg (numera bl. tillf.): yllestoff- l. yllestoffs-fabrik. I Mariæstad är .. Yllestoffts fabriqven .. å nyo uptagen. VgFmT I. 6–7: 102 (1760). —
-STOFT, sbst.2 (i sht förr) ullstoft; jfr stoft, sbst.4 Att velutera tapeter med trästoft, i stället för det i öfverskärerierna erhållna yllestoftet. AB 12/9 1856, s. 3. —
-STRUMPA. jfr -plagg o. ull-strumpa, ullen-strumpa, yllen-strumpa. Serenius (1741). Lågklackade kängor och ribbstickade yllestrumpor för de modemedvetna – och praktiska – flickorna. DN(A) 27/7 1964, s. 1. —
-STRUMP-STICKERI. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr strump-stickeri 2. 2RA 1: 318 (1723). —
-SUDD. jfr sudd, sbst.2 1, o. ull-sudd. En yllesudd fuktad med warmt bränwin. Barometern 6/11 1844, s. 3. —
-TAPET. jfr tapet 1 b o. ull-tapet. 5 st. Randige ylle tapeter tilhopa med 7 st lappar under fönstren af samma tapeter. BoupptSthm 1683, s. 6 b (1680). —
-TILLVERKNING~020. tillverkning av (tyg l. plagg o. d. av) ylle; äv. (numera bl. tillf.) konkret(are), förr särsk. om inrättning o. d. för sådan tillverkning. Tuckt och Werkhus i Carlshamn, hwarest är klädes Manufacturie och andra Ylletilwerkningar. König LärdÖfn. 6: 68 (1747). Frankrike började med ylletillverkning först vid 1600-talets mitt. SvSlöjdFÅb. 1930, s. 49. —
-TRYCK. (numera bl. mera tillf.) (enskilt resultat av) tryckning på ylletyg; jfr tryck 4 o. -tryckeri. Tillredningen af vissa färger till ylletryck är åtföljd af svårigheter, i anseende till aluns ringa löslighet. Pasch ÅrsbVetA 1844, s. 13. —
-TRYCKERI. särsk. (†) konkret(are): ylletryck. Til befordran af deras anlagde och påbegynte manufacturie af cattuner, linne, silkes- och ylletryckerier. 2RARP 5: 53 (1727). —
-TRÅD. jfr tråd, sbst.2 1, o. -varp o. ull-tråd. Kjängor på föttren med skoband af flerfärgadt ylle- och ten-trå. GT 1788, nr 68, s. 3. —
-TRÖJA. (yll- c. 1835. ylle- 1738 osv. ylles- 1669 (: Sartz ylles tröija)–1670 (: Sillkes ylleströija)) jfr tröja 2, 3 o. -plagg o. ull-tröja, ullen-tröja, yllen-tröja. Lind (1738). Skinnbrackor guldgula, ylltröja blå. CFDahlgren 2: 11 (c. 1835). Han var ledigt klädd, mörkblå v-ringad ylletröja med en vit t-shirt under. Wahlberg FrusLiv 147 (2003). jfr kersejs-, rask-, scharlakans-ylletröja m. fl. —
-TVÄTT. tvätt (se särsk. d. o. 1) av ylle(plagg); jfr ull-tvätt. AB 6/6 1840, s. 4. Om ylletvätt fins en bra uppsats i Lindgrens bok om jägerska normalklädseln! Hagdahl Fråga 210 (1883). —
-TYG. tyg av ylle, ylle; jfr -atlas, -barege, -cheviot, -damast, -etamin, -filt, -flaggduk, -flanell, -gas, -georgett, -java, -jersey, -kamlott, -kassian, -kläde, -krepong, -kräpp, -kypert, -ligatur, -moaré, -muslin, -plysch, -polemit, -poplin, -rips, -rya, -sammet, -sars, -satäng, -schagg, -stoff, -stramalj, -trikå, -vara, -väv o. ull-tyg, yllen-tyg. Een Sengh medh Sparrlakan aff ylletygh och femb wådhar. Karlson EBraheHem 140 (i handl. fr. c. 1672). Allmogens Qwinfolk må wäl .. efter hwars och ens råd och lägenhet, bruka kläder af alla slags här i Riket tilwerkade Ylletyger. PH 8: 7595 (1766). Ett ylletyg bör .. krympas innan man klipper till det. MärthaskolHb. 13 (1941). —
-TÄCKE. jfr ull-täcke, yllen-täcke. Ett brunt ylletäcke på dhet andra bordhet. Karlson EBraheHem 120 (i handl. fr. c. 1672). —
-VANTE. i sht i pl.; äv. mer l. mindre bildl., i sht förr särsk. i fråga om varsamt handhavande o. d. (jfr silkes-vante slutet); jfr -plagg o. ull-vante. BoupptSthm 1682, s. 813 b. Skulle staten ta hand om .. (prostitutionen) skulle det inte vara med yllevantar! Strindberg TjqvS 5: 170 (1886, 1909). En sådan där grå yllevante som lämnar själva fingertoppen bar. Gustafsson FamF 55 (1975). —
-VARA. (handels)vara i form av ylletyg (l. ylleplagg); i sht i pl.; jfr ull-vara. Uti Christianstadt hos Jöns Munck & Compagn. tilwärckas Kläden och Yllewaror. Celsius Alm. 1743, s. 31. Yllevaror äro ej särskilt slitstarka, om man undantager valkade tyger. Kjellstrand TextVaruk. 122 (1940). —
-VARP. jfr varp, sbst.1, o. -tråd. Ekenmark Hb. 30 (1820). Matta i yllevarp med filttrasor som inslag. Form 1951, s. 39. —
-VERK. (yll- 1756. ylle- 1741 osv.)
1) (†) yllevävnad (i konkret anv.); jfr verk, sbst.1 2 (a), o. ull-verk 2. Brauner Bosk. 8 (1756). SDS 1894, nr 44, s. 4.
2) (numera bl. tillf.) (industriell) anläggning för ylletillverkning; jfr verk, sbst.1 6, o. -fabrik o. ull-verk 1. 2BorgP 7: 155 (1741). —
-VÄST. jfr -plagg. Den 10 Maji förlorades emellan Norr Tull och stora Wattugränden på Drottningegatan .. en ylle Wäst, en Nattskjorta, jämte andre Natt-saker. DA 13/5 1796, s. 4. —
-VÄV. väv av ylle, ylle; jfr -tyg, -vävnad o. ull-väv. Sahlstedt (1773). Han hade funnit .. (tyget) vara ylleväf, och de deri ingående ullhåren ganska lätt igenkänneliga. FörhLäkS 1870, s. 327. —
-VÄVARE. (i sht i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) väver ylle; jfr ull-vävare. At dessa Nationers Yllewäfware icke kunna några finare Kläden eller Tyger bereda af sin egen (ull). Serenius EngÅkerm. 258 (1727). —
-VÄVERI30~002, äv. 10104. vävande av ylle (jfr -vävnad); äv. (o. företrädesvis, i sht i skildring av ä. förh.) konkret: väverianläggning för ylletillverkning (jfr -fabrik o. ull-väveri). Lind 1: 1026 (1749). Ganska rigtigt fästade han hufvudsakligast sin blick på ylleväfverierna såsom de vigtigaste för riket. BL 1: 152 (1835). Fullständigt uppsugna af fabriksdriften äro af de gamla skråhandtverken endast bomullsväfveriet samt med ringa återstod äfven ylle- och linneväfveriet. EkonS 2: 300 (1897). —
-VÄVNAD. vävande av ylle (jfr -väveri); äv. (o. företrädesvis) konkret: stycke l. alster av ylleväv (jfr -verk 1). Handelsman Carl Gust. Hedenberg har .. anlagt en Fabrik, hwarest tilwärkas allahanda Bomulls, Linne och Ylle wäfnader. SvSaml. 1: 8 (1756). Statsmedel i 6 år, att användas till belöningar för får-afvelns och ylle-väfnadens uppmuntrande. Bergman GotlGeogr. 102 (1879).
Ssgr (numera bl. tillf.): yllevävnads-manufaktur. (förr) jfr ylle-manufaktur. Förskott til Ylle- och Linne-wäfnads-Manufacturer. PH 5: 3331 (1752).
-VÄVSTOL~02 l. ~20. vävstol för (industriell) tillverkning av ylleväv. Der .. höllos i jemn gång .. 45 ylleväfstolar. BL 1: 153 (1835).
C: YLLES-TRÖJA, se B.
Spalt Y 6 band 38, 2021