| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRENING före4niŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f. (m. Sahlstedt, Dähnert (1784)); best. -en; pl. -ar.
1) (numera bl. i juridiskt spr., mindre br.) till FÖRENA 1: förlikning; förr äv.: försoning; äv. konkretare, om innehållet i l. villkoren för förlikning l. dyl. Dan. 11: 6 (Bib. 1541). Saken (kom) til föreeningz. Girs G1 168 (c. 1630). Förening .., som giord är, medan saken i Rätten ligger. RB 20: 2 (Lag 1734). Remmer Theat. 2: 189 (1815). (Landtmätaren söke) förmå ömse sidors delegare, att .. (tvisten om rågång) genom förening bilägga. SFS 1866, nr 76, s. 17; jfr 3.
2) (†) till FÖRENA 2: samstämmighet, överensstämmelse; äv. (jfr FÖRENA 2 slutet): sämja, endräkt. GR 17: 615 (1545). Att oss .. icke synes vare orådeligit, thett öffver hele rijket motte holles en förening udi köpzhandelen. Därs. 24: 83 (1553). Alt (det skapade) skal hafwa .. sitt bestånd, sitt nöije, sin fägring af inbyrdes förening, gemenskap och samdrechtighet. Swedberg Cat. c 5 a (1709). (Av detta skulle följa) at förening och säkerhet säkrast vinnes hos et Folk genom .. Mörker, Tystnad och Bojor. Kellgren 3: 202 (1792). Man (får) aldrig .. vänta någon förening mellan Philosopherna i deras egen vetenskap. VStyckUplKantPhilos. 11 (1798). ACafKullberg 1: 158 (1816). Kindblad (1871).
3) (numera bl. i juridiskt spr., om överenskommelse mellan delägare i sedan äldre tid bestående samfälligheter, byar, socknar l. dyl.) till FÖRENA 3: överenskommelse; konkretare, om innehållet av en överenskommelse; äv.: kontrakt; konkret, om aktstycke som innehåller en överenskommelse; förr äv.: fördrag, stillestånd, beslut o. d. Thet Contracth och foreningh som riichen emellom giorth ær. GR 3: 110 (1526). (I) haffue giort ederss fliit, att saken (mellan Sv. o. Lybeck) skulle koma till en venlig forening. Därs. 9: 103 (1534). Sedan uplästes Ständernas Förening, angående Hans Kongl. Höghets uphöijande på den Kongl. Svenska Thronen. 2RARP I. 2: 96 (1720). I hvarje landsort skal å Tinget .. Häradsboerne emellan förening uprättad vara, huru mycket för hvart och ett nytt hus .. i brandstod gifvas skal. BB 24: 6 (Lag 1734). Under vårt uppehåll vid Clovey ingingo ett stort antal Indianer en förening med mitt sällskap .. att följa oss till Koppargrufve-floden. Nilsson Ur. I. 4: 47 (1843). Vid denna dag faststäld klyfning af lotterna N:ris 18 och 19 af Koflymarken .. har mellan delegarne träffats följande Förening (osv.). PT 1906, nr 60 B, s. 2. — jfr ARV-, ARVS-, BRANDSTODS-, SYNODAL-FÖRENING.
4) (föga br.) till FÖRENA 4: (åvägabringande av) överensstämmelse (med ngt); möjlighet att få ngt att passa ihop med ngt. Leopold 5: 18 (1801). Sådane Lagar och Författningar, hvilka .. (justitie ombudsmannen) finner ej stå i förening med nu antagne Regeringslagar. SFS 1830, s. 302. Björling Dogm. II. 1: 53 (1869).
5) till FÖRENA 5: blandning l. sammansmältning l. hopväxande (av ngt med ngt), omedelbar beröring (med ngt), uppgående (i ngt); ställe där ngt sammanstöter med l. övergår i ngt, kontakt; införlivande, gemenskap; konkretare: vad som uppstått gm en sådan process som ovan anförts. Vid Mosels förening med Rhen ligger Koblenz. Hans sätt utmärkte sig för en förening av barskhet och blyghet. De fornsvenska landskapens förening till en enda stat. Individernas förening i samhällen. (Genom Herrens nattvard få vi) Förening medh Christo, så at wij blifwom kött aff Hans kötte, och been aff Hans benom. L. Paulinus Gothus ThesCat. 326 (1631). (Att) befrämja skadde tarmens läkning och förening med peritonæo. Acrel Sår 175 (1745). Bringas metaller i förening med syrgas eller atmospherisk luft. Tidén Schübler 1: 112 (1832; klandrat i SvLittFT 1833, sp. 524). En förening af Skola och Gymnasium. BerRevElLärov. 1843, s. 93. Takrännor måste .. hafva täta föreningar, hvilka böra lödas. AHB 83: 41 (1873). Maj månad (är) en behaglig förening af vår och sommar. Heidenstam End. 133 (1889). — jfr BAN-, RÄL-FÖRENING. — särsk.
a) [jfr kyrkolat. unio (unitio) personalis, kyrkogr. ἕνωσις καϑ’ὑπόστασιν] teol. i uttr. den personliga föreningen o. d., i fråga om förhållandet mellan Kristus’ gudomliga o. mänskliga natur. Carl IX Bew. (1604; i titeln). Eklund KyrklTrosl. 51 (1880). Kristi naturers förening i en person. Schulthess (1885).
b) teol. i uttr. sakramenterlig förening o. d., om den oskiljaktiga förbindelsen mellan det synliga elementet i ett sakrament och det himmelska eller osynliga. Emporagrius Cat. R 6 a (1669). Döpelsens inre form består uti den sacramenterliga föreningen emellan vattnet och Guds nådelöfte i ordet. Norbeck Theol. 95 (1840).
c) [jfr språkprovet från OPetri under FÖRENA 5] teol. om själens innerliga gemenskap med (i renodlad mystik: uppgående i l. identitet med) Gud (l. Kristus). Borg Luther 2: Reg. (1753). Thomander TyTheol. 7 (1826). Föreningen mellan Gud och den pånyttfödda .. menniskan kallas den mystiska föreningen (unio mystica). Norbeck Theol. 86 (1840).
6) kem. till FÖRENA 6; om sådan kombination av ett ämne med ett annat att därigenom uppstår ett nytt ämne med annan kemisk sammansättning än de ämnen som kombinerades (atomerna omlagras till nya molekyler): ”kemisk förening”; ofta konkret: produkten av en kemisk förening, kemiskt sammansatt ämne l. kropp; äv.: legering. Svavel ingår (bildar) föreningar med alla element. Wallerius IVetA 1750, s. 8. De sammansatta kropparne äro af två slag: a) kemiska föreningar, .. b) mekaniska blandningar. Holmström Naturl. 1: 48 (1888). — jfr AMMONIUM-, ARSENIK-, AZO-, BENSOL-, CYAN-, FOSFOR-, KVÄVE-, TACKJÄRNS-FÖRENING m. fl.
7) till FÖRENA 7: handling(en) att sammanföra l. sammanslå flera ting till ett helt (fysiskt l. andligt) l. till samvärkan l. dyl.; handling(en) l. förhållande(t) att flera ting sälla sig till varandra (finnas bredvid varandra l. i varandras sällskap); äv. mer l. mindre konkret: sammanslutning, samling, sällskap, komplex, gemenskap. I förening med någon l. något, i sällskap med, jämte, gemensamt med. Hans trolöshet och hans oduglighet i förening störtade honom. Värka i broderlig, i vänskaplig förening för något. En förening av olyckliga (av gynnsamma) omständigheter. Cellarius 184 (1699). Hvar en af oss för sig är svag, / Och blott föreningen gör styrkan. Stenhammar 170 (c. 1798). Den Grundlag, som .. blifvit .. til Oss i dag, i förening med .. (Rikets ständers) frivilliga och enstämmiga anbud af Sveriges Krona och Regering .. öfverlemnad. RF 1809, Ingress 1. Nabopolassar .. i förening med Cyaxares störtade Saracus från tronen. EHTegnér i UVTF 12: 90 (1875). — särsk.
a) om sammanslutning till ett statsförbund l. dyl.: union; förr äv.: unionsakt, genom union förenade länder l. dyl.; numera nästan bl. om föreningen mellan Sverge o. Norge 1814—1905. Thenna Utrechtiske Förehningen, til hwilken sedermehra ÖfwerYszel och Gröningen gofwo sigh. Brask Pufendorf Hist. 265 (1680). Lagerbring 1Hist. 3: 769 (1776; om unionsfördraget i Kalmar 1397). Föreningen emellan Sverige och Norrige. BtRiksdP 1815, 2: 472. De Geer Minn. 2: 94 (1892).
b) (†) konkret: församlade personer, flock, skara. (Italienarna) begynte at misstro alla Greker som voro uti deras förening. Ehrenadler Tel. 423 (1723).
c) konkret: sammanslutning av personer (l. grupper av personer) för tillvaratagande l. hävdande av vissa gemensamma intressen l. för utövande av viss värksamhet (ekonomisk l. av annat slag); i juridiskt språk skilt från bolag därigenom att för bolag kapital (o. medlemsantal) är i huvudsak fixerat; i sg. best. ofta elliptiskt ss. benämning på ngn viss förening l. på de lokaler där denna sammanträder osv.; jfr ASSOCIATION, SÄLLSKAP, KLUBB, KORPORATION, SAMFUND, BOLAG. Bilda (i sht förr äv. stifta) en förening. Ingå i, utträda (l. utgå) ur föreningen. Ekonomiska, ideella föreningar. Kooperativa föreningar. En förening för välgörande ändamål. Historiska föreningen. De blindas förening. Björkegren (1784; under association). Geijer I. 4: 7 (1822). Medlemmar af den akademiska lärarekåren (hava) sammanslutit sig till ett sällskap under namn af Akademiska föreningen. AkadFören. 1830—1911 6 (cit. fr. 1830). Föreningen (dvs. Kungsholms nykterhetsförening) har första gången sammanträdt den 18 sistl. Februari. AB 1831, nr 62, s. 4. Lag, om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet. SFS 1895, nr 66, s. 1 (rubrik). — jfr AGRAR-, AMATÖR-, ARBETAR(E)-, ASSURANS-, AYRSHIRE-, BETODLAR(E)-, BILDNINGS-, BOSTADS-, BRANDSTODS-, BRUKSÄGAR(E)-, BRÄNNERI-, BRÖDRA-, BÖRS-, DAM-, DISKUSSIONS-, EGNAHEMS-, EXPORT-, FACK-, FISKERI-, FLOTTNINGS-, GARANTI-, HUSHÅLLS-, HYPOTEKS-, IDROTTS-, INDUSTRI-, INKÖPS-, JÄRNVÄRKS-, KONSUMTIONS-, KONTROLL-, KREDIT-, KRETS-, LÄKAR(E)-, LÄSE-, MISSIONS-, MJÖLKKONTROLL-, NATTVARDS-, NYKTERHETS-, REFORM-, SEDLIGHETS-, SJÄLVHJÄLPS-, SJÖASSURANS-, SKARPSKYTTE-, SKRÅ-, SKYDDS-, SLÄKT-, STUDENT-, SY-, SYNODAL-, SÅNG-, TELEFON-, TJUR-, TRÄDGÅRDS-, TULL-, UNGDOMS-, VALMANS-, VANDRAR(E)-, VÄRKSTADS-, VÄRLDSPOST-, YRKES-, ÄGG-, ÖMSESIDIGHETS-FÖRENING m. fl.
8) motsv. FÖRENA 8: hopfogning, förbindelse; samband, sammanhang; äv. mer l. mindre konkret. Stå i förening med, stå i samband med, vara knuten till. Man får ställa skaldens ringa produktivitet under de sista åren i förening med hans sjuklighet. Juslenius 447 (1745). Grammatikans och Ordbokens nära förening lär jag icke behöfva vidlöftigt omtala. Sahlstedt Föret. 9 (1773). Alla de ställen, som stå i förening med Frälsarens sista lidande. Beskow Res. 162 (1861). — särsk.
a) (numera föga br.) förbund; i språkprov från äldre tid svårt att skilja från 3. Wij (hava) .. j the Helge Trefolligheetz nampn, vdj thenne Christelige, wenlige och naturlige ewige Confederatz förenung och förbund, oss indlåtit, bewilliget och förbundet. GR 13: 146 (1540). Sverige äger ingen förmån att hämta af preussiska föreningen. Höpken 2: 315 (1756). Sofisterna .. förklarade staten vara en förening, som de svagare .. med hvarandra ingått för att skydda sig emot de starkare. Nyblæus Statsm. 5 (1864). WoH (1904).
b) (i särskilt vårdat spr.) till FÖRENA 8 b: om förbindelse mellan personer av motsatt kön; konkretare: äktenskap; särsk. i förb. äktenskaplig (förr äv. äkta) förening. Gud .. varder .. oss väl then rätta tiden til vår förening tilskickandes. Humbla Landcr. 91 (1740). Herrns Far tillåter aldrig denna förening. Widerberg Bouilly 7 (1801). Ett föraktadt slägte, .. med hvilket .. ingen ville ingå närmare lagliga föreningar. Nilsson Ur. I. 4: 14 (1839). (De) lefde .. tillsamman i en förening, hvilken de själfva betraktade såsom ett äktenskap. 2NF 5: 907 (1906). — jfr ÄKTENSKAPS-FÖRENING.
c) eufemistiskt: parning. Mulåsnehanne fortplantar sig med sto och Mulåsnehona med hingst, och af dessa föreningar blir afföda. Nilsson Fauna 1: 477 (1847).
d) (†) konkret: förbindelse(led); stundom elliptiskt för ngn ssg. Martin PVetA 1763, s. 19. (Mössan) hopfästas under hakan med en bred förening som framstiger ända till hakspetsen. Wahlenberg KemiLappm. 25 (1804). KrigVAH 1827, s. 258.
e) (†) till FÖRENA 8 d; konkret: sammansättning, kombination. Modekrämerskornas bemödande at påhitta nya föreningar til prydnad för tyghattar. KonstNyhMag. 3: 20 (1820). Krypväxter af tusen slag, som i milda gröna föreningar slingrade sig kring fururnas rötter. Almqvist Herm. 91 (1833).
1) [jfr språkprovet från Kellgren under FÖRENING 2] till 2, i uttr. förenings- och säkerhetsakt(en), eg.: enighets- o. säkerhetsakt(en), (redan i propositionen given) benämning på den grundlag vars antagande genomdrevs på revolutionär väg av Gustav III på riksdagen 1789.
2) till FÖRENING 7 (b): aktstycke som innehåller bestämmelserna för en förening. Geijer I. 6: 476 (1846; om unionsdokumentet 1397). Påföljande året ingingo de gräfvande i förening med Westeredes byamän. Förenings-akten är ännu i behåll. Englund Ged. 33 (1853). Till denna riksdag (1869) föreslog Kongl. Maj:t .. en hel föreningsakt emellan Sverige och Norge. De Geer Minn. 2: 93 (1892). —
(7 c) -BAGERI. Föreningsbagerier — ett slags kooperativa bageriföretag med delegare hufvudsakligen inom arbetarebefolkningen. ArbStat. A 1: XLIII (1899). —
-BAND. särsk. till 8: band som förenar; oftast mer l. mindre bildl.; ofta om institution. Tungomålet, thet Gud hafwer .. inrettat til kiärleks och förenings band. Swedberg Schibb. f 4 a (1716). Föreningsbanden emellan desse särskilde Stater (voro) svaga. Schröderheim Robertson 1: 109 (c. 1794). Det starkaste föreningsband emellan vänner är likhet i afseende på seder. Berndtson (1880). —
(8) -BOM. (i fackspr.) Föreningen mellan framvagnen och bakvagnen (å packvagn för artilleriet) åstadkommes genom en grof, rak föreningsbom af stål. LbArtill. 53 (1883). —
-BREV. (†)
1) till 3: skriftligt dokument innehållande en överenskommelse l. dyl. Samme dagtinges eller föreningz breffz Puncter och Artikler. GR 18: 269 (1547; om Kristiern II:s försäkran vid Stockholms kapitulation 1520).
2) till 7 b: unionsbrev, unionsakt, unionsdokument. Lagerbring 1Hist. 3: 769 (1776; om unionsakten i Kalmar 1397). —
(8) -BÅGE. byggn. sammanbindande båge. Tvenne höge sträfpelare .. sammanbindas med en framskjutande föreningsbåge. Brunius Resa 1838 12 (1839). Bergman GotlGeogr. 58 (1879). —
(7, 8) -DAG. dag då en förening äger (ägt) rum; särsk. (förr) i sg. best., om den 4 nov. (jfr sprprovet fr. Aldén), som under svensk-norska unionen (1814—1905) brukade högtidlighållas (åtm. tidvis o. på vissa orter). Kellgren 1: 258 (1782; i fråga om äktenskaplig förening). Den 4 nov. (1814) (”föreningsdagen”) hyllades svenske konungen såsom konung i Norge. Aldén Medb. 1: 122 (1892). En föreningsdag hafva arbetarne nu i första maj. Sthm 3: 66 (1897). —
(3) -DOM. (†) jur. överenskommelse (mellan delägare i jordskifte l. dyl.) vilken blivit fastställd på tinget o. därigenom vunnit laga kraft? HdlÅgerupArk. 1764. Pehr Carlsson, ägare af bemelte gård, framtedde en gamall föreningsdomb som tillade honom ewerdelig ägande rättighet af detta ängastycke. VDAkt. 1785, nr 380. —
(7 c) -EKONOM. (i Finl.) (titel på) person som handhar en förenings ekonomi. Bergroth FinlSv. 179 (1917). — —
(1, 2) -FORMEL. formulering av en tvistig fråga avfattad så att de tvistande böra kunna enas därom. Kejsar Zeno .. utgaf en föreningsformel Henotikon benämnd, hvari de omtvistade uttryckens begagnande förbjöds. Norbeck Kyrkoh. 60 (1851). NF 3: 531 (1879). Föreningsformeln (mellan kraven på formell o. real bildning i skolan) skulle då blifva denna (osv.). PedT 1893, s. 210. —
(7 c) -FRIHET~02 l. ~20. rättighet att sluta sig samman i föreningar; i sht i fråga om arbetarklassen; i sht förr ofta i sammanställningen förenings- och församlingsfrihet. NF (1882). —
(6) -FRÄNDSKAP~02 l. ~20. kem. affinitet, kemisk frändskap; jfr ATTRAKTION samt -BEGÄR. Berzelius Kemi 1: 2 (1808). —
-FÖRDRAG. särsk. (föga br.) statsvet. till 2 (3), i best. sg., om den överenskommelse varigenom individerna en gång (enl. en gammal, länge hyllad statsrättslig teori) slöto sig samman till ett samhälle: samhällsfördraget. Borgerliga Förenings fördraget. Boëthius Naturr. 129 (1799). —
(6) -GRAD. kem. om varje särskilt av de viktförhållanden i vilka ett ämne bildar kemiska föreningar. Man känner icke flera än denna föreningsgraden emellan bly och svafvel. Berzelius Kemi 2: 276 (1812). Hahnsson (1896). —
(8) -HINNA, r. l. f. [efter nylat. tunica conjunctiva] (†) anat. o. veter. bindhinna, konjunktiva. Hernquist Hästanat. 103 (1778). Wrangel HbHästv. 617 (1885). —
(3) -INSTRUMENT. (†) över en överenskommelse o. d. upprättad handling (aktstycke). VDR 1701, Verif. 1049. Derefter blef det upläste Förenings-Instrumentet (angående Fredriks av Hessen upphöjande på tronen) af samtelige Ständernes Talemän .. undertecknat. 2RARP I. 2: 96 (1720). —
(7 c) -KASSA. —
(7 c) -KASSÖR. —
(8) -KNUT. (tillf.) Vi hålla trofast på det fordna bandets / Föreningsknut emellan Kung och folk. Tegnér (WB) 9: 27 (1840). —
-KRAFT. särsk. kem. till 6: kemisk kraft, affinitet; jfr ATTRAKTION. Alkali (visar sig) hafva starkare förenings-kraft med Metallen än Hepar (sulphuris). VetAH 1775, s. 217. Rosenberg OorgKemi 540 (1888). —
(7 c) -LEDAMOT~102 l. ~200. jfr -MEDLEM. Nykterhetsvännerne .. ha ett särskildt behof att såsom föreningsledamöter göra sig gällande. Thomander 2: 304 (1838). —
(8) -LINJE. sammanbindande linje; äv. bildl. Hufvudfästningen och dess utanverk .. sakna föreningslinier. Brunius Resa 1838 131 (1839). —
(7 c) -LIV. liv i en förening l. i föreningar. Detta .. föreningslif och utelif. Verd. 1887, s. 22. —
(7 c) -LOKAL, r. —
(8) -LÄNK. sammanbindande länk; ofta bildl. Möller (1790). Föreningslänk, som sträcks från sjelfva Skaparns thron, / Till stoftet! Leopold 2: 153 (1796, 1815; om ”religionen”). (Flädermössen) utgöra liksom en föreningslänk mellan de Fyrhändtas .. Ordning och Gräfvarnes. Nilsson Fauna 1: 2 (1847). —
(7 c) -MEJERI. (numera föga br.) andelsmejeri. Andels- eller, såsom de hos oss kallas, föreningsmejerier. TLandtm. 1890, s. 506. 2UB 4: 335 (1899). —
(7) -MÄRKE.
2) till 7 c: märke som ngn bär ss. medlem av en viss förening. Sällskapets föreningsmärken böra bäras synliga (vid högtidligheten). NPress. 1894, nr 3, s. 2. —
(5) -NIPPEL. tekn. rörformigt metallstycke användt vid hopsättning av andra föremål. Armaturen och hållaren äro utförda i ett utan användning af föreningsnippel. Elfving Starkstr. 346 (1909). —
(7 c) -PAMP, m.||ig. (i sht i vissa kretsar, vard.) person som spelar en framstående roll inom en förening. Mångåriga studenter, öfvermarskalkar och föreningspampar. Lindqvist Stud. 163 (1906). —
(7) -PUNKT. samlingspunkt, knutpunkt; ofta i överförd l. bildl. anv. LBÄ 23—24: 77 (1799). Hennes hus var en föreningspunkt för den fina världen. WoH (1904). —
(7 c) -REGISTER. adm. register med vissa i lag bestämda uppgifter som Konungens befallningshavande för över ekonomiska föreningar. SFS 1895, nr 66, s. 16. —
(7 c) -RÄTT, r. l. m. (samhällsmedlemmars) rätt att sluta sig samman i föreningar till främjande av ngt lovligt ändamål; i sht i fråga om arbetarklassen; tidigast anträffat i förb. förenings- och församlingsrätt (se FÖRSAMLINGS-RÄTT). NF 5: 669 (1882). Lagstiftning för tryggande af arbetarnes föreningsrätt. BtRiksdP 1902, 7: nr 60, s. 1. —
(trol. till 1) -SAKRAMENT. (tillf., †) om nattvarden. Din Gud för dig instiktar / Sitt Förenings-sacrament. Bellman 6: 63 (1787). —
(7 c) -SAMMANTRÄDE~1020. —
-SKRIFT. särsk.
1) (†) till 2: skrift som åsyftar att åvägabringa enighet i ngn tvistig sak; jfr -FORMEL. (Kejsar Zenos) Skrifft, som kallades Henoticon eller Föreeningzskrifft. Schroderus Os. 1: 813 (1635).
2) (†) till 3: skriftlig överenskommelse. 2RARP I. 2: 91 (1720). Samma dag förbundo sig ofvannämnde (armé-)chefer genom en särskildt föreningsskrift i Anjala. Adlerbeth Ant. 1: 43 (c. 1792). —
(3) -SPANNMÅL. (i Finl., förr) avgift i spannmål som erlades i kraft av en mellan församling o. prästerskap träffad ”förening”. Ahlman (1872). Sonck (1903). —
(8) -SPÅR. tekn. å järn- l. spårväg: (med växlar försett) spår som förenar två andra spår med varandra. PMSpårvexlSJ 10/12 1886, s. 6. —
(8) -STATION. [jfr eng. junction] (i fackspr.) i fråga om järnväg. Larsen (1884). Vid .. föreningsstationer, där flera banlinjer sammanlöpa. 2NF 22: 1002 (1915). —
(5, 7, 8) -STÄLLE. ställe där ngt förenar sig l. är förenat med ngt annat; äv.: ställe där man samlas. GT 1788, nr 149, s. 2. —
(6) -TAL. (†) kem. tal som angiver den proportion i vilken ett ämne förenar sig med ett annat. Föreningstalen kunna bestämmas, både i allmänhet efter vigt, och .. dessutom hos de gasformiga kropparne efter rymd. Frey 1844, s. 71. —
-TECKEN. särsk.
1) (numera föga br.) till 7: samlingstecken, igenkänningstecken; förr äv.: lösen, paroll. SP 1780, s. 1141. Strid mot det onda, frid och förbund med det goda; detta vare vår lösen och vårt föreningstecken genom lifvet! Tegnér (WB) 4: 144 (1824).
-TID. särsk. (†) i sg. best., till 7 b: unionstiden. Celsius G1 1: 168 (1746). Möller (1790). jfr: Under Calmare förenings-tiden. Hallenberg Hist. 4: 826 (1794). —
(7 c) -TVÅNG. tvång för ngn att tillhöra en viss (i sht fack)förening. Föreningsrätten skall ej urarta till föreningstvång. PT 1899, nr 128, s. 2. —
(6) -VIKT. kem. relativ viktmängd varmed ett ämne ingår i en kemisk förening; jfr ATOM-VIKT, EKVIVALENT-VIKT. Frey 1844, s. 70. —
-VIS, adv.
1) (†) till 3: gm överenskommelse l. gemensamt beslut. Thenna Lagen .. (är) i början af enskylte personer vpsatt och föreningz vis stadgad. Nehrman InlJurCiv. 59 (1729).
2) (tillf.) till 7 c. Att söka föreningsvis åstadkomma, hvad som för de fleste enskilde är en omöjlighet. TT 1894, Allm. s. 56. —
-VÄG.
1) (†) till 1, 2: sätt att åstadkomma förlikning l. dyl. Ther hafwa the och en Naboligh föreeningz wägh .. vptänckt, genom hwilken alle twister .. i wänligheet skole affhielpas. SwarDaManif. 1644, s. C 2 b.
2) (numera föga br.) till 8: förbindelseväg; äv bildl. Religionen, denna föreningsväg mellan Skaparen och Hans tänkande kreatur. Lehnberg Pred. 1: 283 (c. 1800). Fredrik II. inryckte i Böhmen 1757 på 4 särskilta colonner, utan at äga föreningsvägar mellan dem. Lefrén Förel. 3: 116 (1817). Kindblad (1871). —
(6) -VÄRME. kem. värme som uppstår vid en kemisk förenings bildande, reaktionsvärme. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 68. —
(7 c) -VÄSEN l. -VÄSENDE. Vådorna, som föreningsväsendet bar i sitt sköte. Ljunggren i SAH 41: 33 (1866). —
Spalt F 2572 band 9, 1927